Vuxenutbildningen

Motion 1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

av Margitta Edgren m.fl. (fp)
Inledning
Folkpartiet liberalerna anser att Socialdemokraterna hanterar
folkhögskola, komvux och studieförbund ryckigt och
nonchalant. Regeringen använder dessa som dragspel för att
manövrera arbetslösheten och därmed dölja sin misslyckade
arbetsmarknadspolitik. Arbetslösa människor bör behandlas
med respekt.  Det inbegriper att de får samma kvalitet på sin
utbildning som icke arbetslösa och ges jämförbara
möjligheter att långsiktigt planera sina liv.
Utbildningssystemet skall byggas ut för att motsvara de krav
som framtiden ställer. Det får dock inte ske genom att termin
för termin ändra spelreglerna vad gäller anslag, platser och
studiefinansiering. Det krävs därför en ökad långsiktighet i
planeringen.
Regeringens "stora
satsning" på utbildning
Regeringen har en längre tid försökt ge sken av att den satsar
mer på utbildning än vad som i verkligheten är fallet. Först
var målet 100 000 nya studieplatser fram till år 2000. Detta
har numera ökats till 130 000 studieplatser. Det låter bra,
men de flesta av studieplatserna existerar redan.
Vuxenutbildningen har kontinuerligt byggts ut med hjälp av
statliga arbetsmarknadsmedel. Nu handlar det i själva verket
om netto ungefär 24 000 nya studieplatser under perioden
1997-1999, som tillförs den vuxenutbildningen. När det
gäller den högre utbildningen ger regeringen sken av att det
tillförs 30 000 nya platser, men för ca hälften av dessa så
innebär det endast att befintliga studieplatser permanentas.
Dessutom tillkommer de 15 000 verkligt nya
utbildningsplatserna först 1999. Det finns ingen anledning
ägna sig åt trixande med gamla och nya platser. För de
människor som vill utbilda sig är det den faktiska
nettoeffekten som räknas och inget annat - oavsett hur
regeringen presenterar sin politik.
Ett livslångt lärande
Folkpartiet anser inte att utbildningssystemet är färdigbyggt
eller har nått sin optimala funktion för de uppgifter det har.
Det måste ständigt förändras och anpassas till de krav som
framtiden ställer. Vuxenutbildningen skall bidra till ett
livslångt lärande och den måste därför vara utmanande,
autentisk och relevant för vuxna människor.
Utbildningsväsendets förvaltare, rektorer, lärare, elever och
föräldrar, måste ha rimligt långsiktiga och förutsägbara
spelregler. Om de inte har det, går alltför mycket energi åt till
att hantera den oro och det motstånd som ryckigheten föder
inom systemet. Risken är  att kvalitet får vika för kvantitet,
vilket i sin tur påverkar de studerandes behållning av sin
utbildning.
Komvux
Ansvaret för att planera för de 90 000 platserna vilar på
kommunerna. De behöver inte bedriva verksamheten inom
den egna komvuxorganisationen, utan de kan i sin planering
även använda andra utbildningsanordnare, som
t ex studieförbund, folkhögskolor eller fristående
utbildningsföretag.
Utgångspunkten för regeringen är dock att det är kommunen och den
kommunala organisationen som är det centrala. Inte med ett ord berör
regeringen vad som borde vara viktigt - elevens rätt att själv välja den
utbildningsform som passar bäst. Komvux är bra och har förtjänstfullt
förnyat sitt sätt att arbeta. Fortfarande är det dock så att folkbildningens
metodik inom folkhögskolor och studieförbund har stora fördelar för många
människor. Vid fördelningen av anslaget till de 90 000 platserna bör därför
kommunerna ta särskild hänsyn och använda hela bredden av
utbildningsanordnare. Regeringen skriver att den räknar med att
kommunerna använder folkhögskolorna utöver de 10 000 platser som är
direkt öronmärkta för folkbildningsrådet att fördela på folkhögskolorna. Det
är anmärkningsvärt att det inte skrivs en mening om att det är eleverna som
skall ha rätten att välja den utbildningsanordnare hon eller han önskar.
Det naturvetenskapliga
basåret
Folkpartiet har från det att basåret inrättades hävdat att det
skall genomföras i komvux, eftersom det här finns erfarenhet
av att genomföra gymnasieutbildning till vuxna. I flera fall
köper högskolor dessa basårsstudier från komvux utifrån den
kompetens som finns där. Vi kan inte se någon anledning att
inte finansieringen av basåret skall kunna gå direkt till
komvux. Basåret blir sannolikt även billigare för staten om
platserna istället läggs där direkt. Det skulle också skapa
förutsättningar för ett fördjupat samarbete mellan högskolan
och vuxenutbildningen. Vi vidhåller också vår uppfattning
om att det inte är motiverat att ge ett särskilt stipendium till
alla som gått igenom basåret.
Ett nytt basår med social
inriktning för män
Ökningen av antalet kvinnor i tekniska utbildningar kan till
betydande del hänföras till introduktionen av tekniskt basår.
Eftersom det fortfarande är stor obalans mellan män och
kvinnor i en rad andra högskoleutbildningar bör försök
initieras med basår även för andra inriktningar med sned
könsrekrytering t ex viss lärar-, vård- och omsorgsutbildning.
Då Skolverket har möjlighet att omfördela resurser som inte
fullt ut kan utnyttjas av gymnasieskola och komvux föreslår
vi att beredskap skall finnas för att inrätta ett basår för män
med inriktning mot lärar-, vård- och omsorgsutbildning.
Folkpartiet anser att Skolverket bör få i uppgift att planera försök med ett
basår med social inriktning för män.
Folkhögskolorna
Det som allra mest kan liknas vid ett dragspel i
Socialdemokraternas utbildningspolitik är behandlingen av
folkhögskolorna. Dessa fick för ett år sedan medel
motsvarande ca 10 000 platser för att ge arbetslösa personer
utbildning. De har därefter lyckats med att rekrytera lärare,
elever och i vissa fall nya lokaler. Sedan skulle de med kort
varsel dra ner till 6 000 platser. Nu planeras att
folkhögskolorna får motsvarande 10 000 platser i den
satsning som kommunerna nu får ta ansvar för. Bristen på
långsiktighet kan inte bli tydligare! Folkhögskolorna bör
istället erhålla riktade anslag för att ge utrymme för
ytterligare platser för arbetslösa. De skall inte behöva vara
beroende av att kommunerna ger dem utbildningsuppdrag.
Vi har tidigare argumenterat för att antalet veckor per elev
inte bör sänkas. Det handlar om studiekvalitet, eftersom
många som söker till folkhögskolor har ett behov av en viss
studietakt. De har inte sällan misslyckats i andra
utbildningsformer och har därigenom dåligt självförtroende.
Det tar tid att bygga upp en människas självförtroende vilket
är nödvändigt om studierna skall lyckas fullt ut.
Dessutom bör Folkbildningsrådet ta på sig uppgiften att differentiera
bidragen utifrån karaktären på de varierande utbildningar som ges inom
folkhögskolorna. De utbildningar som kräver allmän behörighet eller högre
krav på de sökande har troligtvis lägre kostnader än för t ex en mer allmän
linje. En viss omställningstid kan behövas för att skolorna skall kunna
anpassa sin organisation.
Barntillägget i svux och
svuxa
Riksdagen avskaffade det särskilda barntillägget hösten
1995. Folkpartiet protesterade och vi förde redan då fram
våra farhågor om att detta beslut drastiskt skulle minska
antalet studerande. I september 1994 studerade 37 000 med
stöd från svuxa (särskilt vuxenstudiestöd). Denna siffra hade
sjunkit till 25 000 i september 1995 och hade sjunkit
ytterligare till september 1996. Bakom minskningen ligger
att barntillägget på 1 000 kronor per barn togs bort, men även
sänkningen av dagpenningen för dem som inte har a-kassa
har påverkat. Många personer med barn kan inte längre
studera utan att behöva söka kompletterande socialbidrag.
Kommunerna kan då vägra att ge socialbidrag och istället
hänvisa till möjligheten att låna sina studiemedel. Detta
betyder att den som skall läsa in grundskolenivån ofta kan
hänvisas till att låna pengar, ca 20 000-25 000 kronor per
termin, vilket inte kan anses stå i rimlig proportion till
studiernas nivå.
Barntillägget gjorde det möjligt att via komvux läsa in grund- och
gymnasieskolan. För arbetslösa och/eller ensamförsörjande kvinnor var
barntillägget ofta avgörande och när det togs bort kunde de inte fortsätta att
studera. Vi utgår ifrån att regeringens väntade förslag om ett nytt
studiestödssystem får en acceptabel och socialt värdig utformning. Förslaget
måste innebära att det i praktiken blir möjligt att studera även för de personer
som har minst resurser. Det har i efterhand visat sig att barntillägget i svux
och svuxa var en förutsättning för många människor att kunna höja sin
kompetens genom vuxenutbildning. Skall livslångt lärande vara annat än en
retorisk fras bör därför regeringen snarast återkomma till riksdagen med
förslag som stärker de ekonomiska villkoren för föräldrar som vill studera.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med ett socialt basår riktat till män,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska villkoren för föräldrar som studerar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om differentierade bidrag vid folkhögskolor beroende på
utbildningarnas karaktär.1

Stockholm den 7 oktober 1996
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)














1 Yrkande 4 hänvisat till KrU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)