Vuxenutbildningen

Motion 2019/20:3117 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M)

av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa tydligare kvalitetsuppföljning och externa examinatorer på vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett resultatbaserat ersättningssystem och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommunalisering av yrkesutbildningen bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemen för ersättning till de studerande bör samordnas och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bygga ut yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveriges arbetsmarknad förändras: vi jobbar högre upp i åldrarna och fler kommer till Sverige utan eller med kort utbildningsbakgrund i vuxen ålder. Hälften av de nyanlända som just nu är inskriva i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen har 9 år eller kortare utbildningsbakgrund.

I dag har många 50-åringar 25 år kvar på arbetsmarknaden, om de kan få ny kunskap och möjlighet till omställning. Det är hög tid att vuxenutbildningen blir en central del i lösningen på arbetsmarknadens omställning. Samtidigt har vuxenutbildningen i stort lämnats utan reformer. Den komvuxutredning som presenterades i september 2018 innehöll förvisso flera kloka förslag om att tydliggöra att syftet med vuxenutbildning är att möjliggöra kompetensförsörjning, och att kommuner föreslogs få möjlighet att prioritera elever som står närmare arbetsmarknaden, framför de med kortare utbildningsbakgrund. Men stora reformområden lämnades helt utanför.

Vuxenutbildningen behöver få ökad kvalitet, en tydligare arbetsmarknadskoppling, bli mer flexibel och kostnadseffektiviteten måste öka. Det finns flertalet saker som bör göras. För det första bör det införas ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Till skillnad från förskolan, grundskolan och gymnasiet är i dag kommunen huvudman för vuxenutbildningen. Många kommuner upphandlar eller auktoriserar leverantörer, ställer upp egna kvalitetskrav och sköter själva tillsynen – ofta av samma leverantörer. Skolinspektionen bör ta över ansvaret för tillsyn av så väl fristående som kommunala utförare.

För det andra krävs tydligare kvalitetsuppföljning och externa examinatorer. Det finns många bra utbildningar som ofta leder till jobb, samtidigt som vi på förhand vet att andra inte ökar chanserna till arbete för deltagarna. När tydliga nationella kvalitetskrav är framtagna bör resultaten följas upp och nationella prov genomföras, som bör rättas av externa examinatorer. Ett godkänt betyg ska vara lika mycket värt oavsett var i landet du bor.

För det tredje bör ett resultatbaserat ersättningssystem införas. I dagsläget finns risken att utbildningsleverantörer har incitament att behålla en elev i stället för att korta vägen till jobb. I stället bör eventuellt ersättning per avklarad poäng införas, med bonus för godkända resultat och arbete efter avslutad utbildning.

För det fjärde bör yrkesutbildningen kommunaliseras. Kommunerna bör få helhetsansvaret för yrkesutbildningar och resurserna som i dag finns hos Arbets-förmedlingen bör föras över till kommunerna. Det är inte effektivt att ha två parallella system med olika huvudmän, finansiering, ersättningssystem till elever och utförare. Att öppna för Arbetsförmedlingen att samköra sin yrkesutbildning med kommunerna är ett första steg.

För det femte bör ersättningssystemen till de studerande samordnas. I väntan på att kommunerna får överta hela ansvaret för yrkesutbildningarna behöver ersättnings-systemen samordnas. Vi ser hur arbetssökande som ska gå yrkesutbildning drar sig för kommunens yrkesvux, där CSN-lån ofta är en förutsättning, för att i stället gå yrkesutbildning hos Arbetsförmedlingen och då kunna ta del av Arbetsförmedlingens mer fördelaktiga ersättning.

Sist men inte minst bör möjligheterna ses över för att bygga ut yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har goda resultat – de flesta som lämnar en YH-utbildning kommer strax därefter i jobb. Tillståndet att bedriva YH-utbildning för ett visst yrke är tvåårigt. Regeringen har under lång tid blundat för kommunernas krav på mer långvariga tillstånd för yrken där efterfrågan på arbetskraft bedöms vara stor under lång tid. Yrkeshögskolan bör såväl byggas ut, som ges mer långsiktiga förutsättningar där det bedöms lämpligt.

Josefin Malmqvist (M)

Niklas Wykman (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03 Hänvisad: 2019-10-11
Yrkanden (6)