WTO efter Seattle

Motion 2000/01:N384 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
1 Innehållsförteckning
2
3 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Internationella valutafonden (IMF).1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Världsbanken.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Tobinskatten.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om handel och regelsystemet inom WTO.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO efter Seattle.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om politiska och etiska mål för WTO.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO - på vems villkor.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO och miljön.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO och FN-konventioner.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO och investeringar.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om demokratisering och öppenhet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om social- och miljöklausuler.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snedvridande och miljövidriga subventioner.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO och livsmedelssäkerhet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om WTO:s underavtal TRIPS.2
16.
1 Yrkandena 1-3 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 15 hänvisat till LU.
4 Inledning
"Den globalisering vi har är orättvis, skapar klyftor och marginalisering
och förvärrar för sårbara grupper och för de minst utvecklade länderna"
säger Mary Robinson, FN:s människorättskommissarie. Det är inte bara
hon utan många fler som idag ifrågasätter globaliseringens effekter.
Dessa effekter, både positiva och negativa, finns inom i stort sett alla
områden i samhällslivet. Vi kan se hur miljontals människor lyfts ur
fattigdom i delar av världen, samtidigt som fattigdom och miljöförstörelse
ökat i stora delar av världen. Globaliseringen har också ökat kunskapen om
människor i andra länder och deras behov. I en global värld ställs större krav
på solidaritet och rättvisa spelregler.
Detta är anledningen till att människor från olika solidaritetsrörelser
samlades till protester vid WTO-mötet i Seattle i fjol och vid Internationella
valutafondens (IMF) och Världsbankens möte i Prag nyligen. Miljöpartiet de
Gröna anser att regeringen måste ställa sig bakom dessa rörelsers krav på
ökad solidaritet och rättvisa spelregler i sina krav på de internationella
organisationer, vilka Sverige också bidrar ekonomiskt till.
Samtidigt med att världen blivit öppnare har effekterna av de globala
institutionerna blivit allt tydligare. FN:s, IMF:s, Världsbankens och WTO:s
roll och regelsystem har ifrågasatts. Allt fler är idag övertygade om att FN
behöver reformeras (se även Miljöpartiets motion "FN efter
millennietoppmötet"). Miljöpartiet anser att övriga internationella
institutioner måste reformeras, öppnas upp och få ändrade regler så att de tar
ansvar för en mer solidarisk fördelning, miljöansvar och rättvisa regelsystem.
Utan ett bra regelsystem som tar dessa hänsyn kommer bara orättvisorna att
öka och den starke ta för sig ytterligare. Idag kan vi konstatera att den rika
delen av världen, med bara 20 % av dess befolkning, förbrukar 80 % av
jordens resurser.
5 Internationella valutafonden (IMF)
IMF har gjort sig mest känd, framför allt i de fattiga länderna, genom sina
tuffa strukturanpassningsprogram. Dessa program har ofta slagit mycket
hårt mot den sociala situationen i dessa länder. För många länder
förvärrades skuldfällan och i praktiken hamnade dessa länder i en modern
form av kolonialism då det var IMF och Världsbanken som i praktiken
kom att bestämma över dem. Nettoflödet av ekonomiska resurser går från
u-länder till i-länder, trots att det borde vara tvärtom. För att de
skuldtyngda länderna ska kunna få en möjlighet att satsa på sina egna
behov anser vi i Miljöpartiet att regeringen inom FN-systemet måste
arbeta kraftfullt för en avskrivning av skulderna.
6 Världsbanken
Miljöpartiet anser att Världsbanken och övriga Bretton Woods-
institutioner spelar en viktig roll i det internationella utvecklingsarbetet.
De utgör en del av FN-systemet men saknar parlamentarisk insyn och
inflytande.
Vi anser att det är oerhört angeläget att även dessa ekonomiskt mäktiga
institutioner präglas av insyn och demokratisk styrning. Det är angeläget att
dessa institutioner också präglas av stor kunskap om ekologi och ekonomi
och dessutom stora kunskaper om u-länder och ursprungsbefolkningar.
Alltför många gånger har vi sett hur stora investeringar gjorts i områden där
ursprungsbefolkningar haft sina livsförutsättningar.
7 Tobinskatt
Det globala finanssystemet har blivit världens mäktigaste styrande
institution. Spekulation gynnas, inte produktion av meningsfulla varor
och tjänster för att möta människors behov. Tvärtom lider världen idag av
ekonomiska kriser och avgrundsdjup fattigdom, miljöförstöring och
maktlöshet.
Valutahandeln är den mest spekulativa marknaden av alla, där 1 500
miljarder US dollar omsätts varje dag, 20-30 gånger mer än vad som
motiveras av den faktiska utrikeshandeln. 80 % av alla valutatransaktioner
sker inom en vecka, 40 % inom 2 dagar. Det finns inte heller några redskap
på internationell nivå längre för att motverka kriser efter det att Bretton
Woods-systemet med fasta växelkurser och regleringar av internationella
kapitalrörelser avskaffades.
Förslaget om en internationell Tobinskatt på 0,05 % på kortsiktiga
valutaspekulationer fördes fram för mer än 20 år sedan av nobelpristagaren
och USA-ekonomen James Tobin. Hans förslag om en transaktionsskatt på
valutahandel har blivit en ofta framförd tanke, även bland ekonomer. Han
konstaterade att om inget görs för att kasta grus i maskineriet för kortsiktiga,
spekulativa kapitalflöden, kommer detta allvarligt skada den internationella
ekonomin.
En skatt på 0,05 % skulle generera intäkter på mellan 90-270 miljarder US
dollar varje år. Pengarna skulle kunna bidra till att minska klyftorna i
världen,
samtidigt som den snabba takten i spekulationerna dämpas. En idé är att
använda pengar till utvecklingsbistånd (miljö, utbildning, utveckling) i FN:s
regi.
Miljöpartiet anser att en skatt på 0,1 % bör införas på kortsiktiga
valutaspekulationer mot alla OECD-valutor, detta genom en internationell
överenskommelse, uppbackad av nationell lagstiftning. Den bör tillämpas där
transaktionerna äger rum eller där affären avgörs, vilket gör respektive
nationella centralbank ansvarig för skatteuppbörden. I samband med
införandet av Tobinskatten bör man se över IMF:s kapitalpolitik.
8 Handel och regelsystemet inom WTO
En ny bred förhandlingsrunda från år 2000 har inletts i
Världshandelsorganisationen (WTO), där över 130 länder ingår. I WTO
för medlemsländerna förhandlingar om handelshinder och spelregler för
handeln. WTO har sina historiska rötter i 1930-talets depression, då
många i-länder reste höga tullmurar kring sig, vilket förvärrade krisen.
Efter andra världskriget behövdes en ny säkerhets- och handelspolitisk
plattform för att inte upprepa dessa historiska misstag. Mot denna bakgrund
förhandlades det allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on
Tariffs and Trade, GATT) fram.
Detta trädde i kraft för 23 länder år 1948. Det övergripande målet var då,
som nu, att bidra till ekonomisk tillväxt och att öka välfärden genom att
underlätta handeln. Idag har WTO 134 medlemsländer och ytterligare ett 30-
tal länder ansöker om medlemskap. Den förra rundan om ett multilateralt
investeringsavtal - MAI mötte en storm av protester från bland annat miljö-,
bistånds- och fackliga organisationer världen över. Avtalsförslaget
kritiserades för att bland annat hota länders suveränitet, kultur och
miljölagstiftning. MAI-förhandlingarna, som då skedde inom ramen för
OECD, kollapsade i oktober -98 då Frankrike, hårt pressat av en starkt
inhemsk opposition, drog sig ur. Även en brittisk parlamentarisk kommitté
konstaterade nyligen, efter en omfattande studie, att MAI-förhandlingarna
misslyckades, både när det gällde att säkra en demokratisk process och ett bra
innehåll. Rapporten pekar på att det vore förhastat att besluta om ett nytt
förhandlingsforum och kasta sig in i nya förhandlingar innan en ordentlig
analys och utvärdering har gjorts av MAI-diskussionen.
9 WTO efter Seattle
Under några korta dagar i Seattle i fjol riktades världens ögon på de
tiotusentals demonstranter som visade sin kritik. Men demonstrationerna i
Seattle var bara det mest iögonfallande tecknet på en sedan flera år
pågående saklig grundläggande kritik som folkrörelser från hela världen
fört fram mot WTO. Ministermötet i Seattle kollapsade, det blev ingen
deklaration eller omfattande ny förhandlingsrunda. Detta berodde på stora
motsättningar mellan medlemsländerna kring både innehåll och avsaknad
av reell demokrati i organisationen. En av de stora händelserna i Seattle
var att flera u-landsgrupper för första gången offentligt gick ut och
markerade att de inte längre var beredda att acceptera att WTO styrs av
rika länder och domineras av rika länders intressen.
Det är uppenbart att det alltsedan WTO:s tillkomst 1995 finns en
grundläggande och seriös kritik mot WTO, såväl från frivilligorganisationer i
Nord och i Syd som från utvecklingsländernas regeringar. Detta gäller
speciellt de minst utvecklade länderna. Kritiken har bl a gällt:
- Avsaknad av politiska, etiska och sociala mål för WTO.
- Bristande öppenhet hos WTO och avsaknad av reellt inflytande från
utvecklingsländer i WTO.
- Avsaknad av flexibilitet och känslighet för den "ojämna spelplanen" i
världsekonomin. Ett exempel på detta är att företag genom sin
maktposition kan tvinga länder att sänka sina miljökrav och göra avkall på
arbetsvillkoren för att locka till sig handel och investeringar.
- Bristande flexibilitet och känslighet i fråga om utvecklingsrelaterade
frågor som matsäkerhet, naturresurs- och miljöfrågor.
Miljöpartiet menar att det finns många tecken på att länder som
genomgått en snabb liberalisering också fått ökade inkomstskillnader, en
ohållbar användning av naturresurserna och tilltagande miljöförstöring.
Även om WTO:s "preambel" talar om höjd levnadsstandard, full
sysselsättning och ökad produktion i samklang med naturen som viktiga
mål finns det idag inga instrument som operationaliserar och övervakar
hur dessa mål kan efterlevas.
10 Politiska och etiska mål för WTO
Miljöpartiet efterlyser därför mycket kraftigt ett fastställande av tydligare
mål och delmål för WTO:s framtida arbete, med tydliga politiska, sociala
och etiska mål. I enlighet med svenska utrikes- och biståndspolitiska mål
bör det vara en svensk angelägenhet att snarast initiera en granskning av
hur WTO:s verksamhet kan främja FN:s konventioner för mänskliga
rättigheter och låta dessa konventioner genomsyra handels- och
investeringsfrågor inom WTO.
Detsamma gäller givetvis även de mål och planer som FN-konferenserna
under 1990-talet formulerat, t ex beträffande en ekologiskt hållbar utveckling,
avskaffande av fattigdomen och säkerställande av livsmedelssäkerhet. Detta
utredningsarbete måste fungera oberoende och självständigt från WTO:s
övriga sekretariat. Att de nuvarande målen och instrumenten inte räcker har,
enligt vår mening, påvisats i ett antal studier (bl.a. av UNCTAD och i
UNDP:s Human Development Report).
De 20 miljoner människor som beräknats få arbete i utvecklingsländerna
genom ökad export från u-länderna till i-länderna utgör enbart 1,5 % av den
totala arbetskraften i industrin. Många av dessa arbetar i "frizoner" under
extremt svåra arbetsvillkor. Medelinkomsten har enligt statistiken sjunkit för
befolkningen i de minst utvecklade länderna (MUL) från 493 US-dollar/per-
son 1980 till 456 US-dollar/person 1993.
Det förefaller rimligt att denna utvärdering måste föregå eventuella
fördjupningar av nuvarande WTO-mandat eller eventuella nya mandat.
Framför allt bör den generella effekten av jordbruksavtalet och TRIPS
("Trade Related Intellectual Property Rights", se även sista kapitlet) för
fattiga människor och länder, och särskilt påverkan på livsmedelssäkerhet och
miljö, analyseras.
Vi skulle gärna se att Sverige gick i spetsen för att initiera en sådan
övergripande utvärdering, som bör vara oberoende, och där folkrörelser i nord
och syd bör ges möjlighet att delta.
11 WTO - på vems villkor?
De rika länderna i WTO har inte fullföljt de förändringar som utlovades i
tidigare WTO-förhandlingar, förändringar som skulle bidra till en mer
rättvis handel än dagens. I Uruguayrundan beslöt man sig för att uppmana
medlemmarna till att minska exportsubventionerna till jordbruket, något
som EU, med världens högsta exportsubventioner till jordbruket,
knappast har genomfört.
Marrakechbeslutet 1994 om kompensation till de minst utvecklade
länderna och till de nettoimporterande länderna har inte heller genomförts.
Skulle man genomföra dessa överenskommelser skulle detta bidra till en
hållbar ekonomisk utveckling för de fattigare länderna. De fattiga ländernas
utveckling borde sättas i fokus för en rad av WTO-avtalen.
Diskussionen borde respektera de fattiga länderna och inte utgå från att
västvärlden vet vad som bäst bidrar till en ekonomiskt hållbar utveckling.
Clement Rohee, ordförande för G77 (grupp 77, de 132 fattigaste länderna i
världen), har uttryckt att Seattlemötet borde fokusera på "tre R: review,
repair, reform" av de befintliga WTO-avtalen.
Utvecklingsländerna har själva uttryckt att man vill se förändringar av
TRIPS paragraf 27.3(b) och en förbättrad livsmedelssäkerhet. Nästa
förhandlingsrunda måste bli en utvecklingsrunda där man tar hänsyn till
utvecklingsländernas krav och behov.
12 WTO och miljön
Miljösituationen globalt sett kommer att spela en avgörande roll för
världens förutsättningar att minska fattigdom och svält. Kan vi inte
motverka försurning, växthuseffekten, uttunningen av ozonlagret, och
hoten mot biologisk mångfald så kommer miljöskadorna att vara
oöverstigliga i kostnader räknat. Vissa miljöskador är permanenta.
De fria kapitalrörelserna garanterar inte att det kommer att finnas vinnare i
alla länder. Istället blir det allt viktigare att konkurrera om kapital och
inve-
steringar, vilket ofta sker på bekostnad av miljöskydd och sociala reformer.
Miljökostnaden måste vara en del av handeln och en effektiv miljöpolitik
måste komma till stånd för att en liberalisering av världshandeln inte ska få
negativa miljökonsekvenser. Det handlar om vilken utgångspunkt man har då
man formulerar internationella handelsavtal. Att som EU-kommissionen
utreda eventuella miljökonsekvenser i efterhand visar på att miljötänkandet är
ett andrahandsintresse för EU. Handeln omfattas idag inte av miljökrav, och
de förslag som EU bl a driver ur miljösynpunkt kan inte motverka de problem
som uppstår.
BNP i världen har fördubblats de senaste 20 åren och världshandeln har
sexfaldigats under samma period. Under samma tidsperiod har en tredjedel av
världens biologiska mångfald försvunnit. Femårsöversynen efter FN-konfe-
rensen i Rio visade att miljöförstöringen ökar snabbare än beräknat. FN-
rapporter visar också att inkomstskillnaderna mellan fattiga länder och rika
länder, samt mellan fattiga och rika inom länder har ökat.
De senaste tjugo åren har tillväxten inom global handel och ekonomi dock
ökat drastiskt på ett sätt som ligger långt utanför ramarna för en ekologiskt
hållbar utveckling och som även har fortsatt att marginalisera de fattigaste
länderna.
13 WTO och FN-konventioner
WTO-avtalen kan ofta hamna i konflikt med FN-konventioner och andra
internationella överenskommelser. Konventionen om biologisk mångfald
står i direkt strid med intentionerna i TRIPS 27.3(b). Grundläggande
globala konventioner för en hållbar utveckling förlorar helt sin ställning
då de konfronteras med WTO:s regler. Det är av stor vikt att relationen
mellan WTO-avtalen och FN-konventioner/övriga internationella
överenskommelser regleras.
14 WTO och investeringar
Inom WTO-avtalen finns idag TRIMS, en relativt begränsad lista över
investeringsvillkor som förbjuds i den mån de är handelsrelaterade.
TRIMS ska börja ses över senast år 2000, och från många
utvecklingsländer ser man helst att nuvarande regler mjukas upp. Den
stora debatten om det s k MAI-avtalet, ett multilateralt investeringsavtal
inom OECD:s ram, visade på att sambandet mellan investeringar och en
hållbar och rättvis utveckling är mycket komplext och mångfasetterat.
I oktober 1998 konstaterade UNCTAD:s generalsekretare Ricupero att
kunskapen om sambandet mellan investeringar och utveckling ännu är för
liten för att nya för-handlingar ska kunna starta. Även flera utvecklingsländer
och breda sektorer av det civila samhället har uttalat sin tveksamhet till att
"investeringsfrågor" tas upp i WTO. Här behövs konsekvensanalys både vad
gäller fackliga rättigheter, miljö och sociala konsekvenser. Det behövs också
en analys av de bilaterala avtalen där idag inte minst jordbrukssubventionerna
i i-länderna försämrar för u-länderna.
Det finns en överhängande risk för att utvecklingsländer tvingas gå med på
avtal som innebär stora långsiktiga strukturella förändringar i utbyte mot
kortsiktiga tullfördelar. Sverige bör verka för att initiera och driva vidare
diskussioner och eventuella förhandlingar om ett multilateralt
investeringsavtal baserat på FN:s konventioner.
Inför mötet i Singapore gjorde en rad utvecklingsländer ett gemensamt
uttalande om ett globalt avtal om investeringar inom WTO:s ram. Egypten,
Ghana, Haiti, Indien, Indonesien, Malaysia, Tanzania och Uganda motsatte
sig ett investeringsavtal i WTO:s regi. Skälen som anfördes var flera:
- Tidigare beslut i WTO måste utvärderas innan nya frågor tas upp på
dagordningen.
- Det finns en risk för att regeringarnas makt minskar när det gäller att
styra investeringar så att de gynnar industriella utvecklingsansträngningar.
- Bristen på öppenhet.
- Bristen på möjlighet för enskilda organisationer att delta i processen.
15 Demokratisering och öppenhet
Miljöpartiet ser också ett grundläggande behov av ökad öppenhet och
delaktighet i WTO. En återkommande kritik från utvecklingsländer och
frivilligorganisationer handlar om bristen på insyn i organisationens olika
organ. Trots beslut 1996 om ökad öppenhet är automatisk sekretess
snarare regel än undantag.
Ett nytt regelverk med offentlighet som huvudregel är en nödvändighet.
Beträffande demokratisering kan vi notera en kraftig kritik från
utvecklingsländerna när det gäller bristen på möjlighet till reellt inflytande i
WTO-processen.
16 Social- och miljöklausuler
Det torde stå klart att såväl kvarvarande koloniala förhållanden som
bristfälliga sociala och miljömässiga skydd i länder medför betydande
problem. Svaga statsbildningar och korrupta samhällssystem släpper på
många håll fram en brutal utsugning av människor och miljö. Barnarbete,
modernt slaveri och extremt låga löner som ingen kan leva på, förbud mot
facklig organisering m.m. är vanliga företeelser. Globaliseringen kan i
värsta fall effektivt motverka en positiv utveckling i svagt utvecklade
stater - de inhemska företagen får ingen chans och samhällsstrukturen
destabiliseras. Det finns mycket starka skäl att införa sociala och
miljömässiga minimikrav i handelsavtal, och i synnerhet i GATT/WTO-
systemet.
Socialklausuler ("minimum" eller "core labour standards") har länge
diskuterats och finns bl.a. i det nordamerikanska NAFTA-avtalet. FN-organet
ILO har utarbetat förslag på hur sådana socialklausuler skulle kunna se ut på
global nivå. Det är angeläget att regeringen arbetar systematiskt och
pådrivande för sådana socialklausuler i WTO-systemet och andra
handelsavtal. Miljöpartiet anser att ett internationellt handelsavtal måste
innehålla regler som innebär att det ekologiska systemet skyddas. Det behövs
bindande miljökrav där ekologin väger lika tungt eller tyngre än ekonomi.
Regelsystemet måste utformas utifrån att det är en självklar rättighet att
skydda miljö och hälsa och att det inte får uppfattas som handelshinder.
17 Snedvridande och miljövidriga
subventioner
En friare handel mellan länder förutsätter att företagen i olika länder ges
likartade förutsättningar vad gäller subventioner och stöd av olika slag.
Uppenbara handelshinder som tullar, importavgifter och importkvoter
kompletteras ofta av mer dolda hinder som t.ex. statliga subventioner till
vissa näringar som får snedvridande effekt bl.a. på den internationella
konkurrensen.
En internationell avreglering av subventioner, särskilt de dolda, till
exportindustrin framstår som angelägen. En sådan avreglering skulle
sannolikt ge ett bättre utnyttjande av befintliga resurser, vilket skulle
innebära
en vinst för oss alla. Det skulle också möjliggöra genomförandet av en rad
synnerligen legitima miljökrav i alla de inblandade länderna. Industriernas
utpressningsmandat mot sina respektive regeringar/parlament skulle försvagas
kraftigt vid en avreglering av denna typ. Miljöpartiet ser det därför som
angeläget att svenska regeringen i såväl Europeiska unionen som i det
fortsatta arbetet inom Världshandelsorganisationen tar initiativ till och aktivt
arbetar för en avreglering av framför allt dolda subventioner till
exportindustrin.
18 WTO och livsmedelssäkerhet
Hundratusentals miljoner människor saknar tillräckligt med mat. Mat är
mer än en handelsvara, men dagens handel bidrar inte till
livsmedelssäkerhet. För att uppnå en långsiktigt hållbar produktion av mat
måste förstörelsen av jord och vatten upphöra, människor måste ha
tillgång till jord och vi måste utveckla och tillämpa lokalt anpassade
uthålliga jordbruksprodukter. Jordbrukspolitiken måste ge bönder rimliga
villkor för produktionen. Jordbruket har ett ansvar för bevarandet av
naturresurser, för utvecklingen och bevarandet av kulturlandskapet, för
landsbygdsutvecklingen och för livsmedelssäkerheten. Balansgången
mellan vad som är protektionism och vad som är ett försvarande av
jordbrukets multifunktionalitet är svår.
Vi vill :
- att livsmedelssäkerhet integreras i artikel 20 i jordbruksavtalet som en
"non-trade issue",
- att målet för framtida livsmedelssäkerhet - ett hållbart jordbruk som tar
hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter - inte
motverkas av reglerna i WTO:s jordbruksavtal,
- att målsättningen livsmedelssäkerhet ges en överordnad och
operationaliserad roll i jordbruksavtalet. Detta innebär att, förutom att
avvecklingen av exportsubventioner i de rika länderna ska påskyndas, så
ska åtgärder kunna vidtas t.ex. skyddstullar, stödåtgärder eller "minimi
access-kvoter" för att import ska kunna vidtas i syfte att stärka
livsmedelssäkerheten,
- att kompensationsmekanism enligt Marrakechöverenskommelsen
implementeras.
19 WTO:s underavtal TRIPS
Miljöpartiet anser att patent av mänskliga gener och av högre djur och
växter som är resultat av biotekniska processer inte ska tillåtas. Inför
kommande WTO-förhandlingar vill företagen att USA ska inta en
stenhård linje och påtvinga EU den amerikanska synen. Frågan om rätten
att ta patent på liv är en etisk fråga och inte en handelsfråga.
Vi anser att Sverige med kraft ska motsätta sig att patentfrågan förs in i
framtida WTO-förhandlingar. Miljöpartiet anser att det är ursprungsfolkens
och lokalsamhällenas kunskap om och nyttjande av lokala genetiska resurser
som ska skyddas. Rättigheterna till kunskaper om de lokala genetiska
resurserna måste kombineras med kravet att de genetiska resurserna ska
bevaras. Rätten till liv ska vara allas och ska inte kunna patenteras av någon.
Miljöpartiet anser att Sverige ska verka för att en internationell konvention
som förbjuder patent på livsformer kommer till stånd.
Många folkrörelser pekar också på den inbyggda motsättning som finns
mellan TRIPS som det är formulerat idag, och konventionen om biologiskt
mångfald där den senare ger rätten till de människor som förvaltar den
biologiska mångfalden och till deras länder. En revidering/granskning av
TRIPS ingår redan nu i det mandat som föreligger. Det är mycket viktigt för
utvecklingsländerna att inte detta arbete forceras på grund av nya utvidgade
förhandlingsmandat. Enligt WTO:s underavtal "Trade Related Intellectual
Property Rights" (TRIPS 27.3 (b) åläggs samtliga WTO:s medlemsländer att
införa patentlagstiftning eller liknande ("sui generis") lagstiftning för
växtsorter senast den 1 januari år 2000. Ett fåtal av de minst utvecklade
länderna medges uppskov till år 2005. Miljöpartiet anser därför att det är
nödvändigt att förlänga implementeringstiden av TRIPS 27.3 (b) i ytterligare
fem år för samtliga utvecklingsländer. Miljöpartiet anser att FN-systemet och
därmed konventionen om biologisk mångfald bör väga tyngre i de fall det
föreligger en konflikt mellan avtalen. Inte minst av denna orsak bör
implementeringstiden för TRIPS 27.3 (b) enligt ovan förlängas.
Idag överförs kontrollen över världens livsmedelssäkerhet i rask takt från
bönder och lokalbefolkning till ett fåtal transnationella företag med säte i
industriländerna. Detta leder till ett kemikalieintensivt, sårbart jordbruk som
bygger på patenterade växtsorter med kemiska bekämpningsmedel som
tillhandahålls av samma företag. Detta är inte lösningen på världens
försörjningsproblem.

Stockholm den 4 oktober 2000
Marianne Samuelsson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Per Lager (mp)
Lars Ångström (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (44)