Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten

Proposition 1993/94:146

Regeringens proposition
1993/94:146

Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten

Prop.
1993/94:146

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 mars 1994

Carl Bildt

Reidunn Laurén
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i vallagen (1972:620) som innebär att
valsedlar med registrerad partibeteckning och namn på kandidater som första och
andra namn skall ta upp namn på sådana kandidater som finns på listan över
kandidater partiet anmält, allt i syfte att ge ytterligare skydd för registrerad
partibeteckning och hindra missbruket av den fria nomineringsrätten.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut .............................................3
2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ................3
3 Ärendet och dess beredning ...........................................5
4 Anmälan av kandidater till skydd för partibeteckning ...........6

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 3 mars 1994 .........................................................9
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i vallagen (1972:620).

2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 5 § vallagen (1972:620)[1]
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.
3 §[2]
Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptagas i en följd
under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.
Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val
av ersättare för riksdagsledamöter och val av ersättare för landstingsledamöter
och kommunfullmäktige.
Upptager valsedel Upptager valsedel
med registrerad med registrerad
partibeteckning namn på partibeteckning flera
kandidater, skall namn på kandidater,
valsedeln, om partiet skall valsedeln, om
enligt 5 kap. 8 § anmält partiet enligt 5 kap.
kandidater för valet, 8 § anmält kandidater för
som första namn upptaga valet, som första och
namnet på kandidat som andra namn upptaga
tagits upp på listan namn på kandidater som
över kandidater partiet tagits upp på listan
anmält. över kandidater partiet
anmält. Upptager
valsedeln i fall som
nu sagts endast ett
namn skall detta vara
ett namn som tagits
upp på listan över
anmälda kandidater.

14 kap.
5 §

Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel anses
obefintligt,
1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,
2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3. om valsedeln 3. om valsedeln
gäller registrerat gäller registrerat
parti, för vilket parti, för vilket
anmälts kandidater anmälts kandidater
enligt 5 kap. 8 §, och enligt 5 kap. 8 §, och
valsedeln ej som första valsedeln ej som första
namn upptager namnet på och andra namn
någon av de anmälda upptager namnet på någon
kandidaterna. av de anmälda
kandidaterna. Upptager
val-sedeln i fall som
nu sagts endast ett
namn skall detta anses
Vid bedömningen obefintligt om namnet
enligt första stycket 3 ej är anmält.
av vilket namn som är Vid bedömningen
det första skall namn enligt första stycket 3
ej anses obefintligt av vilka namn som är
därför att kandidaten det första och det
har avlidit eller andra skall namn ej
visat sig ej vara anses obefintligt därför
valbar. att kandidaten har
avlidit eller visat
sig ej vara valbar.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

**Fotnot**

[1] Lagen omtryckt 1991:95.
[2] Senaste lydelse 1991:1654.
3 Ärendet och dess beredning

Det nuvarande valsystemet brukar karaktäriseras som ett renodlat partival.
Väljaren tar ställning till de alternativ som partierna utgör. Inom partivalets
ram finns dock möjligheter för väljaren att påverka vilka personer som skall ta
plats i de beslutande församlingarna. Formellt har nämligen väljarna en i det
närmaste total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst svarar mot
deras preferenser. I realiteten är emellertid inslaget av personröstning
obetydligt och partiernas nominering blir därför i hög grad utslagsgivande när
det gäller mandatfördelningen inom partierna.
Ett uttryck för personvalsinslaget i det nuvarande systemet är den fria
nomineringsrätten. Den fria nomineringsrätten innebär bl.a. att väljaren har
möjlighet att på valsedeln ta upp vilka kandidater han eller hon vill. Något
samtycke från parti eller kandidat behövs inte.
Den fria nomineringsrätten är en grundläggande princip i det svenska
valsystemet. Det har ansetts väsentligt att det inte ställs upp några regler för
partiernas organisation och verksamhet.
Väljaren kan därför vid valet själv konstruera sin valsedel när det gäller
kandidatnamnen. Det står också väljaren fritt att ändra den inbördes ordningen
mellan kandidater på en valsedel, stryka kandidater eller lägga till nya namn.
En annan möjlighet för väljaren att påverka vilka personer som skall erhålla
partiets mandat är att välja bland de olika listor som kan förekomma för partiet
i valkretsen. Partierna kan nämligen ibland välja att gå fram med flera listor
med olika kandidater men det kan också förekomma s.k. spränglistor. Denna
personvalsmöjlighet blir alltså beroende av om partiet beslutat att gå fram med
flera listor eller om någon grupp inom partiet ställt upp en spränglista.
Ett inslag i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95) som i någon mån minskar
väljarnas personvalsmöjligheter är reglerna om skydd för partibeteckning. Dessa
har tillkommit för att försvåra att partibeteckningar används på ett
otillbörligt sätt. Partier med registrerad partibeteckning kan till skydd för
denna anmäla minst ett visst antal kandidater i varje valkrets. Varje valsedel
för dessa partier måste då toppas av ett av de anmälda namnen. Om väljaren genom
strykning, tillägg e.d. förändrar valsedeln måste listan även efter åtgärden
alltid toppas av ett anmält namn, annars tillgodoräknas valsedeln endast partiet
vid röstsammanräkningen. Däremot bortses från namnen på den.Personvalskommittén
har i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21) redogjort för olika modeller med
inslag av personval. Enligt sina direktiv (dir. 1991:21) hade kommittén också i
uppgift att överväga möjligheterna att förhindra ett otillbörligt utnyttjande av
den fria nomineringsrätten eftersom det vid tidigare val visat sig att sådana
förfaranden kunnat medföra vissa olägenheter.
Personvalskommittén föreslår att kravet på anmälda kandidater utökas till att
gälla både det första och det andra namnet på valsedeln. Den inskränkning i den
fria nomineringsrätten som detta kan sägas innebära uppvägs enligt kommittén av
det ökade personvalsinslag som kommittén samtidigt föreslår. Enligt kommittén
kommer ett ökat personvalsinslag också att leda till att det blir mindre
intressant att försöka utnyttja partibeteckningar på det illojala sätt som i
vissa fall förekommit.
Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr. 93-1120).
Remissutfallet i den nu aktuella frågan är över lag positivt och de flesta
remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag.
Vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år 1993 har
bl.a. Personvalskommitténs förslag varit föremål för diskussioner. Partierna
enades därvid om att det i 3 kap. 1 § regeringsformen skall införas en
bestämmelse om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet
för väljarna att avge en särskild personröst och att personröstning enligt den
modifierade danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén
presenterat skall tillämpas första gången vid 1998 års val samt att en sådan
reform bör föregås av försök. I prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa
andra grundlagsfrågor har regeringen lagt fram förslag om de grundlagsändringar
som behövs för att genomföra överenskommelsen. I prop. 1993/94:129 Försök i
vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst har regeringen
lagt fram förslag om försöksverksamhet.
Vid överläggningarna bestämdes också att kommitténs förslag om anmälan av två
namn på valsedel med registrerad partibeteckning skulle beredas vidare mellan
partierna. I anledning därav inbjöd statsrådet Reidunn Laurén riksdagspartierna
att genom företrädare delta i en arbetsgrupp för beredning av frågan. I denna
arbetsgrupp har företrädarna för samtliga partier nu förklarat att kommitténs
förslag om två namn överst på valsedeln bör genomföras omgående för att kunna
tillämpas vid septembervalen år 1994.
Regeringen lägger nu fram detta förslag i syfte att hindra missbruket av den
fria nomineringsrätten.

4 Anmälan av kandidater till skydd för partibeteckning

Regeringens förslag: Kravet på anmälda kandidater
utökas till att gälla både det första och det andra
namnet på valsedel med registrerad
partibeteckning.

Personvalskommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan
tillstyrker förslaget. Enligt flera av dem kommer förslaget inte helt att hindra
missbruket. Några remissinstanser anser att ytterligare åtgärder bör övervägas
för att komma till rätta med problemet. Så föreslår t.ex. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, Umeå kommun och Svenska kommunförbundet att en ordning med
förhandsanmälan av kandidatlistor eller att också det tredje namnet skall
anmälas i förväg bör införas. Umeå kommun föreslår vidare att en generalklausul
införs i vallagen som skall kunna åberopas av ett parti eller en kandidat som
anser sig otillbörligt utnyttjad i detta sammanhang.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län befarar att förslaget kommer att ytterligare
försvåra för väljarna att hantera valsedlarna så att eventuella strykningar av
namn inte får avsedd effekt. Erfarenhetsmässigt är det oftast de första namnen
på valsedeln som stryks mest. Strykningar kan då i ännu större utsträckning än
nu komma att få den effekten att rösten endast kommer att räknas till partiet
och då indirekt stärka de första namnen på valsedeln.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att förslaget kommer att innebära att
den väljare som inte har tillgång till namnvalsedlar och som vill personrösta på
en icke anmäld kandidat måste skriva två anmälda kandidater på valsedeln för att
ha möjlighet att efter dessa två ange den kandidat som väljaren vill ge sin
personröst.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att den fria nomineringsrätten
har spelat ut sin roll som helig princip i svensk politik. Förbundet har inget
emot en ordning där sista nomineringstillfället förläggs före valdagen och att
alla listor blir offentliggjorda i förväg. Partierna skulle då få möjlighet att
informera om att särlistor finns men skall inte kunna stoppa spränglistor.
Frågan får liten aktualitet om intresset för personval blir stort men förbundet
är redan i dag berett att stödja en sådan lösning.
Skälen för regeringens förslag: Det skydd för partibeteckning som i dag finns
är så konstruerat att partiet har möjlighet att till centrala valmyndigheten
anmäla ett visst antal kandidater till valet. Om ett parti anmält kandidater
måste de valsedlar som har partiets beteckning som första namn uppta namnet på
någon av de anmälda kandidaterna. Om inte valsedlarna uppfyller detta krav
tillgodoräknas rösterna endast partiet och påverkar inte mandatfördelningen inom
partiet.
De illojala förfaranden som förekommit vid de senaste valen har inneburit
bl.a. att personer som velat dra nytta av en etablerad partibeteckning låtit
trycka valsedlar med partibeteckningen i fråga och på andra och följande platser
fört upp egna kandidater som inte haft någon anknytning till partiet vars
beteckning står på valsedeln. Senast i 1991 års val förekom förfaranden vid
nomineringen som kan uppfattas som otillbörliga. Bl.a. satte ett lokalt parti i
Skåne in sina egna kandidater på listor för Moderata samlingspartiet och
Socialdemokratiska arbetar-partiet i uppenbart syfte att de egna kandidaterna
skulle få bättre möjlighet att erhålla en riksdagsplats än om man gick fram med
egna listor. Det finns ytterligare exempel från andra delar av landet på
förfaranden av detta slag. Utöver de olägenheter detta innebär för partierna och
de obehag det kan innebära för personer som mot sin vilja blir uppförda på en
valsedel tillsammans med personer med vilka de har föga eller ingenting
gemensamt och därmed förknippas med en åsiktsriktning som de inte delar finns
det, som Personvalskommittén påpekar, också en risk att förtroendet för
valordningen på sikt kan komma att undergrävas om förfaranden av det slag som
här nämnts framstår som acceptabla.
Även om förslaget innebär att den fria nomineringsrätten något inskränks är
det mot bakgrund av intresset av att komma till rätta med de problem som den
fria nomineringsrätten ger upphov till angeläget att redan nu genomföra
förslaget. Vid detta ställningstagande har regeringen också beaktat den nära
förestående personröstningsreformen.Visserligen kan förslaget med två anmälda
kandidatnamn på valsedeln försvåra för väljarna att hantera valsedlarna så att
eventuella strykningar av namn inte får avsedd effekt. För närvarande kan
emellertid inte några andra alternativ än det Personvalskommittén föreslagit
komma i fråga. Skall man redan till 1994 års val genomföra en ändring i
valsystemet måste det enligt regeringens mening ske utifrån Personvalskommitténs
förslag och de grundläggande principer som partierna nu enats om.
De föreslagna lagändringarna gäller giltigheten av de valsedlar som används
vid valet i september 1994 och ändringarna bör därför träda i kraft den 1 juli
1994. Anmälan av kandidater och beställning av valsedlar skall enligt vad
Riksskatteverket bestämt i år göras senast den 25 april. Det är därför angeläget
att information om den tilltänkta ändringen lämnas till partierna i god tid före
detta datum.
Det förslag som regeringen nu lägger fram är alltså en del av den
personröstningsreform som partierna är överens om. Inget hindrar emellertid att
andra lösningar på problemet senare kan komma i fråga. I den överenskommelsen
som partierna träffat finns nämligen uttalat att frågan om åtgärder mot missbruk
av den fria nomineringsrätten skall beredas i en parlamentarisk utredning.
Regeringens avsikt är att under våren utfärda direktiv till en sådan utredning.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Laurén

Regeringen beslutar proposition 1993/94:146 Åtgärder mot missbruk av den fria
nomineringsrätten.
Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1994-03-11 Bordläggning: 1994-03-14 Hänvisning: 1994-03-15 Motionstid slutar: 1994-03-29

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (2)