Budgetpropositionen för 2011

Arbetsmarknad och 14 arbetsliv

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag till statsbudget för 2011

Arbetsmarknad och arbetsliv

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................................

9

2

Lagförslag ..............................................................................................................

11

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

 

 

 

arbetslöshetsförsäkring .........................................................................

11

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1597) om ändring i lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring................................................

17

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av

 

 

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ..........

18

3

Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................................................................

23

 

3.1

Omfattning ............................................................................................

23

 

3.2

Utgiftsutveckling...................................................................................

23

 

3.3

Skatteutgifter .........................................................................................

25

 

3.4

Utvecklingen på arbetsmarknaden .......................................................

26

4

Arbetsmarknad......................................................................................................

31

 

4.1

Omfattning ............................................................................................

31

 

4.2

Utgiftsutvecklingen...............................................................................

31

 

4.3

Mål..........................................................................................................

32

 

4.3.1

Målet för arbetsmarknadspolitiken ......................................................

32

 

4.3.2

EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning ..................

32

 

4.4

Resultat och analys ................................................................................

33

 

4.4.1

Arbetsförmedlingen ..............................................................................

35

 

4.4.2

Arbetslöshetsförsäkringen....................................................................

35

4.4.3Arbetet med att säkerställa att rätt ersättning betalas till rätt person i

 

rätt tid.....................................................................................................

37

4.4.4

Kompletterande aktörer........................................................................

39

4.4.5

Jobb- och utvecklingsgarantin ..............................................................

41

4.4.6

Arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och lyft ......................

42

4.4.7Särskilt anställningsstöd för deltagare inom jobb- och

 

utvecklingsgarantin................................................................................

43

4.4.8

Nystartsjobb ..........................................................................................

44

4.4.9

Arbetsmarknadsutbildning ...................................................................

45

4.4.10

Stöd till start av näringsverksamhet .....................................................

47

4.4.11

Insatser för ungdomar...........................................................................

47

2

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.4.12Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

 

arbetsförmåga........................................................................................

48

4.4.13

Insatser för sjukskrivnas återgång till arbete.......................................

51

4.4.14

Insatser för ökad integration................................................................

54

4.4.15

Flyttningsbidrag....................................................................................

56

4.4.16

Europeiska socialfonden.......................................................................

56

4.4.17

Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.................

58

4.5

Revisionens iakttagelser........................................................................

58

4.6

Politikens inriktning .............................................................................

63

4.6.1

Anpassning av arbetsmarknadspolitiken .............................................

63

4.6.2Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

 

 

arbetsförmåga........................................................................................

67

 

4.6.3

Coacher över tröskeln ..........................................................................

68

 

4.6.4

Nyanländas etablering ..........................................................................

68

 

4.6.5

Sjukskrivnas återgång till arbete...........................................................

88

 

4.6.6

Felaktiga utbetalningar och kontroll ...................................................

88

 

4.7

Budgetförslag ........................................................................................

88

 

4.7.1

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ................................

88

 

4.7.2

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd...................

89

 

4.7.3

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ....

91

 

4.7.4

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.........................................................

94

 

4.7.5

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.................................

96

 

4.7.6

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 ..............

97

 

4.7.7

1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering .......................

98

 

4.7.8

1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen .................................

99

 

4.7.9

1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet................................

100

 

4.7.10

1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.........................

100

 

4.7.11

1:11 Bidrag till lönegarantiersättning................................................

101

5

Arbetsliv

..............................................................................................................

105

 

5.1

Omfattning..........................................................................................

105

 

5.2

Utgiftsutveckling ................................................................................

106

 

5.3

Mål .......................................................................................................

106

 

5.3.1

Målet för arbetslivspolitiken ..............................................................

106

 

5.3.2

EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning................

106

 

5.4

Resultat och analys..............................................................................

107

 

5.4.1

Arbetsmiljö..........................................................................................

107

 

5.4.2

Arbetsrätt ............................................................................................

113

 

5.4.3

Lönebildning .......................................................................................

118

 

5.5

Revisionens iakttagelser......................................................................

121

 

5.6

Politikens inriktning ...........................................................................

121

 

5.6.1

Utgångspunkter ..................................................................................

121

 

5.6.2

Förnyelse av arbetsmiljöpolitiken......................................................

123

 

5.6.3

Arbetsrätt: Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet ..........

124

 

5.6.4

Lönebildning .......................................................................................

124

 

5.7

Budgetförslag ......................................................................................

124

 

5.7.1

2:1 Arbetsmiljöverket .........................................................................

124

 

5.7.2

2:2 Arbetsdomstolen ..........................................................................

126

 

5.7.3

2:3 Statens nämnd för arbetstagarens uppfinningar .........................

127

 

5.7.4

2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ...............................

127

 

5.7.5

2:5 Medlingsinstitutet.........................................................................

128

3

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell- och figurförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................

10

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...

24

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2011–2014. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

arbetsliv..................................................................................................................

25

Tabell 3.3 Ramnivån 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 14

 

Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................................................................

25

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, netto25

Figur 3.1 Samband på arbetsmarknaden 2009 (15–74 år) .............................................

26

Tabell 3.5

Antal sysselsatta och sysselsättningsgrad (15-74 år) 2009 ..........................

26

Tabell 3.6

Antal arbetslösa och relativ arbetslöshet (15-74 år) 2009............................

27

Tabell 3.7 Antal personer i arbetskraften och arbetskraftsdeltagande (15–74 år) 200927 Tabell 3.8 Genomsnittligt antal deltagare i konjunkturberoende program per månad

2009........................................................................................................................

28

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsmarknad .........................................

32

Tabell 4.2 Kvalificeringsgrunder för personer som hade nystartsjobb i juni 2010......

45

Tabell 4.3 Deltagarnas fördelning mellan utbildningsinriktning samt andel kvinnor

 

och män .................................................................................................................

45

Tabell 4.4 Särskilda insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför

 

nedsatt arbetsförmåga...........................................................................................

50

Tabell 4.5 Bruttoutgifter totalt och per åtgärd ..............................................................

66

Tabell 4.6

Förändringar av ramen för utgiftsområde 14 totalt och per åtgärd ............

67

Tabell 4.7

Anslagsutveckling...........................................................................................

88

Tabell 4.8

Uppdragsverksamhet .....................................................................................

88

Tabell 4.9

Härledning av anslagsnivån 2010–2014, för 1:1 Arbetsförmedlingens

 

förvaltningskostnader ...........................................................................................

89

4

 

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.10

Anslagsutveckling........................................................................................

89

Tabell 4.11

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Bidrag till

 

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd..........................................................

91

Tabell 4.12

Anslagsutveckling........................................................................................

91

Tabell 4.13

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...................................

92

Tabell 4.14

Volymer och utgifter arbetsmarknadspolitiska program...........................

93

Tabell 4.15

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Kostnader för

 

arbetsmarknadspolitiska program och insatser .................................................

94

Tabell 4.16

Anslagsutveckling........................................................................................

94

Tabell 4.17

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...................................

95

Tabell 4.18

Program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

 

arbetsförmåga (Samhall AB och lönebidrag m.m.) ............................................

95

Tabell 4.19

Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:4 Lönebidrag och Samhall

m.m........................................................................................................................

 

96

Tabell 4.20

Anslagsutveckling........................................................................................

96

Tabell 4.21

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:5 Rådet för Europeiska

 

socialfonden i Sverige...........................................................................................

96

Tabell 4.22

Anslagsutveckling........................................................................................

97

Tabell 4.23

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...................................

97

Tabell 4.24

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:6 Europeiska socialfonden

m.m. för perioden 2007–2013..............................................................................

98

Tabell 4.25

Anslagsutveckling........................................................................................

98

Tabell 4.26

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...................................

99

Tabell 4.27

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:7 Institutet för

 

arbetsmarknadspolitisk utvärdering....................................................................

99

Tabell 4.28

Anslagsutveckling........................................................................................

99

Tabell 4.29

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:8 Inspektionen för

 

arbetslöshetsförsäkringen ..................................................................................

100

Tabell 4.30

Anslagsutveckling......................................................................................

100

Tabell 4.31

Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:9 Bidrag till administration

av grundbeloppet................................................................................................

100

Tabell 4.32

Anslagsutveckling......................................................................................

100

5

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.33 Anslagsutveckling.......................................................................................

101

Tabell 4.34 Nettoutgifter m.m. för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning

 

första halvåret 2009 respektive 2010..................................................................

102

Tabell 4.35 Företagskonkurser m.m. budgetåret 2007–första halvåret 2010 .............

102

Tabell 4.36 Antal personer med lönegarantiersättning m.m. 2007– första halvåret

 

2010......................................................................................................................

103

Tabell 4.37 Antal personer med lönegarantiersättning m.m. uppdelat på

 

företagskonkurs och företagsrekonstruktion 2009–första halvåret 2010 .......

103

Tabell 4.38 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:11 Bidrag till

 

lönegarantiersättning ..........................................................................................

103

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsliv..................................................

106

Tabell 5.2 Antal tillsynsbesök 2006–2009 ....................................................................

109

Tabell 5.3 Antal besökta arbetsställen 2006–2009 .......................................................

109

Tabell 5.4 Deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning, 2004–2009..................

114

Tabell 5.5 Deltidsarbete, 2004–2009.............................................................................

114

Tabell 5.6 Tidsbegränsad anställning, 2004–2009 ........................................................

114

Tabell 5.7 Målstatistik för Arbetsdomstolen 2007–2009 ............................................

117

Tabell 5.8 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen 2007–2009...............

117

Tabell 5.9 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2005–2009 ...................

119

Tabell 5.10 Löneutveckling per timme för hela arbetsmarknaden, 2005–2009..........

119

Tabell 5.11 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet, 2005–

 

2009......................................................................................................................

119

Tabell 5.12 Anslagsutveckling.......................................................................................

124

Tabell 5.13 Uppdragsverksamhet .................................................................................

125

Tabell 5.14 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden..................................

125

Tabell 5.15 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:1 Arbetsmiljöverket........

126

Tabell 5.16 Anslagsutveckling.......................................................................................

126

Tabell 5.17 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:2 Arbetsdomstolen .........

126

Tabell 5.18 Anslagsutveckling.......................................................................................

127

6

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagramförteckning

 

Diagram 4.1 Antal nya och kvarstående personer i nystartsjobb i slutet av augusti

 

2010 samt antal personer som under månaden lämnat ett nystartsjobb............

45

Diagram 5.1 Antal dödsfall i arbetsolyckor 1993–2009..............................................

107

Diagram 5.2 Antal anmälda arbetsolyckor i Sverige 1993–2009 ................................

107

Diagram 5.3 Antal anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukdagar inom EU15 och

Sverige 1997–2007...............................................................................................

108

Diagram 5.4 Antal anmälda arbetssjukdomar 1993–2009...........................................

108

Diagram 5.5 Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär

 

1997–2010............................................................................................................

108

Diagram 5.6 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos kvinnor 1997–2008............

108

Diagram 5.7 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos män 1997–2008..................

109

Diagram 5.8 Veckoarbetstid..........................................................................................

113

Diagram 5.9 Antal medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där Medlingsinstitutet

förordnat medlare 2005–2009 ............................................................................

119

Diagram 5.10 Kvinnors genomsnittslön i procent av mäns genomsnittslön efter

 

sektor, med hänsyn tagen till könsskillnader i yrke, ålder och arbetstid.........

120

8

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk- ring (avsnitten 2.1 och 4.6),

2.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2009:1597) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitten 2.2 och 4.6.4),

3.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2002:546) om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (avsnitten 2.3 och 4.6.4),

4.bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:3 Kostnader för arbetsmark- nadspolitiska program och insatser ingå eko- nomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 700 000 000 kronor under 2012–2014 (avsnitt 4.7.3),

5.bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall

m.m.ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida

anslag

på högst

11 000 000 000 kronor

under

2012–2014

(avsnitt 4.7.4),

 

 

6.bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 750 000 000 kronor under 2012–2015 (avsnitt 4.7.6),

7.bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:7 Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 800 000 kronor under 2012– 2014 (avsnitt 4.7.7),

8.bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor under 2012 (avsnitt 5.7.1),

9.godkänner att föreskrifter om anställnings- stöd ska beslutas av regeringen (avsnitt 4.6.1),

10.för budgetåret 2011 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets- liv enligt följande uppställning:

9

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

 

Anslagstyp

 

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

ramanslag

5 931 062

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

ramanslag

36 936 325

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

ramanslag

7 396 479

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

ramanslag

16 089 355

1:5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

ramanslag

102 893

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

ramanslag

1 346 000

1:7

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

ramanslag

27 408

1:8

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

ramanslag

55 561

1:9

Bidrag till administration av grundbeloppet

ramanslag

52 444

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

ramanslag

8 303

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

ramanslag

976 000

2:1

Arbetsmiljöverket

ramanslag

591 037

2:2

Arbetsdomstolen

ramanslag

30 239

2:3

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

ramanslag

92

2:4

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

ramanslag

32 622

2:5

Medlingsinstitutet

ramanslag

56 024

Summa

 

 

69 631 844

10

2. är permitterad utan lön,
3. är tjänstledig utan lön, eller
4. har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
11
Ersättning enligt denna lag lämnas inte till en sökande som
1. deltar i utbildning,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring

dels att 10, 15 a, 16, 17, 17 a, 23 och 23 b §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 16 a–16 c och 18 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §1 Ersättning enligt denna lag lämnas

inte i följande fall.

1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning.

2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön.

3. Ersättning lämnas inte till personer som är tjänstlediga utan lön.

4. Ersättning enligt grundförsäk- ringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.

1 Senaste lydelse 2005:1197.

Med ramtid avses de tolv månader som närmast föregått den månad när den sökande anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedling- en. Om anmälningsmånaden inne- håller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvars- plikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, ska den dock ingå i ramtiden.
Av 16–17 a §§ följer att viss tid är överhoppningsbar vid fastställande av ramtiden.
En månad som innehåller förvärvs- arbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbets- villkor är dock inte överhoppningsbar.
Föreslagen lydelse

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1–3, meddela föreskrifter om att ersättning får lämnas till personer som deltar i utbildning eller är permitterade eller tjänstlediga utan lön samt om de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall skall gälla.

Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om undantag från första stycket samt om de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall ska gälla.

15 a §2 Med ramtid avses de tolv månader

som närmast föregått den månad när sökanden anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedling- en. Om anmälningsmånaden inne- håller arbete, tid med föräldra- penning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, ska den dock ingå i ramtiden.

Lydelse enligt prop. 2009/10:222

16 §3

När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av

1.styrkt sjukdom,

2.avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda

25 år eller som har föregåtts av

2Senaste lydelse 2009:666.

3Senaste lydelse 2009:1596.

12

3. vård av närstående när hel närståendepenning lämnats enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller 4. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade, om uppdraget, på social- nämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte
bedrivits yrkesmässigt.
13

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sammanhängande

förvärvsarbete på

 

heltid i minst 5 månader,

 

 

3. tvångsvård

enligt

lagen

 

(1988:870) om vård av missbrukare i

 

vissa fall,

 

 

 

4. frihetsberövande på

kriminal-

 

vårdens område,

 

 

 

5. vård av barn i följande fall:

2. vård av barn i följande fall:

a) vård av eget barn som inte har

a) vård av eget barn som inte har

fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2

fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i

år efter barnets ankomst i familjen,

2 år efter barnets ankomst i familjen,

eller,

 

 

eller

b) vård av eget barn som inte har fyllt 3 år eller vård av adoptivbarn i 3 år efter barnets ankomst i familjen, under förutsättning att den sökande omedelbart före ledigheten hade ett förvärvsarbete i sådan omfattning att det motsvarar minst ett arbetsvillkor,

6. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedels- lagen,

7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige,

8. vård av närstående när hel närståendepenning lämnats enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller 9. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade, om uppdraget, på social- nämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte

bedrivits yrkesmässigt.

Första stycket 6 gäller inte när det är fråga om hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller avspärrning enligt 3 kap. 10 § smitt- skyddslagen.

Vid tillämpning av första stycket 7 jämställs med make eller maka en person med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 a §

När ramtid ska bestämmas räknas inte heller den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av

1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har

meddelats

med

stöd

av

livsmedelslagen,

 

 

2. tvångsvård

enligt

lagen

(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, eller

3. frihetsberövande på kriminal- vårdens område.

Första stycket 1 gäller inte när det är fråga om hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller avspärrning enligt 3 kap. 10 § smitt- skyddslagen.

16 b §

När ramtid ska bestämmas räknas inte heller den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av

1. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader, eller

2. militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten.

16 c §

När ramtid ska bestämmas räknas inte heller den tid då den sökande

1. vistats utomlands till följd av att han eller hon följt med sin make, maka eller sambo vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens, makans eller sambons arbets- givare har sitt säte i Sverige och att lönen betalas ut från Sverige,

2. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd, eller

3. har haft rätt till etablerings- ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

14

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:222

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

17 §4

 

 

När ramtid ska bestämmas räknas inte heller tid då den sökande

 

1. fått

föräldrapenningsförmån

1. fått

föräldrapenningsförmån

enligt socialförsäkringsbalken,

 

enligt socialförsäkringsbalken, eller

 

2. varit hindrad att arbeta på grund

2. varit

förhindrad att arbeta på

av

tjänstgöring

enligt

lagen

grund av tjänstgöring enligt lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt,

(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

3.utfört förvärvsarbete som arbets- givaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller

4.varit hindrad att arbeta på grund av militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt.

Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete ska dock räknas in i ramtiden.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

17 a §5

Tid som enligt 16,

17 eller

23 §

Tid som enligt 16, 16 a, 16 b, 16 c,

inte ska räknas in i

ramtiden

får

17 eller 23 § inte ska räknas in i

omfatta högst fem år.

 

 

 

ramtiden får omfatta högst fem år.

Detta

gäller

dock

inte

för

en

Detta gäller dock inte för en

sökande

som

avses

i 16 §

första

sökande som avses i 16 c § första

stycket 7.

 

 

 

 

 

stycket 1.

För en sökande som har varit långvarigt sjukfrånvarande enligt 3 a § får, vid beviljande av en ny ersättningsperiod, den tid som enligt första stycket inte ska räknas in i ramtiden omfatta högst tio år.

18 §6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om fastställande av ramtid och överhoppningsbar tid.

23 §7

Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karens-

villkoren.

 

 

 

 

 

Sökanden har dock inte rätt till

Den sökande har dock inte rätt till

ersättning efter det att en samman-

ersättning efter det att en samman-

hängande tid

av

12 månader har

hängande tid

av

12 månader har

förflutit sedan

den

sökande senast

förflutit sedan

den

sökande senast

4Senaste lydelse 2010:458.

5Senaste lydelse 2009:1596.

6Tidigare 18 § upphävd genom 2006:1546.

7Senaste lydelse 2009:666.

15

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

fick dagpenning eller aktivitetsstöd. I

fick dagpenning eller aktivitetsstöd. I

sådan tid räknas inte in tid som anges

sådan tid räknas inte tid som är

i 16 och 17 §§.

överhoppningsbar enligt 16–17 a §§.

Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då ska dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från den tidpunkt när den tidigare perioden löper

ut.

 

 

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:222

Föreslagen lydelse

 

 

23 b §8

 

Normalarbetstiden utgör

den

Normalarbetstiden utgör

den

genomsnittliga arbetstiden

under

genomsnittliga arbetstiden

under

sökandens ramtid.

 

den sökandes ramtid.

 

Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med graviditetspenning, föräldrapenningsförmån, sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärar- penning eller närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken.

Det som sägs i andra stycket gäller

Det som sägs i andra stycket gäller

endast månader som innehåller

endast månader som ingår i den

förvärvsarbete minst i sådan omfatt-

fastlagda ramtiden och som innehåller

ning att de kan tillgodoräknas i ett

förvärvsarbete i sådan omfattning att

arbetsvillkor.

de skulle kunna tillgodoräknas i ett

 

arbetsvillkor.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2011.

8 Senaste lydelse 2009:666.

16

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1597) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk- ring i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:1597) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2009:1597

Föreslagen lydelse

17 a §

Tid som enligt 16, 17 eller 23 §

Tid som enligt 16, 16 a, 16 b, 16 c,

inte ska räknas in i ramtiden får

17 eller 23 § inte ska räknas in i

omfatta högst fem år.

ramtiden får omfatta högst fem år.

Detta gäller dock inte för sökande

Detta gäller dock inte för en

som avses i 16 § första stycket 7.

sökande som avses i 16 c § första

 

stycket 1.

17

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dels att 1, 4, 5, 11, 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 11 § ska sättas närmast före 12 §,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 a §, samt närmast före 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag tillämpas vid behand- ling av personuppgifter i Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas av denna verksamhet.

Denna lag tillämpas vid behand- ling av personuppgifter i Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Lagen tillämpas också vid behand- ling av personuppgifter i ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och i ärenden hos Arbets- förmedlingen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända in- vandrare. Det som sägs i denna lag om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska även gälla behandling av person- uppgifter i dessa ärenden.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.

1 a §

Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar

1 Senaste lydelse 2007:410.

18

1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbets- löshetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,
2. publicering av platsinformation, information om kompletterande aktö- rer och ansökningar om anställning,
3. planering, metodutveckling, till- syn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av verksamheten,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

föreskrifter om undantag från första stycket.

4 §2

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten bara om det behövs för

1. handläggning av ärenden som 1. handläggning av ärenden, rör den arbetsmarknadspolitiska verk-

samheten,

2. publicering av platsinformation,

3. planering, metodutveckling, till- syn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten,

4.framställning av avidentifierad statistik, och

5.samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överens- kommelsen den 6 mars 1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

5 §3

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbets- löshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2.Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3.sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring,

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för be- dömning enligt 4 kap. utsöknings- balken i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egen- dom, samt

5.socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd en- ligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453).

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för be- dömning enligt 4 kap. utsöknings- balken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egen- dom,

5.socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd en- ligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453),

6.Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om motta-

2Senaste lydelse 2007:410.

3Senaste lydelse 2008:972.

19

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

gande av asylsökande m.fl., samt

7. kompletterande aktörers verk- samhet enligt uppdrag från Arbets- förmedlingen.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att till- handahålla information till riksdagen eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

Åtkomst till personuppgifter inom Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen får ha direkt- åtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Sådan åtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om direktåtkomst enligt första stycket.

11 §4

Åtkomst till personuppgifter ska vara förbehållen de personalkategorier inom Arbetsförmedlingen som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om åtkomst enligt första stycket.

12 §5

Försäkringskassan, Centrala stu- diestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslös- hetskassorna, Kronofogdemyndighe- ten och en socialnämnd får ha direkt- åtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspoli- tisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. En social- nämnd får ha direktåtkomst först sedan Arbetsförmedlingen har för- säkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktu- ella i ärenden hos nämnden.

En enskild får ha direktåtkomst

Försäkringskassan, Centrala stu- diestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslös- hetskassorna, Kronofogdemyndighe- ten, en socialnämnd och Migrations- verket får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. En socialnämnd får ha direkt- åtkomst först sedan Arbetsförmed- lingen har försäkrat sig om att hand- läggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden.

En enskild får i en arbetsmark-

4Senaste lydelse 2007:410.

5Senaste lydelse 2008:972.

20

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

till uppgifter om sig själv i en arbets- marknadspolitisk databas.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första och andra styckena.

nadspolitisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv samt till sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som får behandlas enligt 4 § 2.

En arbetsgivare får i en arbetsmark- nadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en arbetssök- ande som får behandlas enligt 4 § 2.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första–tredje styckena.

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) samt ömtåliga person- uppgifter som avses i 9 § andra stycket eller 10 § får inte användas som sökbegrepp. Uppgift om kod för funktionshinder får dock användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt för att framställa avidentifierad statistik.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar före- skrifter om begränsningar i övrigt av de sökbegrepp som får användas.

14 §6

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) samt sådana ömtåliga personuppgifter som avses i 9 § andra stycket eller 10 § får inte användas som sökbegrepp.

Med undantag från förbudet i första stycket får dock kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga använ- das som sökbegrepp för planering av insatser och förmedling av arbete.

Kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, för arbetsmark- nadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisnings- grund får även användas som sök- begrepp för tillsyn, uppföljning, utvär- dering och framställning av aviden- tifierad statistik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om begränsningar i öv- rigt av de sökbegrepp som får användas.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2011.

6 Senaste lydelse 2005:1195.

21

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3 Arbetsmarknad och arbetsliv

3.1

Omfattning

marknad, var ökningen 13 011 miljoner kronor

Utgiftsområdet omfattar områdena Arbetsmark-

för i huvudsak arbetslöshets- och lönegarantier-

sättning samt arbetsmarknadspolitiska program.

nad och Arbetsliv. Området Arbetsmarknad

Inom området Arbetsliv var dock utgifterna 158

består i huvudsak av matchning av arbetssökande

miljoner kronor lägre på grund av tidigare beslu-

och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska pro-

tade besparingar på Arbetsmiljöverket samt av

gram,

arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantier-

att Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinsti-

sättning, Europeiska socialfonden samt myndig-

tutet har upphört.

 

heterna Arbetsförmedlingen, Rådet för Europe-

För 2010

beräknas

utgifterna stiga med

iska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet),

10 489 miljoner kronor jämfört med 2009. Arbets-

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

förmedlingens förvaltningskostnader, arbetslös-

(IAF) och Institutet för arbetsmarknadspolitisk

hetsersättning, de arbetsmarknadspolitiska pro-

utvärdering (IFAU). Området Arbetsliv omfat-

grammen och Europeiska socialfonden står för i

tar arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning samt

princip hela ökningen. På tilläggsbudget i sam-

myndigheterna Arbetsmiljöverket, Arbetsdom-

band med 2010 års ekonomiska vårproposition

stolen, Statens nämnd för arbetstagares uppfin-

anvisades 100 miljoner kronor till utgiftsområdet

ningar, ILO-kommittén och Medlingsinstitutet.

för bidrag till sommarjobb för skolungdomar.

 

 

Jämfört med anvisade medel i statsbudgeten för

 

 

2010 antas dock utfallet för utgiftsområdet bli

3.2

Utgiftsutveckling

17 375 miljoner kronor lägre. Jämfört med den

beräknade anslagsnivån

i budgetpropositionen

Utgifterna redovisas här i en jämförelse med

för 2010 beräknas utgifterna bli 23 893 miljoner

kronor lägre 2011 och 29 028 miljoner kronor

utfallen för 2008 och 2009 samt de beräknade

lägre 2012.

 

 

utgifterna i budgetpropositionen för 2010 och

Reformerna

för att arbetsmarknadspolitiken

2010 års ekonomiska vårproposition.

ska anpassas till arbetsmarknadsläget beräknas

Utgifterna har ökat till följd av det kraftigt

höja utgifterna med 1 162 miljoner kronor 2011,

försämrade arbetsmarknadsläget 2008 och 2009.

443 miljoner kronor 2012, 269 miljoner kronor

Läget har dock inte blivit fullt så allvarligt som

2013 och 77 miljoner kronor 2014 (se avsnitt

befarades och återhämtningen på arbetsmarkna-

4.6.1). En ökning sker även med 242 miljoner kro-

den sker snabbare än väntat. Det innebär att ut-

nor 2011, 451 miljoner kronor 2012 samt 530 mil-

giftsökningen har begränsats 2010 och att utgif-

joner kronor per år 2013 och 2014 för reformen

terna därefter årligen beräknas minska.

om vissa nyanländas etablering på arbetsmark-

Mellan 2008 och 2009 steg utgifterna med

naden (se avsnitt 4.6.4). Utgiftsområde 13 Integ-

12 853 miljoner kronor, enligt nuvarande indel-

ration och jämställdhet minskas med motsvaran-

ning av utgiftsområdet. Inom området Arbets-

de belopp. Med anledning av reformen sker där-

marknad, som fram till och med 2008 beräk-

utöver en ökning med 3,5 miljoner kronor per år

nades under dåvarande utgiftsområde 13 Arbets-

för att det huvudsakliga ansvaret för arbetet med

23

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

bosättning överförs från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. Utgiftsområde 8 Migration minskas med motsvarande belopp. Förstärk- ningen av stödet för instegsjobb ökar utgifts- området med 50 miljoner kronor från och med 2011 (se avsnitt 4.6.4). Vidare genomförs inom statsförvaltningen ett e-förvaltningsprojekt som förväntas leda till samordningsvinster vilket innebär att utgifterna för utgiftsområdet minskar med 10 miljoner kronor 2014.

Jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposi- tion minskar utgifterna med 7 344 miljoner kro- nor 2010, 10 340 miljoner kronor 2011, 9 082 mil- joner kronor 2012, 7 088 miljoner kronor 2013 och 4 492 miljoner kronor 2014. Detta förklaras av en lägre arbetslöshet, färre deltagare i arbets- marknadspolitiska program samt lägre genom- snittliga utgifter inom jobb- och utvecklings- garantin.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

 

Utfall

Budget

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010 1

2010

2011

2012

2013

2014

Anslag inom området Arbetsmarknad 2

59 954

87 790

70 418

68 922

63 333

59 137

56 382

Anslag inom området Arbetsliv 3

666

693

690

710

721

725

740

Totalt för utgiftsområdet

60 620

88 483

71 108

69 632

64 055

59 862

57 122

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Utfall 2009 inkluderar det under budgetåret 2008 uppförda anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006.

3Utfall 2009 inkluderar det under budgetåret 2008 uppförda anslaget 23:6 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet.

24

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Följande tabell beskriver de förändringar som förklarar den nya ramnivån för utgiftsområdet jämfört med vad som ursprungligen anvisades i statsbudgeten för 2010. En närmare redovisning sker under avsnitten 4.7 och 5.7.

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2011–2014. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

88 358

88 358

88 358

88 358

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löne-

 

 

 

 

omräkning 2

33

99

195

358

Beslut

1 325

1 097

-295

-659

 

 

 

 

 

Övriga makroekono-

 

 

 

 

miska förutsättningar

-20 360

-26 008

-28 923

-31 436

 

 

 

 

 

Överföring till andra

-1

-1

-1

-1

 

 

 

 

utgiftsområden 3

 

 

 

 

Övrigt 4

277

509

527

501

Ny ramnivå

69 632

64 055

59 862

57 122

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Överföring till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv.

4Ny budgeteringsprincip för anslag 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013, övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter samt beräknade samordningsvinster genom ett e-förvaltningsprojekt inom statsförvaltningen.

Tabell 3.3 Ramnivån 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

 

2011

Transfereringar 1

61 410

Verksamhetskostnader 2

8 199

Investeringar 3

23

Summa ramnivå

69 632

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetskostnader avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Den realekonomiska fördelningen av ramen för utgiftsområdet visar hur anvisade medel beräk- nas användas. Fördelningen baseras på utfall 2009 samt kända förändringar av anslagens använd- ning. Huvuddelen är transfereringar i form av bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd,

utvecklingsersättning och lönesubventioner till arbetsgivare.

3.3Skatteutgifter

Statens stöd inom utgiftsområdet redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på stats- budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Av- vikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad. Dessa skatteutgif- ter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. Utgifterna för Personalvård hänförs till området Arbetsliv och resterande till området Arbets- marknad. De sistnämnda ska dock inte ses som specifika medel inom arbetsmarknadspolitiken eftersom det handlar om generella efterfråge- stimulerande åtgärder och rörlighetsstimulanser för redan anställda. En utförlig beskrivning av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2009/10:195) där det även ges en förklaring till respektive skat- teutgift. Nedan redovisas nettoberäknade skatte- utgifter som kan hänföras till utgiftsområdet.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, netto

Miljoner kronor

 

2010

2011

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt

840

860

arbete, dubbel bosättning och hemresor

 

 

 

 

 

Avdrag för resor till och från arbetet

5 120

5 250

 

 

 

Avdrag för inställelseresor

1

Förmån av resa vid anställningsintervju

 

 

 

Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m.

 

 

 

Personalvård

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet

 

 

 

Nedsättning av egenavgifter för personer som vid

 

 

årets ingång inte har fyllt 26 år

70

80

 

 

 

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer

 

 

som vid årets ingång inte har fyllt 26 år

13 480

13 840

 

 

 

Skattereduktion för hushållsarbete

8 500

6 100

 

 

 

Nystartsjobb

2 620

2 980

Totalt för utgiftsområdet

30 630

29 110

1 Skatteutgiften kan inte beräknas.

25

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3.4Utvecklingen på arbetsmarknaden

Under perioden 2006–2008 ökade antalet syssel- satta medan antalet arbetslösa minskade. Denna utveckling bröts dock hösten 2008, då den internationella finanskrisen ledde till en snabb försämring på arbetsmarknaden. År 2009 präg- lades av en stigande arbetslöshet och en sjun- kande sysselsättning. Situationen på arbetsmark- naden försämrades mer för män än för kvinnor, vilket förklaras av att den mansdominerade till- verkningsindustrin drabbades hårdare av krisen än andra branscher. Regionala skillnader i branschstruktur har bidragit till att lågkonjunk- turen påverkat arbetsmarknaden i olika grad i olika delar av landet. Ungdomar har emellertid drabbats särskilt hårt under lågkonjunkturen oavsett region.

Figur 3.1 Samband på arbetsmarknaden 2009 (15–74 år)

(Inom parantes anges förändringen jämfört med 2008)

 

 

 

 

 

 

 

Befolkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 955 000 (+76 000)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I arbetskraften

 

 

 

Ej i arbetskraften

 

 

 

 

4 907 000 (+9 000)

 

 

 

2 048 000 (+66 000)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sysselsatta

 

 

Arbetslösa

 

 

 

 

4 499 000 (-94 000)

 

 

408 000 (+104 000)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I arbete

 

 

Tillfällig frånvaro

 

 

 

 

3 785 000 (-104 000)

 

 

714 000 (+10 000)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: På grund av avrundningar summerar inte alltid olika undergrupper till närmast ovanstående grupp.

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Totalt sett minskade antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen under 2009 jäm- fört med 2008, även om minskningen avtog i slutet av året. Det stora antalet varsel om upp- sägning i början av året bidrog till att det totala antalet varsel under 2009 ökade, trots att antalet varsel minskade markant under det andra halv- året 2009.

Under första halvåret 2010 stabiliserades arbetsmarknaden och flera indikatorer pekar nu på en mer positiv utveckling.

Sysselsättning

Antalet sysselsatta (15–74 år) uppgick enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök- ning (AKU) till 4 499 000 personer under 2009, vilket var en minskning med 94 000 personer jämfört med 2008. Sysselsättningsminskningen

mattades dock av i slutet av året. Minskningen av antalet sysselsatta var dubbelt så stor bland män som bland kvinnor, vilket sannolikt beror på att den mansdominerade tillverkningsindustrin drabbades hårdare än andra branscher av den ekonomiska nedgången.

Tabell 3.5 Antal sysselsatta och sysselsättningsgrad (15-74 år) 2009

Tusental och procent

 

Antal

Förändring

Andel av

Förändring

 

 

jämfört

befolk-

jämfört

 

 

med 20081

ningen

med 20082

Totalt

4 499

-94

64,7

-2,1

 

 

 

 

 

Kvinnor

2 140

-31

62,2

-1,6

 

 

 

 

 

Män

2 359

-63

67,1

-2,5

Unga (15–24 år)

468

-37

38,0

-3,8

 

 

 

 

 

Utrikes födda

639

-6

56,2

-1,9

1Tusental.

2Procentenheter.

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta av befolkningen (15–74 år), uppgick till 64,7 procent under 2009 och var högre bland män (67,1 pro- cent) än bland kvinnor (62,2 procent). Sysselsätt- ningsgraden minskade med 2,1 procentenheter jämfört med 2008. Antalet tillsvidareanställda minskade med 49 000 personer (-1,4 procent) mellan 2008 och 2009, medan antalet tidsbe- gränsat anställda minskade med 48 000 personer (-7,3 procent) under samma period.

Det försämrade arbetsmarknadsläget har drabbat ungdomar särskilt hårt, vilket delvis kan förklaras av att unga ofta har en svag förankring på arbetsmarknaden med tillfälliga arbeten eller be- gränsad anställningstid. Bland ungdomar (15–24 år) uppgick antalet sysselsatta under 2009 till 468 000 personer, vilket var en minskning med 37 000 personer jämfört med 2008. Sysselsätt- ningsgraden bland unga uppgick till 38,0 pro- cent, vilket var en minskning med 3,8 procent- enheter jämfört med 2008.

Antalet sysselsatta utrikes födda uppgick till 639 000 under 2009. Jämfört med 2008 var an- talet i stort sett oförändrat. Andelen sysselsatta i den utrikes födda befolkningen (15–74 år) min- skade dock, vilket beror på att den utrikes födda befolkningen samtidigt ökade. Sysselsättnings- graden minskade framför allt bland utrikes födda män. Sysselsättningen bland utrikes födda har inte minskat lika mycket under denna som under tidigare lågkonjunkturer. En av förklaringarna till detta kan vara att utrikes födda i större ut- sträckning än inrikes födda är sysselsatta i

26

branscher som inte drabbats lika hårt av den ekonomiska krisen.

Sysselsättningsminskningen avtog under slutet av 2009 och början av 2010. Under det andra kvartalet 2010 ökade antalet sysselsatta med 30 000 personer jämfört med samma kvartal 2009. Männen stod för hela sysselsättnings- ökningen.

Arbetslöshet

Till följd av det försämrade arbetsmarknadsläget ökade antalet arbetslösa kraftigt under 2009. Antalet arbetslösa (15–74 år) uppgick till 408 000 personer under 2009, vilket var en ök- ning med 104 000 personer jämfört med 2008. Ökningen var mer än dubbelt så stor bland män som bland kvinnor. Av samtliga arbetslösa var cirka en fjärdedel heltidsstuderande som sökte arbete.

Tabell 3.6 Antal arbetslösa och relativ arbetslöshet

(15-74 år) 2009

Tusental och procent

 

Antal

Förändring

Andel av

Förändring

 

 

jämfört med

arbets-

jämfört med

 

 

2008 1

kraften

20082

Totalt

408

104

8,3

2,1

 

 

 

 

 

Kvinnor

186

33

8,0

1,4

 

 

 

 

 

Män

222

70

8,6

2,7

Unga (15–24 år)

156

28

25,0

4,8

 

 

 

 

 

Utrikes födda

114

27

15,1

3,1

1Tusental.

2Procentenheter.

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Arbetslösheten uppgick till 8,3 procent under 2009, vilket var en ökning med 2,1 procenten- heter jämfört med 2008. Den relativa arbetslös- heten ökade både bland kvinnor och män och i samtliga åldersgrupper.

Antalet arbetslösa ungdomar (15–24 år) ökade med 28 000 till 156 000 personer och den relativa arbetslösheten bland unga uppgick till 25,0 pro- cent, vilket motsvarar en ökning med 4,8 procent- enheter jämfört med 2008. Ökningen skedde främst bland ungdomar i åldersgruppen 20–24 år. Hel- tidsstuderande som sökte arbete utgjorde 40 pro- cent av samtliga arbetslösa ungdomar (15–24 år).

Antalet arbetslösa utrikes födda uppgick till 114 000 under 2009, vilket var en ökning med 27 000 personer jämfört med 2008. Det motsva- rar 15,1 procent av den utrikes födda arbetskraft-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

en (15–74 år) och var en ökning med 3,1 pro- centenheter jämfört med föregående år.

Den negativa utvecklingen av arbetslösheten stannade av under det första halvåret 2010. Under det andra kvartalet 2010 uppgick antalet arbetslösa till 467 000, vilket inte var någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med motsvarande kvartal 2009. Den relativa arbets- lösheten uppgick till 9,3 procent under det andra kvartalet 2010, vilket också var oförändrat på årsbasis.

Arbetskraftsdeltagande

Arbetskraften utgörs av personer som antingen är sysselsatta eller arbetslösa. År 2009 deltog 4 907 0000 personer i arbetskraften (15–74 år), vilket var i stort sett oförändrat jämfört med 2008.

Tabell 3.7 Antal personer i arbetskraften och arbetskraftsdeltagande (15–74 år) 2009

Tusental och procent

 

Antal

Förändring

Andel av

Förändring

 

 

jämfört med

befolk-

jämfört med

 

 

20081

ningen

20082

Totalt

4 907

9

70,6

-0,6

 

 

 

 

 

Kvinnor

2 326

2

67,6

-0,7

Män

2 581

7

73,4

-0,6

 

 

 

 

 

Unga (15–24 år)

624

-9

50,7

-1,7

 

 

 

 

 

Utrikes födda

753

33

66,2

0,1

1Tusental.

2Procentenheter.

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Arbetskraftsdeltagandet, dvs. arbetskraftens stor- lek i förhållande till befolkningen, uppgick till 70,6 procent, vilket motsvarade en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2008. Arbetskraftdeltagandet minskade både bland kvinnor och män. Arbetskraftsdeltagandet bland unga (15–24 år) minskade mer än bland befolk- ningen som helhet medan arbetskraftsdeltagandet var i stort sett oförändrat bland utrikes födda.

Arbetskraftsdeltagandet föll relativt kraftigt till följd av den internationella ekonomiska krisen men minskningen stannade av i slutet av 2009. Under det andra kvartalet 2010 uppgick arbetskraftsdeltagandet till 71,6 procent, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med mot- svarande kvartal 2009.

27

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Personer utanför arbetskraften

Antalet personer utanför arbetskraften (15–74 år) uppgick under 2009 till 2 048 000, vilket var en ökning med 66 000 personer jämfört med 2008. Antalet personer utanför arbetskraften ökade något mer bland kvinnor än bland män.

Antalet personer utanför arbetskraften ökade i samtliga åldersgrupper, förutom i gruppen 55–64 år där antalet minskade. Den största relativa ökningen skedde i åldersgrupperna 15–24 år (+5,9 procent) och 25–34 år (+7,0 procent). Antalet utrikes födda utanför arbetskraften öka- de med 14 000 personer eller 3,8 procent jämfört med 2008. Det kan jämföras med befolkningen som helhet, i vilken antalet personer utanför arbetskraften ökade med 3,3 procent.

Vid en uppdelning av personer utanför arbets- kraften efter huvudsaklig verksamhet framgår att antalet pensionärer ökade med 33 000 jämfört med 2008, vilket förklaras av att många personer födda på 1940-talet gick i pension 2009. Antalet sjuka utanför arbetskraften minskade (-20 000) och antalet heltidsstuderande ökade (+28 000) jämfört med 2008.

Antalet personer utanför arbetskraften ökade något (+26 000) under det andra kvartalet 2010 jämfört med samma period 2009 och uppgick till 1 992 000 personer. Ökningen skedde enbart bland kvinnor och främst i åldersgruppen 65–74 år.

Konjunkturberoende program

Det försämrade läget på arbetsmarknaden och regeringens särskilda satsningar för att möta nedgången på arbetsmarknaden har bidragit till en ökning av antalet personer i konjunkturbero- ende program. I genomsnitt deltog 127 000 per- soner per månad i dessa program under 2009, vil- ket var en ökning med 42 500 personer jämfört med 2008. Andelen kvinnor uppgick till 46 pro- cent. Under 2009 ökade antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar kraftigt och deltagarna i dessa garan- tier utgjorde 72 procent av alla programdeltagare under 2009.

Tabell 3.8 Genomsnittligt antal deltagare i konjunktur- beroende program per månad 2009

 

Antal

Förändring jämfört

 

2009

med 2008

Program med aktivitetsstöd

120 700

49 900

 

 

 

Arbetsmarknadsutbildning

4 400

-300

Arbetspraktik

9 100

7 700

 

 

 

därav praktisk kompetensutveckling

1 500

1 500

 

 

 

därav prova-på-platser

600

400

 

 

 

Förberedande insatser

12 900

2 700

 

 

 

därav aktiviteter inom vägledning/platsförmedling

700

400

 

 

 

därav arbetslivsinriktad rehabilitering

9 900

2 200

 

 

 

därav förberedande utbildning

2 000

0

 

 

 

därav fördjupad kartläggning och vägledning

200

100

 

 

 

Jobbgarantin för ungdomar

34 700

23 700

Jobb- och utvecklingsgarantin

57 200

15 900

 

 

 

därav fas 3

3 900

3 900

 

 

 

Stöd till start av näringsverksamhet

2 300

200

Projekt med arbetsmarknadspolitisk

 

 

inriktning

100

0

Anställningsstöd1

6 700

-7 400

därav instegsjobb

2 400

1 200

 

 

 

därav särskilt anställningsstöd

4 300

-1 600

 

 

 

Konjunkturberoende program

127 400

42 500

 

 

 

Nystartsjobb

19 300

3 300

Anm. Observera att deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar kan delta i övriga program inom ramen för garantierna. Deltagarna redovisas dock endast under respektive garanti.

1 Den stora minskningen av anställningsstöd beror främst på att tidigare former av anställningsstöd har upphört.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Under första halvåret 2010 har programdeltagan- det fortsatt att öka på årsbasis. Under andra kvar- talet 2010 deltog i genomsnitt 187 000 personer i konjunkturberoende program varje månad, vilket var en ökning med 66 000 personer eller 55 pro- cent jämfört med samma period föregående år.

Nyanmälda lediga platser

Den andel av samtliga lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen varierar positivt med konjunkturen, vilket innebär att andelen ökar i hög- och minskar i lågkonjunktur. En orsak är sannolikt att arbetsgivare, då konjunkturen vän- der uppåt och konkurrensen om arbetskraften ökar, använder fler kanaler för att hitta lämpliga personer och då i större utsträckning vänder sig till Arbetsförmedlingen. Under 2009 uppgick Arbetsförmedlingens andel av samtliga lediga platser till 31 procent. Trots att antalet nyanmäl-

28

da lediga platser till Arbetsförmedlingen inte motsvarar alla vakanser utgör platsantalet en bra indikator på konjunkturläget.

I samband med att arbetsmarknadsläget för- sämrades under hösten 2008 minskade antalet nyanmälda lediga platser märkbart. Under 2009 anmäldes totalt 409 000 nya platser till Arbets- förmedlingen, vilket var 200 000 färre än under 2008. Nedgången var, relativt sett, störst inom verkstadsindustrin och transportnäringen. Ut- vecklingen vände under senare delen av 2009 och i början av 2010 ökade antalet nyanmälda platser på årsbasis. Denna trend fortsatte även under det andra kvartalet 2010, då 138 000 nya platser anmäldes till Arbetsförmedlingen. Det var en ökning med närmare 42 000 platser jämfört med andra kvartalet 2009.

Varsel om uppsägning

Antalet varsel om uppsägning ökade i snabb takt under hösten 2008, framför allt under det fjärde kvartalet, för att sedan ligga kvar på en hög nivå under början av 2009 innan antalet varsel sedan minskade markant. Totalt sett uppgick antalet varsel om uppsägning till 115 000 under 2009,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

vilket var en ökning med 19 000 jämfört med 2008. Mer än hälften av det totala antalet varsel under 2009 lades emellertid under årets fyra första månader. Antalet varsel fortsatte att minska på årsbasis under hela första halvåret 2010.

Sammanfattande bedömning

Sverige är nu på väg ut ur krisen och det finns tydliga tecken på att arbetsmarknaden är på väg att stabiliseras och att sysselsättningen ånyo ökar. Regeringens bedömning är därför att arbetsmarknaden har börjat återhämta sig under 2010, om än från en låg nivå, för att därefter förbättras successivt under de kommande åren. Läget på arbetsmarknaden är dock fortfarande bekymmersamt och lågkonjunkturen har drab- bat ungdomar särskilt hårt. Det råder dock stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Se förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitten 5.2.1–5.2.3, Arbets- marknad, löner och inflation, för regeringens prognos avseende utvecklingen på arbets- marknaden.

29

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4 Arbetsmarknad

4.1Omfattning

Området Arbetsmarknad består i huvudsak av matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshets- försäkringen, lönegarantiersättning, Europeiska socialfonden samt myndigheterna Arbetsför- medlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

4.2Utgiftsutvecklingen

Utgifterna ökade från 2008 till 2009 med 13 011 miljoner kronor, främst under anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi- tetsstöd, 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt 1:11 Bidrag till löne- garantiersättning. Innevarande år beräknas det ske en ökning med 10 464 miljoner kronor i huvudsak under anslagen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd samt 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspoli- tiska program och insatser har ökats med 100 mil- joner kronor på tilläggsbudget i samband med 2010 års ekonomiska vårproposition. I jämförel- se med anvisade medel i statsbudgeten för 2010 antas dock utfallet för området bli 17 372 miljo- ner kronor lägre och även väsentligt lägre 2011

och 2012 än de beräknade anslagsnivåerna i budgetpropositionen för 2010.

Anpassningen av arbetsmarknadspolitiken till det nya arbetsmarknadsläget beräknas öka utgif- terna med 1 162 miljoner kronor 2011, 443 mil- joner kronor 2012, 269 miljoner kronor 2013 och 77 miljoner kronor 2014 (se avsnitt 4.6.1). Ökningarna sker under anslagen 1:1 Arbetsför- medlingens förvaltningskostnader, 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens för- valtningskostnader föreslås höjas med 245 miljo- ner kronor 2011 till följd av reformen om vissa nyanländas etablering på arbetsmarknaden (se avsnitt 4.6.4). Anslagsökningen beräknas där- efter uppgå till 454 miljoner kronor 2012 samt 534 miljoner kronor 2013 och 2014 (se avsnitt 4.6.4). Vidare ökas anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 50 miljoner kronor från och med 2011 till följd av en förstärkning av stödet för instegsjobb (se avsnitt 4.6.4).

Utgifterna för området beräknas dock bli 7 319 miljoner kronor lägre 2010, 10 340 mil- joner kronor lägre 2011, 9 086 miljoner kronor lägre 2012, 7 084 miljoner kronor lägre 2013 och 4 494 miljoner kronor lägre 2014 jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition. Detta för- klaras främst av att arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program successivt förväntas minska samt av lägre genomsnittliga utgifter inom jobb- och utveck- lingsgarantin.

31

32

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsmarknad

Miljoner kronor

 

Utfall

Budget

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010 1

2010

2011

2012

2013

2014

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

4 893

5 980

5 931

5 931

5 971

6 134

6 267

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

32 939

53 706

40 323

36 936

31 441

27 531

25 312

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

4 399

8 125

7 318

7 396

7 005

6 614

6 046

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

13 887

15 215

14 225

16 089

16 331

16 314

16 383

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

99

106

105

103

109

111

114

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

632

1 095

1 023

1 346

1 562

1 576

1 334

1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

26

27

27

27

28

28

29

1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

54

55

55

56

56

57

58

1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

50

52

52

52

53

54

55

1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

8

8

8

8

8

8

8

1:11 Bidrag till lönegarantiersättning

2 964

3 420

1 350

976

768

709

776

2008 13 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

4

0

0

0

0

0

0

Summa Arbetsmarknad

59 954

87 790

70 418

68 922

63 333

59 137

56 382

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

4.3

Mål

4.3.2 EU:s integrerade riktlinjer för

 

 

tillväxt och sysselsättning

4.3.1Målet för arbetsmarknadspolitiken Varje år antar EU sysselsättningsriktlinjer som

 

 

 

ska ligga till grund för medlemsländernas natio-

Målet för området Arbetsmarknad är att in-

nella sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik.

satserna ska bidra till en väl fungerande arbets-

Sysselsättningsriktlinjerna

för

2009

utgjorde,

marknad. Arbetsmarknadspolitiken ska verka för

jämte de allmänna ekonomiska riktlinjerna, en

att:

 

 

integrerad del av riktlinjerna för tillväxt och

förbättra

matchningen mellan dem som

sysselsättning inom den s.k. Lissabonstrategin.

Sysselsättningsriktlinjerna anger att medlems-

 

söker arbete och dem som söker arbets-

 

ländernas nationella åtgärder ska syfta till att

 

kraft,

 

 

 

uppnå full sysselsättning,

förbättra

kvaliteten

stadigvarande öka sysselsättningen på lång

och produktiviteten i arbetet samt öka graden av

 

sikt, och

 

 

 

social och territoriell sammanhållning. EU:s

 

 

 

säkerställa

att arbetslöshetsförsäkringen

gemensamma sysselsättningsmål inför 2010 är

 

fungerar som en omställningsförsäkring.

att sysselsättningsgraden ska uppgå till 70 pro-

 

 

 

cent i hela befolkningen samt 60 procent bland

Resurserna ska tydligt prioriteras och inriktas

kvinnor och 50 procent bland personer i åldern

mot matchning mellan arbetssökande och lediga

55–64 år. I arbetet för att uppnå dessa över-

jobb samt mot dem som står långt från arbets-

gripande mål lyfts i riktlinjerna tre prioriterade

marknaden. Den arbetsmarknadspolitiska verk-

områden fram varav det första är att få in och

samheten ska utföras effektivt. Uppföljning och

behålla fler människor på arbetsmarknaden, det

utvärdering ska utvecklas och prioriteras inom

andra är att öka arbetskraftsutbudet och moder-

berörda myndigheter.

nisera de sociala trygghetssystemen och det

 

 

 

tredje är att förbättra arbetstagares och företags

 

 

 

anpassningsförmåga samt att öka investeringarna

 

 

 

i humankapital genom bättre

utbildning och

färdigheter.

Regeringens långsiktiga inriktning av den eko- nomiska politiken för tillväxt och sysselsättning

ligger väl i linje med den europeiska sysselsätt- ningsstrategins övergripande mål. Insatserna inom arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och, därigenom, till den ekonomiska politikens huvuduppgifter och regeringens mål om att varaktigt öka syssel- sättningen. Regeringens politik har inriktats på att dels stärka arbetsutbudet, dels stärka kon- kurrenskraften för personer som står långt från arbetsmarknaden.

I början av oktober 2009 presenterade rege- ringen Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009 (skr. 2009/10:34). Rapporten behandlades av riksdagen i slutet av 2009 (rskr. 2009/10:148).

Lissabonstrategin ersätts under 2010 av en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020-strategin.

4.4Resultat och analys

Målet för området Arbetsmarknad är att insat- serna ska bidra till en väl fungerande arbets- marknad. Insatserna ska bidra till den ekono- miska politikens huvuduppgift och regeringens mål om att varaktigt öka sysselsättningen.

För att nå målet om en väl fungerande arbets- marknad ska matchningen förbättras, den stadig- varande sysselsättningen på sikt öka och arbets- löshetsförsäkringens roll som omställnings- försäkring säkerställas.

Matchningen

Regeringens långsiktiga sysselsättningspolitik fokuserar på åtgärder som stärker utbudet av arbetskraft eftersom erfarenheten visar att det är utbudet av arbetskraft som på sikt bestämmer sysselsättningens storlek. Matchningen mellan arbetssökande och lediga platser är därför av central betydelse för sysselsättningsutveck- lingen.

Regeringen gjorde i 2010 års ekonomiska vår- proposition bedömningen att regeringens politik har bidragit till att arbetsmarknaden är mer flexi- bel i dag än på 1990-talet. Arbetsmarknadspoliti- ken innehåller i dag större inslag av incitament att söka jobb aktivt, vilket bl.a. bidrar till en effektivare matchningsprocess på arbetsmark- naden.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Matchningen är Arbetsförmedlingens huvud- uppgift och omfattar platsförmedling samt upp- rätthållande av sökaktiviteten. Under 2009 har arbetsmarknaden varit besvärlig. Antalet lediga platser minskade och antalet arbetssökande ökade. Detta resulterade i att fler stod utan jobb under längre tid vilket gav en ökad arbetslöshet och ett ökat behov av arbetsmarknadspolitiska program. Sedan början av 1990-talet har Arbets- förmedlingens andel av samtliga nyanmälda plat- ser varierat mellan 27 och drygt 50 procent. Efter en avsevärd uppgång under 2006 och 2007 mins- kade Arbetsförmedlingens marknadsandel kraf- tigt under hösten 2008. Arbetsförmedlingens marknadsandel brukar variera med konjunktu- ren, varför detta inte är ett mått på matchnings- effektiviteten. Detta visas bl.a. av att arbetsgivar- na är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av platstillsättningen och anser sig ha fått till- räckligt med sökande till de lediga platserna samt att de arbetssökandes sökaktivitet varit fortsatt hög.

Arbetsförmedlingen intensifierade under 2009 sitt matchningsarbete med arbetsgivarkontakter och rekryteringsmässor i syfte att hitta lediga platser som ännu inte anmälts till Arbetsförmed- lingen. Exempel på detta är s.k. jobbjakter och rekryteringskampanjen Jobb till tusen samt Stafetten, en information till landets arbetsgivare om det rekryteringsbehov som följer av genera- tionsväxlingen. I Arbetsförmedlingens kund- undersökning avseende 2009 angav 87 procent av de arbetsgivare som anmält en ledig plats till Arbetsförmedlingen att de varit nöjda med servicen, ett resultat som i stort sett varit oför- ändrat sedan 2007 och 2008. I samma undersök- ning angav 88 procent av arbetsgivarna att de fått tillräckligt med lämpliga sökande för att kunna anställa. Denna andel var högre än under både 2007 och 2008, då motsvarande siffror uppgick till 83 respektive 85 procent.

Arbetsförmedlingen skriver i årsredovisning- en för 2009 att det är rimligt att förutsätta att en hög sökaktivitet främjar en effektiv matchning. Myndigheten konstaterar att sökaktiviteten bland de arbetssökande har upprätthållits trots att det fanns färre arbeten att söka 2009 än 2008.

För att kunna bedöma matchningseffektivite- ten har Arbetsförmedlingen sedan hösten 2008 etablerat en ny mätmetod genom framtagandet av en matchningsindikator som tar hänsyn till arbetsmarknadsläget. Enligt Arbetsförmedling- ens årsredovisning för 2009 har indikatorn visat

33

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

på en försämrad matchningseffektivitet sedan 2008. Det är dock svårt att därav dra slutsatsen att den faktiska matchningseffektiviteten har försämrats eftersom sökaktiviteten bland de arbetssökande inte har minskat och arbetsgivar- nas upplevelse av att de får lämpliga sökande är oförändrad. Matchningsindikatorn bör därför tolkas med försiktighet och kvaliteten på indika- torn ses över innan den kan ligga till grund för bedömningar avseende huruvida målet för matchningsuppdraget har uppnåtts.

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmed- lingens arbete med arbetsgivarkontakter (RiR 2010:6). Riksrevisionen anser att Arbetsförmed- lingens interna styrning har påverkat arbetet med arbetsgivarkontakter i positiv riktning. Även om arbetsförmedlarna själva upplever att de lägger mer tid på arbetsgivarkontakter i dag än tidigare, menar Riksrevisionen dock att andra arbetsuppgifter fortfarande tenderar att konkur- rera ut kontakterna med arbetsgivarna.

Mot bakgrund av att situationen på arbets- marknaden är fortsatt besvärlig bedömer rege- ringen att det är angeläget att matchningen prio- riteras och att Arbetsförmedlingen även i fort- sättningen riktar in sig på att nå arbetsgivarna.

Stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt

När regeringen tillträdde hösten 2006 var den i särklass viktigaste uppgiften att varaktigt öka sysselsättningen genom åtgärder som bl.a. mins- kar arbetslösheten och ökar arbetskraftsdelta- gandet. En viktig uppgift var också att förbättra arbetsmarknadssituationen för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Utöver struktu- rella reformer infördes en rad tillfälliga åtgärder under 2008 och 2009 till följd av den ekono- miska nedgången. De tillfälliga åtgärderna bidrar till att mildra lågkonjunkturens negativa effekter i olika delar av landet och till att arbetsmark- naden kan återhämta sig snabbare. Fokus för dessa åtgärder är att dämpa sysselsättningsfallet samt förhindra att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå under lång tid och att arbetskrafts- deltagandet minskar. På lång sikt är det dock främst de strukturella reformerna som har bety- delse för sysselsättningens utveckling.

En förutsättning för att sysselsättningen ska öka stadigvarande är att arbetsmarknaden är flexibel och att arbetskraften är yrkesmässigt och geografiskt rörlig. I syfte att skapa förutsätt-

ningar för detta har flera reformer genomförts. Bland annat har omfattande reformer genom- förts i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare bidrar Arbetsförmedlingens nya organisation till detta genom att det nationella perspektivet har stärkts. Arbetsförmedlingen har också fått ett tydligare uppdrag att fokusera på matchningsinsatser och insatser för att bryta utanförskapet. Regeringen gör sammantaget bedömningen att förändringar- na i Arbetsförmedlingens verksamhet och orga- nisation bidrar till att stadigvarande öka syssel- sättningen på sikt. Den djupa lågkonjunkturen bedöms dock leda till att åtgärderna kommer att få genomslag senare än vad som annars hade varit fallet.

Säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring

Det finns ett brett forskningsstöd för att en alltför generös arbetslöshetsförsäkring leder till ökad arbetslöshet genom att den minskar sök- aktiviteten och skapar ett tryck uppåt på lönerna.

Regeringen har genomfört omfattande refor- mer av arbetslöshetsförsäkringen. Villkoren för och nivån på ersättningen har förändrats, liksom samordningen mellan arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Graden av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen har ökat och avgifter- na till arbetslöshetskassorna har differentierats. Sammantaget har förändringarna ökat drivkraf- terna för arbetslösa att söka arbete. Regeringen gör bedömningen att de genomförda reformerna har positiva effekter på den varaktiga sysselsätt- ningen genom att de har stärkt arbetslöshetsför- säkringens roll som omställningsförsäkring.

Arbetsförmedlingen har en mycket viktig roll i arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsför- säkringen fungerar som en omställningsförsäk- ring. Under 2009 har Arbetsförmedlingen bedri- vit ett arbete för att främja enhetlighet och rätts- säkerhet i syfte att säkerställa försäkringens roll som omställningsförsäkring. Regeringen bedö- mer att det är viktigt att Arbetsförmedlingen fortsatt prioriterar arbetet med arbetslöshets- försäkringen.

34

4.4.1Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är sedan januari 2008 en sammanhållen myndighet. Reformeringen av Arbetsförmedlingen syftade till ökad enhetlig- het, rättssäkerhet och effektivitet inom myndig- heten. Ernst & Young fick i uppdrag av Arbets- marknadsdepartementet att utvärdera den nya organisationen och under 2008 lämnades två del- rapporter om omorganisationen, vilka redovisa- des i budgetpropositionen för 2010. Under höst- en 2009 inkom en slutrapport (dnr A2008/660) där Ernst & Young bedömer att flera förbätt- ringar har skett, men att det finns vissa kvarstå- ende brister och utvecklingsområden inom myn- digheten, t.ex. att tillse att ledningens beslut och prioriteringar får genomslag i hela organisationen.

Konjunkturförsämringen som började under slutet av 2008 och fortsatte under första delen av 2009 satte djupa spår på arbetsmarknaden, vilket visade sig i form av fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Under 2009 har Arbets- förmedlingen, utöver uppdraget att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmark- naden, även prioriterat resurser till regioner som drabbats av stora varsel samt säkerställt att tidiga coachningsinsatser kommit till stånd. Vidare ut- ökades satsningen på praktisk kompetensutveck- ling och praktikplatser för personer tidigt i en arbetslöshetsperiod. Arbetsförmedlingen fick också mer resurser både till kompletterande aktörer och för att nyrekrytera arbetsförmedlare och coacher.

Arbetsförmedlingen har successivt anpassat sin organisation till myndighetens nya uppdrag och förutsättningar. Vidare har Arbetsförmed- lingen under 2009 haft en nationell beredskaps- organisation för att hantera effekterna av den finansiella krisen. Detta arbete har, förutom in- rättandet av en nationell samordnare på huvud- kontoret, bestått i att stötta särskilt varseldrab- bade orter främst genom omfördelning av arbetsförmedlare till dessa orter. Dessutom har två tillfälliga arbetsförmedlingar etablerats, en på Volvo i Göteborg och en i Trollhättan. Resurser för att anställa interna jobbcoacher på Arbetsför- medlingen har fördelats ut till samtliga kontor i landet, men de särskilt drabbade orterna har fått mer resurser. Arbetsförmedlingen har förvaltat medlen för jobbcoacherna centralt, vilket har möjliggjort en omfördelning av resurserna i landet utifrån ändrade förutsättningar i olika arbetsmarknadsregioner.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Analys och slutsats Arbetsförmedlingen

Regeringens bedömning är att Arbetsförmed- lingen under 2009 har genomfört sitt utökade uppdrag att även prioritera personer som har en kortare inskrivningstid. Detta har bl.a. möjlig- gjorts genom en anpassning av organisationen. Inrättandet av Arbetsförmedlingen som en sam- manhållen myndighet skedde innan konjunktur- nedgången drabbade arbetsmarknaden. Rege- ringen bedömer att omständigheten att myndig- heten redan då krisen inträffade var omorga- niserad har bidragit till att underlätta genom- förandet av regeringens satsningar för att redu- cera krisens negativa effekter, exempelvis genom inrättandet av den nationella beredskapsorgani- sationen och möjligheten att snabbt omfördela re- surser till förmån för särskilt drabbade regioner.

4.4.2Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen anser att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Sedan regeringen tillträdde hösten 2006 har omfattande reformer genomförts inom arbets- löshetsförsäkringen i syfte att stärka dess roll som omställningsförsäkring.

Genomförda förändringar 2009

Den 2 mars 2009 infördes regler om bl.a. ränta på återkrav av felaktigt utbetald ersättning.

Den 1 juli 2009 genomfördes flera reformer, vilka syftade till att stimulera ny- och återinträde i arbetslöshetskassorna. En tillfällig förändring av medlemsvillkoret infördes för att öka möjlig- heten för människor att få inkomstrelaterad er- sättning i händelse av arbetslöshet. För varje medlemsmånad under 2009 fick den som var medlem i en arbetslöshetskassa, vid bestämman- de av medlemsvillkoret, tillgodoräkna sig ytter- ligare en månad. Kravet på att ha arbetat i viss omfattning för att bli medlem i en arbetslös- hetskassa togs samtidigt bort. Kravet på att ha arbetat inom arbetslöshetskassans verksamhets- område är kvar men det avser inte längre arbete i någon bestämd omfattning och det krävs inte heller att arbetet omedelbart ska ha föregått medlemskapet. Utöver att förändringen bidrar till ökad anslutning till arbetslöshetskassorna bidrar den också till att förenkla administration-

35

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

en av försäkringen, och till att förenkla situatio- nen för arbetsgivare då dessa inte behöver lämna intyg om viss arbetad tid för arbetstagare som söker medlemskap i en arbetslöshetskassa. Vida- re sänktes arbetslöshetsavgiften med 50 kronor per månad och medlem. Marginaleffekten av att gå från arbetslöshet till sysselsättning minskar därmed eftersom arbetslöshetsavgiften främst betalas av sysselsatta medlemmar.

Den 1 juli 2009 infördes även nya regler för arbetslöshetsersättning efter tillfällig frånvaro eller frånvaro på deltid. Förändringen innebär att den som har arbetat men också varit frånvarande kan få socialförsäkringsförmåner tillgodoräknade vid beräkningen av arbetslöshetsersättningens storlek. De förmåner som kan tillgodoräknas är sjuklön och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, föräldrapenning, sjukpenning, havande- skapspenning, rehabiliteringspenning, smitt- bärarpenning samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård. Förändringen syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med tidigare då den som varit helt frånvarande kunde få högre arbetslöshetsersättning än den som varit till- fälligt frånvarande eller frånvarande på deltid.

Genomförda förändringar 2010

Den 1 januari 2010 infördes en tidsgräns för ansökan om arbetslöshetsersättning. Den nya bestämmelsen innebär att en ansökan om arbets- löshetsersättning ska göras hos arbetslöshetskas- san inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod som ansökan avser. Tidigare fanns ingen tidsgräns i fråga om hur sent en ansökan om arbetslöshetsersättning kunde lämnas in.

Vidare infördes även en skyldighet för arbets- löshetskassorna att lämna uppgifter om sina medlemmar och deras ersättning till Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgiftsskyldigheten inne- bär att en arbetslöshetskassa på begäran av SCB ska lämna de uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning enligt arbetslöshets- försäkringen som behövs för framställning av statistik i enlighet med sådant uppdrag från regeringen som syftar till att kartlägga och analy- sera arbetsmarknaden. Regeringen lämnade ett sådant uppdrag till SCB den 14 april 2010 (dnr A2010/1106). I juni samma år inkom SCB med de efterfrågade uppgifterna till regeringen.

Vidare gjordes tid då en sökande varit förhind- rad att arbeta på grund av uppdrag av socialnämn- den att ta emot barn i familje- eller jourhem överhoppningsbar i arbetslöshetsförsäkringen.

Med anledning av den reformerade sjukskriv- ningsprocessen genomfördes flera tillfälliga för- ändringar i arbetslöshetsförsäkringen vid års- skiftet 2009/10. Syftet var att öka möjligheterna för en snabb återgång till arbetslivet för de personer vars dagar med sjukpenning eller måna- der med tidsbegränsad sjukersättning tagit slut. Det har bl.a. införts en möjlighet för dem som lämnat sjukförsäkringen, och som tidigare varit medlemmar i någon arbetslöshetskassa, att upp- fylla medlemsvillkoret i arbetslöshetsförsäkring- en på tre månader vid återinträde i en arbetslös- hetskassa. Vidare har en möjlighet att bestämma villkoren för rätten till arbetslöshetsersättning utifrån ett förenklat schabloniserat förfarande införts för personer som lämnar sjukförsäkring- en. Därutöver har den överhoppningsbara tiden för personer som lämnar sjukförsäkringen för att deras dagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning tagit slut förlängts från fem till tio år. Sammantaget ökar dessa för- ändringar möjligheterna för personer som läm- nat sjukförsäkringen att få arbetslöshetsersätt- ning eller aktivitetsstöd när de får stöd av Arbetsförmedlingen.

Den 31 maj 2010 genomfördes förändringar i arbetslöshetsförsäkringen i syfte att tydliggöra under vilka förutsättningar en arbetssökande, under tid i arbetslöshet, får fortsätta studier, på hel- eller deltid som han eller hon bedrev före arbetslösheten, med bibehållen arbetslöshetser- sättning.

Den 5 juli 2010 genomfördes förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som utgör en del av regeringens omfattande reformarbete för att stärka incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Syftet med förändringarna är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken samt en ökad likabehandling av företagare och anställda i syfte att göra det naturligt, enkelt och mer lönsamt att vara företagare. En ny företagar- definition har införts, där företagarbegreppet kopplas till inkomstskattelagen, vilket innebär att den verksamhet som bedrivits ska ha varit varaktig, självständig och ha bedrivits med vinst- syfte. Dessutom ska personen, för att betraktas som företagare, ha utfört arbete i och ha ett väsentligt inflytande över verksamheten. Det har även införts en utökad möjlighet att få arbetslös-

36

hetsersättning vid tillfälligt uppehåll i närings- verksamhet. Den tidsperiod som ligger till grund för beräkningen av arbetslöshetsersättningen har ändrats till det senaste året före arbetslösheten eller ett genomsnitt av de två åren före detta. Tidigare beräknades ersättningen på ett genom- snitt av de tre senaste åren. För att stimulera övergången från anställning till företagande får den som lägger ner sin verksamhet inom 24 må- nader efter start basera sin ersättning på inkoms- ter av tidigare anställning. Därutöver infördes en ny beräkningsregel för fastställande av dags- förtjänst för personer som kombinerat anställ- ning med företagande. Vidare kan den som, under minst 12 månader, bedrivit näringsverksamhet vid sidan av en heltidssysselsättning, få sin sido- verksamhet bedömd som bisyssla, oavsett hur stora inkomster sidoverksamheten genererat.

Medlemsutveckling i arbetslöshetskassorna

I slutet av 2006 hade arbetslöshetskassorna drygt 3,8 miljoner medlemmar. Under 2007 och 2008 minskade medlemsantalet med 380 000 respek- tive 80 000 personer.

De uppgifter om medlemsutvecklingen som SCB lämnade till regeringen i juni 2010 visar att det minskade medlemsantalet under 2007 och 2008 huvudsakligen berodde på ett ökat utflöde ur arbetslöshetskassorna men även, till viss del, på minskat inflöde.

Medlemsantalet minskade i alla grupper, men uppgifterna från SCB indikerar att personer som har en lägre sannolikhet att bli arbetslösa eller som skulle klara sig utan inkomster under en tid har lämnat kassorna i större utsträckning än andra grupper. Det finns t.ex. en kraftig ökning av utflöde bland äldre och bland individer med stor nettoförmögenhet. Samtidigt tyder uppgif- terna på att även personer som har en hög risk att bli arbetslösa och som har stort behov av ersättning vid arbetslöshet är överrepresenterade bland dem som har lämnat arbetslöshetskassor- na. Det är t.ex. en kraftig ökning av utflödet bland personer som varit inskrivna hos Arbets- förmedlingen eller som haft en mycket låg års- inkomst.

Sedan slutet av 2008 har dock antalet med- lemmar ökat, vilket sannolikt förklaras både av det försämrade läget på arbetsmarknaden och av de förändringar som har genomförts för att sti- mulera till ett ökat medlemskap i arbetslöshets-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

kassorna. Reformerna som rör personer som lämnar sjukförsäkringen har sannolikt också på- verkat medlemsutvecklingen positivt. I slutet av december 2009 hade arbetslöshetskassorna drygt 3 362 000 medlemmar, vilket var en ökning med drygt 38 000 personer på ett år.

Analys och slutsats arbetslöshetsförsäkringen

Under föregående mandatperiod har en rad förändringar genomförts inom arbetslöshetsför- säkringen vilka bl.a. avser villkoren för att erhålla ersättning, ersättningsnivån samt samordningen mellan arbetslöshetsersättning och aktivitets- stöd. Regeringen gör, mot bakgrund av den forskning som finns kring effekterna av arbets- löshetsförsäkringen, bedömningen att reformer- na sammantaget har stärkt incitamenten att arbeta. De tillfälliga förändringarna i arbetslös- hetsförsäkringen som riktats till personer vars dagar eller månader i sjukförsäkringen tagit slut bedöms ha ökat möjligheterna till ersättning för dessa personer. Samtidigt har den schablonise- rade beräkningsgrunden underlättat handlägg- ningen hos arbetslöshetskassorna.

4.4.3Arbetet med att säkerställa att rätt ersättning betalas till rätt person i rätt tid

Förtroendet för välfärdssystemen är grundläg- gande för systemens legitimitet. För att allmän- heten ska känna förtroende för välfärdssystemen krävs att dessa är tillförlitliga. Det innebär att den enskilde medborgaren ska få tillgång till de ersättningar och bidrag han eller hon har rätt till, varken mer eller mindre. Lika viktigt är att utbetalningen av dessa ersättningar och bidrag sker i tid.

Arbetslöshetskassornas genomströmningstider

Tiden en sökande får vänta på ersättning är en viktig aspekt i förtroendet för arbetslöshets- försäkringen som helhet. Det är en fråga som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följer kontinuerligt, bl.a. genom månatlig stati- stik över arbetslöshetskassornas genomström- ningstider. Genomströmningstider, enligt IAF:s definition, uttrycks i median och avser antalet

37

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

veckor från den första veckan då en person redovisar arbetslöshet på sitt kassakort, och är berättigad till arbetslöshetsersättning, till första veckan för utbetalning av ersättning.

Delvis som en följd av den ekonomiska ned- gången ökade arbetslöshetskassornas genom- strömningstider under 2009. Mot denna bak- grund gav regeringen IAF i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som arbetslöshetskassorna vidtagit under sista kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 för att minska de långa genomströmnings- tiderna. Uppdraget redovisades den 9 augusti 2010 (dnr A2010/2074). Motsvarande redovis- ning för helåret 2010 ska göras i IAF:s årsredo- visning för 2010.

I rapporten konstateras att genomströmnings- tid är ett sammansatt begrepp som består både av faktorer som arbetslöshetskassan kan påverka och av faktorer som ligger bortom arbetslöshets- kassans kontroll. De längre genomströmnings- tiderna beror inte enbart på den ekonomiska nedgången utan även på förändringar i arbetslös- hetskassornas stödsystem och på de senaste årens regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom spelar aspekter som arbetslöshetskas- sans storlek, organisation, interna styrning och verksamhetsområde roll för genomströmnings- tiderna. Det är därmed svårt att dra några gene- rella slutsatser eller att hitta enhetliga riktlinjer för arbetslöshetskassornas genomströmnings- tider. Samtliga arbetslöshetskassor har dock vid- tagit åtgärder inom områdena ledning och styrning, personal, arbetssätt och rutiner samt information i syfte att förkorta genomström- ningstiderna.

Arbetsförmedlingens och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens arbete med kontrollfunktionen

En av Arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter är att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbets- förmedlingen fick 2010 i uppdrag att redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört och planerar att genomföra för att förbättra arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Upp- draget som redovisades den 2 augusti 2010 (dnr A2010/2046) visar att Arbetsförmedlingen under 2009 och 2010 har intensifierat arbetet med den interna styrningen och kontrollen. En handlings-

plan har tagits fram i syfte att under 2010 och 2011 öka fokus på kontrollfunktionen för att säkerställa att regelverket tillämpas enhetligt och för att förbättra uppföljningen av insatser. För att uppnå detta har bl.a. lokala handlingsplaner för arbetet med arbetslöshetsförsäkringen utarbetats och stödmaterial för metoder och kvalitetssäkring tagits fram. Detta inkluderar även insatser riktade mot externa coacher för att tydliggöra deras roll som informationsbärare till Arbetsförmedlingen avseende omständigheter som påverkar myndighetens bedömning av om grundvillkoren är uppfyllda. Vidare har utbild- ningsinsatser genomförts för chefer och tjänste- män som ansvarar för underrättelser.

Myndigheten har också planerat insatser i form av stickprovsundersökningar av under- rättelser, framtagande av fler indikatorer samt uppföljningsmodeller för att mäta och följa upp kontrollfunktionen samt vidareutveckling av det elektroniska informationsutbytet mellan arbets- löshetskassorna och Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen ska underrätta arbetslös- hetskassan när en arbetssökande inte uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Anta- let underrättelser är emellertid en trubbig indika- tor på hur Arbetsförmedlingen arbetar med att kontrollera grundvillkoren i arbetslöshetsförsäk- ringen, eftersom ett stort antal underrättelser inte är ett självändamål. Få underrättelser skulle kunna vara ett tecken på god regelefterlevnad.

IAF ska granska Arbetsförmedlingens kont- rollfunktion. IAF hade under 2009 i uppdrag att särskilt analysera Arbetsförmedlingens underrät- telser till arbetslöshetskassorna om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning (dnr A2010/1161). Rapporten visar att antalet underrättelser har minskat markant under perioden 2007–2009, vilket kan vara en indikation på att kontroll- funktionen inte prioriterats på samma sätt som tidigare. Det finns, enligt IAF:s tidigare beräk- ningar, ett mörkertal på drygt 40 procent vad gäller uteblivna underrättelser (dnr A2009/1563). Mörkertalet indikerar att arbetsförmedlare av någon anledning inte skickat en underrättelse till arbetslöshetskassan i fyra av tio situationer då en underrättelse i normalfallet ska ske.

Insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar

IAF hade under 2009 i uppdrag att granska arbetslöshetskassornas återkravshantering (dnr

38

A2009/3080). IAF:s granskning visade att knappt en procent av den utbetalade ersättning- en återkrävdes 2008, vilket motsvarar 130 miljo- ner kronor.

Mot bakgrund av regeringens målsättning att felaktiga utbetalningar inte ska förekomma fick IAF i uppdrag att granska arbetslöshetskassornas systematiska internkontroll (dnr A2009/3770). Granskningen visade att arbetslöshetskassornas internkontroll generellt sett var låg.

Arbetsgivarintyget har en central betydelse, både vid prövningen av rätten till och vid kont- rollen av utbetalningar av arbetslöshetsersätt- ning. IAF fick därför i uppdrag att granska intygets ändamålsenlighet och hantering. IAF:s granskning, som inkom den 30 april 2010, visade att nästan 70 procent av intygen måste komp- letteras eller korrigeras (dnr A2010/1329). För- utom att detta förlänger handläggningstiderna innebär det också, enligt IAF, en risk för att kontrollen av utbetald ersättning försvåras.

IAF och Arbetsförmedlingen medverkar i ett samverkansuppdrag avseende utvecklingen av metoder för och redovisning av arbetet mot fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen (se vidare Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 12.4). Arbetsförmedlingen fick 2010, i uppdrag att redovisa de riskanalyser som genom- förts under 2009 och 2010 beträffande felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. I uppdraget in- gick även att redovisa vilka åtgärder myndighet- en vidtagit och planerar att vidta mot bakgrund av dessa riskanalyser. För att kunna bedöma om- fattningen av felaktiga utbetalningar och orsaken till dessa har myndigheten genomfört en stick- provsundersökning under hösten 2009. Av den framgår att det finns ett utvecklingsbehov avse- ende systemstöd och metoder. Stickprovsunder- sökningen visar också att regelefterlevnaden måste öka och dokumentationen förbättras. Arbetsförmedlingen har med anledning av detta reviderat sina administrativa föreskrifter inom området samt utarbetat rutinbeskrivningar och handläggarstöd för arbetet med bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. En särskild funktion, sektionen för felaktiga utbetal- ningar, har också skapats för att underlätta samarbetet på området med andra myndigheter.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Analys och slutsats av insatser för att säkerställa att rätt ersättning betalas till rätt person i rätt tid

Rätt ersättning till rätt person i rätt tid är en förutsättning för allmänhetens förtroende för välfärdssystemen.

IAF:s granskning av arbetslöshetskassornas genomströmningstider är en viktig aspekt i den- na strävan. Mot bakgrund av detta har regering- en för avsikt att fortsatt följa utvecklingen av arbetslöshetskassornas genomströmningstider.

Regeringen anser att Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete rörande kontrollfunktionen är viktigt, eftersom det syftar till att förbättra myn- dighetens möjligheter att säkerställa att arbets- löshetsförsäkringen fungerar som en omställ- ningsförsäkring. Flera rapporter som IAF lämnat under året visar att det finns en förbättrings- potential i arbetet med kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen anser där- för att arbetet med kontrollfunktionen fortsatt bör prioriteras.

Arbetet med att förebygga felaktiga utbetal- ningar är fortsatt prioriterat. Inom detta område finns det, enligt regeringen, stora potentiella vin- ster av ökade tekniska möjligheter att överföra uppgifter mellan olika system samt att utveckla fler automatiska kontroller. Regeringen anser att Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla den interna styrningen och kontrollen är viktigt eftersom det kan ge bättre förutsättningar för myndighetens arbete mot felaktiga utbetalning- ar. Även regeringens övergripande arbete med regelförenkling kan få positiva effekter inom detta område. Regeringen anser att arbetet med att säkerställa att utbetalning sker till rätt person i rätt tid även fortsättningsvis ska prioriteras, liksom arbetet med att motverka bidragsbrott.

4.4.4Kompletterande aktörer

Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft rege- ringens uppdrag att använda kompletterande aktörer som en del av sitt tjänsteutbud. Syftet är att göra utbudet av förmedlingstjänster större och mer diversifierat för att på så sätt förbättra matchningen. För 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande arbets- förmedlingstjänster inom jobb- och utvecklings- garantin, jobbgarantin för ungdomar och för långtidssjukskrivna. I samband med att regering- en i januari 2009 (prop. 2008/09:97) förstärkte

39

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stödet i form av personliga jobbcoacher till per- soner som nyligen blivit arbetslösa, gav regering- en Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda en personlig coach till personer som blir arbetslösa. Sedan 2009 är coachning därför tillgängligt även för arbetslösa som ännu inte deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ung- domar. Arbetsförmedlingen har under 2009 haft regeringens uppdrag dels att säkerställa att fler lokala mindre aktörer blir en del av myndighe- tens tjänsteutbud, dels att erbjuda en tredjedel av deltagarna i jobbgarantin för ungdomar samt i faserna ett och två i jobb- och utvecklingsgaran- tin upphandlade tjänster eller tjänster som kompletterande aktörer varit delaktiga i.

Enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2009 har myndigheten under 2009 haft avtal med nästan 1 000 kompletterande aktörer och totalt har drygt 80 000 arbetslösa tagit del av deras tjänster. De mer än 600 små och lokala aktörerna stod för 19 procent av den totala volymen medan de tio största aktörerna stod för 40 procent. Cirka 3 300 nyanlända invandrare, 35 000 ny- och korttidsarbetslösa samt 1 800 per- soner inom ramen för arbetslivsinriktad rehabi- litering har erbjudits coachningsinsatser m.m. hos kompletterande aktörer.

Under 2009 tog 29 procent av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins första och andra faser och 19 procent av deltagarna i jobbgarantin för ungdomar del av tjänster hos kompletterande aktörer. Av dem som tagit del av tjänster hos kompletterande aktörer var 54 procent män och 46 procent kvinnor, vilket i stort sett motsvarar den könsmässiga fördelningen bland arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Enligt Arbetsförmedlingens återrapportering den 2 augusti 2010 (dnr A2010/2046) har 40 procent av de kvarstående inom jobb- och utvecklingsgarantin t.o.m. juni 2010 någon gång under de senaste två åren deltagit i en insats hos en kompletterande aktör. Motsvarande andel inom jobbgarantin för ungdomar var 38 procent. Av de totalt 970 företag som levererat komplet- terande förmedlingstjänster kan 650, eller 67 pro- cent, anses vara lokala småföretag.

Riksrevisionen bedömer i sin granskning av jobb- och utvecklingsgarantin (RiR 2009:22) att kompletterande aktörer inte har bidragit till jobb- och utvecklingsgarantins effektivitet. Riks- revisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att utvärdera kompletterande aktörers bidrag till

garantin samt att se över hur ersättnings- modellen bör utformas för att förbättra komp- letterande aktörers incitament att utföra sina tjänster med hög kvalitet.

IAF har följt upp sin granskning av hur Arbetsförmedlingen säkerställt sitt ansvar för myndighetsutövningen i arbetslöshetsförsäk- ringen visavi kompletterande aktörer (IAF 2010:3; dnr A2010/1161). Enligt IAF kvarstår vissa brister från tidigare granskning, bl.a. avse- ende informationsöverföring mellan Arbetsför- medlingen och de kompletterande aktörerna samt hanteringen av personuppgifter hos de kompletterande aktörerna efter avslutat uppdrag. Enligt Arbetsförmedlingen ska dessa brister ha åtgärdats under första halvåret 2010. IAF har 2010 fått i uppdrag att följa upp och analysera hur Arbetsförmedlingens kontrollfunktion säker- ställts i samarbetet med kompletterande aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2010.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring (IFAU) har utvärderat försöksverksam- heten med kompletterande aktörer i Skåne, Östergötland och Västernorrland under perio- den 2007–2008 (rapport 2009:23). Utvärdering- en visar att det finns tecken på att de komplette- rande aktörerna hade nöjdare deltagare och var bättre på att förmedla jobb till utrikes födda än Arbetsförmedlingen, men att de var något mindre bra på att hjälpa ungdomar ur arbetslöshet.

Enligt en studie om jobb- och utvecklingsga- rantin som Arbetsförmedlingen presenterade i april 2010 (URA 2010:2) finns indikationer på att deltagare hos kompletterande aktörer i högre grad deltar i aktiviteter och söker jobb samt att de har tätare kontakt med sin handledare än del- tagare i Arbetsförmedlingens egen verksamhet.

Detsamma har IFAU funnit i sin rapport om jobb- och utvecklingsgarantin (rapport 2010:15). Enligt rapporten anser deltagarna hos komplet- terande aktörer att de i högre utsträckning blivit bättre på att söka jobb. Trots detta var deltagar- na hos kompletterande aktörer och hos Arbets- förmedlingen lika nöjda, enligt IFAU

Utvärdering av försöksverksamheten för lång- tidssjukskrivna kommer att presenteras av IFAU 2011.

40

Analys och slutsats kompletterande aktörer

Regeringen bedömer att ambitionen om fler och lokala aktörer har uppnåtts, medan uppdraget att en tredjedel av de inskrivna i faserna ett och två i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgaran- tin för ungdomar ska få service av kompletteran- de aktörer inte fullföljdes helt och hållet 2009. Arbetsförmedlingen förklarar detta med att en större aktör lämnade marknaden och att upp- handlingar av kompletterande aktörer försenades på grund av överklaganden. Arbetsförmedlingen har i sin återrapportering i augusti 2010 (dnr A2010/2046) ändrat metod för att mäta andelen som fått en insats hos en kompletterande aktör. Av dem som den 30 juni 2010 kvarstod inom jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobb- garantin för ungdomar har mer än en tredjedel fått service av kompletterande aktörer under de senaste två åren.

Regeringen anser att det är angeläget med fortsatt uppföljning och utvärdering så att verk- samheten kan förbättras ytterligare. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av den lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen som trädde i kraft den 1 juli 2010. Lagen ger Arbetsförmed- lingen möjlighet att öka valfriheten för den arbetssökande, framför allt vid användningen av kompletterande aktörer, t.ex. jobbcoacher. I ett valfrihetssystem ges den arbetssökande möjlig- het att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten bland dem som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. På sikt anser regeringen att Arbetsförmed- lingen i ökad utsträckning bör tillhandahålla val- frihetssystem i lämpliga arbetsmarknadspolitiska verksamheter.

4.4.5Jobb- och utvecklingsgarantin

Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att erbjuda personer som varit arbetslösa under lång tid individuellt utformade insatser för att de så snabbt som möjligt ska få arbete. Vissa av aktivi- teterna i garantin genomförs i Arbetsförmed- lingens egen regi, medan andra, efter överens- kommelse med Arbetsförmedlingen, kan anord- nas av kompletterande aktörer. De komplette- rande aktörernas nytänkande och kunskaper för- väntas bidra till att fler deltagare i jobb- och ut- vecklingsgarantin snabbare hittar ett arbete. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

uppdrag att en tredjedel av deltagarna i faserna ett och två av jobb- och utvecklingsgarantin bör erbjudas upphandlade tjänster eller tjänster som kompletterande aktörer på annat sätt är ansva- riga för eller delaktiga i. Under 2009 erbjöds 29 procent av deltagarna aktiviteter hos komp- letterande aktörer.

Under 2009 deltog i genomsnitt 57 000 perso- ner i garantin varje månad, varav 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. Andelen utri- kes födda uppgick under samma period till 29 procent. Antalet deltagare ökade under första halvåret 2010 till i genomsnitt 73 000 personer, varav 47 procent var kvinnor och 53 procent var män. Till följd av den nedgång på arbetsmarkna- den som inleddes hösten 2008 väntas antalet deltagare i garantin fortsätta att öka fram till slutet av 2011. Den 1 januari 2010 infördes en möjlighet för Arbetsförmedlingen att anvisa personer som deltagit i arbetslivsintroduktionen till jobb- och utvecklingsgarantin direkt efter introduktionen, vilket ytterligare väntas bidra till att antalet deltagare i garantin ökar. Under 2009 uppgick andelen som hade ett arbete, med eller utan stöd, 30 dagar efter att de lämnat garantin till 50 procent.

Under våren 2009 påbörjade de första delta- garna den tredje fasen av garantin. Sedan dess har antalet deltagare i denna fas ökat kontinuerligt och uppgick i augusti 2010 till 21 000 personer. I den tredje fasen sysselsätts deltagarna hos anord- nare som kan vara offentliga eller privata arbets- givare, sociala företag eller ideella organisationer. Det finns ingen tidsgräns för hur länge en person kan delta i denna fas av garantin. Varje sysselsättningsperiod ska pågå en längre tid, dock högst två år. Arbetsförmedlingen uppger i en återrapportering (dnr A2010/2046) att kom- munerna och allmännyttiga organisationer är de enskilt största anordnarna och svarar för knappt 30 respektive 25 procent av sysselsättningsplat- serna. De vanligaste typerna av sysselsättning återfinns inom vård/skola/omsorg, administra- tion, butik/försäljning/service och vaktmästeri. Till följd av det ökande antalet deltagare i den tredje fasen menar Arbetsförmedlingen att det kan bli svårt att erbjuda samtliga deltagare en sysselsättning och att detta arbete därför kräver fortsatt uppmärksamhet.

Den 22 juni 2010 förtydligades det i förord- ningen (2007:414) om jobb- och utvecklings- garantin att det inom den tredje fasen av garantin ska ges utrymme för eget arbetssökande.

41

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Omfattningen av det egna arbetssökandet ska bestämmas i dialog mellan arbetsförmedlaren och den enskilde.

I april 2010 presenterade Arbetsförmedlingen en studie av jobb- och utvecklingsgarantin (URA 2010:2), vilken indikerar att deltagare hos kompletterande aktörer i högre utsträckning än deltagare i Arbetsförmedlingens egen verk- samhet deltar i aktiviteter, söker jobb och har kontakt med sin handledare. Vidare indikerar studien att mer än 75 procent av deltagarna, oavsett aktör, är nöjda med innehållet i program- met och att personer som deltar i arbetsplatsför- lagda aktiviteter i högre utsträckning än övriga deltagare upplever aktiviteten som meningsfull och anpassad efter det individuella behovet. Studien indikerar dock att omfattningen av aktiviteterna inom garantin inte når upp till regeringens ambition att insatserna ska täcka minst 75 procent av den enskildes arbetsutbud inom programmet.

I en återrapportering från Arbetsförmedlingen i augusti 2010 (dnr A2010/2046) presenteras en undersökning avseende huruvida deltagarna ansåg att de aktiviteter som erbjudits inom programmet varit anpassade efter deras behov eller inte. Av de tillfrågade deltagarna uppgav 58 procent att aktiviteterna varit mycket eller ganska bra anpassade efter deras behov medan 18 procent uppgav att aktiviteterna varit ganska eller mycket dåligt anpassade efter deras behov.

I Arbetsförmedlingens verksamhetsredovis- ning 2009 (dnr A2009/2393) redogörs för prob- lematiken med en hög andel deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som saknade registrerad aktivitet. Efter en närmare granskning har Arbetsförmedlingen konstaterat att begräns- ningar i handläggarnas möjlighet att registrera aktiviteter delvis bidragit till den höga andelen deltagare utan registrerad aktivitet. Detta har nu enligt Arbetsförmedlingens återrapportering (dnr A2010/2046) åtgärdats och andelen som saknar registrerad aktivitet har också minskat.

Analys och slutsats jobb- och utvecklingsgarantin

Regeringen vill betona att utgångspunkten även fortsättningsvis ska vara att deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin ska erbjudas individan- passade aktiviteter och att alla deltagare i garantins tredje fas ska erbjudas en sysselsätt- ning. Samtidigt ser regeringen positivt på att

Arbetsförmedlingen har påbörjat ett utveck- lingsarbete av jobb- och utvecklingsgarantin i syfte att förbättra kvaliteten i aktiviteterna inom programmet och att öka möjligheten att erbjuda fler personer arbetsplatsförlagda aktiviteter. Trots att det ännu saknas en heltäckande utvär- dering gör regeringen bedömningen att jobb- och utvecklingsgarantin har bidragit till att öka möjligheten att övergå från arbetslöshet till arbete för dem som står långt från arbets- marknaden.

4.4.6Arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och lyft

För att öka möjligheten att återgå i arbete är det viktigt att arbetssökande behåller kontakten med arbetsmarknaden samt bibehåller kompetensen under perioder utan arbete. I samband med den djupa lågkonjunkturen och dess effekter på arbetsmarknaden, har regeringen genomfört satsningar på bl.a. arbetspraktik samt infört praktisk kompetensutveckling och aktiveringsin- satsen lyft. Det huvudsakliga syftet med dessa satsningar är att förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden vilket, i sin tur, väntas främja det långsiktiga arbetskrafts- deltagandet.

Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling

Arbetspraktik syftar till att ge deltagarna yrkes- orientering och arbetslivserfarenhet och kan även, under handledning, användas vid förbere- delser inför start av näringsverksamhet. Praktisk kompetensutveckling, som infördes i januari 2009 som en del av arbetspraktiken, riktar sig främst till arbetslösa med längre arbetslivserfa- renhet och syftar till att ge deltagarna möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet för att bibehålla och utveckla sin yrkeskompetens.

Antalet deltagare i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling utanför jobb- och utveck- lingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar var under 2009, enligt Arbetsförmedlingens månads- statistik, i genomsnitt drygt 8 400 personer per månad, varav 46 procent var kvinnor och 54 pro- cent var män. Av dessa hade knappt en femtedel en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ungefär två femtedelar var utrikes födda. Jämfört med genomsnittet för

42

arbetsmarknadspolitiska program och insatser var könsfördelningen, enligt Arbetsförmedling- ens årsrapport 2009 (dnr A2010/2052), ungefär densamma medan andelen deltagare med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var cirka sju procentenheter lägre och andelen utrikes födda var cirka 15 procent- enheter högre. Jämfört med arbetslösa totalt var andelen kvinnor något högre, andelen utrikes födda cirka nio procentenheter högre och ande- len deltagare med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga dubbelt så hög i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling.

Antalet deltagare sammantaget i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling ökade under första halvåret 2010 till i genomsnitt drygt 9 000 personer per månad, vilket var en ökning jämfört med första halvåret 2009 med knappt 7 500 personer per månad. Ökningen kan i huvudsak förklaras av att regeringen i budget- propositionen för 2010 ytterligare förstärkte satsningen på korttidsarbetslösa, en reform som presenterades i regeringens proposition (prop. 2008/09:97) Åtgärder för jobb och omställning.

Lyft

Den satsning på aktiveringsinsatsen lyft som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2010 avsåg 2010 och kommer därmed att upphöra vid årsskiftet 2010/11. Dess huvud- sakliga syfte är att ge deltagarna en möjlighet att upprätthålla kontakten med arbetslivet. En lyft- deltagare ska avsätta 25 procent av tiden till jobbsökaraktiviteter. Lyft får efter överenskom- melse med Arbetsförmedlingen anordnas av statliga arbetsgivare, kommuner, landsting, kom- munalförbund eller entreprenörer som dessa har anlitat samt av bolag som ägs av staten. Vidare kan privatägda bolag, ideella föreningar, stiftel- ser, församlingar och kyrkliga samfälligheter anordna lyftplatser i verksamhet inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Rege- ringen gav vid införandet av lyft Arbetsförmed- lingen i uppdrag att utse en förhandlingsperson för att informera om och förhandla fram lyft- platser hos lämpliga anordnare. Det var regering- ens ambition att staten i egenskap av arbetsgi- vare, som traditionellt erbjudit få praktikplatser för arbetssökande, skulle ta en aktiv roll som lyftplatsanordnare.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Av Arbetsförmedlingens statistik framgår att det i mitten av september deltog 5 200 personer i lyft, varav 49 procent kvinnor och 51 procent män. Majoriteten av platserna, 66 procent, nytt- jades av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.

Analys och slutsats arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och lyft

Regeringen bedömer att det är för tidigt att ut- värdera resultatet av satsningen på arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och lyft.

När utvecklingen på arbetsmarknaden vänder är det viktigt att antalet platser i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling anpassas så att inlåsnings- och undanträngningseffekter motverkas. I rådande arbetsmarknadsläge är det dock fortsatt motiverat att satsa en del av resurserna på korttidsarbetslösa för att de så snabbt som möjligt ska kunna återgå till ett arbete. Regeringen avser därför att under 2011 tillföra ytterligare resurser till arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling (se avsnitt 4.6.1).

4.4.7Särskilt anställningsstöd för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin

Det särskilda anställningsstödet är en form av subventionerad anställning. Det finns två former av särskilt anställningsstöd; ett för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin och ett som riktas till nyanlända invandrare. Det senare, som kallas instegsjobb, redovisas under avsnitt 4.4.14 Insatser för ökad integration. Anställningsstödet för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin syftar till att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit utan arbete en längre tid och som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. En arbetslös som har avslutat fas ett i jobb- och utvecklingsgarantin får anvisas till en anställning med särskilt anställningsstöd. Stödet lämnas till arbetsgivare under maximalt 12 månader.

Under 2009 hade i genomsnitt 4 300 personer per månad en anställning med särskilt anställ- ningsstöd, varav 43 procent var kvinnor och 57 procent var män. Knappt en fjärdedel av del- tagarna hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och nästan en tredjedel var utrikes födda. Jämfört med arbets-

43

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

marknadspolitiska program och insatser totalt, var andelen kvinnor och andelen med en funktionsnedsättning något mindre, medan andelen utrikes födda var större. Jämförs i stället med arbetslösa totalt var andelen kvinnor och utrikes födda med särskilt anställningsstöd i princip densamma, medan andelen med en funk- tionsnedsättning var mer än dubbelt så hög.

Efter 90 dagar hade 38 procent av dem som avslutat en anställning med särskilt anställnings- stöd ett arbete, vilket var en ökning med 7 pro- centenheter jämfört med 2008. Flertalet var anställningar utan stöd eller nystartsjobb. Av dem som avslutat en anställning med anställ- ningsstöd återgick cirka hälften till ett arbets- marknadspolitiskt program 2009.

Under första halvåret 2010 uppgick antalet personer med särskilt anställningsstöd till 2 900 i genomsnitt varje månad, vilket var en minskning med cirka 40 procent jämfört med samma period 2009. En förklaring är sannolikt att antalet per- soner som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin för ett nystartsjobb i stället har ökat markant.

Analys och slutsats särskilt anställningsstöd för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin

Regeringen gör bedömningen att det särskilda anställningsstödet bidrar till att förbättra arbets- marknadens funktionssätt genom att det ökar sannolikheten att personer med en svag anknyt- ning till arbetsmarknaden får ett arbete. På grund av den nedgång på arbetsmarknaden som inleddes hösten 2008 väntas antalet personer som varit arbetslösa under en längre tid öka även under 2011. Regeringen bedömer därför att Arbetsförmedlingen fortsatt ska prioritera ar- betet med att öka antalet personer som får sär- skilt anställningsstöd, i syfte att motverka att en stor grupp personer med svag förankring på arbetsmarknaden fastnar i långvarig arbetslöshet. För att öka möjligheterna för dem som har varit utan arbete under en lång tid att återgå till arbetslivet avser regeringen att förstärka det sär- skilda anställningsstödet under 2011 och 2012 (se avsnitt 4.6.1).

4.4.8Nystartsjobb

Nystartsjobb syftar till att göra det lättare för personer med en svag förankring på arbets- marknaden att få ett arbete. En arbetsgivare som anställer en person som har stått utanför arbets- marknaden i minst tolv månader (kortare tid för vissa grupper, t.ex. sex månader för arbets- sökande som ej fyllt 26 år), på grund av t.ex. arbetslöshet eller sjukskrivning, har rätt till en ekonomisk kompensation. När nystartsjobb in- fördes motsvarade denna kompensation arbets- givaravgiften. För att ytterligare stärka möj- ligheterna för långtidsfrånvarande att komma in på arbetsmarknaden fördubblades fr.o.m. den 1 januari 2009 lönekostnadskompensationen vid anställning av personer som fyllt 26 år. Från och med februari 2009 utökades även möjligheterna att uppfylla villkoren för ett nystartsjobb genom införande av en ramtid, vilket innebär att ett uppehåll i en arbetslöshetsperiod för en anställ- ning om högst tre månader inte bryter kvalifi- ceringstiden. Nystartsjobben kan kombineras med andra efterfrågestimulanser, så som den gäl- lande nedsättningen av socialavgiften vid anställ- ning av ungdomar.

I samband med 2010 års ekonomiska vårpro- position beslutades vidare om en temporär för- kortning av kvalificeringsperioden för nystarts- jobb från tolv till sex månader för den som fyllt 55 år. Förkortningen är avsedd att gälla fr.o.m. den 1 juli 2010 t.o.m. den 30 juni 2012.

Under 2009 uppgick antalet personer med nystartsjobb till i genomsnitt 19 200 per månad, varav drygt 40 procent var kvinnor och knappt 60 procent var män. Knappt 40 procent var utrikes födda och drygt 20 procent hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ungdomar är lågt representerade i nystartsjobb i förhållande till sin andel av de arbetslösa, det omvända förhållandet gäller för personer över 55 år.

De som främst fick nystartsjobb 2009 var del- tagare i jobb- och utvecklingsgarantin och nyan- lända invandrare eller anhöriga till dessa (se tabell 4.2).

44

Tabell 4.2 Kvalificeringsgrunder för personer som hade nystartsjobb i juni 2010

 

Antal

Procent

Endast arbetslöshet

22 318

63,3

 

 

 

Kombination av arbetslöshet och

 

 

ersättning från sjukförsäkringen

1 385

3,9

Endast ersättning från sjukförsäkring

1 928

5,5

Nyanlända invandrare/anhöriga

2 538

7,2

Kombination arbetslöshet och Samhall

805

2,3

Endast Samhall AB

312

0,9

Deltidsjobb

4

0,0

Jobb- och utvecklingsgarantin

5 711

16,2

Övriga kombinationer

256

0,7

Totalt

35 257

100,0

Källa: Arbetsförmedlingen.

Antalet kvarstående personer i nystartsjobb ökade under hela 2009 och uppgick vid årets slut till cirka 22 500. Denna utveckling har fortsatt under första halvåret 2010 och vid utgången av augusti 2010 uppgick antalet personer med ett nystartsjobb till cirka 37 200 (se diagram 4.1).

Diagram 4.1 Antal nya och kvarstående personer i nystartsjobb i slutet av augusti 2010 samt antal personer som under månaden lämnat ett nystartsjobb

40000

 

 

 

35000

Kvarstående

 

 

Nya

 

 

 

 

 

30000

Lämnat

 

 

 

 

 

25000

 

 

 

20000

 

 

 

15000

 

 

 

10000

 

 

 

5000

 

 

 

0

 

 

 

2007

2008

2009

2010

Källa: Arbetsförmedlingen.

 

 

Analys och slutsats nystartsjobb

Regeringen bedömer att nystartsjobben har bidragit till att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt genom att insatsen riktas till dem som står långt från arbetsmarknaden och ökar sanno- likheten att de får ett arbete. Den positiva ut- vecklingen av antalet nystartsjobb har förstärkts under 2010 genom ändringar i regelverket och till följd av den ökade arbetskraftsefterfrågan.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.4.9Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningen syftar till att underlätta för arbetssökande att få eller behålla ett arbete samt till att motverka arbetskraftsbrist. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen upphandlar från t.ex. utbildningsföretag, högskolor eller kommunal uppdragsverksamhet. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad.

Vid planeringen av arbetsmarknadsutbild- ningarna använder Arbetsförmedlingen analys- och prognosmaterial som baseras på dels statis- tiskt material avseende arbetsmarknaden och dess delmarknader, dels intervjuer med arbetsgi- vare över hela landet. Vid planeringen beaktas även den kunskap som inhämtas genom sam- verkan med bl.a. lokalt näringsliv, utbildnings- anordnare och kommunföreträdare.

Under 2009 deltog, enligt Arbetsförmedling- ens statistik, i genomsnitt 4 400 personer per månad i en arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna. Inom garantierna genomgick ytter- ligare i genomsnitt 2 000 personer per månad en arbetsmarknadsutbildning.

Av de cirka 12 700 personer utanför garantier- na som påbörjade en arbetsmarknadsutbildning 2009 var 34 procent utrikes födda och 14 pro- cent hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Männen utgjorde 77 pro- cent av deltagarna, vilket överstiger deras andel av de arbetslösa som uppgick till 58 procent.

Vad gäller utbildningsinriktningar fördelades de nya deltagarna 2009 enligt följande:

Tabell 4.3 Deltagarnas fördelning mellan utbildningsinriktning samt andel kvinnor och män

Inriktning

Antal

Procent

Andel

Andel

kvinnor

män

Tillverkning

3 308

26,2

28

72

 

 

 

 

 

Transport

3 244

25,7

12

88

 

 

 

 

 

Maskinoperatörsarbete

1 921

15,2

21

79

Bygg/anläggning

1 075

8,5

5

95

 

 

 

 

 

Vård/omsorg

874

6,9

77

23

 

 

 

 

 

Restaurang

744

5,9

61

39

Övrigt

1 476

11,6

50

50

 

 

 

 

 

Totalt

12 642

100

24

76

Källa: Arbetsförmedlingen.

En arbetsmarknadsutbildning pågår normalt maximalt sex månader. Under 2009 uppgick den genomsnittliga utbildningstiden till 4,7 månader. Kvinnors utbildningar varade i genomsnitt 5,5 månader medan mäns varade 4,5 månader.

45

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Andelen personer som är i arbete efter avslu- tad arbetsmarknadsutbildning varierar beroende på utbildningsinriktning, men uppgick 2009 till i genomsnitt 31 procent 90 dagar efter avslutad utbildning.

I 2010 års budgetproposition tillfördes resur- ser för ytterligare 1 000 platser i arbetsmarknads- utbildning under 2010.

Förberedande utbildning

Förberedande eller orienterande utbildning är en insats som riktar sig till personer som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspoli- tiskt program, t.ex. arbetsmarknadsutbildning. Förberedande utbildningar kan innehålla såväl allmänteoretiska som yrkesorienterande utbild- ningar. Därtill förekommer även utbildningar i yrkessvenska, utbildningar som ska förbereda för start av egen näringsverksamhet, nivåtest, kunskapsvalidering samt motivationshöjande kurser. Utbildningarna ska vara upphandlade av Arbetsförmedlingen.

Förberedande utbildning ingår även som akti- vitet inom programmen jobb- och utvecklings- garantin samt jobbgarantin för ungdomar.

I genomsnitt deltog 2 030 personer per månad i insatsen under 2009. Den genomsnittliga utbildningstiden uppgick till cirka två månader. Andelen som gått vidare till annat program respektive arbete 90 dagar efter avslutad utbild- ning uppgick till 46 respektive 10 procent.

Totalt påbörjade 12 600 personer en förbere- dande utbildning under 2009. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. Knappt hälften, 48 procent, var utrikes födda och 31 procent hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Kompetensförsörjning

Arbetsförmedlingen har tillsammans med ett antal andra centrala myndigheter fått regeringens uppdrag att samverka för att öka den nationella samordningen inom kompetensförsörjningsom- rådet. Syftet med uppdraget är att stärka förut- sättningarna för att privat och offentlig verksam- het ska få tillgång till efterfrågad kompetens och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till en hållbar nationell och regional tillväxt. Upp- draget ska redovisas i maj 2012.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en svensk statlig stiftelse som enligt en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Norge anordnar ut- bildningar sedan 1990. Syftet är att främja åtgär- der som bidrar till att utveckla arbetsmarknaden och att stärka det regionala samarbetet inom i första hand de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige.

Under våren 2010 var stiftelsen föremål för en utvärdering som Regeringskansliet i Sverige, en- ligt överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Norge, ska initiera vart fjärde år med sikte på eventuella förändringar av överenskommelsen.

Ramböll Sverige AB, som fick uppdraget att genomföra utvärderingen (dnr A2009/1400), drar bl.a. slutsatsen att stiftelsen levererar arbets- marknadsutbildningar med hög kvalitet och att den verksamhet som stiftelsen bedriver möter de krav som ställs från de olika målgrupperna (del- tagare, köpare och näringslivets representanter). Ramböll framhåller i sin utvärdering att det är transnationaliteten som skapar stiftelsens sär- prägel, men att det finns en risk att trans- nationaliteten glöms bort i verksamheten och att stiftelsen styr mot värden som kan fyllas av nationella aktörer. Ramböll menar vidare att det saknas en styrning och en uppföljning mot ökad rörlighet. Under våren 2010 påbörjades en omförhandling av överenskommelsen mellan länderna för perioden 2011–2014.

Analys och slutsats arbetsmarknadsutbildning

Regeringen anser att arbetsmarknadsutbildning- ar ska vara korta, individanpassade och tydligt riktade mot efterfrågan på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska huvudsakligen användas för personer inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar, samt för grup- per som bedöms befinna sig långt från arbets- marknaden. Regeringen följer utvecklingen vad gäller deltagare, liksom utbildningarnas inrikt- ning och omfattning samt anpassningen till arbetsmarknadens behov. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete med att få till stånd en jämnare könsfördelning bland deltagarna.

46

4.4.10 Stöd till start av näringsverksamhet

Syftet med programmet stöd till start av närings- verksamhet är att ge personer som är arbetslösa eller som riskerar att bli det och som har förut- sättningar att starta egen verksamhet bidrag till försörjningen under verksamhetens inlednings- skede. Från och med den 1 januari 2010 är pro- grammet även en aktivitet inom jobbgarantin för ungdomar.

Under 2009 fick totalt 6 400 personer stöd till start av näringsverksamhet, vilket är en ökning med 1 800 deltagare i förhållande till föregående år. Det var fler män än kvinnor som startade företag med hjälp av programmet.

Stöd till start av näringsverksamhet har det bästa resultatet av alla arbetsmarknadspolitiska program. Andelen som hade sysselsättning 90 dag- ar efter avslutad insats uppgick till 84 procent under 2009. Under 2007 och 2008 var motsva- rande siffra 85 respektive 86 procent.

Antalet personer som började i programmet ökade markant under 2010 års första fyra måna- der och uppgick i genomsnitt till 4 400 personer, vilket var en ökning med 3 400 deltagare i för- hållande till samma period föregående år. Det är fler ungdomar, utrikes födda och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som har fått stödet 2010 än 2009; en orsak är att insatsen bl.a. kan erbjudas inom jobbgarantin för ungdomar.

Analys och slutsats stöd till start av näringsverksamhet

Flera studier indikerar att insatsen stöd till start av näringsverksamhet ökar sannolikheten att den som erhåller stödet befinner sig i sysselsättning vid en senare tidpunkt (se t.ex. RiR 2008:24, Arbetsförmedlingen Ura 2000:4 och IFAU 1999:5).

Regeringen bedömer att stödet har positiva effekter, även om erfarenheten visar att det är förenat med undanträngningseffekter och kon- kurrenssnedvridning. Det finns en risk att nya företag med stöd tar marknadsandelar från före- tag utan stöd. Detta ska beaktas vid anvisning till stödet genom att stödet prioriteras till personer som står långt från arbetsmarknaden och be- döms ha goda förutsättningar att driva närings- verksamhet med tillfredsställande lönsamhet och

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

som genom verksamheten kan få varaktig syssel- sättning.

4.4.11 Insatser för ungdomar

Arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) har ökat under lågkonjunkturen och är hög i jäm- förelse med arbetslösheten bland befolkningen som helhet. Ungdomsarbetslöshet är kostsam både för de ungdomar som drabbas och för sam- hället som helhet. Det är dock viktigt att poäng- tera att även heltidsstuderande som söker arbete ingår i definitionen av arbetslösa och att cirka 40 procent av de arbetslösa ungdomarna under 2009 var heltidsstuderande som sökte arbete. En beskrivning av ungdomars arbetsmarknadssitua- tion återfinns i avsnitt 3.4 Utvecklingen på arbetsmarknaden.

Jobbgarantin för ungdomar

Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspoli- tiska insatser på ett tidigt stadium under deras arbetslöshet för att de så snabbt som möjligt ska få ett arbete eller påbörja en utbildning inom det reguljära utbildningssystemet. I jobbgarantin för ungdomar ska i normalfallet de tre inledande månaderna ägnas åt intensifierat stöd med för- djupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning samt coachning. Efter den inledande perioden kan matchningen förstärkas med insatser som t.ex. arbetspraktik eller en kortare utbildning. På grund av det svåra arbetsmarknadsläget har det nu varit möjligt för ungdomar att ta del av de sistnämnda insatserna redan från den första dagen i garantin.

Aktiviteterna inom jobbgarantin för ungdom- ar genomförs i huvudsak i Arbetsförmedlingens egen regi. En tredjedel av deltagarna bör dock enligt regeringens uppdrag erbjudas aktivitet hos en kompletterande aktör. Regeringen menar att de kompletterande aktörernas kunskap och ny- tänkande kommer att kunna bidra till att fler deltagare snabbare hittar ett arbete. Under 2009 erbjöds 19 procent av deltagarna, varav 35 pro- cent var kvinnor och 65 procent var män, akti- viteter hos kompletterande aktörer, vilket mot- svarar könsfördelningen bland samtliga inskrivna i jobbgarantin för ungdomar.

47

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Till följd av det försämrade arbetsmarknads- läget har regeringen från och med den 1 januari 2010 utökat aktiviteterna inom jobbgarantin för ungdomar. Deltagarna kan numera även ta del av stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivs- inriktad rehabilitering samt en studiemotiveran- de utbildning, vilken genomförs i folkhög- skolans regi och riktar sig till ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasie- skolan. Aktiviteterna inom garantin kan från och med den 1 januari 2010 också kombineras med svenskundervisning för invandrare eller annan kommunal vuxenutbildning.

Under 2009 deltog i genomsnitt 35 000 perso- ner per månad i garantin, varav 37 procent var kvinnor och 63 procent var män. Andelen utri- kes födda uppgick till 13 procent. Antalet delta- gare ökade under första halvåret 2010 till i genom- snitt 51 000 personer per månad, varav 40 pro- cent var kvinnor och 60 procent var män. Under 2009 uppgick andelen som hade ett arbete 30 dag- ar efter att de lämnat garantin till 50 procent, Motsvarande andel som påbörjat en utbildning uppgick till 17 procent.

I en återrapportering från Arbetsförmedlingen (dnr A2010/2046) presenteras en sökandeunder- sökning från april 2010 om huruvida aktiviteter- na i jobbgarantin för ungdomar är anpassade efter individens behov, vilket är en grundläggan- de tanke i garantin. Av de tillfrågade deltagarna som uppgav att de hade haft en aktivitet ansåg 35 procent att aktiviteten var ganska eller mycket bra anpassad efter deras behov, medan 24 procent ansåg att aktiviteten var ganska eller mycket dåligt anpassad efter deras behov.

I Arbetsförmedlingens verksamhetsredovis- ning 2009 (dnr A2009/2393) redogörs för prob- lematiken med att en hög andel deltagare i jobb- garantin för ungdomar saknade en registrerad aktivitet. Efter närmare granskning har Arbets- förmedlingen konstaterat att begränsningar i handläggarnas möjlighet att registrera aktiviteter delvis bidragit till den höga andelen deltagare utan registrerad aktivitet. Detta har nu enligt Arbetsförmedlingens återrapportering (dnr A2010/2046) åtgärdats och andelen som saknar registrerad aktivitet har också minskat.

Övriga insatser för ungdomar

Den djupa lågkonjunkturen antas ha begränsat möjligheten för många skolungdomar att finna

sysselsättning under sommaren 2010. Mot bak- grund av detta har regeringen, efter riksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2010 års ekonomiska vårproposition, tillfälligt under 2010 satsat 100 miljoner kronor på att skapa fler sommarjobb för skolungdomar i kommuner, landsting och ideella föreningar.

En person som har fyllt 20 men inte 26 år och som varit arbetslös i sex månader kvalificerar sig till nystartsjobb, vilket innebär att arbetsgivaren kompenseras med ett belopp motsvarande arbets- givaravgiften. Nystartsjobb i kombination med de sänkta sociala avgifterna för unga resulterar i cirka 40 procent lägre lönekostnad för arbetsgi- vare som anställer en ungdom med nystartsjobb.

Analys och slutsats insatser för ungdomar

Det är ännu för tidigt att utvärdera effekten av de insatser inom jobbgarantin för ungdomar som har införts under 2010, liksom effekten av satsningen på fler sommarjobb. Regeringen be- dömer att det finns förbättringsområden inom jobbgarantin för ungdomar och ser positivt på det utvecklingsarbete som Arbetsförmedlingen har initierat i syfte att förbättra kvaliteten i akti- viteterna inom garantin samt öka möjligheten att erbjuda fler deltagare arbetsplatsförlagda akti- viteter.

Generellt sett har nationella och internatio- nella utvärderingar av arbetsmarknadspolitiska ungdomsinsatser visat att ungdomsprogram riskerar att leda till inlåsning och minskad sök- aktivitet. Eftersom intensifierad sökaktivitet är det mest effektiva sättet för att arbetslösa ska återgå till arbete, förväntar sig regeringen att utformningen av jobbgarantin för ungdomar bidrar till att fler arbetslösa ungdomar börjar arbeta eller studera. Samtidigt vill regeringen betona att utgångspunkten fortsatt är att delta- garna ska erbjudas aktiviteter utifrån individens behov. Regeringen avser att förstärka insatserna för ungdomar ytterligare (se avsnitt 4.6.1).

4.4.12Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmedlingen är sektorsansvarig myndig- het för funktionshinderfrågor inom arbetsmark- nadspolitiken. Arbetsförmedlingen ska särskilt

48

samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljö- verket, Socialstyrelsen och kommuner och landsting i syfte att uppnå en effektivare använd- ning av tillgängliga resurser inom rehabiliterings- området.

Enligt beräkningar från Statistiska central- byrån (SCB) har ungefär 900 000 personer i åldern 16–64 år någon form av funktionsnedsätt- ning. Enligt SCB gör drygt en halv miljon av ovanstående personer bedömningen att funk- tionsnedsättningen medför att deras arbetsför- måga är nedsatt. Rörelsehinder är den vanligaste funktionsnedsättningen bland dem som har nedsatt arbetsförmåga, därefter kommer psykisk funktionsnedsättning, annan funktionsnedsätt- ning samt astma/allergi eller annan överkänslig- het. Bland män med nedsatt arbetsförmåga är hjärt-/kärlsjukdom vanligare än bland kvinnor.

I slutet av 2009 hade drygt 150 000 av samtliga inskrivna hos Arbetsförmedlingen en funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I genomsnitt under 2009 hade cirka 82 000 per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga en anställning med löne- bidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), skyddat arbete hos Samhall AB eller utvecklings- eller trygghetsanställning (se tabell 4.4).

Regeringen har vidtagit flera åtgärder under föregående mandatperiod för att få in fler perso- ner med funktionsnedsättning på arbetsmarkna- den. Bland annat har införandet av nystartsjobb bidragit till att etablera målgruppen på arbets- marknaden. Av samtliga som hade ett nystarts- jobb under 2009 hade drygt 23 procent eller 4 500 personer per månad en funktionsnedsätt- ning.

De särskilda insatserna som Arbetsförmed- lingen erbjuder personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga har för- stärkts. Regeringen har vidare successivt ökat resurserna för lönebidrag och anställningar vid Samhall AB med sammanlagt 2 396 miljoner kronor för åren 2007–2010, vilket utgör en nivå- höjning av resurserna med 947 miljoner kronor från och med 2010. Därutöver har regeringen satsat ytterligare på lönebidrag samt trygghets- och utvecklingsanställningar med anledning av de förstärkta insatserna till personer vars dagar sjukförsäkringen har tagit slut. För 2010 har 503 miljoner kronor anvisats och i denna pro- position föreslås ytterligare en höjning med

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 263 miljoner kronor 2011 samt en beräknad höjning med 1 528 miljoner kronor 2012.

Trots detta har antalet deltagare i de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga minskat oavbrutet sedan mitten av 2008. Minskningen beror på ett långvarigt fallande antal personer med lönebidrag. Undantaget är antalet deltagare i trygghetsanställningar som ökat kontinuerligt. Under 2009 hade i genomsnitt 9 900 personer per månad en trygghetsanställning, vilket var en ökning med 3 900 personer jämfört med 2008.

Under 2009 deltog i genomsnitt 66 900 pers- oner per månad i särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, vilket var en minskning med 3 600 personer jämfört med 2008. Förändringen var särskilt stor för lönebidragsanställningarna, vilka minskade med drygt 6 500 personer eller 11 procent. En förklaring till minskningen kan vara att nystartsjobb ersatt anställningar med lönebidrag.

Ett förbättrat konjunkturläge under första halvåret 2010 har emellertid medfört att antalet anställda med lönebidrag nu ökar igen. Arbets- förmedlingen bedömer att myndighetens fram- tagande av en handlingsplan för arbetet med personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i kombination med andra åtgärder kan förstärka denna positiva utveckling och leda till att fler erbjuds anställningar med lönebidrag eller andra insatser.

Genomgående präglas anställningar med stöd till personer med funktionsnedsättning som inne- bär nedsatt arbetsförmåga av en ojämn könsför- delning då cirka 60 procent är män och 40 pro- cent kvinnor. Detta förklaras till en del av att männen utgör en större andel av de arbetslösa som har en funktionsnedsättning.

Under 2009 gick 2 270 personer från löne- bidrag till arbete utan stöd, vilket motsvarar 4,5 procent av det genomsnittliga antalet anstäl- lda med lönebidrag. Det var en minskning med 819 personer jämfört med 2008. Kravet att an- delen övergångar från lönebidrag till osubventio- nerat arbete ska öka jämfört med föregående år har därmed inte uppfyllts, vilket framför allt för- klaras av det svåra arbetsmarknadsläget.

49

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.4 Särskilda insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Genomsnittligt antal

2006

2007

2008

2009

anställda

 

 

 

 

Lönebidrag

59 958

59 525

57 125

50 580

 

 

 

 

 

OSA

5 124

4 944

4 735

4 449

 

 

 

 

 

Utvecklingsanställning

552

2 490

2 524

1 908

Trygghetsanställning

205

2 498

6 019

9 914

 

 

 

 

 

Samhall AB 1

18 032

17 423

15 392

15 481

Totalt

83 871

86 880

85 795

82 332

Nyanställda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönebidrag

20 071

21 001

19 858

16 537

 

 

 

 

 

OSA

1 824

2 263

1 918

1 716

Utvecklingsanställning

1 157

3 866

2 818

2 493

 

 

 

 

 

Trygghetsanställning

342

3 925

4 967

6 187

 

 

 

 

 

Samhall AB

2 946

1 452

1 833

1 939

Totalt

26 340

32 507

31 394

28 872

Källa: Arbetsförmedlingen och Samhall AB.

1 Avser medelantal årsanställda med funktionsnedsättning. Ny princip för beräkning av antalet årsanställda fr.o.m. 2008.

Samhall AB

I slutet av 2009 var 19 140 personer med funk- tionsnedsättning anställda hos Samhall AB, vilket var något färre än 2008. Andelen kvinnor uppgick till 40 procent. Samhall AB har under 2009 uppfyllt sitt uppdrag enligt avtalet mellan staten och bolaget trots det svåra konjunktur- läget. Antalet arbetade timmar uppgick till 24,6 miljoner (uppdrag 24,4 miljoner timmar), och andelen tillsvidareanställda som fått arbete hos andra arbetsgivare till 5,4 procent (uppdrag 5 procent). Antalet personer inskrivna hos Arbets- förmedlingen som var ombytessökande hos Samhall AB har ökat något under 2009 jämfört med de närmast föregående åren, liksom den andel som övergick till en osubventionerad anställning. Rekryteringen ur de prioriterade grupperna psykiskt funktionsnedsättning, ut- vecklingsstörning, neuropsykologisk funktions- nedsättning samt personer med mer än en funktionsnedsättning som tillsammans medför omfattande nedsättningar av arbetsförmågan uppgick till 42 procent (uppdrag 30 procent). Samhall AB har också uppfyllt målet att i möj- ligaste mån inte säga upp anställda med funk- tionsnedsättning på grund av arbetsbrist, då det inte förekom någon sådan uppsägning under 2009. Samhall AB har också ett uppdrag att anställa personer med 75 procents sjukersättning

som Arbetsförmedlingen inte hittar någon an- nan anställning åt inom sex månader. Samhall AB hade vid 2009 års utgång 198 anställda med 75 procent sjukersättning.

Den statliga merkostnadsersättningen till Samhall AB under 2009 ökade från 2008 med 185 miljoner kronor och uppgick till 4 405 mil- joner kronor. Bolaget hade under 2009 ett nega- tivt ekonomiskt resultat motsvarande 25 miljo- ner kronor vilket kan jämföras med ett överskott om 153 miljoner kronor under 2008. En översyn av merkostnadsersättningen har påbörjats i och med att företaget Ernst & Young haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en modell för Samhall AB:s merkostnader ska kunna utformas. Ernst & Youngs bedömning är att förutsättningen för att kunna utforma en ändamålsenlig finansie- ringsmodell i hög utsträckning påverkas av kun- skapen om graden av funktionsnedsättning hos de anställda vid Samhall AB. Graden av funk- tionsnedsättning påverkar inte bara personal- kostnaderna för personer med funktionsnedsätt- ning inom kärnuppdraget utan också kostnader- na för övrig personal och övriga verksamhets- kostnader. Ernst & Youngs slutsats är att ett fullt ut ändamålsenligt finansieringssystem inte kan införas utan att ersättningen baseras på en bedömning av den enskildes arbetsförmåga och behovet av utvecklingsinsatser samt därutöver de merkostnader som följer av övriga delar av uppdraget till Samhall AB i form av geografisk spridning av verksamheten samt att uppsägning- ar av personal inte sker på grund av arbetsbrist. Förslaget från Ernst & Young innebär att merkostnadsersättningen bör delas upp i dessa tre delar i form av lönebidrag, anordnar- och utvecklingsbidrag samt ett strukturbidrag.

Andra insatser för personer med funktionsnedsättning

Som komplement eller alternativ till subventio- nering av själva anställningen har Arbetsförmed- lingen möjlighet att främja sysselsättning för personer med funktionsnedsättning genom att ge stöd till arbetshjälpmedel eller personligt biträde, särskilt introduktions- och uppföljnings- stöd (SIUS) samt särskilt stöd till start av närings- verksamhet. Under 2009 fick sammanlagt drygt 14 800 personer stöd av dessa slag. Totalt omfat- tade SIUS 3 200 personer och totalt 520 personer fick särskilt stöd till start av näringsverksamhet.

50

För att arbetsgivare i större utsträckning ska anställa personer med stora stödbehov höjde regeringen fr.o.m. den 1 februari 2009 det högsta

beloppet

för

stöd

till

arbetshjälpmedel

till

100 000

kronor per

år.

Av samma

anledning

höjdes också

stödet

till

personligt

biträde

till

maximalt 60 000 kronor per år för anställda och 120 000 kronor per år för företagare. Stöd till personligt biträde omfattade 6 600 personer under 2009, vilket innebar en ökning med 1 034 personer jämfört med 2008. Under 2009 berördes sammanlagt 4 500 personer av stödet till arbetshjälpmedel, vilket var en ökning med 116 personer jämfört med 2008.

Analys och slutsats insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmedlingen har en viktig roll i arbetet med att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga en möjlighet att få ett arbete med eller utan stöd. Omfatt- ningen av de särskilda insatserna för dessa arbetssökande är en viktig indikation på priorite- ringen av personer som står långt från arbets- marknaden. Regeringen anser att det finns anled- ning för Arbetsförmedlingen att även fortsätt- ningsvis prioritera arbetet med att få fler arbets- givare att anställa arbetssökande med lönebidrag samt att fortsätta arbetet för att uppnå en jäm- nare könsfördelning avseende de särskilda insat- serna för målgruppen. Regeringen aviserar bl.a. därför att förvaltningsanslaget ska förstärkas med 200 miljoner kronor under 2011(se avsnit- ten 4.6.1 och 4.6.2).

4.4.13Insatser för sjukskrivnas återgång till arbete

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av väg- ledande, utredande, rehabiliterande eller arbets- förberedande insatser. Målgruppen är arbets- sökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa. Mål- sättningen är att den arbetssökande ska finna, få och behålla ett arbete. Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster är tillgängligt för mål- gruppen. Av vikt är även att kunskap och kom-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

petens hos kompletterande aktörer tas tillvara för denna målgrupp.

Arbetsförmedlingens uppdrag, att genom samverkan med Försäkringskassan underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete, är en central del i den arbetslivsinriktade rehabilitering som Arbetsförmedlingen bedriver. Uppdraget har vuxit i omfattning som en konsekvens av reformerna inom sjukförsäkringen.

Arbetslivsintroduktion

Den 1 januari 2010 infördes ett nytt arbetsmark- nadspolitiskt program, arbetslivsintroduktion, för att öka möjligheterna att få ett arbete för per- soner som har erhållit maximalt antal ersätt- ningsdagar i sjukförsäkringen. Målet med arbets- livsintroduktionen, som ska vara individanpas- sad, är att den som har deltagit i programmet ska ha fått sitt behov av stöd för återgång till arbete utrett. När det är dags för deltagaren att lämna introduktionen ska han eller hon vara klar att gå vidare till annan arbetsrelaterad insats inom Arbetsförmedlingen, arbete eller utbildning.

Arbetslivsintroduktionen kan pågå som längst tre månader. Under denna tid får deltagaren akti- vitetsstöd eller utvecklingsersättning. En indivi- duell handlingsplan tas fram som underlag för ett ställningstagande avseende vilka övriga arbets- marknadspolitiska insatser som kan öka möjlig- heten till återgång i arbete efter avslutad intro- duktion. Deltagare i arbetslivsintroduktionen har möjlighet att direktkvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar, där ytterligare insatser är tillgängliga.

Enligt en återrapportering från Arbetsförmed- lingen (dnr A2010/1960) gick de allra flesta av de omkring 14 000 personer som lämnade sjuk- försäkringen vid årsskiftet 2009/10 över till arbetslivsintroduktionen. Under 2010 beräknas totalt omkring 43 000 personer uppnå tidsgrän- sen i sjukförsäkringen (se vidare utgiftsområde 10, avsnitt 3.4.4).

Fram till och med första halvåret 2010 har cirka 23 000 personer, varav cirka 70 procent kvinnor och 30 procent män, börjat i arbetslivs- introduktionen, och i slutet av juni 2010 deltog drygt 6 000 personer i programmet. Deltagarna har varit sjukfrånvarande under två och ett halvt år eller mer. Andelen med olika grad av funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför-

51

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

måga uppgick till 41 procent. Av samtliga del- tagare uppgick andelen med psykiska diagnoser till 43 procent. Knappt hälften hade gymnasieut- bildning och cirka 10 procent hade inte fullföljt grundskolan. Mer än hälften var 45 år eller äldre. Cirka 80 procent var födda i Sverige. Deltagarna i arbetslivsintroduktionen utgörs därmed av per- soner som har skiftande behov av insatser och olika förutsättningar att ta del av aktiviteter som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Insatserna för målgruppen har därför handlat om att ge varje deltagare adekvat stöd i syfte att personen på sikt ska kunna få ett arbete.

Av dem som gick över till arbetslivsintroduk- tionen vid årsskiftet 2009/10 har cirka 60 pro- cent gått vidare till arbete eller försöker hitta en väg tillbaka till arbetslivet genom Arbetsförmed- lingens insatser. Majoriteten av dem som lämna- de programmet för andra insatser inom Arbets- förmedlingen har gått vidare till arbetslivsinrik- tad rehabilitering och fördjupad kartläggning och vägledning. Av dem som lämnade arbetslivs- introduktionen för arbete har merparten fått anställning med lönebidrag eller nystartsjobb.

Handlingsplanssamverkan

Den nationella handlingsplan som Arbetsför- medlingen och Försäkringskassan sedan 2003 har haft i uppdrag av regeringen att upprätta årligen innebär att myndigheterna i samråd ska underlätta övergången från ersättning via sjuk- försäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Ersättningen till individen är i huvudsak rehabiliteringspenning eller sjuk- och aktivitets- ersättning. Insatserna kan pågå som längst ett år. Särskilt prioriterade grupper har under 2009 och 2010 varit dels ungdomar med sjukpenning eller aktivitetsersättning, dels personer vars sjuk- penning eller sjukersättning kommer att upphöra.

Under 2009 deltog drygt 16 000 personer i insatser enligt handlingsplanen, varav nästan dubbelt så många kvinnor som män. Det totala antalet som påbörjade en insats var högre än myndigheternas volymmål om 15 000 deltagare och 38 procent högre än 2008. Efter avslutad insats fick omkring 35 procent av deltagarna antingen arbete eller gick vidare till utbildning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans nationella mål var 40 procent. Genomsnittstiden från inskrivning till arbete eller utbildning uppgick 2009 till 266 dagar, vilket var en ökning

med åtta dagar jämfört med 2008 och högre än myndigheternas mål om 200 dagar. Att målen inte har uppnåtts kan sannolikt förklaras av den svaga arbetskraftsefterfrågan.

Inflödet av nya deltagare under första halvåret 2010 minskade med cirka 25 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen som fått arbete eller utbildning var också lägre (27 procent jämfört med 36 procent). Våren 2010 uppgick genomsnittstiden i handlingsplans- samverkan till 279 dagar, vilket kan jämföras med myndigheternas mål om 230 dagar. Enligt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan be- ror det minskade inflödet och det försämrade resultatet i huvudsak på att myndigheterna har prioriterat införandet av det nya programmet ar- betslivsintroduktion som infördes den 1 januari 2010 för personer som uppnår maximal tid inom sjukförsäkringen.

Arbetsförmedlingens kostnader för handlings- planssamverkan var 438 miljoner kronor 2009. Kostnaderna belastar det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp uppförda anslaget 1:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. För 2010 avsattes totalt 460 mil- joner kronor för samverkan. Första halvåret 2010 uppgick Arbetsförmedlingens kostnader till 249 miljoner kronor, varav 134 miljoner i för- valtningskostnader som finansierats via sjuk- penninganslaget medan 115 miljoner belastat Arbetsförmedlingens ordinarie anslag.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) konstaterar i sin rapport Samverkan inom social- försäkringen (2010:2) att utvärdering av verk- samheten saknas. Verksamheten karaktäriseras, enligt ISF, av att individen medverkar, mål- gruppen och målet är tydligt definierade, arbets- metoden är strukturerad och formaliserad genom rutiner och förankringen i de samverkan- de organisationerna är god, vilket är goda förut- sättningar för en framgångsrik verksamhet (se vidare utgiftsområde 10, avsnitt 3.4.4).

Insatser från Arbetsförmedlingen kopplade till tidsgränserna i den s.k. rehabiliteringskedjan

En viktig punkt i den nya rehabiliteringskedjan är att sjukskrivna ska kunna erbjudas kontakt med Arbetsförmedlingen i ett tidigt skede av sin sjukskrivning. Fr.o.m. dag 91 t.o.m. dag 180 med sjukpenning kan den försäkrade, om det finns risk för att han eller hon inte kommer att kunna

52

återgå till något arbete hos sin arbetsgivare, söka nytt arbete med stöd från Arbetsförmedlingen samtidigt som han eller hon har kvar sin anställ- ning och får sjukpenning. Under dessa tre måna- der kan den sjukskrivne undersöka möjligheter- na att byta arbetsgivare och även med hjälp av rätten till tjänstledighet för att pröva annat arbete prova om ett arbetsbyte kan vara av värde. För dessa personer har myndigheterna skapat en rutin där de sjukskrivna erbjuds en kontakt med Arbetsförmedlingen genom ett kontaktmöte. Enligt uppgift från myndigheterna har dock denna möjlighet utnyttjats i begränsad omfatt- ning.

De personer som efter 180 dagars sjukskriv- ning bedöms ha en arbetsförmåga på arbets- marknaden ska erbjudas ett överlämningsmöte mellan Försäkringskassan och Arbetsförmed- lingen, där personens behov av stöd och insatser från Arbetsförmedlingen klarläggs.

Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

Under 2008 och 2009 bedrev Arbetsförmedling- en och Försäkringskassan på uppdrag av rege- ringen (dnr S2008/702) en försöksverksamhet för att pröva alternativa insatser för långtidssjuk- skrivna. Syftet med försöksverksamheten var att pröva om kompletterande aktörer, som erhåller ersättning utifrån prestation och resultat, snab- bare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och få ett reguljärt arbete.

Arbetsförmedlingen redovisar (dnr A2010/656) att närmare 1 600 långtidssjukskrivna fick insatser hos en kompletterande aktör inom ramen för denna försöksverksamhet, varav drygt 200 hos en aktör inom den sociala ekonomin.

Arbetsförmedlingen har uppdragit åt Malmö högskola att genomföra två processutvärderingar av försöket. Enligt studierna uppger deltagare i privat verksamhet att de har deltagit i fler olika slags aktiviteter än deltagare i offentlig eller social verksamhet. Däremot upplever deltagare i offentligt verksamhet fler positiva effekter av de insatser som erbjudits. Försöksverksamheten utvärderas av Institutet för arbetsmarknadspo- litisk utvärdering (IFAU) och resultaten beräk- nas vara färdiga 2011.

Ett annat regeringsuppdrag (S2006/9394) handlar om upphandling av rehabilitering och andra typer av stödtjänster för personer med ned-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

satt arbetsförmåga på grund av psykisk funktions- nedsättning som uppbär ersättning från Försäk- ringskassan, Arbetsförmedlingen eller kommun- en och som bedöms vara i behov av arbetslivs- inriktad rehabilitering. Möjligheter till stöd och sysselsättning inom den sociala ekonomin ska särskilt tas tillvara. Verksamheten skulle omfatta minst 750 personer under 2009. Verksamheten finansierades genom medel som tilldelats Social- styrelsen, som för detta ändamål fick disponera högst 50 miljoner kronor av de medel som för 2009 avsattes inom ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri. Arbetsförmedlingen tecknade först i början av juni 2009 avtal med samtliga anbudsgivare som uppfyllde kraven i förfrågningsunderlaget (se utgiftsområde 9, avsnitt 3.6.5).

Finansiell samordning genom samordningsförbund

Sedan den 1 januari 2004 är det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kom- muner och landsting att genom samordnings- förbund bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Målgruppen utgörs av individer som är i behov av samordnade rehabili- teringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Arbetsförmedlingens bidrag till samordningsförbunden finansieras via sjukförsäkringen (se vidare utgiftsområde 10, avsnitt 3.4.4).

Antalet samordningsförbund har ökat från 72 stycken 2008 till 83 stycken vid utgången av 2009. Under 2009 omfattades cirka 50 000 indi- vider av aktiviteter finansierade av samordnings- förbund. Knappt hälften av förbundens verk- samheter vänder sig till målgruppen arbetslösa, sjukskrivna och personer som uppbär försörj- ningsstöd. Övriga verksamheter vänder sig till mer specifika målgrupper, t.ex. individer med psykisk ohälsa, individer med komplext och långvarigt utanförskap, individer som riskerar långvarigt utanförskap samt individer med begränsade kunskaper i svenska eller som har andra problem.

53

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Analys och slutsats insatser för sjukskrivnas återgång till arbete

De nya reglerna för sjukförsäkringen ställer krav på tidiga och aktiva insatser samt en väl funge- rande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samverkan har utvecklats kontinuerligt med utgångspunkt i de olika sam- verkansuppdrag myndigheterna har haft. Vidare har rutiner fastställts för att underlätta över- gången från sjukdom till arbete eller utbildning.

I samband med att Arbetsförmedlingen fick uppdraget att anordna arbetslivsintroduktionen har ytterligare rutiner för samverkan mellan myndigheterna utarbetats för rehabiliterings- kedjans samtliga tidsgränser. Myndigheterna har samverkat för att säkerställa en väl fungerande övergång till insatser i Arbetsförmedlingens regi vilken på sikt bedöms kunna leda till att fler kan återgå till ett arbete. Det är ännu för tidigt att dra några långtgående eller generella slutsatser om hur programmet fungerar. Det har bland delta- garna funnits personer med arbetsförmåga, som relativt snabbt efter arbetslivsintroduktion kun- nat börja arbeta, vilket är mycket positivt. För andra deltagare har inriktningen varit att förbere- da för fortsatt deltagande i andra insatser och program hos Arbetsförmedlingen. Regeringen gör bedömningen att Arbetsförmedlingen har skapat den beredskap som krävts för att med utökade resurser ge efterfrågad service. Rege- ringen avser att noga följa utvecklingen av arbetslivsintroduktionen.

Regeringen bedömer att de delar av sam- verkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäk- ringskassan som behöver vidareutvecklas är arbetsformer för att fler sjukskrivna ska ges en utökad möjlighet att pröva på ett nytt arbete i enlighet med prövningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan. Även formerna för det gemensamma arbetet med unga med funktions- hinder bör vidareutvecklas (se vidare avsnitt 4.6.5).

4.4.14 Insatser för ökad integration

Situationen på arbetsmarknaden

Utrikes respektive inrikes föddas arbetskrafts- deltagande, sysselsättning och arbetslöshet upp- visar stora skillnader till de förstnämndas nack-

del. En beskrivning av utrikes föddas situation på arbetsmarknaden återfinns i avsnitt 3.4 Utveck- lingen på arbetsmarknaden. En fördjupad analys presenterades också för riksdagen i juni 2010 i samband med uppföljningen av regeringens stra- tegi för integration, Egenmakt mot utanförskap

– redovisning av regeringens strategi för integra- tion (rskr. 2009/10:233).

Den låga sysselsättningen bland utrikes födda innebär att det finns en stor arbetskraftspotential i denna grupp som skulle kunna ge ett avsevärt tillskott till den samlade sysselsättningen. Det råder stor enighet bland forskare och praktiker om vikten av tidiga insatser för nyanlända i syfte att förkorta arbetslöshetstiderna. Detta är också en av utgångspunkterna för den reform för vissa nyanlända invandrares arbetsmarknadsetable- ring, som träder i kraft den 1 december 2010 (prop. 2009/10:60). I och med reformen utökas Arbetsförmedlingens ansvar för denna mål- grupp. För ytterligare information om reformen i dess helhet, se avsnitt 3.6 under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Arbetsförmedlingens uppdrag

Arbetsförmedlingen ska prioritera arbetssökan- de som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Detta gäller många utrikes födda, som 2009 utgjorde 31 procent av samtliga arbetslösa regist- rerade hos Arbetsförmedlingen. De utrikes föd- da uppgick, som andel av befolkningen 15–74 år, under samma period till 16 procent och som andel av arbetskraften till 15 procent.

Arbetsförmedlingen har också enligt sin in- struktion ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Arbetsförmedlingens arbete med utrikes födda

Arbetsförmedlingens arbete med att ge stöd till utrikes födda har under 2009 och 2010 fokuserat dels på insatser för nyanlända och förberedelser inför den kommande reformen, dels på att ge övriga utrikes födda service inom ramen för de generella programmen utifrån varje individs be- hov och situation på arbetsmarknaden. De utri-

54

kes födda är överrepresenterade i förberedande utbildning och arbetspraktik medan de i liten ut- sträckning tar del av jobbgarantin för ungdomar samt arbetslivsinriktad rehabilitering och insatser för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Nyanlända invandrare, som enligt Arbetsför- medlingens definition omfattar invandrare upp till tre år efter beviljat uppehållstillstånd, skrivs i allt högre utsträckning in hos Arbetsförmedling- en. Av Arbetsförmedlingens återrapportering (dnr A2010/2043) framgår att i genomsnitt 28 000 nyanlända per månad tog del av Arbets- förmedlingens service under det första halvåret 2010. Enligt Arbetsförmedlingen är emellertid en stor andel av de nyanlända inte inskrivna. I juni 2010 var nära 48 000 nyanlända folkbok- förda i en kommun men inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Orsakerna kan vara såväl positiva (arbete, utbildning) som negativa. Av de inskrivna var 58 procent män, 42 procent kvin- nor och 80 procent under 40 år. Knappt 20 pro- cent var registrerade i sökandekategori 14, vilket innebär att de inte bedömts kunna söka eller tillträda ett arbete för närvarande. För övriga inskrivna arbetssökande uppgick motsvarande andel i sökandekategori 14 till knappt 7 procent. Andelen nyanlända i denna sökandekategori har under det senaste året minskat från cirka 30 till 18 procent efter att rutiner och riktlinjer på Arbetsförmedlingen ändrats och förtydligats. Endast en dryg halv procent av alla inskrivna nyanlända invandrare har utretts och fått fastställt en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Motsvarande andel för samtliga utrikes födda var nära 18 procent och för inrikes födda 24 procent.

Arbetspraktik i form av prova-på-plats och förberedande utbildning är de programformer som är vanligast även för nyanlända. En upp- följning (dnr A2010/2043) av resultaten för nyanlända 90 dagar efter avslutat program visar på goda resultat jämfört med såväl samtliga utrikes som inrikes födda.

Inför kommande reform

Av Arbetsförmedlingens rapport (dnr A2010/2042) om förberedelsearbetet inför re- formen avseende vissa nyanländas arbetsmark- nadsetablering framgår att arbetet är inne i ett mycket aktivt skede. Försöksverksamheten med

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

etableringssamtal (dnr A2008/3473), som start- ade under 2009 i Göteborg, Skellefteå och Karlskrona, har under 2010 utvidgats till att om- fatta hela landet och har fungerat som en viktig förberedelse inför den kommande reformen för nyanlända invandrares arbetsmarknadsetable- ring. Syftet med samtalen är att de ska utmynna i en etableringsplan för den nyanländes inträde på arbetsmarknaden, boende samt deltagande i ut- bildningar eller andra insatser som kan stödja etableringen på arbetsmarknaden. Av Arbetsför- medlingens rapport (dnr A2010/2044) framgår att den utvidgade verksamheten finns på de 29 orter där Migrationsverket också har en mottagnings- enhet. Under tiden den 1 mars 2009–30 juni 2010 har 1 250 personer deltagit i försöksverksam- heten. Några av de slutsatser som förs fram i rapporten är att arbetslinjen har fått fotfäste i samarbetet med Migrationsverket, att andelen nyanlända med svag skolunderbyggnad och begränsad arbetslivserfarenhet ökat påtagligt, att kravet på snabb bosättningsprocess kan komma i konflikt med den tid som behövs för att korrekt kunna bedöma yrkesinriktning som grund för bosättning samt, avslutningsvis, att det tar tid att få ett personnummer, vilket kan vålla problem.

Instegsjobb

Instegsjobben är en typ av särskilt anställnings- stöd som vänder sig till nyanlända invandrare. Instegsjobben har i genomsnitt omfattat 2 400 per- soner per månad under 2009. Utvecklingen under första halvåret 2010 visar att antalet ökat marginellt till 2 600 personer. Andelen kvinnor ökade svagt under 2009 och har fortsatt att öka under första halvåret 2010. Av dem som lämnade ett instegsjobb under 2009 hade drygt hälften (54 procent) arbete med eller utan stöd 90 dagar efter avslutat instegsjobb. Av dessa gick knappt 60 procent vidare till nystartsjobb. Detta resultat indikerar att instegsjobben för många fungerat som en brygga till arbete. Av Arbetsförmedling- ens återrapportering (dnr A2010/2043) framgår vidare att hotell- och restaurangverksamhet är den dominerande branschen för såväl män som kvinnor. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat instegjobb har ökat ytterligare under första halvåret 2010.

55

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Kompletterande aktörer

Arbetsförmedlingen upphandlar sedan januari 2009 tjänster för nyanlända invandrare från kompletterande aktörer. En nyanländ invandrare kan under maximalt sex månader på detta sätt få stöd för att hitta ett jobb eller påbörja en utbild- ning. Insatserna sker parallellt med kommuner- nas introduktionsinsatser och kommunerna sva- rar för individens försörjning. Under 2009 tog 3 300 nyanlända invandrare del av dessa tjänster. Enligt en utvärdering som Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering (IFAU) genom- fört (rapport 2009:23), framgår att de komplet- terande aktörerna lyckades något bättre än Arbetsförmedlingen med att förmedla jobb till utrikes födda. Arbetsförmedlingens resultatupp- följning (dnr A2010/2046) för perioden oktober 2009–mars 2010 visar att 17 procent av deltagar- na hade arbete 90 dagar efter avslutad aktivitet, varav flertalet hade ett arbete med stöd.

Analys och slutsats insatser för ökad integration

Insatser för nyanlända invandrare har haft en fortsatt framskjuten roll i Arbetsförmedlingens arbete med att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bland utrikes födda. Förberedel- ser inför den kommande reformen för vissa nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering pågår, bl.a. inom ramen för försöksverksamheten med etableringssamtal.

En viktig komponent i den kommande refor- men är den förbättrade kartläggningen av de nyanländas utbildningsbakgrund, arbetslivserfa- renhet och behov av insatser. Denna kartlägg- ning, som ska ske tidigt efter ankomsten till Sverige, bör enligt regeringens bedömning bidra till att det i framtiden blir möjligt att ge ett förbättrat individualiserat stöd till utrikes födda arbetssökande.

Resultaten av instegsjobben är positiva och nystartsjobben har kommit att spela en allt större roll för fortsatt arbete efter avslutat instegsjobb. Fortsatta ansträngningar är dock viktiga för att öka antalet instegsjobb och för att få spridning över branscher.

Regeringen bedömer att det tydligare fokus på tidiga insatser för nyanlända som varit Arbets- förmedlingens uppdrag under de senaste åren bör ge goda förutsättningar för ett effektivt införande av det nya systemet för vissa nyan-

lända invandrare, som träder i kraft den 1 decem- ber 2010.

4.4.15 Flyttningsbidrag

Flyttningsbidrag lämnas för flyttningar som sker av arbetsmarknadspolitiska skäl. Under 2009 ut- gjorde kostnaden för flyttningsbidragen knappt 1,5 procent av Arbetsförmedlingens totala kost- nader för program och insatser. Bortsett från sökanderesor har kostnaderna för alla former av flyttningsbidrag sjunkit sedan 2008.

Av dem som beviljats flyttningsstöd i form av bohagstransport, dagpendling eller veckopend- ling under 2009, hade 82, 80 respektive 77 pro- cent ett arbete den sista december 2009. För dem som beviljats flyttningsbidrag i form av sökande- resa var motsvarande siffra 49 procent.

Analys och slutsats flyttningsbidrag

Under 2009 tillsatte regeringen en utredning för översyn av flyttningsbidragen. Betänkandet, Flytt- ningsbidrag och unionsrätten (SOU 2010:26), överlämnades till regeringen den 31 mars 2010 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

4.4.16 Europeiska socialfonden

Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013, som omfattas av Europeiska social- fonden, ska bidra till att uppnå EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning. Det övergripande målet för programmet är ökad till- växt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetsutbud. Programmet är indelat i de prioriterade områdena Kompetensförsörjning och Ökat arbetskraftsutbud, vilka omfattar 30 res- pektive 70 procent av programmedlen. Insatser- na inom programmet ska bidra till kompetens- utveckling som underlättar för sysselsatta att ut- vecklas i takt med arbetslivets krav och till att personer som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och får arbete. Vidare ska insatserna bi- dra till likabehandling i arbetslivet, liksom till att underlätta för unga och personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. Insatserna ska även bidra till att underlätta en återgång i ar- bete för personer som är eller har varit långtids-

56

sjukskrivna. Programbidraget från Europeiska socialfonden, inklusive s.k. tekniskt stöd, uppgår till cirka 6 224 miljoner kronor för program- perioden 2007–2013. Nationell medfinansiering med motsvarande belopp tillkommer.

Från och med våren 2008, då Svenska ESF- rådet fattade de första projektbesluten, t.o.m. den 30 juni 2010 har 950 projekt som avser kom- petensutveckling av sysselsatta beviljats medel. Det planerade antalet deltagare i dessa projekt uppgår till 188 000, varav 47 procent kvinnor och 53 procent män. Totalt 65 000 personer förde- lade på 12 000 arbetsställen rapporteras dittills ha påbörjat deltagande i projekten. Under samma period har närmare 600 projekt som i första hand riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden beviljats medel. Det planerade antalet deltagare i dessa projekt uppgår till 71 000, och könsfördelningen är jämn. Antalet personer som påbörjat deltagande t.o.m. den 30 juni 2010 uppgår till 28 000.

Det nationella strukturfondsprogrammet lägger stor vikt vid löpande uppföljningar och oberoende utvärderingar, bl.a. för att främja lärande. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 närmare redogjort för två utvärderings- rapporter av Sweco Eurofutures som har i upp- drag att utvärdera genomförandet av det natio- nella strukturfondsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen. De sistnämnda pro- grammen omfattas av Europeiska regionala ut- vecklingsfonden och redovisas inom utgiftsom- råde 19 Regional tillväxt. I den första utvärde- ringsrapporten drogs bl.a. slutsatsen att Svenska ESF-rådet och strukturfondspartnerskapen, vilka ska avge bindande yttranden om vilka pro- jekt som ska prioriteras, måste tydliggöra sin rollfördelning för att därigenom sätta kunden och uppgiften i fokus. I den andra rapporten konstaterades bl.a. att det nationella struktur- fondsprogrammet i allt väsentligt föreföll fun- gera även i den förändrade konjunkturen samt att beredningen och prioriteringen av projekt tenderade att fungera allt bättre. Utvärderaren ansåg emellertid också att det fanns betydande brister i målformuleringarna och urvalskrite- rierna i programmet.

I en tredje utvärderingsrapport, Bättre kvalitet i projekt och program!, från oktober 2009 har Sweco Eurofutures fokuserat på programmets övergripande kvalitetssystem, särskilt vad gäller urvalskriterierna. Utvärderaren anser bl.a. att väl fungerande urvalssystem är avgörande för för-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

mågan att nå programmålen och står i stora drag fast vid de tidigare slutsatserna om brister i dessa system. Bristerna visar i sin tur på brister i det s.k. lärsystemet i programmet, även om vissa åtgärder har initierats av Svenska ESF-rådet. Vidare redovisas behov av en tätare dialog mellan aktörerna i genomförandeorganisationen, som utgörs av Svenska ESF-rådet, strukturfondspart- nerskapen och övervakningskommittén, för en gemensam värdegrund i kvalitetsarbetet.

I en fjärde utvärderingsrapport, Att lära för effektivt genomförande och långsiktig påverkan, från april 2010, har Sweco Eurofutures fokuserat på lärsystemen och konstaterar där att lärandet som utvecklingsinstrument spelar en stor roll i det nationella strukturfondsprogrammet. Sven- ska ESF-rådet har enligt utvärderaren investerat i en sofistikerad organisation för att sprida erfa- renheter. Denna omfattar bl.a. s.k. processtöd som ska överföra kunskap till projektanordnare för att på så sätt skapa bättre projekt och s.k. temagrupper som ska identifiera och sprida kunskaper till en vidare krets av intressenter. Analysen visar dock att det finns kunskaps- brister och att det saknas viktiga verktyg för att aggregera kunskap om resultat och effekter. En av flera rekommendationer från utvärderaren är att övervakningskommittén för programmet ska initiera en diskussion om hur lärandet bör gå till liksom uppmana Svenska ESF-rådet att se över sin organisation i detta avseende.

Utvärderingen av det nationella struktur- fondsprogrammet kommer under de närmaste åren i första hand att inriktas på resultaten och mervärdet av programmet. Resultat av utvärde- ringar på projektnivån börjar nu dessutom komma in.

Analys och slutsats Europeiska socialfonden

Regeringen bedömer att det nationella struktur- fondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013 på ett värdefullt sätt kompletterar ordinarie arbetsmarknadspoli- tiska insatser och att Europeiska socialfonden är ett viktigt instrument i EU:s ekonomiska åter- hämtningsplan. I det nationella strukturfonds- programmet har efterfrågan i form av projekt- ansökningar allmänt sett varit stor sedan 2009, inte minst till följd av den finansiella krisen. Insatserna har bl.a. kunnat inriktas på kompe- tensutveckling av sysselsatta i företag där stora

57

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

varsel om uppsägningar har lagts. Regeringen anser att dessa insatser i stor utsträckning kunnat möta väsentliga behov.

Den oberoende utvärderingen av det natio- nella strukturfondsprogrammet har hittills främst inriktats på genomförandeorganisationen och strukturerna för lärandet. Regeringen kon- staterar att Svenska ESF-rådet har vidtagit vissa åtgärder, bl.a. vad avser urvalskriterierna, med anledning av utvärderingsrapporterna. Samtidigt utgör rapporterna grund för ett fortsatt utveck- lingsarbete.

4.4.17Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter

Europeiska globaliseringsfonden (EGF) inrätta- des i början av 2007 och syftar till att ge stöd för omställning till arbetstagare i EU:s medlems- stater som blivit arbetslösa till följd av struktur- förändringar i världshandeln. En rad kriterier måste uppfyllas för att det ska vara möjligt att få stöd från fonden, bl.a. att minst 500 arbetstagare har blivit uppsagda.

Sverige lämnade en ansökan till EGF i juni 2009 och har beviljats medel för att kunna erbjuda åtgärder för cirka 1 500 av dem som blivit uppsagda från Volvo Cars AB och dess underleverantörer och som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.

Kostnaderna i ansökan uppgick till cirka 15,1 miljoner euro. Bidraget som Sverige har beviljats från EU uppgår till 65 procent av det ansökta beloppet. Resterande del utgörs av natio- nell medfinansiering. Medlen ska användas för vägledning, förberedande utbildning, utbildning vid start av egen näringsverksamhet, entrepre- nörskap samt individuell yrkeskompetens för kompetens- och generationsväxling. Merparten av åtgärderna kommer emellertid att avse utbild- ning motsvarande yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning. Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen och Statens skolverk att genomföra de sistnämnda åtgärderna. Svenska ESF-rådet ansvarar för förvaltningen och den finansiella kontrollen av medlen från EGF.

I maj 2010 anordnades en konferens i Göteborg för att sprida kunskap om EGF och det svenska projektet med företrädare för Rege- ringskansliet, EU-kommissionen, berörda myn- digheter, regionen, företagen, arbetsmarknadens parter.

Analys och slutsats Europeiska globaliseringsfonden

Regeringen har i juni 2010 gett Arbetsförmed- lingen i uppdrag att upphandla en utvärdering av de insatser för uppsagda från bl.a. Volvo Cars AB som delfinansieras med medel från EGF. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av projektet.

4.5Revisionens iakttagelser

För myndigheterna inom området Arbetsmark- nad har Riksrevisionen lämnat revisionsberättel- ser utan invändning, vilket innebär att årsredo- visningarna för 2009 i allt väsentligt bedömts vara rättvisande. Inom området Arbetsmarknad har Riksrevisionen även genomfört ett antal granskningar som här redovisas i kronologisk ordning.

Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris? (RiR 2008:16)

Riksrevisionen har granskat om nedsättning av socialavgifter är en kostnadseffektiv åtgärd och om åtgärden leder till högre sysselsättning vilket regeringen kommenterat i föregående års budget- proposition under utgiftsområdet samt utgifts- områdena 19 Regional tillväxt och 24 Näringsliv. Den del av granskningen som gäller nedsättning för personer som fyllt 18 men inte 25 år berör utgiftsområdet och där föreslår Riksrevisionen att regeringen skyndsamt bör utvärdera nedsätt- ningen. Regeringen konstaterade i budgetpro- positionen för 2010 att den nuvarande nivån på nedsättningen av socialavgifter för ungdomar inte har varit i kraft tillräckligt lång tid för att kunna utvärderas på ett meningsfullt sätt. Vidare angav regeringen att den ännu inte tagit ställning till om det bör göras en speciell utvärdering av nedsättningen av socialavgifter för ungdomar, och i så fall när och hur denna utvärdering bör ske. Regeringen har noterat att det har initierats externa utvärderingar av ungdomsnedsättningen och avser att följa resultaten av detta arbete. Regeringen har inte tagit ställning till om regeringen därutöver ska initiera en utvärdering.

58

Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning (RiR 2008:26)

Riksrevisionen granskade 2008 dels om regering- en har definierat och redovisat begreppet utan- förskap på arbetsmarknaden på ett sådant sätt att det kan följas upp och användas som ett mål för sysselsättningspolitiken, dels om regeringen redovisar sysselsättningspolitikens effekter på arbetskraftsutbud och sysselsättning på ett tydligt sätt.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2010 hur Riksrevisionens rekommendationer har beaktats. När det gäller rekommendationen att förbättra redovisningen av sysselsättnings- politikens effekter ytterligare och att kostnads- bedömningarna av sysselsättningspolitiska refor- mer bör kompletteras med klara siffersatta angivelser av hur de förväntade beteendeföränd- ringarna påverkar kostnaderna, ansåg regeringen att rekommendationen inte kunde beaktas, då de dynamiska skattningarna uppvisar stor osäker- het. Samtidigt uppgav regeringen att man efter- strävar att kunna redovisa beräkningarna i enlig- het med Riksrevisionens rekommendation.

Regeringen redovisar i Beräkningskonventio- nerna för 2011 principerna för hur den så kallade självfinansieringsgraden beräknas för reformer som påverkar arbetsutbudet. Inom Finansdepar- tementet pågår ett arbete med att ta fram kon- ventioner för beräkning av självfinansierings- graden även för andra typer av reformer. Det är ofta ett komplicerat arbete och i många fall är det omöjligt att ange ens ungefärliga siffror för hur beteendeförändringar till följd av olika refor- mer påverkar kostnaderna för olika reformer. Regeringen kan därför endast redovisa beräk- ningar i enlighet med Riksrevisionens rekom- mendationer i vissa fall. Mot bakgrund av det ovanstående anser regeringen att rekommenda- tionen i granskningen är beaktad.

Omställningskraven i arbetslöshetsförsäkringen (RiR 2009:13)

Riksrevisionen har granskat om kraven i arbets- löshetsförsäkringen på att byta arbetsuppgifter och arbetsort efterlevs och funnit att sådana krav enbart ställs i begränsad utsträckning och att regeringens intention att arbetslöshetsförsäk- ringen ska vara en omställningsförsäkring där- med inte efterlevs. Riksrevisionen rekommende-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

rar Arbetsförmedlingen att utveckla handlings- planerna samt överväga vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att minska utrymmet för olika tolkningar av regelverket. Vidare rekom- menderar Riksrevisionen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att se över före- skriften om lämpligt arbete. Regeringen rekom- menderas att göra en fördjupad uppföljning för att bedöma om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att säkerställa arbetssökandes yrkes- mässiga och geografisk rörlighet. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionens granskning fick Arbets- förmedlingen i uppdrag att redovisa vilka insat- ser myndigheten har genomfört och planerar att genomföra för att förbättra arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring (se även avsnitt 4.4.3). Redovisningen lämnades till regeringen den 2 augusti 2010 (dnr A2010/2046). Redo- visningen visar att Arbetsförmedlingen har intensifierat arbetet med kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen på flera nivåer i orga- nisationen, t.ex. genom lokala handlingsplaner på varje kontor, stickprovsundersökningar för att kontrollera underrättelser samt utarbetande av stödmaterial för chefer. Arbetsförmedlingen har även under 2010 introducerat kvalitetssäkrade metoder för inskrivning och introduktion och uppföljning av sökt arbete som både syftar till att förtydliga den sökandes ansvar och till att under- lätta arbetsförmedlarens ställningstaganden. Arbetsförmedlingen har också utfärdat nya rikt- linjer samt infört handläggarstöd för anvisning till lämpligt arbete eller program. I samråd med IAF pågår ett arbete med att utveckla indikato- rer för att kunna följa utvecklingen av kontroll- funktionen samt för att kunna se resultat av genomförda åtgärder. Som ett led i detta arbete har IAF också inlett en översyn av föreskriften om lämpligt arbete. Regeringen anser att detta utvecklingsarbete har skapat bättre förutsätt- ningar för arbetet med att säkerställa att arbets- löshetsförsäkringen fungerar som en omställ- ningsförsäkring. Regeringen anser att arbetet med kontrollfunktionen fortsatt bör prioriteras och kommer noggrant att följa hur arbetet på myndigheterna fortskrider. Regeringen anser därmed att Riksrevisionens rekommendationer är beaktade.

59

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Jobb- och utvecklingsgarantin – en garanti för jobb? (RiR 2009:22)

Riksrevisionen har granskat styrningen och han- teringen av jobb- och utvecklingsgarantin samt om och hur garantin har följts upp av regeringen och Arbetsförmedlingen.

Riksrevisionen drar slutsatsen att garantin inte är anpassad för stora volymer och att lågkon- junkturen kan påverka garantins effektivitet negativt. Granskningen pekar exempelvis på att antalet deltagare per handläggare är högre i jobb- och utvecklingsgarantin än i den tidigare aktivitetsgarantin och rekommenderar regering- en att lämna riktlinjer till Arbetsförmedlingen om deltagarantalet per handläggare. Mot bak- grund av lågkonjunkturen och de ökande volymerna i garantin tillfördes Arbetsförmed- lingens förvaltningsanslag 600 miljoner kronor för 2010, bl.a. i syfte att bibehålla kvalitén i garantin. Regeringen har överlåtit åt Arbetsför- medlingen att bedöma hur många deltagare varje handläggare kan hantera och samtidigt uppnå syftet med garantin. Regeringen avser inte att ändra på detta.

För att motverka inlåsningseffekter i den tredje fasen av garantin rekommenderar Riksre- visionen regeringen att förtydliga hur mycket tid som ska ägnas åt arbetssökande i denna fas. Regeringen bedömer att rekommendationen är beaktad i och med att detta från och med den 22 juni 2010 är förtydligat i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin.

För att möjliggöra ett bättre utnyttjande av kompletterande aktörers potential rekommende- rar Riksrevisionen regeringen att klargöra de kompletterande aktörernas roll inom garantin. Regeringens uttalade ambition är att de komplet- terande aktörerna ska vara en självklar del av verksamheten. De kompletterande aktörernas nytänkande och mångfald förväntas bidra till att fler deltagare i garantin får ett arbete. Regeringen anser att alltför specificerade riktlinjer för de kompletterande aktörernas verksamhet riskerar att motverka detta syfte och avser inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation.

Riksrevisionen menar vidare att regeringen inte prioriterade utvärdering av jobb- och utvecklingsgarantin vid dess införande. När garantin infördes i juli 2007 prioriterades ett bra stöd för personer som varit arbetslösa en längre tid. Tanken var att erbjuda insatser till alla lång-

tidsarbetslösa, vilket i någon mening försvårar en utvärdering eftersom utvärderingar kräver ade- kvata kontrollgrupper. Regeringen följer dock kontinuerligt upp garantin och gav bl.a. i 2010 års regleringsbrev Arbetsförmedlingen i uppdrag att senast den 2 augusti 2010 redovisa en för- djupad analys av jobb- och utvecklingsgarantin (se avsnitt 4.4.5). Regeringen bedömer därmed att rekommendationen är beaktad.

Slutligen rekommenderar Riksrevisionen Arbetsförmedlingen att, då volymerna ökar, prioritera personer inom den befintliga förmed- lingsverksamheten och skapa utrymme för deltagare utifrån deras behov. Riksrevisionen rekommenderar vidare Arbetsförmedlingen att skyndsamt fortsätta det påbörjade arbetet med att bygga upp en fungerande uppföljning av ga- rantins aktiviteter samt förmedlingens upphand- lade tjänster hos kompletterande aktörer. Riks- revisionen rekommenderar också Arbetsförmed- lingen att utvärdera kompletterande aktörers bidrag till garantin samt att förbättra komplette- rande aktörers incitament att utföra sina tjänster med hög kvalitet. I denna del förutsätter rege- ringen att Arbetsförmedlingen beaktar Riksrevi- sionens rekommendationer i det kontinuerliga utvecklingsarbetet avseende jobb- och utveck- lingsgarantin.

Styrning inom arbetsmarknadspolitiken. Mål, styrkort och modeller för resursfördelning. (RiR 2010:1)

Riksrevisionen har granskat om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken är effektiv och konsis- tent. De styrinstrument som avses är mål och resursfördelning.

Riksrevisionen anser att regeringen inte redo- visar effektutvärderingar i tillräcklig omfattning och att regeringen bör analysera behovet av ut- värderingar för att mer långsiktigt kunna bedö- ma Arbetsförmedlingens verksamhet och resul- tat. Vidare bör regeringen tydligt redovisa vilka bedömningsgrunder eller normer som ligger bakom regeringens bedömning i budgetproposi- tionerna avseende Arbetsförmedlingens verk- samhet och resultat. Regeringen anser att effekt- utvärderingar är viktiga och att politikutform- ning ska kunna vara evidensbaserad. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har bl.a. i uppdrag att främja, stödja och genom- föra utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska

60

verksamheten. Även andra aktörer utvärderar den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Effektutvärderingar tar dock ofta lång tid att genomföra och de insatser som vidtas i exem- pelvis en hastigt försämrad konjunktur kan inte alltid utformas så att effektutvärderingar möjlig- görs. Regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevi- sionens rekommendation.

Riksrevisionen menar också att regeringen bör ange hur den ser på de arbetsmarknadspolitiska medlens funktionssätt. Riksrevisionen rekom- menderar regeringen att införa en kategori- indelning såsom t.ex. utbudspåverkande, efter- frågepåverkande eller matchningsunderlättande insatser. Regeringen strävar efter att insatser ska anpassas utifrån individens behov. En insats kan ha flera olika syften och kan därför vara svår att föra in i en fastställd struktur. Regeringen avser därför inte att vidta några åtgärder med anled- ning av Riksrevisionens rekommendation.

Enligt Riksrevisionen saknar Arbetsförmed- lingens regleringsbrev en tydlig disposition base- rad på en tydligare distinktion mellan mål och medel samt mellan mål och uppdrag. Myndighe- terna är viktiga genomförare av politiken och därför strävar regeringen efter att de styrsignaler som ges i bl.a. regleringsbreven till myndigheter- na ska vara tydliga. Regeringen anser att regle- ringsbreven har en tydlig struktur. Att fortsätta utveckla myndighetsstyrningen är dock alltid relevant. Regeringen avser dock inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riks- revisionens rekommendation.

Riksrevisionen rekommenderar Arbetsför- medlingen att genomföra en översyn av sitt styr- kort, renodla modellen för fördelning av förvalt- ningsanslaget och utveckla den i en riktning som tar hänsyn till arbetssökandes svårigheter att få arbete, den faktiska arbetsbelastningen och den tekniska effektiviteten. Ernst & Young har haft i uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet att följa upp och utvärdera omorganisationen av Arbetsförmedlingen (dnr A2008/660). Rege- ringen följer Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla den interna styrningen så att verk- samheten kan genomföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Regeringen överväger också att åter låta en extern granskare följa upp reforme- ringen av Arbetsförmedlingen.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetspraktik (RiR 2010:5)

Riksrevisionen har granskat det arbetsmarknads- politiska programmet arbetspraktik. Gransk- ningens huvudsakliga syfte var att bedöma arbetspraktikens sysselsättningseffekter och regeringens underlag vid beslutet om volym- ökningen i prop. 2008/09:97 Åtgärder för jobb och omställning.

Riksrevisionen gör bedömningen att arbets- praktiken har svaga reguljära sysselsättnings- effekter och rekommenderar regeringen att basera stora volymökningar på empirisk evidens och/eller väl grundade teoretiska utgångspunk- ter. I granskningen har Riksrevisionen gjort tolkningen att det huvudsakliga syftet med arbetspraktiken är att den ska leda till en tills- vidareanställning på heltid på den reguljära arbetsmarknaden.

Riksrevisionen har studerat deltagare i pro- grammet under perioden februari–december 2007 och utfall fram t.o.m. juni 2009, dvs. en tid då Sverige gått från högkonjunktur till djup lågkonjunktur. Arbetspraktik kan ha olika syften beroende dels på konjunkturen, dels på den en- skilde arbetssökandes behov. Av Riksrevisionens granskning framgår att arbetspraktiken ger upp- hov till positiva sysselsättningseffekter när även andra typer av anställningar beaktas, dvs. deltids- och timanställningar samt skyddade anställning- ar. Ökningen av antalet praktikplatser baserades på uppfattningen att det är viktigt för arbetslösa att stärka sin kompetens och behålla kontakterna med arbetslivet för att därmed öka möjligheterna att få ett arbete. Satsningen ingick i ett arbets- marknadspaket som i sin helhet bedömdes förbättra förutsättningarna för varaktig syssel- sättning samt hög och stabil tillväxt, även på sikt. Det är regeringens avsikt att vid framtida kraf- tiga satsningar än tydligare redovisa den evidens som ligger till grund för regeringens bedömning av effekterna. Regeringen anser därmed att rekommendationen är beaktad.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen att målen för de arbetsmarknadspolitiska program- men ska utformas så att de är tydliga, uppfölj- ningsbara, mätbara och därmed utvärderingsbara samt att de följs upp. Regeringen följer löpande hur Arbetsförmedlingen implementerar och genomför sina uppdrag, varför regeringen bedö- mer att man i den delen uppfyller Riksrevisio- nens rekommendation. Riksrevisionen har be- handlat och lämnat rekommendationer om mål-

61

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sättning och styrning av Arbetsförmedlingen i ytterligare en rapport, Styrning inom arbets- marknadspolitiken. Mål, styrkort och modeller för resursfördelning (RiR 2010:1), se ovan.

Riksrevisionen rekommenderar även att mixen av de arbetsmarknadspolitiska program- men bör ses över i syfte att effektivisera arbets- marknadspolitiken. Regeringen arbetar löpande med att anpassa mixen till det rådande konjunk- turläget och anser därför att rekommendationen har beaktats och även fortsättningsvis kommer att beaktas.

Slutligen rekommenderar Riksrevisionen att Arbetsförmedlingen ska undersöka förutsätt- ningarna för, och konsekvenserna av, att för varje programdeltagare registrera syftet med den insats som ges. Utifrån uppgifter från Arbetsför- medlingen bedrivs ett internt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och förbättra doku- mentation i förmedlingsärendena.

Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter (RiR 2010:6)

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedling- ens arbete med arbetsgivarkontakter och anser att det inom Arbetsförmedlingen har skett en positiv utveckling av detta arbete jämfört med Riksrevisionens granskning från 2006. Andelen arbetsförmedlare med arbetsgivarkontakter har ökat med 30 procentenheter till 95 procent och den stora skillnaden jämfört med 2006 är, enligt Riksrevisionen, inte att de arbetsförmedlare som har arbetsgivarkontakter lägger mer tid på detta utan att fler arbetsförmedlare har kontakter med arbetsgivare, vilket innebär att antalet timmar som Arbetsförmedlingen totalt lägger på arbets- givarkontakter borde ha ökat. Samtidigt som Riksrevisionens granskning visar att antalet arbetsgivarkontakter har utvecklats positivt, upplever knappt hälften av de tillfrågade arbets- förmedlarna och ungefär en fjärdedel av de till- frågade arbetsförmedlingscheferna att den tid som läggs på arbetsgivarkontakter är otillräcklig för att kontoret ska kunna bidra till att lösa myndighetens uppdrag. Som främsta orsak anges svårigheten att reservera tid för kontakterna med arbetsgivare då andra, tydligare reglerade arbetsuppgifter, vid tidsbrist tränger undan möj- ligheterna att ha arbetsgivarkontakter. Riksrevi- sionen anser emellertid att Arbetsförmedlingens

interna styrning har påverkat arbetet med arbets- givarkontakter positivt.

Riksrevisionen menar att regeringens roll i styrningen av arbetsgivarkontakterna har min- skat jämfört med mandatperioden 2002–2006. Arbetsförmedlingen ska, utifrån sin instruktion, arbeta för att förbättra matchningen på arbets- marknaden, men, menar Riksrevisionen, hur matchningen ska bedrivas och vilken roll som arbetsgivarkontakterna ska spela i matchnings- arbetet styr inte regeringen. Riksrevisionen kon- staterar att Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter är en metodfråga som myn- digheten själv ska styra över. Riksrevisionen anser att regeringen har förmedlat vikten av arbetsgivarkontakter och att regeringen i dags- läget inte behöver styra Arbetsförmedlingens arbete inom detta område i detalj, men rekom- menderar regeringen att efterfråga en mer speci- ficerad återrapportering av Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter.

Riksrevisionen rekommenderar vidare Arbets- förmedlingen att underlätta för arbetsförmed- lingskontoren att hinna med arbetsgivarkontak- terna, utveckla uppföljningen och utvärderingen av arbetet med arbetsgivarkontakter, överväga att se över omfattningen och inriktningen på arbetsförmedlarnas kompetensutveckling vad gäller arbetet med arbetsgivarkontakter, vidta åt- gärder för att förbättra dokumentationen av arbetsgivarkontakter samt analysera hur de tjän- ster som Arbetsförmedlingen erbjuder arbets- givare kan utvecklas.

Mot bakgrund av att arbetet med arbetsgivar- kontakter har utvecklats positivt och att Riksre- visionen konstaterar att regeringen förmedlat vikten av arbetsgivarkontakter till Arbetsför- medlingen, anser regeringen att det inte är lämp- ligt att efterfråga detaljerad återrapportering av Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivar- kontakter. En sådan begäran kan få en icke önsk- värd styrande effekt genom att Arbetsförmed- lingen därmed prioriterar detta arbete på bekost- nad av andra instruktionsenliga uppgifter.

62

4.6Politikens inriktning

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad för att bryta utanförskapet och uppnå en varaktigt hög syssel- sättning.

Arbetsmarknadspolitiken har anpassats till det försämrade konjunkturläget genom en kraftfull satsning på aktiva åtgärder inte bara för dem som står längst från arbetsmarknaden utan även för personer som nyligen blivit arbetslösa. Av mot- svarande skäl som regeringen minskade antalet programplatser under högkonjunkturen har antalet platser ökat under 2009 och 2010 för att möta en högre arbetslöshet. En aktiv arbetsmark- nadspolitik utgör grunden för att kunna hävda arbetslinjen i en lågkonjunktur. Tillsammans med de genomförda förändringarna inom arbets- löshetsförsäkringen bidrar detta till att match- ningseffektiviteten på arbetsmarknaden kan öka. Detta ökar de arbetssökandes möjligheter att få ett arbete när efterfrågan på arbetskraft återigen ökar och bidrar till att arbetsgivare får arbets- kraft med rätt kompetens. Det bör emellertid också betonas att det även i en lågkonjunktur finns många lediga jobb, vilket gör det angeläget att personer som är arbetslösa upprätthåller sök- aktiviteten.

När sysselsättningen återigen tar fart och arbetslösheten nu minskar är det centralt att säkra att arbetsmarknaden fungerar väl så att inte uppgången bryts i förtid. Att stimulera arbets- kraftsutbudet är avgörande för att arbetslösheten ska kunna fortsätta att minska under de kom- mande åren utan att risken för obalanser ökar. Ökat arbetskraftsutbud och tillgång på kompe- tens kräver samverkan mellan flera politikområd- en. På yrkesutbildningsområdet har regeringen gjort stora satsningar inom yrkesinriktad gymna- sial vuxenutbildning och yrkeshögskolan för att förbättra möjligheterna för den enskilde att kunna ställa om till nya arbetsuppgifter. I arbets- marknadspolitiken och utbildningspolitiken be- hövs en hög beredskap för att upptäcka och motverka att bristsituationer uppkommer i vissa regioner eller branscher. En viktig förutsättning för detta är samverkan och utbyte med aktörer lokalt och regionalt.

När arbetsmarknadsläget förbättras är det rimligt att de konjunkturberoende arbetsmark- nadspolitiska åtgärderna minskar i omfattning. Om arbetsmarknaden utvecklas svagare än regeringens nuvarande bedömning finns en hög

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

beredskap för att vidta nya åtgärder i syfte att motverka risken att arbetslösheten biter sig fast och att människor slås ut från arbetsmarknaden.

Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har minskat och fler på arbetsmarknaden står utan inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Utgångs- punkten för en modern välfärdsstat bör vara att alla med fast förankring på arbetsmarknaden ska vara berättigade till inkomstrelaterad arbets- löshetsersättning. I syfte att stärka människors trygghet och stabiliteten på arbetsmarknaden bör en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införas. Regeringen har under våren 2010 tillsatt en parlamentarisk utredning för att se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna långsiktigt kan förbättras för att bli sammanhållna, balanserade och hållbara, samt bidra till lång- siktigt högre sysselsättning. Regeringen vill införa en allmän inkomstförsäkring vid arbets- löshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa effekter på arbetsmarknadens funk- tionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den parlamentariska socialförsäkringsutred- ningen. När utredningen lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas.

Många personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har, oavsett konjunkturläge, svårt att få ett jobb och är därför prioriterade inom arbetsmarknadspolitiken. Nyanlända invandrare, sjukskrivna som återgår till arbete och ungdomar är också viktiga mål- grupper i regeringens arbete för att bryta utan- förskapet. De insatser som finns inom arbets- marknadspolitiken kan bidra till att underlätta inträdet för unga och nyanlända invandrare på arbetsmarknaden.

4.6.1Anpassning av arbetsmarknadspolitiken

Det finns nu tydliga indikationer på att arbets- marknaden återhämtar sig under 2010. Syssel- sättningen ökar och arbetslösheten har börjat falla. Utvecklingen framöver är dock fortfarande svårbedömd och det finns betydande risker för att återhämtningen försenas. Parallellt med de positiva signalerna om ett förbättrat arbetsmark- nadsläge är det fortsatt många personer med långa arbetslöshetstider, vilket är allvarligt.

63

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

De ljusare utsikterna i ekonomin innebär att de åtgärder regeringen har vidtagit för att mildra krisens effekter på arbetsmarknaden successivt bör anpassas till det nya arbetsmarknadsläget. Under 2011 väntas dock arbetslösheten fortfa- rande vara hög och situationen på arbetsmarkna- den ansträngd. Därför behövs temporära insatser som motverkar att fler personer blir arbetslösa under lång tid och som stärker konkurrenskraf- ten bland dem som står långt från arbetsmarkna- den. I takt med att arbetskraftsefterfrågan tar fart kommer politiken återigen inriktas mot de mer långsiktiga problemen på arbetsmarknaden som håller nere den varaktiga sysselsättningen.

I rådande arbetsmarknadsläge är det därför fortsatt motiverat att satsa en del av resurserna på korttidsarbetslösa för att de så snabbt som möjligt ska kunna övergå till ett jobb.

Stödet till korttidsarbetslösa består framför allt av insatser för att upprätthålla sökaktiviteten på en rimlig nivå. Syftet med coachningsinsatser- na är att korta arbetslöshetstiderna och under- lätta matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb. Det handlar också om att erbjuda praktik- platser och andra insatser för dem som är i behov av att förstärka kompetensen eller bibehålla kon- takten med arbetslivet.

Personer som varit arbetslösa under lång tid får framför allt stöd genom jobb- och utveck- lingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar, sär- skilt anställningsstöd samt nystartsjobb. För att säkerställa att även personer som varit arbetslösa under lång tid får ta del av den ökande arbets- kraftsefterfrågan är det viktigt att fler personer kan erbjudas ett särskilt anställningsstöd och att de insatser som erbjuds inom ramen för garantierna är av god kvalitet.

Arbetslösheten bland ungdomar är högre än bland övriga åldersgrupper. Korta, upprepade arbetslöshetsperioder är vanligare bland ung- domar än bland vuxna, vilket till viss del är en naturlig följd av att de håller på att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att arbetslösa ungdomar kan erbjudas stöd för att få en mer varaktig förankring på arbetsmarknaden.

Unga som saknar fullständig gymnasieutbild- ning har en särskilt utsatt situation på arbets- marknaden. Att slutföra grund- och gymnasie- skolan är viktigt för att få en förankring på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att fler ungdomar som saknar gymnasieutbildning åter- upptar sina studier.

I syfte att förbättra matchningen, motverka långa arbetslöshetstider och stärka konkurrens- kraften bland dem som står långt från arbets- marknaden avser regeringen att vidta följande åtgärder.

Ytterligare resurser för arbetspraktik och coachning i Arbetsförmedlingens regi

Stödet till korttidsarbetslösa bör även fortsätt- ningsvis ha den inriktning som regeringen presenterade i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) samt i bud- getpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1). Detta innebär att resurserna ska användas dels till att upprätthålla sökaktiviteten på en rimlig nivå, dels till praktikplatser för att korttids- arbetslösa ska kunna bibehålla kontakten med arbetslivet eller förstärka sin kompetens.

Regeringen aviserade i propositionen Åtgär- der för jobb och omställning ett förstärkt stöd till korttidsarbetslösa genom mer resurser till coachning och praktikplatser under 2011. Rege- ringen avser att satsa ytterligare 350 miljoner kronor på coachning i Arbetsförmedlingens egen regi under 2011, vilka huvudsakligen bör riktas mot korttidsarbetslösa. Vidare bör en del av coachningsinsatserna riktas till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt ar- betsförmåga. Satsningen beräknas motsvara cirka 13 300 årsplatser. Tillsammans med satsningen om 600 miljoner kronor på upphandlad coach- ning under 2011 enligt propositionen Åtgärder för jobb och omställning kommer satsningarna på coachning att uppgå till 950 miljoner kronor under 2011, vilket beräknas motsvara cirka 28 300 årsplatser. Under 2010 uppgick satsning- arna på coachning till 1 360 miljoner kronor. Behovet av coachningsinsatser bedöms vara lägre 2011 än 2010 till följd av det förbättrade kon- junkturläget.

Vidare avser regeringen att satsa ytterligare resurser som beräknas motsvara 6 000 årsplatser i arbetspraktik under 2011. Tillsammans med tidigare satsningar bedöms utrymme finnas för 14 200 årsplatser i praktikinsatser under 2011. Under 2010 väntas antalet platser i praktikinsat- ser uppgå till cirka 19 000 i årsgenomsnitt. Akti- veringsinsatsen lyft, som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2010, avsåg 2010 och kommer därmed att upphöra vid årsskiftet 2010/11. Redan fattade anvisningsbeslut kom-

64

mer dock att fortsätta gälla även under 2011. Sammantaget blir omfattningen av praktikinsat- ser för korttidsarbetslösa lägre under 2011 jäm- fört med 2010 till följd av det förbättrade arbets- marknadsläget.

Förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag

Trots de ljusare utsikterna på arbetsmarknaden finns det faktorer som pekar på att Arbetsför- medlingens belastning kommer att vara stor även under 2011. Arbetslöshetsnivån kommer att vara fortsatt hög och andelen personer med långa arbetslöshetstider har ökat till följd av krisen. Det är viktigt att deltagarna i jobb- och utveck- lingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar erbjuds insatser av hög kvalitet, även när antalet deltagare är stort. Det finns därför behov av att skapa utrymme för ett ökat stöd för deltagarna i garantierna. Vidare finns det skäl att prioritera arbetet med att öka möjligheterna att få jobb bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen avser därför att förstärka Arbets- förmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljo- ner kronor för 2011. Under 2010 förstärktes Arbetsförmedlingens resurser med 600 miljoner kronor i enlighet med budgetpropositionen för 2010.

Satsningar för att fler ungdomar ska återgå till studier

Under 2010 genomförs en satsning inom folk- högskolorna för ungdomar som deltar i jobb- garantin för ungdomar och som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Syftet med satsningen är att motivera ungdomar att återgå till studier. Regeringen avser att förlänga denna satsning ett år så att den pågår även under 2011.

Vidare avser regeringen att vidga målgruppen så att insatsen kan erbjudas samtliga arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Satsningen beräk- nas omfatta cirka 1 000 årsplatser under 2011.

Det är viktigt att öka drivkrafterna för arbets- lösa ungdomar att återgå till reguljära studier för att slutföra sina grundskole- eller gymnasie- studier. Regeringen bedömer därför att arbets- lösa ungdomar i åldrarna 20–24 år som saknar

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning från och med den 1 januari 2011 tillfälligt bör kunna få studiemedel med den högre bidrags- nivån inom studiemedlet för studier på grund- skole- eller gymnasienivå. Studiemedel med den högre bidragsnivån bör lämnas för studier som påbörjas under 2011 och lämnas till dess att slut- betyg erhålls på antingen grundskole- eller gymnasienivå, dock längst under tre år. Endast ungdomar som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin och som har avbrutit sina studier före halvårs- skiftet 2010 bör omfattas av den tillfälliga sats- ningen. Totalt beräknas 2 000 personer omfattas av satsningen 2011, 1 000 personer 2012 och 500 personer 2013 (se vidare utgiftsområde 15 Studiestöd, avsnitt 3.9.2).

Utökade möjligheter för ungdomar att få stöd inom jobbgarantin för ungdomar

För att kvalificera sig till jobbgarantin för ung- domar gäller i dag att en person ska ha varit arbetslös under en sammanhängande period om tre månader. För att öka möjligheterna till stöd för ungdomar som återkommer till arbetslöshet efter kortare jobb avser regeringen att ändra kvalificeringsvillkoren. Ungdomar som under en ramtid om fyra månader varit arbetslösa och anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmed- lingen under totalt tre månader bör erbjudas stöd inom ramen för jobbgarantin för ungdomar. Satsningen beräknas medföra att cirka 1 200 fler ungdomar i årsgenomsnitt deltar i jobbgarantin för ungdomar från 2011 och framåt.

Förstärkning av det särskilda anställningsstödet

Antalet personer med långa arbetslöshetstider har ökat till följd av den ekonomiska krisen. För att öka möjligheterna för dem som under en lång tid har varit utan jobb att återgå till arbetslivet avser regeringen att tillfälligt under 2011 och 2012 förstärka det särskilda anställningsstödet för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin genom att taket för ersättningen till arbetsgivare höjs från 750 kronor till 890 kronor per dag upp till 85 procent av lönekostnaden, vilket väntas med- föra att fler jobb med särskilt anställningsstöd faktiskt subventioneras till 85 procent. Därut- över avser regeringen att införa ett ekonomiskt

65

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stöd för handledning om 50 kronor per dag till arbetsgivare som anställer personer med särskilt anställningsstöd. Stödet bör avse en inledande period om tre månader då behovet av inskolning och handledning är särskilt aktuellt.

För att säkerställa att stödet når dem med längre arbetslöshetstider avser regeringen att för- länga kvalificeringstiden för det särskilda anställ- ningsstödet till minst 24 månaders arbetslöshet. I dag är kvalificeringsvillkoret att den enskilde ska ha avslutat fas ett i jobb- och utvecklings- garantin.

Regeringens satsning på särskilt anställnings- stöd väntas leda till att fler personer med mycket svag förankring på arbetsmarknaden får ett jobb. Satsningen beräknas medföra att antalet perso- ner med särskilt anställningsstöd ökar med i års- genomsnitt cirka 2 000 under 2011, 4 000 under 2012 och 2 000 under 2013.

Föreskrifter om anställningsstöd

Regeringens förslag: Föreskrifter om anställ- ningsstöd ska beslutas av regeringen.

Skälen för regeringens förslag: De arbetsmark- nadspolitiska förordningarna innehåller gynnan- de föreskrifter för enskilda. Det ankommer nor- malt på regeringen att besluta om sådana före- skrifter. Regeringen har dock tidigare valt att presentera förslag som rör anställningsstödet i propositioner till riksdagen. Detta har i prakti- ken inneburit att regeringen har bundit sig till att även fortsättningsvis underställa riksdagen för- slag om i vart fall större förändringar av anställ- ningsstödet. På samma sätt som för andra insats- er på arbetsmarknadspolitikens område kan det dock snabbt uppstå behov av att anpassa anställ- ningsstödet till nya situationer på arbetsmarkna- den. För att undvika den risk för fördröjning som det innebär att underställa riksdagen ändringarna för beslut anser regeringen att det fortsättnings- vis bör ankomma på regeringen att besluta om föreskrifter som rör anställningsstödet. Försla- get innebär att regeringen kommer att ha före- skrivningsrätt, men att detta gäller inom ramen för de sammantagna medel som riksdagen an- visar för arbetsmarknadspolitiska program. För- slaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet.

Sanktioner

När arbetskraftsefterfrågan nu stiger är det vik- tigt att säkerställa att arbetslösa är anställnings- bara och att de söker de jobb som kommer. Coachning och arbetspraktik till korttidsarbets- lösa syftar till stödja individen att snabbt hitta ett arbete och därmed förhindra långtidsarbetslös- het. Även åtgärder som säkerställer arbetslös- hetsförsäkringens roll som omställningsförsäk- ring bidrar till ökad sökaktivitet och därmed till en lägre risk för långtidsarbetslöshet.

Sanktionsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen markerar vilka handlingssätt som inte är godtag- bara för en person som får arbetslöshetsersätt- ning. Reglerna bidrar till att förhindra att arbets- löshetsförsäkringen överutnyttjas och till att upprätthålla försäkringens roll som omställ- ningsförsäkring. Sanktionsreglerna bör vara tyd- liga, tillämpningsbara och överskådliga. Det finns dock flera indikationer på att sanktionsreglerna inte upplevs på detta sätt av dem de berör. Rege- ringen har därför för avsikt att se över sanktions- systemet inom arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet. Syftet är att öka försäkringens transparens, legitimitet och rättssäkerhet.

Ekonomiska konsekvenser av satsningarna på en anpassning av arbetsmarknadspolitiken

I tabell 4.5 redovisas de belopp som regeringen sammantaget avser att satsa för att genomföra åtgärderna ovan. Eftersom reformerna bl.a. på- verkar utgifterna för arbetslöshetsersättning, ak- tivitetsstöd, jobb- och utvecklingsgarantin samt utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning redo- visas även i tabell 4.6 nettoeffekten av reformer- na på ramen för utgiftsområdet.

Tabell 4.5 Bruttoutgifter totalt och per åtgärd

Miljoner kronor

 

2011

2012

2013

2014

Arbetspraktik

695

0

0

0

Coachning

350

0

0

0

 

 

 

 

 

Arbetsförmedlingen

200

0

0

0

 

 

 

 

 

Särskilt anställningsstöd

469

974

511

0

Folkhögskolesatsning

84

0

0

0

 

 

 

 

 

Ramtid jobbgarantin

94

83

98

108

 

 

 

 

 

Studiemedel med den

210

105

53

 

högre bidragsnivån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

2 102

1 162

662

108

66

Tabell 4.6 Förändringar av ramen för utgiftsområde 14 totalt och per åtgärd

Miljoner kronor

 

2011

2012

2013

2014

Arbetspraktik

387

0

0

0

Coachning

350

0

0

0

 

 

 

 

 

Arbetsförmedlingen

200

0

0

0

 

 

 

 

 

Särskilt anställningsstöd

226

463

241

0

Folkhögskolesatsning

84

0

0

0

 

 

 

 

 

Ramtid jobbgarantin

64

57

69

77

 

 

 

 

 

Studiemedel med den

 

 

 

 

högre bidragsnivån

-149

-77

-41

0

 

 

 

 

 

Summa

1 162

443

269

77

4.6.2Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbete för alla

I ett viljeinriktningsdokument från juni 2010, Arbete för alla – Insatser för att underlätta inträ- det på arbetsmarknaden för personer med funk- tionsnedsättning, aviserade regeringen sin vilja och sina avsikter inom detta område i form av olika initiativ som kan stärka möjligheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att finna, få och behålla ett arbete. Av viljeinriktningsdokumentet framgår bl.a. att regeringen kommer att ta initiativ till att göra en kartläggning och analys av vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att anställa personer med funktionsnedsättning. Syftet med detta är att tillvarata de erfarenheter som finns och att sprida goda exempel.

Av viljeinriktningsdokumentet framgår också att regeringen anser att samordningen av infor- mation till arbetssökande, arbetsgivare och an- ställda avseende vilka stödinsatser som finns bör förbättras. Regeringen ska därför ge Arbetsför- medlingen i uppdrag att genomföra en informa- tionskampanj för att uppmärksamma arbets- givare om vilka insatser som i dag finns för anställning av personer med en funktionsned- sättning. Vidare avser regeringen att ge Arbets- förmedlingen i uppdrag att se över förutsätt- ningarna för en webbaserad informationsportal där all relevant information om insatser för mål- gruppen kan samlas och kommuniceras på ett tydligt sätt. Ett sådant uppdrag bör genomföras tillsammans med andra relevanta myndigheter

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

och organisationer såsom Försäkringskassan, Handisam, Skatteverket och handikapporganisa- tioner samt i samråd med arbetsmarknadens parter.

Vidare har regeringen under 2010 påbörjat samtal med arbetsmarknadens parter om hur regeringen och parterna tillsammans kan förbätt- ra möjligheterna för personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden och där be- hålla ett arbete. Regeringen vill fortsätta dessa samtal under hösten 2010.

Arbetsförmedlingen har redan till uppgift att arbeta med denna prioriterade målgrupp. Det är angeläget att ta tillvara den möjlighet som den kommande konjunkturuppgången ger personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att komma ut i arbete. Regeringen utvärderar därför förutsättningarna för Arbets- förmedlingen att mer effektivt och kraftfullt fortsätta matchningsarbetet vad gäller denna målgrupp. Regeringen följer noga utvecklingen av de särskilda insatserna för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga så att Arbetsförmedlingen fortsatt verkar för att det resursutrymme som finns för insats- erna används (se avsnitt 4.7.4).

Översyn av insatserna

I enlighet med ovan nämnda viljeinriktnings- dokument kommer regeringen att se över de åt- gärder och insatser som i dag finns för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Regeringen anser att det finns skäl att överväga förändringar för att insatserna ska bli mer effektiva och koordinerade och för att flexibiliteten i relation till individuella behov ska öka. Regeringen avser att i översynen speciellt låta analysera hur insatserna kan bidra till att öka möjligheten för unga personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga att få tillträde till arbetsmarknaden samt hur stöden används för de olika målgrupper de är avsedda för. I översynen ska även processen för att fastställa arbetsförmåga för personer med funktionsnedsättning genomlysas. Syftet är att få underlag som kan stärka arbetet att säkerställa att insatserna når rätt individer.

Även merkostnadsersättningen till Samhall AB kommer att bli föremål för översyn i syfte att stärka koppling mellan den ersättning som

67

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

staten lämnar och de merkostnader som följer av det uppdrag bolaget har kring att skapa syssel- sättningstillfällen för personer med funktions- nedsättning. En översyn av merkostnadsersätt- ningen har påbörjats i och med att Ernst & Young haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en modell för Samhalls merkostnader ska kunna utformas. Frågan behöver utredas vidare, mot bakgrund av Ernst & Youngs rapport.

4.6.3Coacher över tröskeln

God arbetsmiljö är särskilt viktigt då personer återvänder till arbetslivet efter långt utanförskap. Regeringen avser därför genomföra ett försök med samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket med ”coacher över tröskeln” som innebär att coacher med särskild arbets- miljökompetens upphandlade som komplette- rande aktörer fungerar som stöd för arbetsgivare och arbetstagare (se vidare avsnitt 5.6.2). Försöksverksamheten påverkar inte ramen för utgiftsområdet.

4.6.4Nyanländas etablering

Riksdagen antog den 17 mars 2010 en ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare (prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med pro- fessionellt stöd, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Reformen innebär att staten får ett större ansvar för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Med reformen åstadkoms också ett stabilt och flexibelt system för mot- tagande och etablering som snabbare kan leda till arbete och egenförsörjning för den enskilde. Arbetsförmedlingen kommer att ha en central roll vid reformens genomförande. Väl funge- rande samverkansformer med framför allt Migrationsverket, Försäkringskassan, länsstyrel- serna och kommunerna är en förutsättning för en effektiv etableringskedja.

Den nya lagen innebär bl.a. att vissa nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt till en s.k. etableringsplan. Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att upp- rätta planen tillsammans med den nyanlände. Etableringsplanen ska innehålla individuellt an- passade insatser och minst innehålla svensk- undervisning, samhällsorientering och aktiviteter

för att underlätta och påskynda den enskildes etablering i arbetslivet. En ny aktör, etablerings- lots, ska vara den nyanlände behjälplig i kontak- ter med arbetsliv och samhälle.

En nyanländ som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska enligt den nya lagen ha rätt till etableringsersättning och under vissa förut- sättningar även till etableringstillägg och bostads- ersättning. Ersättningen är individuell och relate- rad till den nyanländes deltagande i aktiviteterna.

Den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft den 1 decem- ber 2010.

Reformen kommer att kräva ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt i förordningar på det arbetsmarknadspolitiska området (se nedan). Utöver de förslag till lag- ändringar som presenteras här planerar regeringen att lämna ytterligare något förslag till ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under hösten 2010.

Förstärkning av instegsjobb

För att öka arbetsgivarnas drivkrafter att anställa nyanlända invandrare avser regeringen att ändra reglerna för instegsjobb. Subventionsgraden höjs från 75 till 80 procent av lönekostnaden, ersätt- ningstaket höjs från 750 till 800 kronor per dag och det blir möjligt att ge arbetsgivaren ett stöd på 50 kronor per dag under tre månader för kostnader för handledning. Ändringen innebär att ramen för utgiftsområdet ökar med 50 miljo- ner kronor från och med 2011.

Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring

Ärendet och dess beredning

Arbetsmarknadsdepartementet har utarbetat promemorian De nyanlända och arbetslöshets- försäkringen, m.m. (Ds 2010:14). I promemo- rian föreslås bl.a. bestämmelser om samordning av etablerings- och arbetslöshetsersättning. Pro- memorian har remissbehandlats. Remissyttran- den samt en remissammanställning finns tillgäng- lig hos Regeringskansliet (dnr A2010/1103).

68

Etableringsersättning som hinder för arbetslöshetsersättning

Regeringens förslag: Från och med den 31 januari 2011 lämnas inte arbetslöshetsersättning till en sökande som har rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva till eller har inga invänd- ningar mot förslaget. Akademikerförbundet SSR anser dock att förslaget bör avse den som har rätt till och faktiskt uppbär etableringsersättning.

Landsorganisationen i Sverige (LO) delar upp- fattningen att den enskilde inte ska kunna upp- bära ersättning från två system samtidigt, men anser att den som har rätt till arbetslöshetsersätt- ning bör kunna få sin etableringsersättning ut- bytt mot aktivitetsstöd.

Skälen för regeringens förslag: En nyanländ kan ha rätt till etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända in- vandrare och samtidigt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning. En grundläggande tanke inom trygghetssystemen är dock att flera ersätt- ningar inte ska kunna lämnas för samma tid. En nyanländ som uppfyller villkoren för båda ersättningarna bör därför ställas inför valet att delta i aktiviteter enligt en etableringsplan eller att direkt stå till arbetsmarknadens förfogande och få arbetslöshetsersättning. I det fall den nyanlände väljer att delta i aktiviteter enligt en etableringsplan, och därmed får rätt till etable- ringsersättning, bör han eller hon inte samtidigt ha rätt till arbetslöshetsersättning. Enligt rege- ringens mening bör det inte heller vara möjligt att få arbetslöshetsersättning när den nyanländes etableringsersättning är minskad eller nedsatt. Regeringen anser således att det är själva rätten till etableringsersättning som ska utgöra hinder för arbetslöshetsersättning.

LO anser att den som har rätt till arbetslöshets- ersättning bör kunna få sin etableringsersättning utbytt mot aktivitetsstöd. Enligt regeringens mening är det dock här fråga om två skilda ersätt- ningssystem som inte bör kunna kombineras.

Flera remissinstanser har påpekat att den nu föreslagna lagändringen kommer att träda i kraft efter det att lagen om etableringsinsatser för

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

vissa nyanlända invandrare har trätt i kraft. Med hänsyn till beslutsgången i riksdagen och till när- liggande regelförändringar med anledning av socialförsäkringsbalken är dock den 31 januari 2011 det tidigaste möjliga datumet för ett ikraft- trädande.

Etableringsersättning och överhoppningsbar tid

Regeringens förslag: När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den nyanlände har haft rätt till etableringsersättning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget eller har inget att invända mot det. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser dock att det är oklart huruvida förslaget påverkar den enskildes inci- tament till arbete. Landsorganisationen i Sverige

(LO) anser att det är den tid då den sökande faktiskt uppbär etableringsersättning som ska vara överhoppningsbar. LO anser vidare att den tid som längst får hoppas över vid fastställandet av ramtiden bör uppgå till sju år. Akademiker- förbundet SSR anser att alla typer av förvärvs- arbeten, oavsett finansieringskälla, bör vara kvalificerande för arbetsvillkoret.

Skälen för regeringens förslag: En nyanländ kan ha förvärvsarbetat före deltagandet i insatser enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. För att den nyanlände ska kunna tillgodoräkna sig tiden med förvärvsarbete vid en eventuell framtida ansökan om arbetslös- hetsersättning bör den tid då denne har rätt till etableringsersättning vara överhoppningsbar. En etableringsplan kan innehålla tid med studier, förvärvsarbete, samhällsorientering och olika arbetsmarknadspolitiska program. All sådan tid bör vara överhoppningsbar. Det avgörande bör vara att aktiviteten utövas inom ramen för en etableringsplan och därmed ger rätt till etable- ringsersättning. Det sagda bör dock inte gälla för månader som innehåller förvärvsarbete m.m. som kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, se vidare nedan.

LO anser att det är den tid då den sökande faktiskt uppbär etableringsersättning som ska vara överhoppningsbar. Enligt regeringens me- ning bör dock även tid då den sökandes etable- ringsersättning har varit helt nedsatt vara över-

69

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

hoppningsbar vid fastställandet av ramtiden. På så sätt blir förslaget också konsekvent i förhål- lande till det förslag som behandlas ovan.

IFAU påtalar att deltagande i vissa arbets- marknadspolitiska program, som normalt sett inte anses vara överhoppningsbar tid, med för- slaget kommer att bli det för den som följer en etableringsplan. Regeringen utgår från att alla som har rätt att delta i etableringsinsatser också väljer att göra det. Den etableringsplan som läggs upp är individuellt sammansatt. Det är riktigt att vissa aktiviteter som kan ingå i en etableringsplan enligt gällande regelverk är överhoppningsbara medan andra inte är det. För att systemet ska bli så enkelt och överskådligt som möjligt både för den enskilde och för den tillämpande myndighe- ten anser emellertid regeringen att all tid som omfattas av planen bör vara överhoppningsbar, oavsett vilka aktiviteter som ingår i planen.

LO anser att den tid som får hoppas över vid fastställandet av ramtiden bör vara längst sju år i stället för dagens fem år. Regeringen vill här erinra om arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. Det är av vikt att den sökandes anknytning till arbetsmarknaden inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Den över- hoppningsbara tiden bör därför även fortsatt vara begränsad till högst fem år.

Akademikerförbundet SSR anser att alla typer av förvärvsarbeten, oavsett finansieringskälla, bör vara kvalificerande för arbetsvillkoret. Detta skulle innebära att förvärvsarbete som arbetsgi- varen finansierat med särskilt anställningsstöd, exempelvis instegsjobb, skulle kunna ligga till grund för arbetslöshetsersättning. Regeringen konstaterar att något sådant förslag inte har behandlats i promemorian. Det saknas därmed förutsättningar att behandla frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Ramtidens bestämmande

Regeringens förslag: En månad som innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är inte över- hoppningsbar vid bestämmande av ramtiden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om fastställande av ramtid och överhoppningsbar tid. Bestämmelserna om överhoppningsbar tid och beräkning av normalarbetstid ges en annan redaktionell utformning.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Merparten av remissin- stanserna är positiva till eller har inget att invän- da mot förslaget. Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen (IAF) menar dock att förslaget behöver göras tydligare. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) är positiv till förslaget men framhåller att det inte löser alla frågor rörande ramtid och överhoppningsbar tid.

Skälen för regeringens förslag: I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring saknas uttrycklig reglering av vilken omfattning ett ar- betshinder ska ha för att en månad ska vara s.k. överhoppningsbar tid vid bestämmande av ram- tid. Av praxis följer emellertid att en månad som innehåller förvärvsarbete minst i sådan omfatt- ning att månaden kan tillgodoräknas i ett arbets- villkor ska räknas med vid bestämmande av ram- tiden, oaktat att månaden även innehåller över- hoppningsbar tid, se rättsfallet RÅ 2002 ref. 47. Detta innebär exempelvis att om en person som följer en etableringsplan under en månad för- värvsarbetar i sådan omfattning att månaden kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, så blir den månaden inte överhoppningsbar när ramtid ska bestämmas vid en eventuell framtida ansökan om arbetslöshetsersättning. Detsamma gäller för en månad som innehåller sådan tid som under vissa förutsättningar kan jämställas med förvärvsarbe- te (se 13 a §). Enligt regeringens mening bör des- sa förhållanden komma till uttryck i lagtexten.

Den föreslagna bestämmelsen avser således månader som visserligen innehåller överhopp- ningsbar tid men som även innehåller tid som faktiskt kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Månader som innehåller 80 timmars arbete blir alltid tillgodoräkningsbara. En månad som en- dast innehåller 50 timmars arbete är som regel överhoppningsbar om månaden i övrigt innehål- ler överhoppningsbar tid. En månad som inne- håller 50 timmars arbete kan dock ingå i ett arbetsvillkor enligt alternativregeln, 12 § första stycket 2 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Används en månad med 50 timmars arbete i ett arbetsvillkor enligt alternativregeln är månaden inte överhoppningsbar. Den kan dock i stället ligga till grund för arbetslöshetsersättning.

De specifika villkor som kan behöva bestäm- mas angående bl.a. månaders ordningsföljd vid bestämmande av ramtid och överhoppningsbar tid regleras lämpligen i förordning eller myndig- hetsföreskrifter. En upplysning om att regering-

70

en eller den myndighet som regeringen bestäm- mer meddelar närmare föreskrifter om faststäl- lande av ramtid och överhoppningsbar tid bör därför föras in i lagen.

SO har uppmärksammat regeringen på att formuleringarna av den nu föreslagna bestäm- melsen i 15 a § tredje stycket (som ska tillämpas vid fastställandet av ramtiden) och redan befintliga 23 b § (som tillämpas vid beräkningen av normalarbetstiden) är alltför likalydande. Det handlar om lokutionen ”månad som innehåller förvärvsarbete (minst) i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor”. Orga- nisationen anför att beräkningen av ramtiden och beräkningen av arbetslöshetsersättningens storlek är två skilda prövningar och att det inte är självklart att samma utgångspunkter bör gälla vid de båda prövningarna. Regeringen konstate- rar att formuleringarna har getts delvis olika betydelse i de båda situationerna. Det är inte regeringens avsikt att införandet av den nya bestämmelsen ska föranleda någon saklig änd- ring i detta avseende. Regeringen anser därför att 23 b § bör få en något annorlunda redaktionell utformning, så att skillnaden mellan bestäm- melserna blir tydligare.

Lagens bestämmelser om överhoppningsbar tid är i sin nuvarande utformning omfattande och svåröverskådliga. Det föreslås därför att be- stämmelserna grupperas om och delas upp på fler paragrafer. Genom förslaget kommer 16 § huvudsakligen att reglera överhoppningsbar tid på grund av sjukdom och vård av barn eller närstående, nya 16 a § överhoppningsbar tid vid olika former av tvångsvård och andra frihetsbe- rövanden, nya 16 b § överhoppningsbar tid på grund av utbildning och nya 16 c § övrig över- hoppningsbar tid. Den omarbetade 17 § kommer att innehålla bestämmelser om tid som enligt huvudregeln är överhoppningsbar, men som på vissa villkor även kan jämställas med arbete om det behövs för att uppfylla ett arbetsvillkor. Förslagen föranleder även vissa följdändringar i andra paragrafer. Förslagen är inte avsedda att innebära några förändringar i sak.

Ändringar i Arbetsförmedlingens registerlag

Ärendet och dess beredning

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har pro- memorian Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag (Ds 2010:23) utarbetats.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Promemorian har remissbehandlats. Remissytt- randena samt en remissammanställning finns tillgängliga hos Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2010/1686).

Regeringen beslutade den 26 augusti 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över förslagen. Lag- rådets yttrande har lett till en viss justering av författningsförslaget. Lagrådets synpunkter be- handlas under rubrikerna ”Publicering av ansök- ningar om anställning” och ”Ej uttömmande reglering av de sekundära ändamålen” samt i författningskommentaren.

Bakgrund

De ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten som här föreslås utgör huvudsakligen följdändringar med anledning av den s.k. etableringsreformen. Vissa förslag syftar dock till att mer allmänt göra lagen mer ända- målsenlig och bättre anpassad till Arbetsförmed- lingens uppdrag och verksamhet.

Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet

Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effek- tivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Vidare ska Arbetsförmed- lingens verksamhet utformas så att den bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.

Arbetsförmedlingen har getts ett tydligare och allt större ansvar för de grupper av männi- skor som typiskt sett står långt från arbetsmark- naden. Detta har medfört att insatser har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit föremål för åtgärder inom krimi- nalvården. Den senast tillkomna gruppen är per- soner som har fått maximal tid med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning (se prop. 2009/10:45). I och med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare träder i kraft den 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingens ansvar för gruppen nyan- lända invandrare utvidgas ytterligare. Dessa förändringar har medfört ett ökat behov för Arbetsförmedlingen att kunna hantera olika typer av personuppgifter som många gånger kan vara av känslig natur.

En annan reform som har påverkat Arbetsför- medlingens verksamhet är uppdraget att i utökad omfattning engagera kompletterande aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Även införandet av valfrihetssystem i Arbetsförmed-

71

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

lingens verksamhet kommer att påverka Arbets- förmedlingens uppdrag och ställa krav på nya arbetssätt och rutiner (prop. 2009/10:146, Valfri- hetssystem hos Arbetsförmedlingen).

Dataskyddsdirektivet, personuppgiftslagen och Arbetsförmedlingens registerlag

De grundläggande bestämmelserna om behand- ling av personuppgifter finns i personuppgifts- lagen (1998:204). Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana upp- gifter (Dataskyddsdirektivet)15. Personuppgifts- lagen är generellt tillämplig, men om det i en annan lag eller i en förordning har meddelats av- vikande bestämmelser så gäller de bestämmelser- na. Sedan slutet av 1990-talet har det utöver per- sonuppgiftslagen utarbetats en stor mängd sär- skilda s.k. registerförfattningar med bestämmel- ser om behandling av personuppgifter, däribland lagen (2002:546) om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamhet- en. Lagen innehåller de särregler som har ansetts nödvändiga för Arbetsförmedlingens del i förhål- lande till reglerna i personuppgiftslagen (1998:204).

Reformbehov och utgångspunkter

Regeringens bedömning: Det finns behov av ändringar i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utgångspunkten för förslagen bör vara att regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av skydd för enskildas personliga integritet och vissa motstående intres- sen, främst kravet på effektiva och ändamålsen- liga rutiner för verksamheten.

Promemorians bedömning: Överensstäm- mer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanser- na ifrågasätter behovet av lagändringar eller har synpunkter på utgångspunkterna för förslagen. Enligt Justitiekanslern framstår de föreslagna ändringarna som väl motiverade. Såvitt myndig- heten kan bedöma innebär förslagen dessutom

15 Celexnr: 31995L0046.

en rimlig avvägning mellan integritetsskydds- intresset och kraven på effektiva och ändamåls- enliga rutiner för Arbetsförmedlingens verksam- het. Svenskt Näringsliv anser att såväl Arbetsför- medlingen som samverkande myndigheter och kompletterande aktörer måste ges rimliga förut- sättningar för att kunna utföra sina respektive uppdrag. Migrationsverket anser att flertalet av de i promemorian föreslagna ändringarna är nöd- vändiga för att göra lagen bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet, särskilt i de delar som både uppdrag och verk- samhet kommer att ändras till följd av den s.k. etableringsreformen. Arbetsförmedlingen välkom- nar förslagen till ändringar men anser att det också finns behov av att ändra den regel som kräver skriftligt samtycke för behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter.

Skälen för regeringens bedömning: Som framgått ovan har Arbetsförmedlingens uppdrag vidgats betydligt sedan den personuppgiftslag som i dag styr myndighetens behandling av personuppgifter kom till. Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten får numera anses föråldrad och illa anpassad till Arbetsförmedlingens nuva- rande uppdrag och verksamhet. Den begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att utforma effektiva, enhetliga och rättssäkra rutiner för verksamheten i en utsträckning som inte kan anses motiverad.

Ändringar i Arbetsförmedlingens registerlag måste för det första göras för att etablerings- reformen ska kunna fungera såsom det är tänkt. Det handlar framförallt om ändringar som möjliggör elektronisk överföring av information mellan de myndigheter som ska samverka enligt den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med tillhörande förord- ningar. Lagändringar behövs också för att ge Arbetsförmedlingen rimliga förutsättningar att kunna organisera arbetet med de nyanlända och med de genom valfrihetssystemet upphandlade kompletterande aktörerna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vidare föreligger behov av ändringar för att ge Arbetsförmedlingen möjlig- het att på ett effektivt sätt följa upp och utvärde- ra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för att kunna tillhandahålla uppgifter till regering och riksdag. Arbetsförmedlingen måste slutligen ges möjlighet att behandla personupp- gifter för att kunna möta krav på författnings-

72

enligt utlämnande av uppgifter till andra myn- digheter och organ.

Arbetsförmedlingen anser att det även finns behov av att ta bort kravet på skriftligt samtycke vid behandling av känsliga och ömtåliga person- uppgifter. Något sådant förslag finns inte med i den remitterade promemorian. Det saknas där- med beredningsunderlag för att behandla frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Utvidgat tillämpningsområde för lagen

Regeringens förslag: Tillämpningsområdet för lagen (2002:546) om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten ska vidgas till att även omfatta handlägg- ning av ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyan- lända invandrare och av ärenden hos Arbetsför- medlingen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tills- tyrker förslaget, lämnar det utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lag- en (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska lagen tillämpas vid behandling av personuppgif- ter som gäller arbetssökande, arbetsgivare, kon- taktpersoner och andra personer i Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

När det gäller frågan vad som ska anses utgöra arbetsmarknadspolitisk verksamhet hänvisas i lagens förarbeten till tre paragrafer i förordning- en (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dessa bestämmelser anges utgöra ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten (prop. 2001/02:144 s. 17). Två av dessa tre paragrafer är numera upphävda. Detta gjordes i samband med att regleringen av Arbetsförmed- lingens huvuduppgifter fördes över till förord- ningen (2007:1030) med instruktion för Arbets- förmedlingen. Ramarna för den arbetsmarknads- politiska verksamheten får nu i stället anses regleras av de bestämmelser i instruktionen som har ersatt de upphävda bestämmelserna och som beskriver Arbetsförmedlingens uppdrag och uppgifter samt av 5 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

I och med att lagen (2010:197) om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft kommer Arbetsförmedlingen att få ansvar för viss verksamhet som definitionsmäs- sigt inte anses vara arbetsmarknadspolitisk verk- samhet. Det handlar om handläggningen av ären- den om ersättning enligt den ovan nämnda lagen och förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare samt om handlägg- ning av ärenden enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlän- da invandrare. Lagens tillämpningsområde bör därför vidgas till att även omfatta Arbetsförmed- lingens handläggning av sådana ärenden. Ären- den om etableringsplan kommer emellertid att utgöra arbetsmarknadspolitisk verksamhet och omfattas därmed redan av lagen. Någon lagänd- ring behöver därför inte göras beträffande hand- läggningen av dessa ärenden.

Publicering av information om kompletterande aktörer

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv,

Almega och Akademikerförbundet SSR tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har antingen avstått från att yttra sig eller har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I 4 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten an- ges för vilka ändamål som Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den egna verksamheten (de s.k. primära ändamålen). Arbetsförmedlingen får bl.a. behandla person- uppgifter om det behövs för handläggning av ärenden, publicering av platsinformation, upp- följning och utvärdering samt för framställning av avidentifierad statistik.

Riksdagen fattade den 19 maj 2010 beslut om en ny lag om valfrihetssystem för tjänster inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. 2009/10:146). Lagen innebär att Arbetsförmed- lingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssys- tem för tjänster som upphandlas inom myndig- hetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. När

73

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetsförmedlingen väljer att tillhandahålla ett valfrihetssystem ska myndigheten tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyan- lända invandrare ska tillämpning av lagen om val- frihetssystem vara obligatorisk vid upphandling av de s.k. etableringslotsarna (se prop. 2009/10:60).

Ett valfrihetssystem innebär att den enskilde har rätt att välja den aktör som han eller hon ön- skar ska tillhandahålla honom eller henne en viss tjänst. Den upphandlande myndigheten tecknar kontrakt med ett antal leverantörer som den en- skilde sedan kan välja mellan. För att den enskil- de ska få möjlighet att göra ett sådant val krävs att Arbetsförmedlingen upprättar och tillhanda- håller register eller sammanställningar över samt- liga valbara aktörer. För att underlätta för den enskilde att göra detta val skulle det vara till för- del om detta kunde tillhandahållas den enskilde elektroniskt via en sökbar databas. Ett sådant sys- tem skulle också vara att föredra utifrån ett effek- tivitetsperspektiv eftersom Arbetsförmedlingen därmed lättare skulle kunna hålla informationen uppdaterad och spridd inom myndigheten.

Vissa av de aktörer som kommer att komma i fråga kommer dock att vara ensamföretagare med enskilda firmor. För att ensamföretagare ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens för- teckningar över valbara leverantörer krävs att Arbetsförmedlingen får behandla personupp- gifter avseende dessa.

Med nuvarande utformning av lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är det inte helt klart att en sådan behandling av personuppgifter ligger inom ramen för något av de primära ändamålen. I vart fall skulle en mot- satsvis tolkning av 4 § 2 kunna leda till slutsatsen att det endast är publicering av platsinformation som är tillåten. För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna fullgöra uppdraget att använda sig av valfrihets- system för etableringslotsar och även kunna ut- forma ändamålsenliga rutiner för användandet av ett sådan system även i andra fall, bör därför ett förtydligande i detta avseende göras i lagen. Det föreslås således att det uttryckligen av lagen ska framgå att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för publicering av information om kompletterande aktörer. Med kompletteran- de aktörer avses här sådana externa leverantörer av tjänster som på uppdrag av Arbetsförmedling- en bedriver arbetsmarknadspolitisk verksamhet

eller sådan verksamhet enligt lagen om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som inte är arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Det får anses ligga i de enskilda leverantörer- nas intresse att information om dem publiceras. Avsikten är också att publiceringen av företags- informationen ska bygga på frivillighet. Med hänsyn härtill och då den typ av uppgifter som är aktuella i detta fall inte är av integritetskänslig art får förslaget inte anses innebära några särskilda risker för den personliga integriteten. De villkor som ska gälla för publiceringen och de uppgifter som ska få behandlas för nu aktuellt ändamål bör närmare regleras i förordning.

Publicering av ansökningar om anställning

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för publicering av ansökningar om anställning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen, Akademikerförbundet SSR och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inga synpunkter på förslaget eller avstår från att yttra sig. Förvaltningsrätten i Stockholm anser dock att det finns en risk för konflikt mellan bestämmelsen i 1 a § lagen (2002:546) om be- handling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten och den frivillighet som ska råda enligt den föreslagna 4 § 2. Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) anser att det är viktigt att utnyttja alla möjligheter för arbetsgivare och sökande att få kunskap om varandra. Saco framhåller samtidigt att det krävs viss försiktighet i hanteringen eftersom ansök- ningshandlingar ofta innehåller känslig personin- formation. Tillsammans med Akademikerför- bundet SSR betonar Saco vidare vikten av att del- tagandet är frivilligt och av att det säkerställs att den nyankomne arbetssökanden får information om detta på ett sådant sätt att innebörden av fri- villigheten blir tydlig. Institutet för arbetsmar- knadspolitisk utvärdering (IFAU) ser ett stort värde i att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att tillhandahålla en CV-databas. IFAU anser att man även kan överväga att göra registreringen obligatorisk för arbetssökande som uppbär ersättning från den offentligt finansierade arbets- löshetsförsäkringen, under förutsättning att den

74

enskilde i systemet har möjlighet att på ett säkert sätt skydda sin identitet.

Skälen för regeringens förslag: Ett av Arbetsförmedlingens huvuduppdrag är att effek- tivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Arbetsförmedlingen har vidare enligt sin instruktion krav på sig att utfor- ma sin verksamhet så att den bedrivs på ett effektivt och enhetligt sätt och på ett sådant sätt att arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet.

Arbetsförmedlingen arbetar för närvarande med effektivisering av sin verksamhet genom utveckling av s.k. e-förvaltning. En möjlighet till effektivisering är att arbetsgivare i behov av arbetskraft ges möjlighet att ta en mer aktiv roll i processen att finna rätt person till en ledig anställning. Arbetsförmedlingen tillhandahåller för närvarande en databas där arbetssökande, oavsett om de är inskrivna hos Arbetsförmed- lingen eller inte, kan välja att lägga in sin merit- förteckning och andra ansökningshandlingar och där arbetsgivare sedan kan ges möjlighet att söka efter lämpliga kandidater. Denna databas, CV- databasen, är helt fristående från Arbetsförmed- lingens informationssystem AIS. Det är den arbetssökande själv som fyller i och registrerar sina kontaktuppgifter och uppgifter om utbild- ning och meriter m.m.

Det är osäkert om behandling av personupp- gifter för tillhandahållande av information om arbetssökande kan anses ligga inom ramen för något av de primära ändamålen i 4 § i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lik- som anfördes beträffande möjligheterna till publicering av information om kompletterande aktörer skulle i vart fall en motsatsvis tolkning av 4 § 2 kunna leda till slutsatsen att Arbetsförmed- lingen för närvarande endast har möjlighet att publicera platsinformation, dvs. att offentliggöra information om lediga platser hos arbetsgivare. Detta ändamål bör därför utvidgas till att även omfatta behandling av uppgifter om arbetssö- kande. Det föreslås således att Arbetsförmed- lingen i lagen uttryckligen ges möjlighet att behandla sådana uppgifter som normalt ingår i en ansökan om anställning, t.ex. kontaktupp- gifter, meritförteckning och personligt brev för publicering genom registrering av uppgifterna i en sökbar databas som kan göras tillgänglig för arbetsgivare.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen delar uppfattningen att registre- ringen av de arbetssökandes ansökningshand- lingar bör bygga på frivillighet. Det kan inte anses lämpligt att tvinga arbetssökande att registrera sina ansökningshandlingar i en sökbar databas i syfte att göra dem tillgängliga för arbetsgivare, även om man har ett system för att skydda den enskilde arbetssökandes identitet. Tillgången till uppgifterna bör vidare förutsätta att den enskilde arbetsgivaren har beviljats inloggningsuppgifter till den aktuella databasen. Föreskrifter om de närmare villkoren för behandlingen av arbetssökandes ansöknings- handlingar samt om vilka uppgifter som får behandlas för detta ändamål bör meddelas i förordning.

Förvaltningsrätten i Stockholm befarar att det kommer att föreligga en konflikt mellan bestäm- melserna i lagen om Arbetsförmedlingens rätt att behandla uppgifter även om den registrerade mot- sätter sig behandlingen och den i departements- promemorian föreslagna bestämmelsen i 4 § 2 om möjligheten att publicera arbetssökandes ansökningshandlingar, då avsikten synes vara att publiceringen ska vara frivillig för den enskilde. Lagrådet har framfört liknande synpunkter.

Regeringen har beaktat ovanstående synpunk- ter. För att regleringen ska bli tydlig föreslås att det i 1 a § tas in en upplysning om att det i för- ordning kan finnas föreskrifter som innebär un- dantag från bestämmelsen. Det kan exempelvis finnas föreskrifter i förordning av innebörd att en viss typ av behandling av personuppgifter en- dast är tillåten om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. I ett sådant fall ska bestämmelsen i 1 a § första stycket inte tillämpas.

Eftersom regeringen i flera avseenden har möjlighet att meddela föreskrifter som ytterli- gare begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter, måste lagen alltid läsas tillsammans med den till lagen hörande för- ordningen (2002:623) om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Läser man lagen och förordningen tillsammans borde det tack vare det föreslagna tillägget i 1 a § inte kunna uppstå några oklar- heter vid tillämpningen. Arbetsförmedlingen ansvarar för att tydligt informera den arbets- sökande om att publiceringen är frivillig.

75

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Nytt sekundärt ändamål för Migrationsverket

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom Migrations- verkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av de remissinstan- ser som har yttrat sig invänder mot förslaget. Migrationsverket välkomnar särskilt detta förslag och menar att ändringen är nödvändig för att undvika felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. till personer som har bevil- jats etableringsersättning av Arbetsförmedlingen.

Skälen för regeringens förslag: I 5 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten reg- leras i vilka fall Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av infor- mation som behövs i andra myndigheters verk- samhet (s.k. sekundära ändamål). Där framgår bl.a. att Arbetsförmedlingen får behandla per- sonuppgifter för att tillhandahålla information till Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna som underlag för beslut om och kontroll av för- måner, ersättningar och andra stöd. Arbetsför- medlingen får vidare behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till bl.a. Skatte- verket och Kronofogdemyndigheten för vissa angivna syften.

Migrationsverket beslutar bl.a. om bistånd i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Bistånd enligt nämnda lag får dock inte utbetalas för tid då etableringsersättning lämnas enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (se 8 § LMA och prop. 2009/10:60 s. 114 f.) Detta innebär att Arbets- förmedlingen kommer att behöva behandla personuppgifter för att kunna lämna uppgifter till Migrationsverket för att verket i sin tur ska kunna pröva rätten till bistånd enligt LMA. Det handlar bl.a. om uppgifter om namn och person- nummer för den som har rätt till etablerings- ersättning, om uppgifter om att en ansökan om ersättning har lämnats in, vilken ersättning som har beviljats och under vilken tidsperiod och i

vilken omfattning ersättning lämnas eller har lämnats. Att Arbetsförmedlingen har en skyldig- het att lämna dessa uppgifter till Migrations- verket framgår av förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

I nuvarande reglering av de sekundära ända- målen finns dock ingen bestämmelse som säger att behandling av personuppgifter får ske för detta ändamål. Ett nytt sekundärt ändamål av den innebörden bör därför föras in i lagen.

Nytt sekundärt ändamål för kompletterande aktörer

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla vissa uppgifter om arbetssökande till komplette- rande aktörer.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv och

Almega anser att det är viktigt att de komplette- rande aktörerna får tillgång till den information de behöver för att kunna utföra sitt arbete.

Akademikerförbundet SSR ställer sig dock tvek- samt till förslaget. Övriga remissinstanser har antingen inga synpunkter på förslaget eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsför- medlingen har sedan 2007 haft i uppdrag att använda s.k. kompletterande aktörer som en del av myndighetens tjänsteutbud. Syftet har varit att göra utbudet av förmedlingstjänster större och mer diversifierat och därigenom förbättra matchningen och servicen till de arbetslösa.

I och med att lagen (2010:197) om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft kommer Arbetsförmedlingen att få ett utökat samordningsansvar för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden (prop. 2009/10:60). I arbetet med denna mål- grupp ska en ny typ av kompletterande aktör användas, en s.k. etableringslots. Etablerings- lotsen ska underlätta och påskynda den nyanlän- des etablering i arbets- och samhällslivet. I lotsens uppdrag ingår att tillsammans med den nyanlände arbeta med och vidareutveckla den etableringsplan som Arbetsförmedlingen har upprättat.

För att de kompletterande aktörerna ska kunna fullgöra sina uppdrag krävs att de har till- gång till viss information om de personer som

76

ska placeras i deras verksamhet. Det handlar främst om kontakt- och identifieringsuppgifter samt om uppgifter om utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och andra meriter. Beroende på uppdrag kan dessa aktörer också ha behov av exempelvis uppgifter om anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska program, om bevil- jad tolkinsats och om sådana omständigheter som berättigar den kompletterande aktören till resultatbaserad ersättning. För att etablerings- lotsarna ska kunna vara ett stöd för den enskilde i genomförandet av etableringsplanen kommer lotsarna även att behöva ta del av den upprättade etableringsplanen.

Det är rimligt att Arbetsförmedlingen får möjlighet att behandla personuppgifter i syfte att tillhandahålla de uppgifter som de komplette- rande aktörerna behöver för att kunna fullgöra sina uppdrag. Detta intresse får här anses väga tyngre än intresset av att skydda den enskildes integritet. Ändamålsbestämmelserna bör därför kompletteras med ett nytt sekundärt ändamål av den innebörden.

De kompletterande aktörerna bör dock endast få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Något behov av direktåtkomst till uppgifterna kan inte heller anses föreligga. Det finns dock skäl att möjliggöra utlämnade av personuppgifter till de kompletterande aktörerna på medium för auto- matiserad behandling (angående begreppen direktåtkomst och överföring på medium för automatiserad behandling se nedan under rubri- ken ”Utökade möjligheter till direktåtkomst”). Föreskrifter om detta samt om vilka uppgifter som får skickas över till de kompletterande aktörerna på medium för automatiserad behand- ling bör meddelas i förordning.

Akademikerförbundet SSR ställer sig tveksamt till förslaget och understryker särskilt att sekre- tessbehovet hos den som beviljats politisk asyl måste beaktas. Enligt regeringens uppfattning bör känsliga uppgifter om enskilda som huvud- regel inte föras över till en kompletterande aktör. Det kan dock finnas fall där det bedöms nödvän- digt att en kompletterande aktör får del av sådana uppgifter. I den mån en kompletterande aktör kan anses vara uppdragstagare i den mening som aves i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, gäller lagens förbud mot att röja uppgifter även för uppdragstagaren. I övriga fall bör dock en överföring av känsliga uppgifter för- utsätta att det finns ett avtal mellan Arbetsför-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

medlingen och den kompletterande aktören av innebörd att uppgifterna inte får föras vidare. Det ankommer naturligtvis alltid på Arbetsför- medlingen att pröva huruvida ett överlämnande av uppgifter till en kompletterande aktör är förenligt med gällande sekretessregler.

Ej uttömmande reglering av de sekundära ändamålen

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska uttryckligen få behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller rege- ringen eller till annan för att fullgöra uppgifts- lämnande i enlighet med lag och förordning. Det ska också tydliggöras att Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i person- uppgiftslagen (1998:204).

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att tillägget om att Arbetsför- medlingen ska få tillämpa finalitetsprincipen är överflödigt. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget, har inget att invända emot det eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag

Primära och sekundära ändamål

Lagen (2002:546) om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten bygger som framgått på en uppdelning i primära och sekundära ändamål. Enligt lagens förarbeten är syftet med uppdelningen att tydligt reglera hur uppgifterna får användas i den egna verksamheten och hur de får behandlas för att lämnas ut till andra (prop. 2001/02:144 s. 24).

Trots ambitionen att åstadkomma en tydlig reglering har uppdelningen gett upphov till tolk- ningsproblem vid tillämpningen. En fråga som har ställts är om personuppgifter som har behandlats i enlighet med vissa primära ändamål även kan lämnas ut till andra eller om det måste finnas ett specifikt sekundärt ändamål för varje typ av utlämnande. Frågan uppkommer eftersom personuppgiftslagens definition av begreppet behandling av personuppgifter även innefattar utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter.

77

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Finalitetsprincipen

En annan fråga har varit om personuppgiftslag- ens s.k. finalitetsprincip kan tillämpas vid sidan av de primära och sekundära ändamålen i lagen. Finalitetsprincipen innebär att den personupp- giftsansvarige ska se till att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Det regleras dock särskilt i lagen att behandling av personuppgifter för bl.a. statistiska ändamål inte ska anses oförenlig med de ursprungliga ända- målen för insamlingen av uppgifterna (se 9 § för- sta stycket d och andra stycket personuppgifts- lagen [1998:204]). Förhållandet mellan person- uppgiftslagen och Arbetsförmedlingens register- lag är reglerat så att personuppgiftslagen gäller vid behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten om inte annat följer av Arbetsförmedlingens egen lag. Mot denna bakgrund uppkommer frågan om behand- ling av personuppgifter med stöd av person- uppgiftslagens finalitetsprincip är tillåten för andra ändamål än de som uttryckligen angivits i Arbetsförmedlingens registerlag.

Problem med uttömmande regleringar av ändamål

Såsom Arbetsförmedlingens registerlag är for- mulerad i dag skulle det kunna hävdas att upp- räkningarna av de primära respektive sekundära ändamålen i lagen är uttömmande. Med en sådan tolkning skulle personuppgifter endast få be- handlas för de i lagen angivna ändamålen. Arbetsförmedlingen skulle därmed också vara förhindrad att lämna ut uppgifter som har behandlats i enlighet med de primära ändamålen till t.ex. andra myndigheter, riksdag och regering i andra fall än de som anges i de sekundära ändamålen.

Förhållandevis ofta uppstår situationer där en behandling av personuppgifter framstår som motiverad utifrån ett viktigt allmänt intresse, men där en sådan behandling inte kan anses ligga inom ramen för något av de i lagen uppräknade ändamålen. Sådana situationer och behov kan vara svåra att förutse. Det är med andra ord svårt, för att inte säga omöjligt, att på förhand täcka in alla sådana situationer med en uttöm- mande reglering av tillåtna ändamål. I modernare personuppgiftsregleringar har man därför ofta tydliggjort att uppräkningarna av i vart fall de sekundära ändamålen inte är uttömmande.

Personuppgiftsregleringen kan vidare inte inskränka en myndighets skyldighet att lämna ut

uppgifter enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Det bör vara sekretesslagstiftningen och inte personuppgiftsregleringen som sätter ramarna för vilka uppgifter som får lämnas ut. Om de sekundära ändamålen skulle uppfattas som uttömmande reglerade i Arbetsförmedlingens registerlag skulle denna lag i vissa fall riskera att komma i konflikt med offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400). Utlämnanden som är till- låtna enligt sekretesslagstiftningen skulle med andra ord begränsas av att Arbetsförmedlingens registerlag inte tillåter själva behandlingen av uppgifterna.

Tydligare reglering av de sekundära ändamålen

Arbetsförmedlingen har enligt sin instruktion i uppdrag att analysera, följa upp och utvärdera hur myndighetens verksamhet och de arbets- marknadspolitiska åtgärderna påverkar arbets- marknadens funktionssätt. Myndigheten ska vidare göra bedömningar av arbetsmarknadsläget för att tillhandahålla beslutsunderlag för den framtida arbetsmarknadspolitiken. Arbetsför- medlingen har också i uppdrag att bistå myndig- heter och andra som bedriver uppföljning och utvärdering inom Arbetsförmedlingens verksam- hetsområde (4 § 4–6 förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen). I synnerhet det sistnämnda uppdraget skulle vara svårt att fullgöra med en uttömmande reglering av de sekundära ändamålen.

Mot ovan angiven bakgrund är det viktigt att de sekundära ändamålen i Arbetsförmedlingens registerlag inte är uttömmande reglerade. Det bör därför uttryckligen föreskrivas i lagen att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgift- er för att tillhandahålla information till riksdagen och regeringen och för att fullgöra sådant upp- giftslämnande som är förenligt med sekretesslag- stiftningen. I de fall där det finns en reglerad uppgiftsskyldighet i någon författning får avväg- ningen mellan riskerna för integritetsintrång och andra intressen anses vara gjord redan då beslut tagits om att myndigheten ska lämna ut vissa uppgifter utan föregående sekretessprövning. I andra fall måste behandling av personuppgifter i syfte att lämna ut uppgifterna anses vara tillåten om det inte föreligger något hinder mot ett utlämnande av uppgifterna enligt någon bestäm- melse om sekretess i offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400).

Regeringen anser slutligen att det bör för- tydligas att Arbetsförmedlingen får behandla

78

personuppgifter i enlighet med personuppgifts- lagens s.k. finalitetsprincip. Detta har framförallt betydelse för de myndigheter m.fl. som behöver använda sig av uppgifter från Arbetsförmed- lingens datalager för forskningsändamål och för framställning av avidentifierad statistik.

Liknande regleringar som den här föreslagna finns redan i exempelvis lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter i socialförsäkring- ens administration, patientdatalagen (2008:355) och lagen (2009:619) om djurskyddskontroll- register.

Kammarrätten i Stockholm anser att en kombi- nation av att ange att personuppgiftslagen gäller om inte annat följer av specialregleringen och att särskilt ange när personuppgiftslagen ska gälla kan skapa förvirring för tillämparen. Kammar- rätten förordar den lagstiftningsmodell som valts för bl.a. polisens behandling av personuppgifter där specialregleringen föreslås gälla i stället för personuppgiftslagen och där de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska tillämpas anges särskilt.

Regeringen delar uppfattningen i promemo- rian att det uttryckligen bör framgå att finalitets- principen får tillämpas vid sidan av de särskilt uppräknade sekundära ändamålen i lagen. Mot- svarande bedömning har gjorts i tidigare lagstift- ningsärenden (se t.ex. prop. 2002/03:135 s. 56). Det saknas vidare beredningsunderlag för att i detta lagstiftningsärende behandla en sådan ändring av lagens systematik och uppbyggnad som kammarrätten förordar.

Lagrådet har föreslagit att den bestämmelse som innehåller en hänvisning till finalitetsprinci- pen ska ges en annan redaktionell utformning. Lagrådet anser att bestämmelsen bör utformas på samma sätt som 8 § fjärde stycket polisdata- lagen (2010:361) som innehållsmässigt motsvar- ar bestämmelsen i 9 § första stycket d person- uppgiftslagen.

Regeringen vill dock framhålla att den ut- formning som har valts i lagrådsremissen över- ensstämmer med utformningen av motsvarande bestämmelser i flera andra registerlagar, t.ex. lagen (2003:763) om behandling av personupp- gifter inom socialförsäkringens administration, patientdatalagen (2008:355) och lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister. I dessa lagar är förhållandet till personuppgiftslagen (1998:204) reglerat på samma sätt som i Arbetsförmed- lingens registerlag. Enligt nu nämnda lagar gäller personuppgiftslagen om inte annat följer av

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

respektive lag eller av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

Polisdatalagen har en annan uppbyggnad. Den gäller i stället för personuppgiftslagen och de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska gälla anges särskilt i lagen. Den lagtekniska lös- ning som valts i polisdatalagen är således en följd av hur den lagens förhållande till personuppgifts- lagen är reglerat.

Syftet med hänvisningen till finalitetsprincip- en i 9 § första stycket d och andra stycket per- sonuppgiftslagen är endast att klargöra att dessa bestämmelser fortfarande gäller i Arbetsförmed- lingens verksamhet, trots att det även i Arbets- förmedlingens registerlag finns en reglering av tillåtna ändamål för behandling av person- uppgifter. Om man skulle införa en bestämmelse som motsvarar personuppgiftslagens reglering av finalitetsprincipen skulle den utöver Lagrådets förslag även behöva omfatta innehållet i 9 § andra stycket personuppgiftslagen. Detta skulle göra lagtexten onödigt otymplig.

Mot denna bakgrund finns det enligt rege- ringens uppfattning inte skäl att i detta lagstift- ningsärende frångå den lagtekniska lösning som valts i andra registerförfattningar där förhållan- det till personuppgiftslagen är reglerat på samma sätt som i Arbetsförmedlingens registerlag.

Direktåtkomst för Migrationsverket

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få medge Migrationsverket direktåtkomst till de personuppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas som behövs som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Datainspektionen har inga synpunkter på att Migrationsverket beviljas direktåtkomst till den arbetsmarknadspolitiska databasen, under förutsättning att säkra förbin- delser med tekniska begränsningar används. Migrationsverket anser dock att det är fullt till- räckligt om verket får elektroniska underrättelser från Arbetsförmedlingen om de personer som beviljats etableringsersättning. Övriga remiss- instanser har antingen inga synpunkter på för- slaget eller avstår från att yttra sig.

79

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Skälen för regeringens förslag: I de särskilda registerförfattningarna finns ofta bestämmelser som reglerar om, i vilka fall och på vilket sätt personuppgifter får lämnas ut elektroniskt. Syftet med sådana bestämmelser är att inskränka möjligheterna för utomstående att genom över- föring av uppgifter i personregister förfoga över uppgifterna på ett sätt som innebär risker i integritetshänseende.

I lagstiftningen görs ofta åtskillnad mellan utlämnande av uppgifter genom direktåtkomst och utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling. Av bl.a. förarbetena till lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. 2001/02:144 s. 31) framgår att med direktåt- komst avses att den som använder databasen via en dator på egen hand kan söka i denna och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka innehållet i databasen. Direktåtkomst kan även innebära att användaren ges en möjlighet att hämta hem informationen till sitt eget system och bearbeta den där. Direkt- åtkomst har traditionellt sett ansetts innebära att uppgifter ur databasen lämnas ut utan att den utlämnande myndigheten i det enskilda fallet har kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut.

Utlämnande på medium för automatiserad behandling handlar i stället om ett överlämnande av elektroniskt lagrade uppgifter via något slags medium för lagring eller överföring, exempelvis e-post, USB-minne, CD-romskiva eller diskett. Ett utlämnande på medium för automatiserad behandling kan också ske genom direkt över- föring från ett datorsystem till ett annat via telekommunikationsnätet. I dessa fall behåller den utlämnande myndigheten kontrollen över vilka uppgifter som lämnas ut. Det kan dock i vissa fall vara svårt att dra en skarp gräns mellan direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling.

Direktåtkomst till elektroniskt lagrad infor- mation har sedan länge ansetts innebära särskilda risker ur integritetssynpunkt. Det har därför ansetts att det är riksdagen som bör ta ställning till i vilka fall som direktåtkomst bör medges. Denna princip följdes även vid tillkomsten av lagen (2002:546) om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Således regleras i 12 § vilka myndigheter och andra organ som får ha direktåtkomst till de personuppgifter som behandlas i en arbetsmark- nadspolitisk databas. Bland dem kan nämnas

Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämn- den, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassorna. Direktåtkomst får dock endast medges om det behövs för något av de sekundära ändamålen i 5 §.

Direktåtkomst för Migrationsverket

Redan vid lagens tillkomst förutsåg man att det i framtiden skulle uppkomma behov av direkt- åtkomst även för andra myndigheter och organ än de för vilka Arbetsförmedlingen då gavs den möjligheten. Regeringen ansåg att utgångs- punkten för framtida överväganden i frågor om direktåtkomst borde vara att utlämnande genom direktåtkomst endast borde få ske i de fall där det finns ett klart behov av att få del av uppgifterna på detta sätt. Mottagarens intresse av att få ta del av uppgifter måste vägas mot intresset av att skydda enskildas personliga integritet och hänsyn måste tas till sekretess- lagens regler (prop. 2001/02:144 s. 37).

Enligt förarbetena till lagen om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60 s. 120) bör informationsöverföring- en mellan de myndigheter som samverkar enligt lagen så långt möjligt ske automatiserat. Som skäl för detta anges att det är genom en väl fungerande informationsöverföring mellan myn- digheter som ärendehanteringen kan effektivise- ras, kontrollen av utbetalningar av statliga medel tryggas och felaktiga utbetalningar förebyggas. Dessutom kan ett effektivt informationsutbyte medföra att handläggningstiderna för ett ärende förkortas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. Servicen till den enskilde kan däri- genom förbättras. Vidare kan antalet återkravs- ärenden reduceras. Arbetsförmedlingens person- uppgiftslag innehåller redan en möjlighet för Arbetsförmedlingen att tillhandahålla nödvän- diga uppgifter till Försäkringskassan genom direktåtkomst. Motsvarande möjlighet bör även införas i förhållande till Migrationsverket beträf- fande de uppgifter som verket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Migrationsverket har ifrågasatt Arbetsförmed- lingens behov av att kunna bevilja verket direkt- åtkomst till de uppgifter som verket behöver för sin handläggning av ersättning enligt lagen (1994:1379) om mottagande av asylsökande m.fl. Mot denna bakgrund kan det förstås ifrågasättas om Arbetsförmedlingen bör ges en sådan möj- lighet. Enligt förordningen (2010:407) om er-

80

sättning till vissa nyanlända invandrare ska dock Arbetsförmedlingen till Migrationsverket inte bara lämna uppgifter om att en ansökan har lämnats in och om vilken ersättning som har beviljats utan även uppgifter om under vilken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning har lämnats. Arbetsförmedlingen ansvarar naturligt- vis för att initialt meddela Migrationsverket att en ansökan om etableringsersättning har kommit in och att ersättning har beviljats för en viss tidsperiod. Det kan dock vara svårt för Arbets- förmedlingen att avgöra om och när Migrations- verket behöver historiska uppgifter om den ersättning som har lämnats. Om Arbetsförmed- lingen får möjlighet att bevilja Migrationsverket direktåtkomst till de uppgifter verket behöver i detta skede, har Arbetsförmedlingen möjlighet att utforma informationsöverföringen på ett sådant sätt att resursåtgången hos myndigheter- na blir så liten som möjligt. Migrationsverket kan då på egen hand, utan att behöva gå vägen via Arbetsförmedlingen, gå in i den aktuella data- basen och hämta de uppgifter verket behöver. Då det i förordning kommer att regleras exakt vilka uppgifter som Migrationsverket kan få del av genom direktåtkomsten, måste skillnaden i integritetsskyddshänseende i förhållande till en överföring på medium för automatiskt data- behandling betraktas som marginell. Som fram- gått ovan har också gränsen mellan vilka tekniska lösningar som är att anse som direktåtkomst och vilka som är att anse som överföring på medium för automatisk databehandling blivit allt mer flytande. I syfte att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att utforma informationsöver- föringen på det sätt som är mest resurseffektivt och ändamålsenligt, bör därför myndigheten enligt regeringen ges möjligheten att bevilja Migrationsverket direktåtkomst till de uppgifter verket behöver.

Direktåtkomst för arbetssökande till förteckningar över kompletterande aktörer m.m.

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att ge en enskild arbetssökande direkt- åtkomst till förteckningar över kompletterande aktörer samt till platsinformation från arbets- givare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Remissinstanserna: Remissinstanserna till- styrker förslaget, lämnar det utan erinran eller avstår från att yttra sig. Arbetsförmedlingen har dock ifrågasatt behovet av att den enskilde först ska beviljas särskilda inloggningsuppgifter för att få tillgång till sammanställningar över arbets- givare och kompletterande aktörer. Datainspek- tionen undrar om samma säkerhetsnivå kan upp- nås vid enskildas direktåtkomst som vid direkt- åtkomst för myndigheter. När det gäller enskil- das tillgång till sammanställningar över komplet- terande aktörer anser dock inspektionen att integritetsriskerna förefaller vara så små att sammanställningarna bör kunna göras tillgäng- liga via Arbetsförmedlingens hemsida.

Skälen för regeringens förslag: I dag får den enskilde arbetssökanden endast ha direktåt- komst till de personuppgifter i en arbetsmark- nadspolitisk databas som rör honom eller henne själv. För att kunna fullgöra sitt uppdrag att till- handahålla ett valfrihetssystem för komplette- rande aktörer bör Arbetsförmedlingen också få möjlighet att bevilja den enskilde direktåtkomst till Arbetsförmedlingens register eller samman- ställningar över olika tjänsteleverantörer. Det kan inte anses vara förenat med några särskilda integritetsrisker att bevilja de enskilda direkt- åtkomst till sammanställningar över valbara kompletterande aktörer. Det borde tvärtom ligga i aktörernas eget intresse att den enskilde kan beredas tillgång till dessa sammanställningar. En sådan ändring föreslås därför i lagen. Rege- ringen delar Arbetsförmedlingens uppfattning att det inte bör vara nödvändigt att den som endast vill ta del av själva sammanställningen över valbara kompletterande aktörer först beviljas särskilda inloggningsuppgifter. Ett sådant krav riskerar dessutom att komma i kon- flikt med det krav på öppenhet i processen som uppställs i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

På samma sätt bör en enskild kunna beviljas direktåtkomst till de platsannonser som Arbets- förmedlingen publicerar med stöd av ändamåls- bestämmelsen i 4 § 2.

Direktåtkomst för arbetsgivare till arbetssökandes ansökningar om anställning

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att ge en arbetsgivare direktåtkomst till arbetssökandes ansökningar om anställning.

81

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: För det fall inte samma säkerhetsnivå kan uppnås för arbetsgivares till- gång till den arbetsmarknadspolitiska databasen som för Migrationsverkets direktåtkomst, ställer sig Datainspektionen tveksam till om direkt- åtkomst är det mest lämpliga sättet för utläm- nande. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan föreslås att Arbetsförmedlingen uttryck- ligen ska ges möjlighet att behandla personupp- gifter för att publicera arbetssökandes ansök- ningshandlingar. Som också framgått är syftet med förslaget att möjliggöra registrering av dessa handlingar i en sökbar databas (CV-databas) som kan göras tillgänglig för arbetsgivare som söker arbetskraft. För att detta ska vara möjligt krävs dock att Arbetsförmedlingen får möjlighet att bevilja arbetsgivarna direktåtkomst till dessa uppgifter. En ändring av den innebörden föreslås därför i lagen.

Datainspektionen anser att säkerhetsnivån måste vara hög när det gäller arbetsgivares åt- komst till enskildas ansökningar, oavsett vilken form av utlämnande som tillämpas. Regeringen delar den uppfattningen. För att få tillgång till uppgifterna bör arbetsgivarna först beviljas särskilda inloggningsuppgifter. Det ska vidare vara helt frivilligt att registrera sina ansöknings- handlingar i databasen. Vilka uppgifter som får registreras i CV-databasen samt de närmare villkoren för tillgången till databasen bör regleras i förordning.

Utvidgning av tillåtna sökbegrepp

Regeringens förslag: Arbetsförmedlingen ska få använda kod för hälsotillstånd eller för sådant funktionshinder som medför nedsatt arbets- förmåga som sökbegrepp för förmedling av arbete och planering av insatser.

Kod för hälsotillstånd eller för sådant funk- tionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, för arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisningsgrund ska även få användas som sökbegrepp om det behövs för tillsyn, uppföljning, utvärdering och för framställning av avidentifierad statistik.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Handikappförbunden till- styrker förslaget och anför att förändringar som gynnar möjligheten till uppföljning och utvär- dering av Arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionsnedsättning är angeläg- na. De markerar samtidigt vikten av att enskilda individers integritet värnas. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att de koder för hälsotillstånd och funktionshinder som kommer att användas som sökbegrepp följer det nationella kodverk som Socialstyrelsen tillhandahåller. Datainspek- tionen kan inte tillstyrka förslaget om utvidgade sökbegrepp om inte den interna åtkomsten till personuppgifter samtidigt regleras i förordning.

Diskrimineringsombudsmannen anser att det är av största vikt att användningen av de nya sök- begreppen begränsas till ett avgränsat system. Övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om behandling av känsliga personuppgifter

Enligt personuppgiftslagen är det som huvud- regel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, med- lemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv. Som framgått ovan betecknas sådana uppgifter känsliga personuppgifter. Det finns dock vissa redan i lagen angivna undantag från detta förbud, t.ex. då den enskilde samtyckt till behandlingen eller om behandlingen är nöd- vändig i vissa särskilt angivna fall.

I en arbetsmarknadspolitisk databas får dock enligt lagen (2002:546) om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten inga andra känsliga personuppgifter behandlas än sådana som avslöjar etniskt ur- sprung eller rör hälsa. För dessa uppgifter samt för andra integritetskänsliga personuppgifter som rör sociala förhållanden eller utgör omdömen, slutsatser eller värderande upplysningar gäller vidare, utöver kraven på att uppgifterna ska ha lämnats i ett ärende eller vara nödvändiga för handläggningen av det, att den enskilde skrift- ligen har samtyckt till att uppgifterna behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas (9 §). Upp- gifter om att någon varit föremål för vissa gärder inom exempelvis kriminalvård och socialtjänst får över huvudtaget inte behandlas i en arbets- marknadspolitisk databas (10 §).

82

Allmänt om sökbegrepp

I en databas eller annan textmassa som har lagrats på medium för automatiserad behandling är det möjligt att genom att ange ett s.k. sök- begrepp i en sökmotor söka igenom den lagrade informationen och hitta de poster där begreppet förekommer. På detta sätt är det möjligt att snabbt göra en sammanställning av personupp- gifter i en databas. Är en myndighets samlingar av elektroniskt lagrade personuppgifter tillgäng- liga för sökning utan några begränsningar, upp- kommer utan tvivel betydande risker för otill- börliga intrång i enskilda personers integritet. Detta är anledningen till att man i myndigheter- nas särskilda registerförfattningar som regel har infört begränsningar av vilka sökvägar och sökbegrepp som får användas i myndigheternas system för automatiserad behandling.

Vid bedömningen av vilka sökbegrepp som bör vara tillåtna måste en avvägning göras mellan intresset av effektivitet i en myndighets verk- samhet och risken för integritetsintrång. Något generellt förbud mot sökning i en databas är normalt sett inte motiverat. Ofta kan en sök- motor tvärtom vara ett mycket värdefullt red- skap i myndighetens verksamhet, utan att det för den sakens skull måste innebära risker för den personliga integriteten. Söktekniken bör kunna användas så länge den inte innebär en oaccepta- bel risk för otillbörliga integritetsintrång. Regler om begränsning av tillåtna sökbegrepp bör således ta sikte direkt på sådana typer av sökning som typiskt sett medför särskilda integritets- risker. I vissa sådana fall måste integriteten ges företräde framför andra intressen, även om goda skäl i och för sig talar för att en viss typ av sökning eller behandling bör vara tillåten.

Vilka sökbegrepp som får användas hos en myndighet har också betydelse för frågan vad som är att anse som en allmän handling. Konse- kvensen av att en myndighet, genom bestäm- melser i lag eller förordning, är rättsligt förhind- rad att använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp, är att myndigheten inte får ta fram information genom att använda sådana sökvägar. Om en myndighet på grund av en sådan sökbe- gränsning saknar befogenhet att göra en sam- manställning av personuppgifter tillgänglig, kan en enskild person inte heller under åberopande av offentlighetsprincipen få del av information- en. Av 2 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsför- ordningen framgår nämligen att en sådan sammanställning inte anses förvarad hos myn-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

digheten. Sammanställningen utgör därmed inte en allmän handling. Genom en begränsning av sökbegreppen uppnås således ett ökat integri- tetsskydd. Samtidigt innebär sådana begräns- ningar naturligtvis även en begränsning av registrets eller databasens användbarhet.

Bestämmelser om absoluta förbud mot att använda vissa sökbegrepp är alltså av betydelse för bedömningen av vilka handlingar som utgör allmänna handlingar hos en myndighet. Bestäm- melser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i en myndighets verksamhet, s.k. ända- målsbegränsningar, inskränker däremot inte en myndighets skyldighet enligt offentlighetsprin- cipen att på begäran av en enskild sammanställa personuppgifter till en s.k. potentiell allmän handling (se bl.a. prop. 2007/08:160 s. 69 f. och prop. 2009/10:85 s. 54 f.).

Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen kompletteras av offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400), som i bl.a. 21 kap. och 28 kap. innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas integritet.

Tillåtna sökbegrepp i Arbetsförmedlingens verksamhet

Enligt 14 § lagen (2002:546) om personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får känsliga personuppgifter som huvudregel inte användas som sökbegrepp. Detsamma gäller uppgifter om sociala förhållanden, omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild. Det är vidare förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter om exempelvis lagöverträdelser och straffprocessuella tvångs- medel samt uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen. Uppgift om kod för funktionshinder får dock användas för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt för att framställa avidentifierad statistik.

Fler tillåtna sökbegrepp i Arbetsförmedlingens verksamhet

Huvudregeln bör alltjämt vara att känsliga personuppgifter inte ska få användas som sök- begrepp. Starka skäl talar dock för att möjlighe- terna att använda sig av vissa sökbegrepp bör utvidgas för vissa specifika ändamål. Detta måste dock göras med stor försiktighet eftersom före- komsten av många sökbegrepp typiskt sett får anses öka risken för integritetsintrång. Det är

83

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

också viktigt att användningen av sökbegreppen knyts till vissa specifika ändamål som får anses motiverade av allmänna intressen av sådan digni- tet att de får anses väga tyngre än skyddet för den personliga integriteten.

Som tidigare har framgått har Arbetsförmed- lingens uppdrag vidgats betydligt sedan den lag som styr myndighetens personuppgiftsbehand- ling kom till. Arbetsförmedlingen har getts ett tydligare och allt större ansvar för de grupper av människor som typiskt sett står långt från arbetsmarknaden, dvs. grupper som man vet generellt har svårare än andra att få arbete. Detta har medfört att insatser har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit föremål för åtgärder inom kriminalvården.

För att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna följa upp och utvärdera dessa insatser krävs att myndigheten också kan följa de personer som har varit föremål för insatserna. Arbetsförmedlingen behöver vidare både för egen del och för att kunna tillhandahålla infor- mation och beslutsunderlag till riksdagen och regeringen kunna använda sig av vissa sök- begrepp för framställning av avidentifierad statistik. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen även behöva använda sig av vissa sökbegrepp för att kunna tillhandahålla statistik eller statistik- underlag till andra myndigheter m.fl. Redan det faktum att en person är inskriven i ett specifikt program kan i dag avslöja en känslig personupp- gift. Så är exempelvis fallet med den s.k. arbets- livsintroduktionen som endast är öppen för personer som har varit långvarigt frånvarande från arbetslivet på grund av sjukdom eller funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Att någon är inskriven i arbetslivsintro- duktionen får därmed anses avslöja en person- uppgift om hälsa. För ändamålen tillsyn, uppfölj- ning, utvärdering och framställning av avidenti- fierad statistik bör därför Arbetsförmedlingen ges möjlighet att använda programkod, insats- kod, kod för sökandekategori eller anvisnings- grund som sökbegrepp, även om dessa koder, i vart fall indirekt, kan avslöja känsliga person- uppgifter.

Födelseland som sökbegrepp

Arbetsförmedlingen har framställt önskemål om att det uttryckligen i lagen ska anges att kod för födelseland ska kunna användas som sökbe- grepp. Att en person är född i ett visst land är

emellertid definitionsmässigt inte någon känslig personuppgift i personuppgiftslagens mening. Något hinder mot att använda begreppet som sökbegrepp föreligger således inte ens med nuvarande reglering. Det behöver därför inte ut- tryckligen anges i lagen att födelseland eller kod för födelseland får användas som sökbegrepp.

Det är visserligen så att en uppgift om födelse- land tillsammans med andra uppgifter skulle kunna avslöja en persons etniska ursprung, vilket är en känslig personuppgift enligt personupp- giftslagen. Uppgifter om etnicitet får dock redan i dag behandlas i en arbetsmarknadspolitisk data- bas med stöd av 9 §, under förutsättning att upp- gifterna har lämnats i ett ärende eller är nöd- vändiga för handläggningen av det och att den enskilde skriftligen samtyckt till behandlingen. Arbetsförmedlingen torde dock sällan eller aldrig ha något behov av att behandla en uppgift om etnicitet. En handläggare hos myndigheten är därmed också lagligen förhindrad att registrera en sådan uppgift. Uppgiften blir därmed inte heller sökbar. Uppgifter om en persons etnicitet, eller uppgifter som tillsammans kan avslöja ett etniskt ursprung, kan dock förekomma i en handling som har lämnats in till myndigheten i ett ärende. Direktsökning i det registrerade materialet på grundval av etnicitet är dock inte tillåten.

Akademikerförbundet SSR är tveksamt till an- vändandet av födelseland som sökbegrepp. Detta sökbegrepp bör enligt förbundet användas med mycket stor försiktighet, om ens över huvud- taget. Regeringen delar uppfattningen att an- vändningen av födelseland som sökbegrepp bör vara restriktiv. Det kan dock vara berättigat att använda sig av födelseland som sökbegrepp t.ex. vid framställning av statistik som syftar till att göra jämförelser i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och utlandsfödda personer.

Sökbegrepp och åtkomst till uppgifter Datainspektionen kan inte tillstyrka förslaget om utvidgade sökbegrepp om inte den interna åt- komsten till systemen samtidigt regleras i för- ordning. Inspektionen anser att myndigheter bör ha ett system för behörighetsstyrning genom vilket åtkomstmöjligheterna tekniskt begränsas så mycket som det är faktiskt och praktiskt möjligt med hänsyn till den aktuella verksam- heten och känsligheten hos personuppgifterna. Därutöver anser inspektionen att myndigheter

84

ska begränsa obehörig åtkomst genom funge- rande rutiner, informationsinsatser till anställda samt rutiner för åtkomstkontroll.

Vid behandling av känsliga personuppgifter ställs särskilt höga krav på den tekniska och organisatoriska säkerheten. Det åligger Arbets- förmedlingen att utforma sina rutiner och system så att den samlade tillgången till och spridningen av känsliga personuppgifter blir så liten som möjligt. Därigenom kan onödiga intrång i den personliga integriteten undvikas. Arbetsförmedlingens skyldigheter i detta avse- ende följer redan av bestämmelserna i 11 §. Någon lagändring bedöms således inte nöd- vändig i denna del.

Regeringen delar dock Datainspektionens upp- fattning att Arbetsförmedlingen hittills har arbetat med för vida behörigheter i sina data- system. Arbetsförmedlingen har dock inlett ett arbete med att se över både behörighetstilldel- ningen och nuvarande arbetsmetoder och rutiner ur ett integritets- och säkerhetsperspektiv. Ut- gångspunkten för arbetet är att systemstöd och arbetsrutiner ska vara utformade så att varje enskild handläggare enbart får tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att han eller hon ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Nya rättsliga möjligheter att behandla känsliga personuppgifter kommer enligt Arbetsförmed- lingen inte heller att tas i anspråk förrän myndig- heten har rutiner och tekniska lösningar på plats för att kunna garantera en fullgod datasäkerhet och ett fullgott integritetsskydd. Det är av yttersta vikt att Arbetsförmedlingen har sina nya system och arbetsrutiner på plats så snart som möjligt. Regeringen följer därför noggrant Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla nya sådana system och rutiner. Beroende på hur arbetet fortskrider kan det också bli aktuellt att på det sätt Datainspektionen önskar meddela ytterligare föreskrifter om åtkomst och behörig- hetstilldelning m.m. i förordning.

Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya reglerna ska träda i kraft den 31 januari 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft några synpunkter på datumet för ikraft- trädandet.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen bedömer att tidigast möjliga datum för ikraftträdande är den 31 januari 2011. Några övergångsbestämmelser bedöms inte nöd- vändiga.

Författningskommentar

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om lagens till- lämpningsområde. Ändringen i första stycket är endast redaktionell och är således inte avsedd att innebära någon förändring i sak.

Genom ändringen i andra stycket vidgas lagens tillämpningsområde, som för närvarande är begränsat till Arbetsförmedlingens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet, till att även omfatta behandling av personuppgifter i samband med handläggning av två nya typer av ärenden som inte anses vara arbetsmarknadspolitisk verksam- het. Det handlar om ärenden om ersättning en- ligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare samt om ärenden om mottagande för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Av andra stycket andra meningen följer att i den mån tillämpningsområdet för en bestäm- melse i lagen är begränsat till behandling av personuppgifter i arbetsmarknadspolitisk verk- samhet, ska denna begränsning inte gälla i förhållande till ovan nämnda ärendetyper. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i 4 § 1 enligt vilken Arbetsförmedlingen får behandla person- uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om det behövs för handläggning av ärenden. Bestämmelsen i andra stycket andra meningen innebär att Arbetsförmedlingen vid tillämpningen av paragrafen ska bortse från att den enligt ordalydelsen är begränsad till ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och även tillämpa bestämmelsen vid handlägg- ningen av de ovan nämnda ärendena.

Att märka är att handläggningen av ärenden om etableringsplan är att anse som arbetsmark- nadspolitisk verksamhet. Dessa ärenden om- fattas således redan av första stycket.

85

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 a §

Paragrafen är ny, men bestämmelsen i första stycket motsvarar tidigare 1 § tredje stycket.

Bestämmelsen i andra stycket upplyser om att det i förordning kan finnas undantag från bestämmelsen i första stycket. Regeringen kan exempelvis föreskriva att viss typ av behandling av personuppgifter inte får utföras om den enskilde motsätter sig behandlingen eller att det för viss typ av behandling ska krävas ett uttryck- ligt samtycke från den enskilde. Bestämmelsen har införts efter synpunkter från bl.a. Lagrådet.

4 §

Paragrafen innehåller en uppräkning av de ända- mål för vilka Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter inom den egna verksamheten (de s.k. primära ändamålen).

Ändringen i andra punkten innebär att två nya tillåtna ändamål för behandlingen av personupp- gifter har lagts till. För det första ska Arbetsför- medlingen få behandla personuppgifter om det behövs för publicering av information om kompletterande aktörer. Med begreppet komp- letterande aktörer avses i denna lag samtliga externa leverantörer av tjänster som på uppdrag av Arbetsförmedlingen bedriver arbetsmark- nadspolitisk verksamhet eller annan verksamhet beträffande vissa nyanlända invandrare. Till dessa leverantörer hör exempelvis jobbcoacher, etable- ringslotsar och externa utbildningsanordnare.

För det andra ska Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det behövs för publicering av arbetssökandes ansökningar om anställning. Med ansökningar om anställning förstås sådana handlingar eller uppgifter som normalt ingår i en ansökan om anställning, t.ex. kontaktuppgifter, meritförteckning och person- ligt brev.

Ändringarna i första och tredje punkterna är endast redaktionella och innebär således inga ändringar i sak.

5 §

I paragrafen regleras för vilka ändamål Arbets- förmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom andra myndigheters och organs verksam- heter (de s.k. sekundära ändamålen). Ändringar- na i paragrafen innebär att uppräkningen av tillåtna ändamål har utvidgats med tre nya ända- målsbestämmelser.

Enligt första stycket punkten 6 får Arbetsför- medlingen behandla personuppgifter för att till-

handahålla de uppgifter till Migrationsverket som verket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det handlar om uppgifter om namn och personnummer samt om uppgifter om att en ansökan om ersättning har lämnats in, vilken ersättning som har beviljats och under vil- ken tidsperiod och i vilken omfattning ersättning lämnas.

Enligt första stycket punkten 7 får Arbetsför- medlingen vidare behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information om arbets- sökande m.fl. som behövs inom de kompletter- ande aktörernas verksamhet, inbegripet etab- leringslotsarnas verksamhet enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyan- lända invandrare (angående begreppet komplet- terande aktörer, se kommentaren till 4 §).

Enligt andra stycket första meningen får Arbetsförmedlingen också behandla personupp- gifter för att tillhandahålla information till riks- dagen eller regeringen. Behandling av person- uppgifter är vidare tillåten för fullgörande av uppgiftslämnande till annan i enlighet med lag eller förordning. Med annan avses både myndig- heter och enskilda, men bestämmelsen torde ha störst betydelse för Arbetsförmedlingens möj- ligheter att behandla personuppgifter för att lämna uppgifter till andra myndigheter.

Genom bestämmelsen garanteras att lagens reglering av de sekundära ändamålen överens- stämmer med regleringen i tryckfrihetsför- ordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Arbetsförmedlingen får enligt bestämmelsen behandla personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnande så länge uppgiftsläm- nandet är förenligt med annan författningsreg- lering. Bestämmelsen innebär bl.a. att Arbetsför- medlingen får behandla personuppgifter om det behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra en författningsreglerad uppgiftsskyldighet gent- emot någon annan myndighet eller något annat organ. Med uppgiftsskyldighet förstås sådana sekretessbrytande bestämmelser som avses i 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen ger också Arbetsförmedlingen möjlighet att exempelvis behandla personuppgif- ter om det behövs för att fullgöra en sådan skyl- dighet att lämna ut uppgifter till en annan myn- dighet som följer av 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om inte hinder mot utlämnande

86

möter på grund av sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.

Det har slutligen också klargjorts att den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) får tillämpas vid sidan av ändamålsbestämmel- serna i lagen (andra stycket andra meningen). Personuppgifter kan således även få behandlas för andra ändamål än dem som uttryckligen nämns i lagen under förutsättning att ändamålet inte är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Enligt 9 § andra stycket personuppgiftslagen ska behandling av person- uppgifter för historiska, statistiska eller veten- skapliga ändamål inte anses oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.

11 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar olika personalkategorier hos Arbetsförmedling- en får medges tillgång till personuppgifter. Den ändring som har gjorts i första stycket har sam- band med att Arbetsförmedlingen sedan januari 2008 utgör en sammanhållen myndighet och innebär ingen ändring i sak.

12 §

Genom ändringen i första stycket får Arbetsför- medlingen möjlighet att medge Migrationsverket direktåtkomst till personuppgifter som behand- las i en arbetsmarknadspolitisk databas. Hänvis- ningen till ändamålsbestämmelsen i 5 § innebär dock att detta endast gäller personuppgifter som Migrationsverket behöver som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. eller om ett uppgiftslämnande kan anses förenligt med något av ändamålen i 5 § andra stycket.

Ändringen i andra stycket innebär att Arbets- förmedlingen får medge en enskild person direktåtkomst till uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer i en arbetsmarknads- politisk databas. Möjligheten till direktåtkomst gäller dock endast sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som Arbetsförmedlingen har valt att publicera med stöd av ändamålsbestämmelsen i 4 § 2.

Ändringen i tredje stycket innebär att Arbets- förmedlingen även har möjlighet att medge arbetsgivare som söker arbetskraft direkt- åtkomst till sådana ansökningar om anställning som har publicerats med stöd av 4 § 2.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

14 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen får använda vissa typer av uppgifter som sökbegrepp vid sökning i en data- bas eller i ett register. Enligt huvudregeln är det förbjudet att använda känsliga eller ömtåliga personuppgifter som sökbegrepp (jfr 9 §). Det- samma gäller för uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straff- processuella tvångsmedel eller administrativa fri- hetsberövanden samt för uppgifter om att en en- skild vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (jfr 10 §).

Sedan tidigare har det funnits undantag från det ovan nämnda förbudet beträffande kod för funktionshinder. Funktionshinderkod har bl.a. fått användas som sökbegrepp för att underlätta förmedling av arbete åt personer med funktions- hinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Änd- ringen i andra stycket innebär att undantaget från huvudregeln vidgas till att även omfatta kod för andra typer av hälsotillstånd. De tillåtna ändamålen vidgas också till att omfatta sökning i syfte att underlätta planering av insatser.

Kod för funktionshinder har redan tidigare även fått användas för framställning av avidenti- fierad statistik. Ändringen i tredje stycket innebär att kod för både hälsotillstånd och funktions- hinder därutöver får användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning och utvärdering. Även kod för arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för sökandekategori eller anvisnings- grund får användas som sökbegrepp för dessa syften. Det bör dock noteras att en användning av nämnda sökbegrepp även förutsätter att själva syftet med behandlingen av dessa uppgifter ligger inom ramen för något av ändamålen i 4 och 5 §§.

Att märka är att det endast är de sökbegrepp som får användas för de ändamål som anges i andra stycket som kommer att kunna användas av en arbetsförmedlare i den dagliga förmed- lings- och programverksamheten. De sökbegrepp som anges i tredje stycket får endast användas av de personalkategorier som arbetar med just upp- följning, utvärdering och statistik m.m. Detta följer av Arbetsförmedlingens skyldighet enligt 11 § att se till att åtkomst till personuppgifter ska vara förbehållen de personalkategorier inom myndigheten som på grund av sina arbetsupp- gifter behöver tillgång till uppgifterna.

Ändringarna utgör sådana ändamålsbegräns- ningar som i sig inte påverkar Arbetsförmed-

87

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

lingens skyldighet att på begäran av en enskild sammanställa personuppgifter till en allmän handling som ska lämnas ut om inte uppgifterna är sekretessbelagda (jfr ovan under rubriken Allmänt om sökbegrepp).

4.6.5Sjukskrivnas återgång till arbete

Under senare år har sjukfrånvaron minskat kraftigt. Den reformerade sjukförsäkringen har medfört att färre personer är sjukskrivna och att den genomsnittliga sjukfallslängden blivit kort- are. Samtidigt innebär införandet av rehabilite- ringskedjan en ambitionshöjning med avseende på möjligheten att ta tillvara varje persons för- måga att arbeta. För många sjukskrivna behöver vägen tillbaka till arbetslivet gå via byte av arbetsuppgifter och arbetsgivare. Det är viktigt att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fungerar väl vid övergången från sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande. Regeringen anser att denna samverkan har ut- vecklats mycket positivt de senaste åren. Med anledning av förändringarna inom sjukförsäk- ringen avser regeringen att under hösten uppdra åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att gemensamt analysera hur samverkan mellan myndigheterna fortsatt bör utformas inom ramen för tillgängliga resurser för att stödja den enskildes återgång till arbete.

Utgifterna för den nationella handlingsplans- samverkan mellan Arbetsförmedlingen och För- säkringskassan uppgick under 2009 till cirka 675 miljoner kronor, varav Arbetsförmedlingens utgifter var cirka 438 miljoner kronor. Under 2010 har totalt 460 miljoner kronor avsatts för samverkan. För 2011 föreslår regeringen att 314 miljoner kronor avsätts för ändamålet under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

4.6.6Felaktiga utbetalningar och kontroll

Allmänhetens förtroende för välfärds- och trygghetssystemen är viktigt för att upprätthålla legitimiteten i dessa system. Regeringen anser därför att arbetet med att säkerställa att utbetal- ning sker till rätt person i rätt tid ska vara fort- satt prioriterat. Både Arbetsförmedlingens och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens ar- bete med att säkerställa riktiga utbetalningar och

med att motverka bidragsbrott ska utvecklas ytterligare.

Generella åtgärder som syftar till att före- bygga felaktiga utbetalningar redovisas under Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 12.4 Arbete mot felaktiga utbetalningar.

4.7Budgetförslag

4.7.11:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tabell 4.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

4 892 538

 

Anslags-

-91 928

 

sparande

2010

Anslag

5 980 092

1

Utgifts-

5 931 364

prognos

2011

Förslag

5 931 062

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

5 971 428

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

6 134 232

3

 

 

2014

Beräknat

6 267 354

4

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 5 915 169 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 5 993 516 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 5 985 125 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och viss medfinansiering som svarar mot utbetalningar från anslaget 1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– 2013.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

 

Intäkter som får

Kostnader

Resultat

 

disponeras

 

 

Utfall 2009

24 400

24 200

200

 

 

 

 

Prognos 2010

30 000

30 700

-700

 

 

 

 

Budget 2011

37 100

37 100

0

Tjänsteexporten finansieras av SIDA och EU. Verksamheten sker i enlighet med inriktningen för det svenska biståndet och EU:s prioriterade områden. Insatserna består i att utveckla styr- ning, organisation, tjänster och metoder på ar- betsförmedlingar inklusive arbetslivsinriktad re- habilitering.

88

Regeringens överväganden

Under 2009 utnyttjade Arbetsförmedlingen cirka 92 miljoner kronor av anslagskrediten.

Regeringen anpassar arbetsmarknadspolitiken utifrån de ljusare utsikterna i ekonomin. Arbets- löshetsnivån kommer dock att vara fortsatt hög under 2011 och andelen långtidsarbetslösa har ökat till följd av konjunkturnedgången. Därför bedömer regeringen att det finns behov av att även 2011 förstärka Arbetsförmedlingen för att säkra kvaliteten i matchningsarbetet och arbetet för att hjälpa dem som står långt ifrån arbets- marknaden, bl.a. personer med funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Anslaget ökas därför med 200 miljoner kronor 2011. Vidare föreslås under anslaget 1:3 Kost- nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser att Arbetsförmedlingen även under 2011 får disponera medel för jobbcoacher i egen regi (se avsnitt 4.7.3).

Anslaget ökas med 242 miljoner kronor med anledning av nya uppgifter till följd av reformen som ska påskynda etableringen för vissa nyan- lända invandrare (se avsnitt 4.4.14). För 2012 be- räknas ökningen uppgå till 451 miljoner kronor och för 2013 och 2014 till 530 miljoner kronor åeligen. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskas med motsvarande belopp.

När lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010 övergår det huvudsakliga ansva- ret för arbetet med bosättning från Migrations- verket till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmed- lingen kommer därmed att ansvara för att vid behov anvisa plats för bosättning i en kommun till de nyanlända som har rätt till en etablerings- plan. Från och med 2011 överförs därför 3,5 mil- joner kronor från det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:1 Migrationsverket.

Till följd av lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, som trädde i kraft den 1 juli i år, får Konkurrensverket vissa tillkom- mande uppgifter och initiala kostnader. För 2011 överförs därför 400 000 kronor till det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 1:17 Konkurrensverket.

Från och med 2011 överförs från anslaget 400 000 kronor till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga bud- getprocessen. Anledningen är att avgiftsfinansie- ringen av verksamhetsstödet Hermes upphör och ersätts med anslagsfinansiering. Överföringen motsvarar den avgift myndigheten tidigare betalat.

Därutöver minskas anslaget med 496 miljoner kronor i enlighet med vad som aviserats i tidigare budgetpropositioner.

Anslaget ska täcka Arbetsförmedlingens kost- nader för de aviserade och föreslagna ändringarna i lagen (2002:546) om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten (se avsnitt 4.6.4).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 5 931 062 000 kronor för 2011.

Tabell 4.9 Härledning av anslagsnivån 2010–2014, för 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

5 955 092

5 955 092

5 955 092

5 955 092

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

27 936

84 841

168 406

310 066

Beslut

-68 451

-91 211

-12 973

-13 273

Överföring till andra anslag

-400

-404

-409

-419

 

 

 

 

 

Övrigt 3

16 885

23 110

24 116

15 887

Förslag/ beräknat anslag

5 931 062

5 971 428

6 134 232

6 267 354

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndighetens för- valtningsutgifter. Vidare minskas anslaget 2014 med 8 787 tkr 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

4.7.21:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Tabell 4.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

32 939 269

 

Anslags-

7 174 604

 

sparande

 

 

 

1

Utgifts-

 

2010

Anslag

53 705 710

prognos

40 323 122

2011

Förslag

36 936 325

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

31 440 674

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

27 531 067

 

 

 

2014

Beräknat

25 311 554

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålen för anslaget är bidrag till arbetslös- hetsersättning, aktivitetsstöd och utvecklingser-

89

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sättning för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetskassor samt statliga ålderspensionsavgifter. Utgifterna påver- kas främst av antalet arbetslösa med arbetslös- hetsersättning, omfattningen av programmen samt ersättningsnivåerna.

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning får även användas för viss nationell medfinansiering som svarar mot utbetalningar från anslaget 1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013. Av medlen under anslaget får högst 400 miljoner kronor användas för utgifter enligt ändamålet för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser. Syftet är att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en viss flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen mellan programplatser med aktivitetsstöd och kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Bidrag till arbetslöshetsersättning

Under 2009 fick i genomsnitt knappt 118 000 per- soner per månad arbetslöshetsersättning i sam- band med heltidsarbetslöshet, vilket var en ök- ning med 44 000 personer jämfört med 2008. Samtidigt fick i genomsnitt knappt 48 000 deltids- arbetslösa eller tillfälligt timanställda arbetslös- hetsersättning varje månad, vilket var en minsk- ning med drygt 14 000 personer jämfört med 2008. År 2009 utbetalades totalt 19 328 miljoner kronor i arbetslöshetsersättning, vilket var en ökning med totalt 5 750 miljoner kronor jämfört med 2008. De ökade utgifterna beror främst på att arbetslösheten ökat. Under 2009 respektive 2010 har regeringen, med stöd av 93 a § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, lämnat ett bidrag om 10 miljoner kronor respektive 11 mil- joner kronor till små arbetslöshetskassor för att kompensera deras höga administrativa kostnader per medlem. Dessutom har bidrag om 6 miljoner kronor lämnats till arbetslöshetskassorna under 2009 för att kompensera för ökade kostnader till följd av ökat elektroniskt informationsutbyte.

Utgifterna under 2010 beräknas uppgå till 19 995 miljoner kronor. Jämfört med bedöm- ningen i 2010 års ekonomiska vårproposition beräknas utgifterna för arbetslöshetsersättning att minska med 2 733 miljoner kronor 2010, med 2 078 miljoner kronor 2011, med 2 350 miljoner kronor 2012, med 1 555 miljoner kronor 2013 och med 1 690 miljoner kronor 2014.

Aktivitetsstöd

Under 2009 uppgick antalet deltagare i arbets- marknadspolitiska program som berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, till i genomsnitt 121 000 personer per månad, vilket var en ökning med nästan 50 000 personer jäm- fört med 2008. Aktivitetsstöd eller utvecklings- ersättning lämnades till i genomsnitt 105 000 per- soner per månad, vilket var en ökning med 43 000 personer jämfört med 2008. Skillnaden mellan antalet deltagare och antalet ersättnings- tagare förklaras av att ersättningen betalas ut i efterskott.

Under 2009 var det drygt 9 000 programdelta- gare i genomsnitt per månad som inte uppbar aktivitetsstöd. Dessa personer deltog huvudsak- ligen i program av typen arbetslivsinriktad reha- bilitering. En stor del av dessa deltagare fick sin försörjning via det under utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilite- ring m.m.

Antalet deltagare i program som berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning uppgick första halvåret 2010 till i genomsnitt nästan 181 000 personer per månad, vilket var en ök- ning med drygt 76 000 personer jämfört med samma period 2009. Antalet programdeltagare som inte uppbar aktivitetsstöd eller utvecklings- ersättning var i genomsnitt 8 000 personer per månad.

Utgifterna för aktivitetsstöd, inklusive ut- vecklingsersättning, uppgick till 10 270 miljoner kronor 2009, vilket var en ökning med 3 588 mil- joner kronor jämfört med 2008. Under första halvåret 2010 uppgick utgifterna för aktivitets- stödet, inklusive utvecklingsersättningen, till 7 953 miljoner kronor, vilket var 3 614 miljoner kronor mer än motsvarande period 2009. Ut- gifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersätt- ning under 2010 beräknas uppgå till 16 505 mil- joner kronor.

Jämfört med bedömningen i 2010 års ekono- miska vårproposition bedöms utgifterna för akti- vitetsstöd och utvecklingsersättning att minska med 2 403 miljoner kronor 2010, med 4 921 mil- joner kronor 2011, med 4 792 miljoner kronor 2012, med 3 405 miljoner kronor 2013 och med 2 392 miljoner kronor 2014.

90

Statliga ålderspensionsavgifter

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd är be- lagda med statliga ålderspensionsavgifter som uppgår till cirka 10 procent av den utbetalade er- sättningen. Det preliminära beloppet, som be- räknas årligen, korrigeras med två års eftersläp- ning utifrån utfall genom ett s.k. reglerings- belopp. Under 2009 betalades 3 342 miljoner kronor i statliga ålderspensionsavgifter, vilket inkluderar regleringsbeloppet för budgetåret 2006. Utgifterna för statliga ålderspensionsavgif- ter 2010 kommer att uppgå till 3 823 miljoner kronor, vilket inkluderar regleringsbeloppet för 2007 som motsvarar ett negativt saldo om 911 mil- joner kronor. För 2011 beräknas utgifterna bli 2 581 miljoner kronor varav regleringsbeloppet för 2008 uppgår till ett negativt saldo om 726 mil- joner kronor.

Regeringens överväganden

Under budgetåret 2009 uppgick anslagssparan- det till 7 175 miljoner kronor. Detta anslags- sparande har förts bort som en indragning av anslagsbelopp. Arbetsmarknadsläget har åter- hämtat sig snabbare än väntat vilket innebär lägre utgifter under anslaget. Antalet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskar 2011–2014 och blir färre än bedöm- ningarna i budgetpropositionen för 2010 samt 2010 års ekonomiska vårproposition. Jämfört med anvisade medel i statsbudgeten för 2010 beräknas utgifterna bli 13 383 miljoner kronor lägre, vilket innebär ett betydande anslagssparan- de även 2010. För 2011 och 2012 antas utgifterna bli 19 177 miljoner kronor respektive 24 708 mil- joner kronor lägre än bedömningen i budgetpro- positionen för 2010.

Den anpassning av arbetsmarknadspolitiken till konjunkturläget som redovisas under avsnitt 4.6.1 innebär att utgifterna under anslaget ökar med 119 miljoner kronor 2011. Därefter innebär anpassningen att utgifterna minskar med 393 mil- joner kronor 2012 och med 175 miljoner kronor 2013 samt ökar med 46 miljoner kronor 2014.

Utöver beloppen för anpassningen av arbets- marknadspolitiken redovisas effekter av tidigare beslutade reformer under beslut i tabellen nedan. Makroförändringar är t.ex. effekten av ändrade antaganden om antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Jämfört med 2010 års ekonomiska vårpropo- sition, beräknas anslaget minska med 5 136 mil- joner kronor 2010, 7 696 miljoner kronor 2011, 7 805 miljoner kronor 2012, 6 688 miljoner kronor 2013 och med 4 482 miljoner kronor 2014.

Regeringen bedömer att det inte föreligger behov av ett särskilt bemyndigande om ekono- miska åtaganden för anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 36 936 325 000 kronor för 2011. Av detta belopp beräknas 18 643 miljoner kronor för bidrag till arbetslöshetsersättning, 15 713 mil- joner kronor för aktivitetsstöd och utvecklings- ersättning samt 2 581 miljoner kronor för statliga ålderspensionsavgifter.

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

53 705 710

53 705 710

53 705 710

53 705 710

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

-1 999 406

-2 340 766

-3 410 957

-3 135 957

 

 

 

 

 

Övriga makro-

 

 

 

 

ekonomiska

 

 

 

 

förutsätt-

 

 

 

 

ningar

-14 769 979

-19 924 270

-22 763 686

-25 258 199

 

 

 

 

 

Förslag/

 

 

 

 

beräknat

 

 

 

 

anslag

36 936 325

31 440 674

27 531 067

25 311 554

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.7.31:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser

Tabell 4.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

4 399 122

 

Anslags-

2 632 954

 

sparande

2010

Anslag

8 125 400

1

Utgifts-

7 318 136

prognos

2011

Förslag

7 396 479

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

7 005 491

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

6 614 122

 

 

 

2014

Beräknat

6 046 090

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålen för anslaget är i huvudsak kostnader för jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar, arbetsmarknadsutbildning, an- ställningsstöd inklusive bidrag till instegsjobb,

91

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

förberedande utbildning och övriga kringkostna- der vid arbetsmarknadspolitiska program. Av anslaget får högst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd. Syftet är att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en viss flexibi- litet i medelsanvändningen mellan programplats- er med aktivitetsstöd och andra programkostna- der. Anslaget får även användas för jobbcoach- ning i Arbetsförmedlingens regi. Anslaget får också användas för viss nationell medfinansie- ring som svarar mot utbetalningar från anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013. Anslaget får även användas för med- finansiering av de regionala tillväxtprogrammen och de lokala utvecklingsavtalen inom storstads- politiken, t.ex. för att vidareutveckla de samver- kansöverenskommelser som träffats. Vidare be- räknas under anslaget utgifter för delfinansiering av ett OECD-program som ska mäta den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens under 2009–2013 (PIAAC).

Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 700 000 000 kronor under 2012–2014.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmark- nadspolitiska program och insatser där det lämnas ersättning för kringkostnader pågår normalt cirka sex månader, men kan pågå längre, vilket medför utgifter för kommande budgetår.

Tabell 4.13 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010

2011

2012

2013–2014

 

 

 

 

 

 

Ingående åtaganden

1 228 084

1 889 973

3 640 525

-

-

Nya åtaganden

1 490 063

3 770 552

1 800 000

-

-

 

 

 

 

 

 

Infriade åtaganden

-828 175

-2 020 000

-1 740 525

-2 700 000

-1 000 000

 

 

 

 

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

1 889 973

3 640 525

3 700 000

-

-

Erhållet/föreslaget bemyndigande

3 000 000

3 700 000

3 700 000

-

-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

92

Regeringens överväganden

Utgifterna under anslaget ökade med 1 092 mil- joner kronor under 2009 jämfört med 2008 och uppgick till sammanlagt 4 399 miljoner kronor. Utgiftsökningen förklaras i huvudsak av fler del- tagare i arbetsmarknadspolitiska program, vilka uppgick till i genomsnitt 127 000 personer per månad under 2009. Jämfört med 2008 är detta en ökning med 42 000 personer.

Av anslagssparandet från budgetåret 2009 får 153 miljoner kronor disponeras under 2010 som en del av regeringens ansökan om medel från Europeiska globaliseringsfonden. Resterande be- lopp har förts bort som en indragning av anslags- belopp. Anslaget har på tilläggsbudget i samband med 2010 års ekonomiska vårproposition ökats med 100 miljoner kronor för att öka kommuner- nas möjligheter att ordna sommarjobb till ungdomar.

Under första halvåret 2010 utbetalades 3 321 miljoner kronor under anslaget, vilket var 1 498 miljoner kronor högre än utgifterna under samma period i fjol. Omfattningen av de arbets- marknadspolitiska programmen beräknas i år öka till i genomsnitt 189 000 personer per må- nad, inklusive cirka 6 000 platser där deltagarna har rehabiliteringspenning finansierad från det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna

under 2010 beräknas

uppgå

till

sammanlagt

7 318 miljoner kronor.

Detta

är

807 miljoner

kronor lägre än vad som anvisats i statsbudgeten för 2010. Anledningen till de minskade utgifter- na är framför allt att antalet deltagare i garan- tierna varit färre än vad regeringen tidigare be- räknat samt även lägre kostnader per deltagare.

Under 2011 beräknas 167 000 personer delta i arbetsmarknadspolitiska program, varav cirka 7 000 platser avser deltagare med rehabiliterings- penning finansierad från det under utgiftsom- råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I tabell 4.14 redovisas pro- gramvolymerna och utgifterna under anslaget för perioden 2011–2014.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.14 Volymer och utgifter arbetsmarknadspolitiska

program

 

2011

2012

2013

2014

Volymer (tusental)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Deltagare med aktivitetsstöd 1

148

112

101

90

Deltagare utan aktivitetsstöd 2

18

21

20

18

Summa

167

133

120

108

 

 

 

 

 

Utgifter (miljoner kronor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhet m.m.

7 396

7 005

6 614

6 046

 

 

 

 

 

Aktivitetsstöd 3

17 194

13 588

11 980

10 619

Summa

24 590

20 594

18 594

16 665

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive utvecklingsersättning.

2I huvudsak programdeltagare med rehabiliteringspenning, personer med särskilt anställningsstöd och instegsjobb.

3Inklusive statliga ålderspensionsavgifter.

Beloppen och volymerna ovan är beräknade och ska indikera resursutrymmet för arbetsmark- nadspolitiska insatser vid Arbetsförmedlingen.

I enlighet med vad regeringen aviserade i bud- getpropositionen för 2009 beräknas 21 miljoner kronor under perioden 2009–2013 under anslaget för delfinansiering av ett OECD-program som ska mäta den vuxna befolkningens kunskap och kompetens (PIAAC).

Anslaget minskades med 7 miljoner kronor 2010 för att delfinansiera en urvalsundersökning i SCB:s Arbetskraftundersökning. Finansiering- en kommande år är 300 000 kronor lägre och anslaget ökas därför med detta belopp från och med 2011. Motsvarande minskning sker av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:9 Statis- tiska centralbyrån.

Utöver ovan redovisade anslagsförändringar redovisas i följande tabell under ”Beslut” den i samband med propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) aviserade ökningen av anslaget för coachningsinsatser med 600 miljoner kronor 2011. Av dessa får högst 350 miljoner kronor användas av Arbetsförmed- lingen för coachning i egen regi. Anslaget minskas även med 14 miljoner kronor från 2011 för att finansiera regeringens arbetsmiljösatsning i en- lighet med vad som aviserades i 2010 års budget- proposition. De åtgärder som redovisas under avsnitt 4.6.1 Anpassning av arbetsmarknadspoliti- ken innebär att utgifterna ökar med 843 miljoner kronor 2011, 836 miljoner kronor 2012, 444 mil- joner kronor 2013 och 31 miljoner kronor 2014. Anslaget ökas med 50 miljoner kronor från 2011 till följd av förstärkningen av instegsjobben (se

93

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

avsnitt 4.6.4). Utöver de belopp som redovisas ovan redovisas effekter av tidigare beslutade reformer under beslut i tabellen nedan.

Trots detta minskar de totala utgifterna på grund av att antalet deltagare i program sjunker i takt med konjunkturförbättringen samt att även kostnaden per deltagare i garantierna beräknas bli lägre. Detta redovisas tillsammans med effek- ten av antagandet för konsumentprisindex under ”Övriga makroekonomiska förutsättningar”.

Sammantaget innebär detta att utgifterna un- der anslaget jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition minskar med 2 660 miljoner kro- nor under 2011. Jämfört med vårpropositionen beräknas utgifterna minska med 1 782 miljoner kronor under 2012, 1 116 miljoner kronor under 2013 och 829 miljoner kronor under 2014.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 7 396 479 000 kronor för 2011.

Tabell 4.15 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

8 025 400

8 025 400

8 025 400

8 025 400

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

2 631 630

2 502 630

2 110 630

1 697 630

 

 

 

 

 

Övriga makro-

 

 

 

 

ekonomiska

 

 

 

 

förutsättningar

-3 260 551

-3 522 539

-3 521 908

-3 676 940

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat

 

 

 

 

anslag

7 396 479

7 005 491

6 614 122

6 046 090

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.7.41:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tabell 4.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

13 887 251

 

sparande

475 237

2010

Anslag

15 215 406

1

Utgifts-

14 225 406

prognos

2011

Förslag

16 089 355

 

 

 

2012

Beräknat

16 331 458

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

16 314 032

 

 

 

2014

Beräknat

16 383 277

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålen för anslaget är i huvudsak bidrag till anställningar med lönebidrag, bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA), ut- vecklingsanställning, trygghetsanställning och bidrag till Samhall AB. Vidare lämnas under an- slaget bidrag för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, projektmedel för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd till hjälpmedel och person- ligt biträde på arbetsplatsen, särskilda insatser för syn- och hörselskadade, särskilt stöd till start av näringsverksamhet samt för att utveckla ny tek- nik och datorbaserade hjälpmedel åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Anslaget får även användas för viss nationell medfinansiering som svarar mot utbetalningar från anslaget 1:6 Europeiska social- fonden m.m. för perioden 2007–2013.

Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av antalet lönebidrag och anställda vid Samhall AB samt av den genomsnittliga bi- dragsnivån för de stöd som utbetalas under an- slaget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov om framtida anslag på högst 11 000 000 000 kronor under 2012–2014.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om insatser under anslaget omfattar normalt ett år, men kan vara längre, vilket medför utgifter för kommande budgetår.

94

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.17 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010

2011

2012

2013–2014

 

 

 

 

 

 

Ingående åtaganden

7 874 393

7 937 545

11 000 000

-

-

Nya åtaganden

6 738 864

9 062 455

6 500 000

-

-

 

 

 

 

 

 

Infriade åtaganden

-6 675 712

-6 000 000

-6 500 000

-7 500 000

-3 500 000

 

 

 

 

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

7 937 545

11 000 000

11 000 000

-

-

Erhållet/föreslaget bemyndigande

9 000 000

11 000 000

11 000 000

-

-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringens överväganden

Under 2009 hade i genomsnitt 66 900 personer per månad en anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, utvecklings- anställning eller trygghetsanställning, vilket var en minskning med cirka 3 500 anställningar jäm- fört med 2008 (se vidare avsnitt 4.4.12). Svårig- heterna att utnyttja resurserna för att få fler per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i arbete, samtidigt som anslaget ökat från 2010, beräknas leda till att det blir ett betydande anslagssparande för inne- varande år. Omfattningen av insatserna inklusive Samhall AB beräknas under 2010 uppgå till drygt 86 000 personer i genomsnitt per månad, att jämföra med den i budgetpropositionen för 2010 beräknade omfattningen på 95 000 personer i genomsnitt per månad under 2010. Resursut- rymmet 2011 i jämförelse med det beräknade anslagsutnyttjandet 2010 motsvarar igenomsnitt cirka 10 000 programplatser.

Antalet anställda med funktionsnedsättning vid Samhall AB har under 2009 varit i det närmaste oförändrat och medelantalet årsanställda uppgick till 15 500 personer (enligt ny princip för beräk- ning av medelantalet årsanställda).

Den statliga merkostnadsersättningen till Samhall AB ökade med 185 miljoner kronor 2009 jämfört med 2008 och uppgick till 4 405 miljoner kronor. Bolaget hade under 2009 ett negativt eko- nomiskt resultat motsvarande 25 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett överskott om 153 miljoner kronor under 2008.

Enligt avtalet regeringen tecknat med Samhall AB skulle bidraget 2009 motsvara 24,4 miljoner arbetstimmar. Utfallet blev något högre och upp- gick till 24,6 miljoner arbetstimmar.

Tabell 4.18 Program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (Samhall AB och lönebi- drag m.m.)

 

2011

2012

2013

2014

Volymer (tusental) 1

96

96

96

96

Utgifter (Mnkr)

16 089

16 331

16 314

16 383

1 Volym Samhall AB avser medelantal årsanställda funktionshindrade enligt de beräkningsprinciper bolaget tillämpade t.o.m. 2008.

Inom ramen för resurserna finns en flexibilitet för Arbetsförmedlingen att utifrån de enskilda arbetssökandes behov välja olika typer av insats- er. Detta innebär att ovanstående tabell inte ska tolkas som mer än en beräknad fördelning av de totala resurser regeringen föreslår och beräknar för särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga 2011–2014.

Tabellen nedan avser den ökning av anslaget regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2010 med anledning av sjukförsäkringsreformen. Utöver ökningen av anslaget med 503 miljoner kronor 2010 föreslås att ytterligare 760 miljoner kronor anvisas 2011. Därefter beräknas anslaget höjas med ytterligare 265 miljoner kronor från och med 2012. Sammantaget uppgår därmed nivå- höjningen av anslaget 2010–2012 till 1 528 mil- joner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 16 089 355 000 kronor för 2011. Av dessa medel beräknas 4 405 miljoner kronor för bidrag till Samhall AB i syfte att sysselsätta personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

95

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.19 Härledning av anslagsnivån 2010–2012, för 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

15 215 406

15 215 406

15 215 406

15 215 406

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

760 000

1 025 000

1 025 000

1 025 000

Övriga makro-

 

 

 

 

ekonomiska

 

 

 

 

förutsättningar

113 949

91 052

73 626

142 871

Förslag/beräknat

 

 

 

 

anslag

16 089 355

16 331 458

16 314 032

16 383 277

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusivt beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.7.51:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tabell 4.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

98 730

 

sparande

1 678

2010

Anslag

106 088

1

Utgifts-

105 360

prognos

2011

Förslag

102 893

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

109 266

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

111 215

3

 

 

2014

Beräknat

113 575

4

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 108 172 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 108 575 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 108 423 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålen för anslaget är förvaltningskostnader vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) och kostnader för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Eu- ropeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet är för- valtande och attesterande myndighet för det na- tionella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning avseende programperioden 2007–2013. Svenska ESF-rådet är även ansvarig myndighet för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare inom EU:s ramprogram för solidaritet och han- tering av migrationsströmmar. En redogörelse för denna fond lämnas under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Regeringens överväganden

Erfarenheten visar att hittills beräknade medel för Svenska ESF-rådets arbete med Europeiska fon- den för integration av tredjelandsmedborgare inte täcker behovet. Regeringen anser därför att ansla- get bör tillföras totalt 1 000 000 kronor för detta arbete. Det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmot- tagande bör minskas med motsvarande belopp.

Från och med 2011 överförs från anslaget 100 000 kronor till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppför- da anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen. Anledningen är att avgiftsfinan- sieringen av verksamhetsstödet Hermes upphör och ersätts med anslagsfinansiering. Överföring- en motsvarar den avgift myndigheten tidigare har betalat.

I beräkningarna av anslaget har hänsyn tagits till att medel har avsatts inom programbudgeten för det nationella strukturfondsprogrammet för s.k. tekniskt stöd som får täcka vissa administra- tiva kostnader. Detta stöd ska medfinansieras under anslaget. Hänsyn har även tagits till vissa administrativa medel inom Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 102 893 000 kronor för 2011.

Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

106 088

106 088

106 088

106 088

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

817

1 898

3 417

5 897

Beslut

-699

-706

-716

-732

 

 

 

 

 

Överföring till andra anslag

-100

-101

-102

-105

 

 

 

 

 

Övrigt 3

-3 213

2 087

2 529

2 428

Förslag/ beräknat anslag

102 893

109 266

111 215

113 575

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är prelimi- när och kan komma att ändras.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Vidare minskas anslaget med 158 tkr 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

96

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.7.61:6 Europeiska socialfonden m.m. motsvarar detta belopp cirka 6 224 miljoner kro-

för perioden 2007–2013

Tabell 4.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

631 674

 

Anslags-

1 520 031

 

sparande

2010

Anslag

1 095 000

1

Utgifts-

1 022 646

prognos

2011

Förslag

1 346 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

1 562 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

1 576 000

 

 

 

2014

Beräknat

1 334 000

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

nor. På anslaget tillkommer den statliga medfi- nansieringen av insatser inom programmet för kompetensutveckling av sysselsatta om totalt cirka 1 793 miljoner kronor för programperio- den.

De för programperioden genom beslut inteck- nade medlen under anslaget uppgår per den 30 juni 2010 till 4 047 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av den totala ramen. Från årets början till och med juni har 555 miljoner kronor betalats ut. Anslagssparandet från 2009 uppgår till 1 520 miljoner kronor.

Ändamålet för anslaget är utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperio- den 2007–2013. Utbetalningarna avser delfinan- siering av det nationella strukturfondsprogram- met för regional konkurrenskraft och sysselsätt- ning. Från anslaget utbetalas även den statliga medfinansieringen av insatser inom programmet för kompetensutveckling av sysselsatta. Svenska ESF-rådet svarar för utbetalningarna under anslaget.

Bidraget från Europeiska socialfonden uppgår till cirka 691,5 miljoner euro under programperio- den. Beräknat på en valutakurs om 9 kronor per euro enligt gällande förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 750 000 000 kronor under 2012–2015.

Skälen för regeringens förslag: Verksamheten inom det nationella strukturfondsprogrammet omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

Tabell 4.23 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010

2011

2012

2013–2015

 

 

 

 

 

 

Ingående åtaganden

1 545 300

2 596 741

2 922 718

-

-

 

 

 

 

 

 

Nya åtaganden

1 707 302

1 600 000

2 425 657

-

-

Infriade åtaganden

-655 861

-1 274 023

-1 598 375

-1 975 160

-1 774 840

 

 

 

 

 

 

Utestående åtaganden vid årets slut

2 596 741

2 922 718

3 750 000

-

-

 

 

 

 

 

 

Erhållet/föreslaget bemyndigande

2 700 000

2 950 000

3 750 000

-

-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

97

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår en förändring av anslags- nivåerna inom anslaget, vilket ska ses mot bak- grund av att regeringen fr.o.m. 2011 vill förändra principen för budgetering av fleråriga EU- relaterade verksamheter med anslag på stats- budgeten. Programmen har i flera fall kommit igång senare än beräknat, vilket förskjuter utgifterna framåt i tiden med stora anslags- behållningar som följd. Regeringen föreslår nu att denna budgeteringsprincip ersätts med att riksdagen i stället anvisar medel för att täcka de utgifter som bedöms bli redovisade mot anslaget. Förändringarna är av teknisk karaktär och förväntas inte påverka verksamhetens villkor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 346 000 000 kronor för 2011.

Tabell 4.24 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

1 095 000

1 095 000

1 095 000

1 095 000

Förändring till följd av:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut

 

 

 

-225 000

 

 

 

 

 

Övrigt

251 000

467 000

481 000

464 000

 

 

 

 

 

Förslag/ beräknat

 

 

 

 

anslag

1 346 000

1 562 000

1 576 000

1 334 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 200/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

4.7.71:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Tabell 4.25 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

25 521

 

Anslags-

1 172

 

sparande

2010

Anslag

27 349

1

Utgifts-

27 264

prognos

2011

Förslag

27 408

 

 

 

2012

Beräknat

27 670

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

28 055

3

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

28 662

4

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 27 407 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 27 408 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 27 370 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskost- nader och finansieringsbidrag för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

IFAU:s uppdrag är att främja, stödja och genomföra uppföljningar och utvärderingar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, studier av arbetsmarknadens funktionssätt, ut- värdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet samt utvär- dering av socialförsäkringens effekter på arbets- marknaden. Myndigheten ska särskilt fokusera på de samlade effekterna av den arbetsmarknads- politiska verksamheten och de reformer och särskilda uppdrag regeringen fattar beslut om inom detta område.

Myndigheten ska vidare sprida information om resultaten av sina uppföljningar, utvärde- ringar och studier till andra myndigheter och intressenter.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under ramanslaget 1:7 Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 800 000 kronor under 2012– 2014.

Skälen för regeringens förslag: IFAU beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå längre än ett år, vilket medför utgifter för kommande budgetår.

98

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.26 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010

2011

2012

2013–2014

Ingående åtaganden

6 849

7 650

7 750

-

-

 

 

 

 

 

 

Nya åtaganden

5 478

5 700

5 700

-

-

 

 

 

 

 

 

Infriade åtaganden

-4 677

-5 600

- 5 600

-5 600

-2 250

Utestående åtaganden

7 650

7 750

7 850

-

-

 

 

 

 

 

 

Erhållet/föreslaget bemyndigande

10 800

10 800

10 800

-

-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringens överväganden

Arbetsmarknadspolitiska program utgör en stor offentlig utgift. Det är därför viktigt att följa upp och utvärdera insatsernas och Arbetsförmedling- ens effektivitet. IFAU utgör en viktig resurs i detta arbete. IFAU ska även genomföra utvärde- ringar av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet samt utvär- dera socialförsäkringens effekter på arbetsmark- naden.

IFAU har under 2009 genomfört sitt uppdrag med goda resultat. De rapporter och Working Papers som myndigheten publicerat under 2009 har haft hög trovärdighet och kvalitet.

IFAU får åta sig såväl bidragsfinansierade som avgiftsbelagda utvärderingsuppdrag. Under 2009 finansierade IFAU knappt 15 procent av sin verksamhet med hjälp av externa anslag och avgifter, vilket var mindre än 2008 då andelen uppgick till knappt en femtedel. Nedgången i externa medel under 2009 motsvarade av en lika stor uppgång i förvaltningsanslagets andel av IFAU:s totala finansiering.

Från och med 2011 överförs från anslaget 60 000 kronor till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upp- förda anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen. Anledningen är att avgiftsfinan- sieringen av verksamhetsstödet Hermes upphör och ersätts med anslagsfinansiering. Överföring- en motsvarar det belopp myndigheten tidigare betalat som en avgift.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 27 408 000 kronor för 2011.

Tabell 4.27 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

27 349

27 349

27 349

27 349

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

119

382

767

1 416

Överföring till andra anslag

-60

-61

-61

-63

Övrigt 3

 

 

 

-40

Förslag/beräknat anslag

27 408

27 670

28 055

28 662

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Anslaget minskas 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

4.7.81:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tabell 4.28 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

53 922

 

Anslags-

949

 

sparande

 

 

 

1

Utgifts-

 

2010

Anslag

55 104

prognos

54 802

2011

Förslag

55 561

 

 

 

2012

Beräknat

56 101

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

56 882

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

58 108

3

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 55 561 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 55 484 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). IAF är förvaltningsmyndighet för tillsyn- en av arbetslöshetsförsäkringen och ska utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna samt ha tillsyn över Arbetsförmedlingens hantering av ärenden som påverkar arbetslöshetsförsäkringen.

99

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 55 561 000 kronor för 2011.

Tabell 4.29 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

55 104

55 104

55 104

55 104

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

457

997

1 778

3 085

Övrigt 3

 

 

 

-81

Förslag/beräknat anslag

55 561

56 102

56 882

58 108

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Anslaget minskas 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

4.7.91:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

Tabell 4.30 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

50 482

 

sparande

0

2010

Anslag

52 008

1

Utgifts-

 

prognos

52 008

2011

Förslag

52 444

 

 

 

2012

Beräknat

53 036

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

53 807

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

54 904

3

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 52 444 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 52 371 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är bidrag till förvalt- ningskostnader i den kompletterande arbetslös- hetskassan Alfa. Utgifterna avser administration- en av grundbeloppet för de personer som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Regeringens överväganden

Under 2009 fick totalt 42 600 personer ersätt- ning från Alfakassan, varav 17 400 personer var anslutna och 25 200 ej anslutna till kassan. Antal- et anslutna ersättningstagare ökade med 36 pro- cent och icke anslutna med 5 procent mellan 2008 och 2009. Ökningen av antalet ersättnings-

tagare var en konsekvens av den högre arbetslös- heten. Under 2009 var handläggningstiderna i Alfakassan långa, men under våren 2010 har handläggningstiderna sjunkit.

Administrationsavgiften som tas ut av dem som inte är anslutna till Alfakassan har varierat kraftigt under 2009, från 12 till 22 kronor. I januari 2010 sänktes avgiften till 17 kronor för att återigen höjas till 24 kronor per ersättnings- dag i juli 2010.

Regeringen förslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 52 444 000 kronor för 2011.

Tabell 4.31 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

Anvisat 2010 1

52 008

52 008

52 008

52 008

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

436

1 028

1 799

2 973

Övrigt 3

 

 

 

-77

Förslag/beräknat anslag

52 444

53 036

53 807

54 904

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Anslaget minskas 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

4.7.101:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tabell 4.32 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

7 703

 

Anslags-

0

 

sparande

2010

Anslag

8 303

1

Utgifts-

8 303

prognos

2011

Förslag

8 303

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

8 303

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

8 303

 

 

 

2014

Beräknat

8 303

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålet för anslaget är bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för de åtaganden sven- ska staten har för verksamheten samt kompen- sation för de ökade kostnader som uppstår för Finland och Norge till följd av att utbildnings- tjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en svensk statlig stiftelse som enligt en överens-

100

kommelse med Finland och Norge sedan 1990 anordnar utbildningar. Syftet är att främja åtgärder som bidrar till att utveckla arbets- marknaden och att stärka det regionala sam- arbetet för i första hand de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige. För att uppnå detta ska stiftelsen bl.a. utveckla, organisera och genomföra utbildningar inom avtalade om- råden. Samtliga medverkande länder har en riks- rekrytering till utbildningarna. Förutom stats- bidraget finansierar stiftelsen verksamheten genom intäkter från kurs- och uppdragsverk- samhet. Utöver stiftelsens stadgar regleras verksamheten av en överenskommelse mellan länderna som omförhandlas vart fjärde år.

Regeringens överväganden

Verksamheten under 2009 har i huvudsak avsett tillhandahållande av arbetsmarknadsutbildningar, gymnasieutbildningar samt anpassade företags- utbildningar. Under 2009 har elevtillströmning- en på stiftelsens 295 avtalade utbildningsplatser varit bättre än tidigare år och den totala belägg- ningen har uppgått till 103 procent. Den höga elevtillströmningen under 2009 beror på att Sverige har utnyttjat möjligheten att använda fler platser än de avtalade årsplatserna. Avtalade års- platser har utifrån överenskommelsen från 2006 fördelats mellan länderna på följande sätt: Finland 80, Norge 70 och Sverige 145 årsplatser. För verksamhetsåret 2009 redovisar stiftelsen en omsättning på cirka 70 miljoner kronor (se vidare avsnitt 4.4.9).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 8 303 000 kronor för 2011.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.7.111:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Tabell 4.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

2 963 843

 

Anslags-

672 488

 

sparande

 

 

 

1

Utgifts-

 

2010

Anslag

3 420 000

prognos

1 350 000

2011

Förslag

976 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

768 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

709 000

 

 

 

2014

Beräknat

776 000

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålet för anslaget är ersättningar till arbets- tagare för lönefordringar enligt lönegarantilagen (1992:497) vid konkurs och vid företagsrekonst- ruktion enligt lagen (1996:764) om företagsre- konstruktion. Anslaget ska även täcka administ- rativa kostnader hos Kammarkollegiet för för- valtning av anslaget. Från anslaget ersätts också länsstyrelserna för arbetet med att betala ut er- sättning för lönefordringar.

Lönegarantiersättningen utgör ett skydd om arbetsgivaren går i konkurs eller genomgår en företagsrekonstruktion och den anställde har utestående lönefordringar. Anslaget är nettobud- geterat, vilket innebär att belopp som återkrävs vid konkurser och företagsrekonstruktioner förs till anslaget och får användas för utbetalning av ersättning. De viktigaste utgiftsstyrande fakto- rerna för anslaget är utvecklingen av antalet kon- kurser och företagsrekonstruktioner, antalet anställda och deras lönenivåer, liksom antalet da- gar som lönegarantiersättningen utbetalas. En begränsning av utgifterna utgörs av det lagstad- gade maxbeloppet som motsvarar fyra gånger basbeloppet per person. Inkomstsidan påverkas av hur stora tillgångar som kan återkrävas vid konkurser och företagsrekonstruktioner.

Regeringens överväganden

Regeringen tillkallade under 2003 en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en förändrad finansiering av lönegarantin. I augusti 2004 överlämnade utredaren sitt betänkande Lönegarantiförsäkring - en partsfråga (SOU 2004:93). I utredningen föreslås i huvudsak att lönegarantin frikopplas från statens budget genom en överenskommelse mellan regeringen

101

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

och arbetsmarknadens parter. Vidare föreslås att en obligatorisk lönegarantiförsäkring i privat regi införs, som omfattar såväl organiserade som oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare. Utredningens förslag har remissbehandlats. Regeringen bedömer att det inte finns skäl att gå vidare med utredningens förslag.

Skatteverket och Länsstyrelsen i Stockholms län har på egna initiativ inkommit med förslag om ändringar av lönegarantireglerna. Regeringen har inte för avsikt att gå vidare med dessa förslag.

Som ett led i arbetet med att förbättra förut- sättningarna för företag har riksdagen beslutat att det från och med den 1 januari 2009 är möjligt för företag att använda lös egendom som säkerhet för lån i näringsverksamhet. Syftet är att förstärka säkerheten, så att det blir lättare för fö- retag att låna medel. Samtidigt beslutade riksda- gen att avskaffa statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti. En sådan ändring inne- bär att konkurser belastar statens finanser i stör- re utsträckning än tidigare, framför allt genom att staten går miste om intäkter. Sedan 2009 har medel som återkrävts vid konkurser och före- tagsrekonstruktioner och som nettobudgeteras på anslaget för bidrag till lönegarantiersättning minskat. Under 2008 fick staten tillbaka knappt 30 procent av utbetalda lönegarantier. Under 2009 har återkraven legat på knappt 10 procent, vilket ökar utgifterna för lönegarantin jämfört med tidigare år. Utfallet hittills i år visar dock på en viss ökning av återkraven jämfört med 2009.

För 2009 uppgick bruttoutgifterna på anslaget för lönegarantiersättningen till 3 326 miljoner kronor, de administrativa utgifterna till drygt 19 miljoner kronor (de administrativa utgifterna belastar anslaget nästkommande budgetår) och inkomsterna till 362 miljoner kronor. Inkom- sterna under första halvåret 2010 har ökat med 6,5 procent samtidigt som bruttoutgifterna har minskat med drygt 50 procent jämfört med mot- svarande period 2009 (se tabell 4.34). Nettout- gifterna har därmed minskat med knappt 60 pro- cent första halvåret 2010 jämfört med motsva- rande period 2009. Anslagssparandet från 2009 har förts bort som en indragning av anslags- belopp.

Tabell 4.34 Nettoutgifter m.m. för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning första halvåret 2009 respektive 2010

Miljoner kronor

 

Bruttoutgifter

Inkomster

Nettoutgifter

1:a halvåret 2009

1 889

179

1 709

1:a halvåret 2010

928

191

737

 

 

 

 

Antalet företagskonkurser uppgick till 3 800 un- der första halvåret 2010, vilket är en minskning med knappt 10 procent jämfört med motsvaran- de period 2009 (se tabell 4.35). Antalet anställda i de aktuella företagen uppgick till 11 400, vilket är 34 procent färre än motsvarande period 2009.

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion inför- des den 1 juni 2005. Antalet rekonstruktioner uppgick till 224 under första halvåret 2010 och har därmed minskat med 25 procent jämfört med motsvarande period 2009. Antalet berörda anställda i företagsrekonstruktioner uppgick till drygt 2 900 personer och har minskat med 18 600 personer jämfört med motsvarande pe- riod 2009. Antalet personer som har fått löne- garantiersättning vid konkurs eller företagsre- konstruktion uppgick till drygt 32 000 under pe- rioden juli 2009–juni 2010 (se tabell 4.36), vilket är en minskning med 5 500 personer jämfört med motsvarande period föregående år. Den genomsnittliga ersättningen per person, inklusi- ve arbetsgivaravgift, uppgick till 63 800 kronor under denna period och har därmed minskat med 9 procent jämfört med motsvarande period 2008/2009. Det genomsnittliga antalet dagar med lönegarantiersättning vid konkurs eller fö- retagsrekonstruktion uppgick till 46, vilket är 5 dagar färre jämfört med motsvarande period 2009.

Tabell 4.35 Företagskonkurser m.m. budgetåret 2007– första halvåret 2010

 

2007

2008

2009

Första

 

 

 

 

halv

 

 

 

 

året

 

 

 

 

2010

Antal företagskonkurser

5 800

6 300

7 600

3 800

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

företagsrekonstruktioner

74

146

243

224

 

 

 

 

 

Antal anställda berörda av

 

 

 

 

företagskonkurser

12 700

19 400

29 100

11 400

 

 

 

 

 

Antal anställda berörda av

 

 

 

 

företagsrekonstruktioner

2 000

5 100

11 400

2 900

Källa: Tillväxtanalys och Kammarkollegiet.

102

Tabell 4.36 Antal personer med lönegarantiersättning m.m. 2007– första halvåret 2010

 

2007

2008

2009

Juli 2009–

 

 

 

 

Juni 2010

Antal personer med

 

 

 

 

lönegarantiersättning

15 600

23 000

39 200

32 000

 

 

 

 

 

Genomsnittlig ersätt-

 

 

 

 

ning per person

56 500

56 300

79 300

63 800

 

 

 

 

 

Genomsnittligt antal

 

 

 

 

ersättningsdagar per

 

 

 

 

person

54

45

61

46

Källa: Kammarkollegiet.

Tabell 4.37 Antal personer med lönegarantiersättning m.m. uppdelat på företagskonkurs och företagsrekonstruktion 2009–första halvåret 2010

 

2009

Juli 2009 –

 

 

Juni 2010

Antal personer med lönegaranti-

29 100

24 500

ersättning vid konkurs

Antal personer med lönegarantiersätt-

11 400

8 400

ning företagsrekonstruktion

Genomsnittlig ersättning per person

81 000

73 400

vid konkurs

Genomsnittlig ersättning per person

77 500

39 700

vid företagsrekonstruktion

Genomsnittlig antal ersättningsdagar

53

51

per person vid konkurs

Genomsnittligt antal ersättningsdagar

75

26

per person vid företagsrekonstruktion

Källa: Kammarkollegiet.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Jämfört med anvisade medel på statsbudgeten för 2010 beräknas utgifterna bli 2 070 miljoner kronor lägre på grund av att antalet konkurser och företagsrekonstruktioner har minskat mer än tidigare beräknat. Jämfört med 2010 års vår- proposition beräknas utgifterna bli 274 miljoner kronor lägre 2011, 132 miljoner kronor lägre 2012, 11 miljoner kronor lägre 2013 och 116 mil- joner högre 2014.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 976 000 000 kronor för 2011.

Tabell 4.38 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

3 420 000

3 420 000

3 420 000

3 420 000

Förändring till följd av:

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga makro-

 

 

 

 

ekonomiska

 

 

 

 

förutsättningar

-2 444 000

-2 652 000

-2 711 000

-2 644 000

 

 

 

 

 

Förslag/

 

 

 

 

beräknat anslag

976 000

768 000

709 000

776 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

103

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5 Arbetsliv

5.1Omfattning

Arbetslivspolitiken är indelad i områdena Arbetsmiljö, Arbetsrätt och Lönebildning.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöområdet omfattar insatser för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. I området ingår Arbetsmiljöverkets tillsyn och övrig verksamhet. Vidare ingår bl.a. stöd till den regionala skydds- ombudsverksamheten. Resultat inom arbets- miljöområdet redovisas under avsnitt 5.4.1. Verksamheten vid Arbetsmiljöverket redovisas på anslagsnivå under avsnitt 5.7.1.

Arbetsrätt

Arbetsrättsområdet behandlar de arbetsrättsliga frågorna, förutom den del som avser statlig arbetsrätt (se redovisning av Statliga arbetsgi- varfrågor inom utgiftsområde 2 Samhällseko- nomi och finansförvaltning).

Resultat redovisas under avsnitt 5.4.2. Verk- samheterna vid Arbetsdomstolen och Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar redovisas på anslagsnivå, under avsnitten 5.7.2 och 5.7.3.

Lönebildning

Lönebildningsområdet avser insatser för en väl fungerande lönebildning och medling i arbets- tvister. I området ingår Medlingsinstitutets verk- samhet, som bl.a. avser kostnader för medling, informationsarbete och statistikproduktion.

Resultat inom lönebildningsområdet redovisas under avsnitt 5.4.3. Verksamheten vid Medlings- institutet redovisas på anslagsnivå under avsnitt 5.7.5.

105

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5.2

Utgiftsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsliv

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Budget

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

 

2009

2010 1

2010

2011

2012

2013

2014

2:1 Arbetsmiljöverket

559

575

583

591

602

604

617

 

 

 

 

 

 

 

 

2:2 Arbetsdomstolen

28

30

29

30

30

31

32

2:3 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

0

0

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

2:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

31

33

29

33

33

33

33

 

 

 

 

 

 

 

 

2:5 Medlingsinstitutet

46

55

50

56

57

57

59

2008 14 23:6 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet2

1

0

0

0

0

0

0

Summa Arbetsliv

666

693

690

710

721

725

740

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Anslaget 2008 14 23:6 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet är uppfört som ett äldreanslag till följd av att tidigare anställda vid Arbetslivsinstitutet har rätt att begära pensionsersättning till och med 2011.

Utgifterna för arbetslivspolitiken 2010 beräknas bli 24 miljoner kronor högre jämfört med utgifterna under 2009. Ökningen beror främst på ökade satsningar inom arbetsmiljöpolitiken. I jämförelse med anvisade medel i statsbudgeten för 2010 förväntas de prognostiserade utgifterna för 2010 i det närmaste bli oförändrade. Jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition beräk- nas de totala utgifterna för området Arbetsliv bli 25 miljoner kronor lägre 2010, vilket främst beror på att utgifterna under anslaget 2:1 Arbets- miljöverket beräknas bli lägre. Därefter beräknas utgifterna för området bli marginellt lägre under perioden 2011–2014 jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition.

5.3Mål

5.3.1Målet för arbetslivspolitiken

Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvill- kor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. Arbetslivspolitiken ska bidra till att nå målen för den ekonomiska politiken och därmed även medverka till att skapa förutsättningar för en hög och uthållig tillväxt samt full sysselsättning.

Mål för arbetslivspolitikens tre delområden

Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt motverkar att män- niskor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förut- sättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexi- bilitet, trygghet och inflytande.

Lönebildning: En lönebildning i samhällseko- nomisk balans samt arbetsfred.

Resultatredovisningen i det följande görs i förhållande till målen inom arbetslivspolitiken (se vidare avsnitten 5.4.1, 5.4.2 och 5.4.3).

5.3.2EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning

Sysselsättningsriktlinjerna för 2009 utgjorde, vid sidan av de allmänna ekonomiska riktlinjerna, en integrerad del av riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning inom ramen för den s.k. Lissabon- strategin. Sysselsättningsriktlinjerna ska beaktas i den nationella sysselsättningspolitiken (se avsnitt 4.3.2).

Regeringen anser att arbetsmiljöpolitiken och regeringens insatser inom arbetsrätt och löne- bildning bidrog till målet full sysselsättning ge- nom att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och genom att verka för en

106

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sysselsättningsfrämjande utveckling av arbets- kostnader (riktlinjerna 17, 21 och 22).

I början av oktober 2009 presenterade regeringen Sveriges handlingsprogram för till- växt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009 (skr. 2009/10:34) i form av en skrivelse till riksdagen. Skrivelsen behandlades av riksdagen i slutet av 2009 (rskr. 2009/10:148).

Lissabonstrategin ersätts under 2010 av en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, kallad Europa 2020-strategin.

5.4Resultat och analys

Resultat utifrån indikatorerna

Diagram 5.1 Antal dödsfall i arbetsolyckor 1993–2009

Antal förvärvsarbetande

160

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

Källa: Arbetsmiljöverket/ISA,och Försäkringskassan.

 

 

 

 

 

 

 

5.4.1Arbetsmiljö

Enligt regeringen kan en god arbetsmiljö främja flexibilitet, produktivitet och konkurrens. De indikatorer för arbetsmiljön som används för att redovisa resultaten inom verksamhetsområdet är följande:

Antal dödsfall i arbetsolyckor. Källa: Arbetsmiljöverket/Försäkringskassan.

Antal anmälda arbetsolyckor. Källa: Arbetsmiljöverket/Statistiska centralbyrån (AKU) och Eurostat.

Antal anmälda arbetssjukdomar. Källa: Arbetsmiljöverket/Statistiska centralbyrån.

Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär. Källa: Arbetsmiljö- verket/Statistiska centralbyrån.

Antalet dödsolyckor minskade under 2009 med 13 personer jämfört med 2008 och totalt omkom 40 personer i arbetsolyckor. Bortsett från 1994 då fartyget Estonia förliste minskade utvecklingen av antalet dödsolyckor fram till 2000-talet, för att därefter ligga på en tämligen jämn nivå. Mellan 2005 och 2007 ökade dock antalet dödsolyckor. Ökningen fortsatte under första halvåret 2008 för att därefter avta och hamna på en lägre nivå än 2007. Minskningen fortsatte även under 2009 till en ny lägsta nivå.

De som har omkommit har i första hand varit verksamma inom tillverkningsindustri, bygg- verksamhet, jord- och skogsbruk samt transportrelaterade arbeten. När det gäller egenföretagare är det i hög grad jord- och skogsbruk som har drabbats. Sverige har, enligt statistik från Eurostat, förhållandevis få döds- olyckor i ett internationellt perspektiv. Antalet

Anställda och ohälsa. Källa: Arbetsmiljö- dödsolyckor per 100 000 sysselsatta uppgick till

verket och Statistiska centralbyrån

cirka 1,4 personer under 2009 jämfört med cirka

 

2,2 personer under 2007 i länderna inom EU15.

Diagram 5.2 Antal anmälda arbetsolyckor i Sverige 1993– 2009

Antal per tusen förvärvsarbetande

14.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, Statistiska centralbyrån (AKU).

 

 

 

 

 

107

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Antalet arbetsolyckor minskade kraftigt under perioden 2003–2009, främst bland män. Efter en uppgång i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ligger nu frekvensen anmälda arbetsolyckor på en lägre nivå än i mitten av 1990-talet (se diagram 5.2). Anmälda olyckor, som inte har gett upphov till sjukfrånvaro, ligger dock fortfarande kvar på en hög nivå. För kvinnor har halkskador och andra fall varit den vanligaste orsaken till olyckor, medan det för män varit olyckor på grund av förlorad kontroll över exempelvis maskiner, verktyg och fordon.

Diagram 5.3 Antal anmälda arbetsolyckor med mer än tre sjukdagar inom EU15 och Sverige 1997–2007

Antal per 100 000 sysselsatta inom nio gemensamma branscher

6 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 000

 

 

 

Män EU15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor EU15

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

Män Sv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor Sv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

Källa: Eurostat.

Anm. Data finns bara mellan åren 1997 och 2007.

Bland män minskade antalet arbetsolyckor som gav upphov till mer än tre sjukdagar i både Sverige och EU15, men bland kvinnor inom EU15 skedde, till skillnad mot för svenska kvinnor, en mindre ökning mellan 2006 och 2007. Frekvensen av arbetsolyckor är betydligt högre inom EU15 än i Sverige (se diagram 5.3).

Diagram 5.4 Antal anmälda arbetssjukdomar 1993–2009

Antal per tusen förvärvsarbetande arbetstagare och egenföretagare

20.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

 

16.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

14.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

Källa: Arbetsmiljöverket/ISA, Statistiska centralbyrån (AKU).

Anm. Förändringarna mellan 1993 och 1994 beror på ändrade regler som föregicks av en omfattande informationskampanj som resulterade i ett kraftigt ökat antal anmälningar 1993.

Antalet anmälda arbetssjukdomar har minskat kraftigt sedan 2003. Mellan 2003 och 2009 var nedgången cirka 65 procent för både män och kvinnor (se diagram 5.4). Den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar är fysisk belastning, vilka svarar för ungefär hälften av samtliga anmälningar. Organisatoriska eller sociala faktorer ligger bakom mer än var femte anmälan och är därmed den näst vanligaste orsaken till arbetssjukdom.

Diagram 5.5 Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär 1997–2010

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45%

 

M än

 

 

 

 

 

 

 

 

40%

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

35%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

08

10

Källa: Arbetsmiljöverket, Statistiska centralbyrån (AKU).

Anm. Uppgifterna bygger på den egna bedömningen av dem som ingår i undersökningen arbetsorsakade besvär.

Från mitten av 1990-talet fram till och med 2003 ökade den andel av sjukfrånvaron som uppgavs vara arbetsrelaterad. Därefter har denna andel mer än halverats. Särskilt markant var minskningen för män mellan 2006 och 2010 (se diagram 5.5).

Diagram 5.6 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos kvinnor 1997–2008

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

Ofta trött

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värk skuldror, axlar

 

 

 

 

 

30

 

 

 

Besvär med sömnen

 

 

 

 

 

 

 

Ängslan, oro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

Källa: Statistiska centralbyrån (ULF).

 

 

 

 

 

 

 

108

Diagram 5.7 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos män

1997–2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ofta trött

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

Värk skuldror, axlar

 

 

 

 

 

 

50

 

 

Besvär med sömnen

 

 

 

 

 

 

 

 

Ängslan, oro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

Källa: Statistiska centralbyrån (ULF).

 

 

 

 

 

 

 

Anm. Från och med 2006 ändrades datainsamlingen i undersökningen rörande

 

Anställda och ohälsa, vilket betyder betydligt färre svarande jämfört med tidigare

år. Förändringar fr.o.m. 2006 bör därför tolkas med försiktighet.

 

 

 

Ovanstående diagram illustrerar upplevda besvär avseende olika symptom hos förvärvsarbetande som kan ha en koppling till arbetslivet. Som framgår finns det skillnader mellan kvinnor (diagram 5.6) och män (diagram 5.7), då kvinnor i högre utsträckning än män upplever sig ha besvär i samtliga fall. För 2008 ses dock en tydlig minskning av andelen kvinnor som ofta är trötta och har värk i skuldror och axlar. Andelen kvin- nor som har besvär med sömnen och upplever ängslan och oro har också minskat något. Andel- en män som ofta är trötta har minskat medan andelen män med övriga besvär är ungefär densamma som tidigare.

Verksamhet vid Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets kärnuppgift är tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen m.m. Arbets- miljöverket meddelar också föreskrifter och allmänna råd med stöd av i första hand arbets- miljölagen, ansvarar för införlivandet av ett antal EU-direktiv och bedriver informationsverk- samhet inom arbetsmiljöområdet. I det följande ges en kortfattad beskrivning av verksamheten.

Vid planering och prioritering av inspektions- verksamheten väljs de arbetsställen ut som be- döms ha de största arbetsmiljöriskerna. Därut- över avser en del insatser s.k. obligatorisk tillsyn, dvs. sådan som föranleds av initiativ av skyddsombud, olycksfallsutredningar m.m. Av tabellerna 5.2 och 5.3 framgår utvecklingen avseende antalet tillsynsbesök respektive antalet besökta arbetsställen de senaste åren.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 5.2 Antal tillsynsbesök 2006–2009

År

2006

2007

2008

2009

Antal besök

40 000

36 300

33 200

30 000

 

 

 

 

 

Källa: Arbetsmiljöverket.

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.3 Antal besökta arbetsställen 2006–2009

 

År

2006

2007

2008

2009

Antal besök

22 500

20 400

19 200

19 200

 

 

 

 

 

Källa: Arbetsmiljöverket.

 

 

 

 

Arbetsmiljöverkets anslag minskade under perioden 2007–2009, vilket har inneburit ett minskat antal tillsynsbesök och färre besökta arbetsställen.

Samtidigt har ett mål, för Arbetsmiljöverket på tillsynsområdet, varit att öka den del av inspek- törernas tid som används till inspektion, för att där igenom öka antalet besökta arbetsställen.

Antalet arbetsställebesök per inspektör ökade med 5 procent under 2009, varför målet anses ha uppnåtts. Antalet förelägganden och förbud ökade med 17 procent under 2008, men minskade något under 2009.

Uppföljningsbesök på arbetsställen utgjorde drygt 30 procent av det totala antalet inspek- tioner, vilket innebär att andelen uppföljnings- besök är oförändrad. Sådana återbesök säker- ställer att brister i arbetsmiljön åtgärdas.

Omfattande tillsynsinsatser som sker samti- digt över hela landet används i ökad utsträck- ning, eftersom de får större spridningseffekter än enstaka insatser. Särskilda tillsynsinsatser har gjorts inom vård och omsorg i ordinärt boende. Samverkan sker med Socialstyrelsen och Försäk- ringskassan kring den boendes behov och den anställdes arbetsmiljö. Exempel på andra riktade tillsynsinsatser under året är ergonomi i butik, tillsyn på arbetsställen med många unga anställda, riskbedömning på mindre företag som arbetar med bygginstallationer, däckverkstäder, hyvlerier, sågverk och jord- och skogsbruk.

Marknadskontroll av olika produkter är en viktig del av tillsynsarbetet. Under året öppnades cirka 100 marknadskontrollärenden och lika många avslutades.

Genom revidering av befintliga föreskrifter utfärdades fem nya föreskrifter under året sam- tidigt som fyra föreskrifter upphävdes. Därtill har Arbetsmiljöverket deltagit i ett omfattande internationellt och nationellt standardiserings- arbete.

109

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

På informationsområdet har bl.a. flera inter- aktiva tjänster skapats på Arbetsmiljöverkets hemsida och besöken på hemsidan har ökat med 25 procent under 2009 jämfört med 2008. För att förstärka informationen till utländska företag och till utländsk utstationerad arbetskraft har boken ”Utstationering – regler för utlands- anställda som arbetar i Sverige en begränsad tid” tagits fram. Vidare har ett antal informations- produkter i samband med större tillsynsinsatser utarbetats.

Arbetsmiljöverket arbetar med regeringens satsning att minska företagens administrativa kostnader. Enligt Tillväxverkets mätningar har exempelvis en förändring av redovisningskrav inneburit en besparing för företagen med cirka 126 miljoner kronor per år (skr. 2009/2010:226).

Genom de insatser på olika områden som redovisats ovan är den sammantagna bilden att Arbetsmiljöverket använder sina tilldelade resurser i linje med sitt uppdrag på ett effektivt och väl avvägt sätt.

Skyddsombudens roll

Skyddsombuden är en viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombu- dens uppgift är att aktivera och vara ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbetsmiljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där det saknas skyddskommittéer. Staten ger årligen ett bidrag till den regionala skyddsombudsverksamheten. Regeringen gav 2009 ett uppdrag åt Ekonomi- styrningsverket (ESV) att se över rutinerna för administration och redovisning av hur det statliga stödet till regional skyddsombuds- verksamhet används och vid behov utarbeta nya rutiner. Uppdraget redovisades den 18 septem- ber 2009 (Ekonomistyrningsverkets Rapport 2009:27 Regionala skyddsombud - förslag till nya rutiner för administration och redovisning av det statliga stödet till regional skydds- ombudsverksamhet). Rapporten har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Särskild satsning på arbetsmiljö

I budgetpropositionen för 2009 avsattes 33 mil- joner kronor 2009, 45 miljoner kronor 2010 och 47 miljoner kronor per år från och med 2011 för extra arbetsmiljöinsatser. Satsningen utgår från

inriktningen för den förnyade arbetsmiljö- politiken, som innebär att politiken ska bidra till den samlade jobbpolitiken samt att den ska lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkur- renskraft. Arbetsmiljöverket har därför tillförts extra medel inom tre områden; informations- och kunskapssatsning, förstärkt information till utländska företag och arbetstagare samt marknadskontroll och standardiseringsarbete.

Informations- och kunskapssatsning

Syftet är att förstärka Arbetsmiljöverkets infor- mations- och kunskapsspridning om arbetsmil- jöfrågor så att fler arbetsplatser, även de minsta, stimuleras till ett effektivt arbetsmiljöarbete. Under 2009 tog Arbetsmiljöverkets externa informationsarbete flera steg i syfte att öka sin kvalitet och kvantitet. En kraftigt ökad efter- frågan på information i digital form märktes under 2009. De extra medel verket fick innebar också att externa intressenter i högre grad än tidigare kunde involveras. Därmed kunde informationen anpassas till mottagarna och lägga grunden till en ökad grad av interaktivitet.

Förstärkt information till utländska företag och arbetstagare

Satsningen innebär att informationen om bl.a. arbetsmiljöregler till utländska företagare och arbetstagare ökar. För att förstärka informa- tionen till utländska företag och utländsk arbets- kraft (utstationerade) har Arbetsmiljöverket under 2009 tagit fram en bok på svenska och engelska som innehåller de aktuella lagtexterna samt en översikt över vad som gäller vid utstationering i Sverige. Informationen har också översatts till flera andra språk.

Marknadskontroll och standardiseringsarbete

Marknadskontroll är en obligatorisk uppgift som följer av EU-medlemskapet och en central del av åtgärderna för en väl fungerande inre marknad för säkra varor. Deltagande i standardiseringsar- betet är en viktig del i regelarbetet. De extra medlen syftar till att förstärka Arbetsmiljö- verkets insatser inom dessa områden. Arbets- miljöverket är marknadskontrollmyndighet för fem harmoniserade produktområden, maskiner, personlig skyddsutrustning, enkla tryckkärl, tryckbärande anordningar och utrustning för explosionsfarlig miljö och även för vissa produkter inom "det oharmoniserade området" - de produkttyper som inte omfattas av särskilda EU-gemensamma produktregler. Det handlar

110

om produkter som är avsedda för användning både inom arbetslivet och privat. Under året har Arbetsmiljöverket tagit fram marknadskontroll- program för de fem produktområdena inom det harmoniserade området samt ett program gällande produkter inom det oharmoniserade området. I programmen presenteras förutsätt- ningar för respektive produktområde.

Pilotprojekt

I budgetpropositionen för 2010 föreslogs en satsning under perioden 2010–2012 på samman- lagt 24 miljoner kronor för att i ett pilotprojekt utveckla och prova tillsynsmetod enligt s.k. screening (en genomgång av samtliga arbets- ställen i en bransch genom besök). Arbetsmiljö- verket har i samråd med arbetsmarknadens parter valt den grafiska branschen för detta projekt och tillsynen inom projektet startar hösten 2010.

Arbetsmiljö och lönsamhet

I syfte att stimulera till ökad forskning inom området arbetsmiljö och lönsamhet gav regeringen i samband med budgetpropositionen för 2009 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i uppdrag att utlysa ett särskilt forskningsbidrag. Totalt avsattes 9 miljoner kronor för ändamålet för åren 2009 och 2010. Medlen utlystes under våren 2009 och beslut om bidrag togs i juni 2009. Av de inkomna ansökningarna beviljades fyra stycken, motsvarande bidrag om sammantaget 4,4 miljoner kronor. Resultaten av projekten väntas bli klara under 2011.

Kunskaps- och informationssatsning för att främja jämställdhet och motverka våld och hot i arbetslivet

Under 2009 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en kunskaps- och informationssats- ning för att motverka våld och hot i arbetslivet. Under perioden 2009–2010 avsätts sammanlagt 14 miljoner kronor under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till Arbetsmiljö- verket för genomförandet. Uppdraget har även ett jämställdhetsperspektiv. Projektet ska ge ökad kunskap om de miljöer och situationer där risker för våld och hot kan uppstå och i vilka

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

branscher och yrkesgrupper som riskerna att utsättas för våld och hot är störst. Syftet med insatsen är bl.a. att föra ut den kunskap som finns hos verket för att förebygga hot och våldssituationer.

Minska olyckstalen i jord- och skogsbruket

I syfte att motverka de höga olyckstalen i jord- och skogsbruket avsatte regeringen 10 miljoner kronor under perioden 2008–2009 till att stärka rådgivningen till lantbrukare. Sveriges lantbruks- universitet (SLU) och Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) gavs i uppdrag att i samråd med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) utveckla ett rådgivningskoncept och utbilda rådgivare. Satsningen har resulterat i det gårdsbaserade rådgivningsprojektet, Säkert bondförnuft, vars mål är att halvera olycksfallen inom jordbruket till 2013. Fortsatt finansiering av projektet sker med medel från Sveriges Landsbygdsprogram. Regeringen har tydliggjort att arbetsmiljö är ett prioriterat område i Sveriges Landsbygdsprogram under perioden 2007–2013.

Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd

Regeringen tillsatte i september 2008 ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd (dir. 2008:101) för att på ett samlat sätt få kunskap om aktuella forskningsrön. I rådet ingår forskare och experter från forskningsrelaterade myndigheter och organisationer. Kunskapsrådet har bl.a. publicerat två skrifter, God arbetsmiljö – en framgångsfaktor (SOU 2009:47) och Inklude- rande arbetsliv (SOU 2009:93). Rådets uppdrag har förlängts till den 1 september 2011.

Styrmedelsutredningen

Regeringen beslutade den 6 november 2008 om en särskild utredare med uppdrag att se över be- hovet av och möjligheterna att införa marknads- orienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (dir. 2008:129). I april 2009 lämnade utred- ningen delbetänkandet En ny modell för arbets- miljötillsyn (SOU 2009:40), vilket avser den del av uppdraget som gäller att utreda möjligheterna att koppla marknadsorienterade styrmedel till Arbetsmiljöverkets tillsyn. Utredningen skulle i sitt arbete särskilt beakta det system som har

111

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

införts i Danmark med dels bred genomgång av i princip alla arbetsställen genom s.k. screening och dels utmärkande av resultatet genom offent- liggörande av symboler. I korthet innebär utred- ningens förslag att en ny tillsynsmodell, med delar av den danska modellen som förebild, införs. Delbetänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2010 föreslogs en försöksverksamhet hos Arbetsmiljöverket som kommer att pågå under tre år, där screening tillämpas på en begränsad sektor av näringslivet. Utmärkande genom symboler ingår inte i försöksverksamheten. I november 2009 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Marknads- orienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (SOU 2009:97), där utredningen har gett förslag till incitament som skulle kunna främja efter- levnaden av regler på arbetsmiljöområdet. Slut- betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Sanktionsutredningen

Regeringen beslutade den 11 mars 2010 att en särskild utredare ska överväga och föreslå änd- ringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen som syftar till en klarare och effektivare re- glering för att genomdriva lagstiftningens krav, t.ex. användning av vitesföreläggande, straffsank- tion eller administrativa avgifter (dir. 2010:20). Bakgrunden är bl.a. att ärenden hos polis- och åklagarmyndigheterna som gäller brott mot straffsanktionerade föreskrifter på det aktuella området i många fall lagts ned av olika anled- ningar, t.ex. bristande bevisning och ibland efter långa utredningstider. Arbetsmiljöverket är i dessa fall normalt förhindrat att använda före- läggande eller förbud för att rätta till bristerna. Utredaren ska även eftersträva en enklare och tydligare utformning av de aktuella reglerna och se över att systemet är utformat i enlighet med regeringsformens regler om normgivnings- makten. Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2011.

Nytt direktiv om stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården

Europaparlamentet och rådet beslutade under våren 2010 om ett nytt direktiv om genom-

förande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjuk- vården. Direktivet är baserat på ett avtal mellan arbetsmarkandens parter på EU-nivå och anger minimiregler för skyddet av arbetstagare mot risker för stick- och skärskador. Skälet för regle- ringen är att sådana skador i vissa fall kan leda till överföring av blodsmitta. Vissa ändringar i svensk rätt torde krävas för att genomföra direk- tivet. Direktivet ska vara genomfört i svensk rätt senast den 11 maj 2013.

Analys och slutsatser Arbetsmiljö

De indikatorer som beskrivits tidigare i avsnittet tyder på en fortsatt positiv utveckling inom arbetsmiljöområdet. Både arbetsolyckor som medfört fler än tre dagars sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fortsätter stadigt att minska. Dessa förbättringar gäller generellt, men det finns stora variationer mellan yrkesgrupper och branscher, liksom mellan män och kvinnor samt äldre och ungdomar. Arbetsolyckor med sjuk- frånvaro har minskat kraftigt bland unga män (16–24 år), för denna grupp har antalet olyckfall minskat med 30 procent jämfört med 2008. Detta innebär att arbetsolyckor med sjukfrån- varo främst drabbar de äldre männen (55–59 år). De ungas arbetsmiljö är dock i vissa avseenden sämre, med kroppsligt påfrestande arbete, besvärliga arbetsställningar samt bundet och ofritt arbete. De unga uppger sig också oftare ha problem som är arbetsrelaterade.

När det gäller arbetssjukdomar anges organi- satoriska eller sociala faktorer allt oftare som orsak. När det gäller kvinnor ligger stress, hög arbetsbelastning och relationsproblem bakom majoriteten av anmälningarna. Belastningsorsak- er, med besvär i leder och muskler som följd är fortfarande den vanligaste orsaken till arbets- sjukdom bland män. Värt att observera är också att problem med buller har ökat sedan 2008.

Även om antalet arbetsolyckor utan sjukfrån- varo har minskat något ligger dessa fortfarande kvar på en jämförelsevis hög nivå. Många hot- och våldsituationer återfinns bland dessa olyckor utan sjukfrånvaro. Det är viktigt att även mindre allvarliga olyckor uppmärksammas, eftersom det kan ge värdefull information för det riskföre- byggande arbetet.

Utvecklingen inom arbetsmiljöområdet på- verkas sannolikt av konjunkturella faktorer. I en

112

lågkonjunktur finns färre antal arbetstillfällen i riskutsatta branscher, t.ex. inom byggsektorn. Minskningen av olycksfallsrisken för unga män kan sannolikt till viss del förklaras av detta. Samtidigt finns det en del som tyder på faktiska förbättringar av arbetsmiljön och att arbetsmiljö- frågorna ges större uppmärksamhet på arbets- platserna. I den arbetsmiljöundersökning som genomförs vartannat år av Statistiska central- byrån (SCB) på uppdrag av Arbetsmiljöverket redovisas att 56 procent av de sysselsatta anger att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på deras arbetsplats, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2007. Undersök- ningen redovisar också att allt fler upplever sig vara mycket nöjda med arbetet, det är nu 78 procent som uppger detta. Allt färre uppger sin sjukfrånvaro som arbetsrelaterad. Det är också allt fler som tror sig kunna stanna kvar i arbets- livet längre än tidigare.

Sjukfrånvaron i sin helhet fortsätter att minska (se vidare utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp). I en lågkonjunktur har det tidigare funnits en benägenhet till minskad sjukfrånvaro till följd av att den anställde upplever det som en större risk att vara frånvarande från arbetet i en situation där uppsägningar sker. Antalet personer som anger att de har gått till arbetet trots att de borde varit sjukskrivna, har totalt sett ökat något sedan 2007. Sjuknärvaro är vanligast i yrken med en hög grad av egeninflytande.

5.4.2Arbetsrätt

Inom arbetsrätten är det komplicerat att genom indikatorer visa fullt ut hur reglerna på det ar- betsrättsliga området fungerar. De indikatorer som används kan dock ge en bild av hur olika anställningsformer enligt lag och avtal utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden.

Följande resultatindikatorer redovisas inom arbetsrättens område:

-veckoarbetstid,

-deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning,

-deltidsarbete,

-tidsbegränsad anställning.

För samtliga indikatorer utgör Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) källa.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Resultat utifrån indikatorerna

Den vanligen arbetade tiden för heltidsarbetande kvinnor och män uppgick 2009 till drygt 40 timmar i veckan, vilket var oförändrat jämfört med de senaste åren. Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande avser den tid som heltidsarbe- tande personer (mer än 34 timmars arbetstid) uppger att de arbetar en ”vanlig” vecka. Den faktiskt arbetade tiden för alla personer i arbete är betydligt lägre för kvinnor än för män (se diagram 5.8). Under 2009 uppgick den faktiskt arbetade tiden per vecka till i genomsnitt knappt 33 timmar för kvinnor och drygt 38 timmar för män, vilket var en marginell minskning för både kvinnor och män jämfört med 2008. Faktisk arbetad tid beräknas bland sysselsatta som är i arbete, dvs. som inte av någon anledning är frånvarande från arbetet.

Diagram 5.8 Veckoarbetstid

Timmar

 

 

45

 

 

40

Kvinnor

Män

 

35

 

 

30

 

 

25

 

 

20

 

 

15

 

 

10

 

 

5

 

 

0

 

 

Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande Faktisk arbetad tid för personer i arbete

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Anm. Eftersom män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor representerar diagrammet för vanligen arbetad tid för heltidsarbetande betydligt färre kvinnor än män. Den faktiskt arbetade tiden är den tid personerna arbetade under SCB:s mätvecka, oavsett vad deras vanligen arbetade tid är. I gruppen ingår både heltids- och deltidsarbetande.

Det är betydligt vanligare att kvinnor har en deltidsanställning eller en tidsbegränsad anställ- ning än att män har det. Knappt hälften av kvinnorna och drygt en femtedel av männen är anställda i sådana anställningar. Som framgår av tabell 5.4 har både andelen kvinnor och män i deltids- eller tidsbegränsade anställningar ökat något under perioden 2004–2006, de senaste åren har dock andelen minskat.

113

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 5.4 Deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning, 2004–2009

Procent av samtliga anställda

År

Kvinnor

Män

2004

49,0

21,7

2005

50,1

22,5

 

 

 

2006

51,6

23,5

 

 

 

2007

51,5

23,2

2008

50,5

21,9

 

 

 

2009

49,5

21,8

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Av samtliga anställda kvinnor arbetade drygt 40 procent deltid jämfört med drygt 12 procent av samtliga anställda män under 2009. Under perioden 2004–2007 har förändringarna varit marginella, men under 2008 ökade både andelen deltidsarbetande kvinnor och män (se tabell 5.5). Under 2009 ökade andelen deltidsarbetande män och minskade något bland kvinnor. Totalt arbe- tade drygt var fjärde anställd deltid under 2009.

Tabell 5.5 Deltidsarbete, 2004–2009

Andel deltidsarbetande i procent av samtliga anställda

År

Kvinnor

Män

2004

40,8

11,4

 

 

 

2005

39,5

9,9

 

 

 

2006

39,9

10,0

2007

39,9

10,1

 

 

 

2008

41,2

11,6

 

 

 

2009

40,8

12,3

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Kvinnor har i större omfattning än män tidsbe- gränsade anställningar (se tabell 5.6). Andelen med tidsbegränsad anställning ökade under perioden 2004–2007, men minskade bland både män och kvinnor under perioden 2008–2009.

Tabell 5.6 Tidsbegränsad anställning, 2004–2009

Andel anställda som har tidsbegränsad anställning i procent av samtliga anställda

År

Kvinnor

Män

2004

16,8

13,5

2005

17,6

13,9

 

 

 

2006

18,8

14,8

 

 

 

2007

19,5

14,6

2008

18,4

13,1

 

 

 

2009

17,1

12,4

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Konsekvenser och åtgärder med anledning av Lavaldomen

EG-domstolen meddelade den 18 december 2007 dom i målet C-341/05, det s.k. Lavalmålet, efter en begäran om förhandsavgörande från Arbetsdomstolen. Regeringen överlämnade den 5 november 2009 en proposition (prop. 2009/10:48) till riksdagen med förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen. De lagändringar som föreslogs trädde i kraft den 15 april 2010. Lagändringarna anknyter i stort till vad som föreslogs i Lavalutredningens betänkan- de (SOU 2008:123). Kärnan i lagändringarna utgörs av en ny 5 a § i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lagändringarna går i korthet ut på att en facklig stridsåtgärd mot en utländsk arbetsgivare i syfte att få till stånd ett kollektivavtal för arbetstagare som utstationeras i Sverige får vidtas endast under vissa förut- sättningar. De villkor som krävs av den svenska arbetstagarorganisationen ska (1) motsvara vill- koren i ett centralt branschavtal som tillämpas i Sverige på motsvarande arbetstagare, (2) bara avse minimilön eller andra minimivillkor på vissa områden och (3) vara förmånligare för arbets- tagarna än det som följer av lag. En sådan strids- åtgärd får inte vidtas om arbetsgivaren visar att arbetstagarna redan har villkor som är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett svenskt, centralt branschavtal. En stridsåtgärd som vidtas trots att dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska anses olovlig enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. De nya lagreg- lerna innebär att det alltjämt är de fackliga organisationernas ansvar att övervaka och genomdriva att utstationerade arbetstagare skyddas och att tjänsteutövare från andra länder inte på ett otillbörligt sätt konkurrerar med låga löne- och andra anställningsvillkor på de områden som anges i utstationeringsdirektivet. Det ingår, efter lagändringarna, i Arbetsmiljö- verkets uppdrag att hjälpa till med information om kollektivavtalsvillkor som kan komma att bli tillämpliga vid en utstationering. En arbetstagar- organisation ska lämna in sådana kollektivavtals- villkor till Arbetsmiljöverket som organisationen kan komma att gå till strid för.

Arbetsdomstolen meddelade den 2 december 2009 dom i målet A 268/04 (dom nr 89/09), Laval un Partneri Ltd mot Svenska Byggnadsar- betareförbundet, Svenska Byggnadsarbetareför- bundet, avdelning 1 och Svenska Elektriker-

114

förbundet. De återstående tvistiga frågorna i målet, efter EG-domstolens dom den 18 decem- ber 2007 i mål C-341/05 efter att Arbets- domstolen begärt förhandsavgörande, rörde i princip enbart skadeståndsskyldighet och skadeståndets storlek. Arbetsdomstolen avslog yrkandena om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen i fråga om de fackliga orga- nisationernas skadeståndsskyldighet. Arbets- domstolen fann att de fackliga stridsåtgärderna inneburit ett brott mot EG-rätten och att de fackliga organisationerna var skadeståndsskyl- diga gentemot Laval un Partneri Ltd. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet ansåg Arbetsdomstolen att bolaget inte har kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet om ekonomiskt skadestånd avslogs därför. Arbetsdomstolen ålade de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget om sammanlagt 550 000 kronor och att stå för merparten av bolagets rättegångs- kostnader, sammanlagt 2 129 739 kronor.

Direktiv om bemanningsföretag

I december 2008 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 novem- ber 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9). Direktivet ställer krav på att medlemsstaterna efter samråd med arbetsmarknadens parter ska göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Enligt direktivet ska medlemsstaterna också tillförsäkra en lika- behandlingsprincip. Det innebär att de grund- läggande arbets- och anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, under den tid som uppdraget i kundföretaget varar, minst ska vara de villkor som skulle gälla för dem om de hade anställts direkt av företaget i fråga för att inneha samma tjänst. Direktivet medger dock att medlemsstaterna under vissa angivna förutsättningar inför eller behåller alternativa lösningar för regleringen av arbets- och anställningsvillkor för bemanningsföretags- anställda i bl.a. kollektivavtal. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 5 decem- ber 2011.

Regeringen har den 24 september 2009 gett en särskild utredare i uppdrag att överväga och lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

att genomföra direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag i svensk rätt. Utgångspunkten för utredarens överväganden och förslag ska enligt regeringens direktiv (dir. 2009:85) vara att vidmakthålla den grundläg- gande principen på arbetsmarknaden att huvud- ansvaret för reglering av löne- och anställnings- villkor överlåtits på arbetsmarknadens parter. Målet ska vara att direktivet genomförs på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till traditionerna på den svenska arbets- marknaden. Ytterligare en utgångspunkt är att hänsyn ska tas till att direktivet har två syften, dels att uppställa skydd för arbetstagare, dels att främja bemanningsföretagsverksamhet som ett sätt att effektivt bidra till att skapa arbetstillfällen och utveckla flexibla arbetsformer. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 10 december 2010.

Direktiv om Europeiska företagsråd

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 avseende inrät- tande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28) antogs den 6 maj 2009. Det nya direktivet kommer att ersätta rådets direktiv 94/45/EG i samma fråga. Bestämmelserna i det nya direktivet ska tillämpas fr.o.m. den 6 juni 2011.

I april 2010 remitterades en departements- promemoria med förslag till genomförande av det nya direktivet (Ny lag om europeiska företagsråd, Ds 2010:10). I promemorian före- slås att lagen (1996:359) om europeiska företags- råd ersätts av en ny lag om europeiska företags- råd. Jämfört med den nuvarande lagen innehåller den föreslagna lagen ett antal nya bestämmelser i syfte att genomföra det nya direktivet. Det föreslås bl.a. bestämmelser som tydliggör be- greppen gränsöverskridande fråga, information och samråd. Vidare föreslås att de gemenskaps- företag och företagsgrupper som omfattas av lagen ska ge arbetstagarrepresentanterna i företagsrådet viss utbildning. Det föreslås också regler som ska tillämpas vid en väsentlig omstrukturering i företaget eller i företags- gruppen. Förslaget innebär att gemenskaps- företag och företagsgrupper med vissa avtal i huvudsak kommer att vara undantagna från den

115

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

nya lagen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 6 juni 2011. Remisstiden löpte ut den 1 juli 2010. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Direktiv om föräldraledighet

Arbetsmarknadens parter på europanivå enades den 18 juni 2009 om att ändra det ramavtal om föräldraledighet från 1995 som genomförts som direktiv 96/34/EG. Europaparlamentet och rådet antog efter förslag från kommissionen ett direktiv om föräldraledighet för att genomföra det nya avtalet, rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävandet av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, 18.3.2010, s. 13–20). Direktivet innehåller minimiregler och innebär att rätten till föräldraledighet förlängs från tre till fyra månader för vardera föräldern, en av dessa månader kan inte överlåtas till den andra föräldern. Avtalet innebär dock inte att ersättning måste utgå under ledigheten. I avtalet har även reglerna som rör skydd för anställningsförmåner, icke-diskriminering och återgång i arbete ändrats. Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast i mars 2012. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Förslag om ändring av direktiv om mammaledighet

Hösten 2008 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Ändringsförslaget innebär en utökad barnledighet för mamman från 14 till 18 veckor, varav 6 veckor ska vara obligatoriska efter förlossningen. Kommissionen anser att kvinnor ska ha rätt till 100 procent av lönen vid denna barnledighet, men medlemsstaterna kan sätta ett tak som motsvarar ersättningen vid

sjukdom. Även skyddet mot uppsägning och rätten att få tillbaka samma arbete eller ett arbete med motsvarande villkor efter mammaledighe- ten föreslås bli starkare. Förslaget diskuterades senast i rådet under våren 2009. Europa- parlamentets första läsning av förslaget planeras att hållas under 2010. Först därefter kommer förhandlingarna att fortsätta i rådet. Om förslaget antas kan det komma att medföra vissa justeringar i det svenska systemet för föräldraledighet och föräldraförsäkring.

Översyn av ledighetslagstiftningen

Den 28 januari 2010 beslutade regeringen lagrådsremissen En enklare ledighetslagstiftning. I lagrådsremissen föreslås ändringar i åtta ledig- hetslagar, bland andra föräldraledighetslagen (1995:584) och lagen (1974:981) om arbetstaga- res rätt till ledighet för utbildning. Syftet med förslagen är att förenkla lagarna och minska företagens administrativa kostnader. Vissa lagar med innehåll som ligger nära varandra föreslås samordnas till en lag. En lag som inte tillämpas föreslås upphävas. Antalet ledighetslagar minskar enligt förslaget till fem. Det materiella innehållet i lagarna påverkas endast i mindre grad av förslaget. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En förenklad semesterlag

Den 1 april 2010 trädde den ändrade semester- lagen (1977:480) i kraft. Lagen har förenklats för att underlätta tillämpningen och för att minska de administrativa kostnaderna för företag och verksamheter. Ändringarna innebär förenklingar såväl i sak som språkligt och redaktionellt. Ändringarna innebär bl.a. att en ny enkel regel, med kollektivavtalsreglering som modell, har införts för beräkning av semesterlön. Den nuvarande beräkningsregeln finns kvar för de arbetstagare för vilka den nya regeln inte kan tillämpas, men har förenklats. Även reglerna om semesterlönegrundande frånvaro har förenklats i vissa avseenden. Vidare har möjligheterna för korttidsanställda att få betald semester och sär- reglerna för okontrollerade arbetstagare slopats.

116

Integritet i arbetslivet

Regeringen tillkallade i maj 2006 en särskild utredare (dir. 2006:55) med uppdrag att lämna förslag till lagreglering av skyddet av den per- sonliga integriteten i arbetslivet.

Utredaren överlämnade sitt betänkande, Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) den 5 maj 2009. I betänkandet lämnas ett förslag till en helt ny lag om integritetsskydd i arbets- livet. Lagförslaget innehåller tre ändringar när det gäller behandling av personuppgifter i arbets- livet enligt personuppgiftslagen (1998:204), för- bud för arbetsgivare att begära in vissa regis- terutdrag bl.a. inför och under anställning, en uttrycklig reglering om när det är tillåtet för ar- betsgivare att kräva medicinska undersökningar samt förbud för arbetsgivare att genomföra på- tagligt integritetskränkande åtgärder i övrigt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 september 2009. Betänkandet och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

ILO:s beslutande organ, Internationella arbets- konferensen, antog i juni 2010 en rekom- mendation om hiv och aids i arbetslivet. Rekommendationen, som är ett icke-juridiskt bindande instrument, innehåller en uppmaning till medlemsstaterna att i samråd med arbets- marknadens parter utarbeta och genomföra en nationell politik – ett nationellt program för hiv och aids i arbetslivet. Icke-diskriminering och undvikande av stigmatisering av arbetstagare och arbetssökande ska vara vägledande principer för den nationella politiken.

Arbetskonferensen antog vidare ett utkast till en konvention och ett utkast till en rekommen- dation om anständiga arbetsvillkor för arbetsta- gare som arbetar för och i ett hushåll inom ramen för ett anställningsförhållande. Efter det att medlemsstaterna i höst har fått tillfälle att kommentera de antagna textutkasten gör ILO- sekretariatet en sammanställning och bearbet- ning av medlemsstaternas synpunkter. Revide- rade textförslag till konvention respektive rekommendation kommer därefter att föreligga inför en andra behandling av frågan vid nästa års arbetskonferens i juni 2011.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Slutligen antog arbetskonferensen slutsatser om formerna för uppföljning av ILO:s globala jobbpakt, som antogs vid förra årets arbets- konferens.

Verksamhet vid Arbetsdomstolen

Antalet mål som kom in till Arbetsdomstolen var högre under 2009 jämfört med både 2008 och 2007. Knappt 70 procent av målen var s.k. A-mål, dvs. den typ av mål i vilka talan väcks direkt i Arbetsdomstolen, vilket var i nivå med tidigare år. Även antalet avgjorda mål ökade betydligt jämfört med föregående år. Antalet inneliggande mål minskade något jämfört med 2008, se tabell 5.7.

Tabell 5.7 Målstatistik för Arbetsdomstolen 2007–2009

Antal

 

2007

2008

2009

Inkomna mål

389

403

432

 

 

 

 

Avgjorda mål

383

411

450

 

 

 

 

Antal domar och särskilt uppsatta beslut

98

110

98

Inneliggande mål vid årets slut

266

257

245

Källa: Arbetsdomstolen.

Genomströmningstiderna är av stor betydelse för att bedöma om arbetsrättsliga tvister avgörs inom rimlig tid. Genomströmningstiderna har varit relativt konstanta under perioden 2007– 2009. Det gäller såväl för avgjorda A- och B-mål, vilket framgår av tabell 5.8.

Tabell 5.8 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen 2007–2009

Antal månader

 

2007

2008

2009

A-mål totalt

7

8

7

 

 

 

 

A-mål avgjorda efter dom eller särskilt

14

14

13

uppsatta beslut

 

 

 

 

 

 

 

B-mål totalt

4

3

3

B-mål avgjorda efter dom eller särskilt

11

12

13

beslut

 

 

 

Källa: Arbetsdomstolen.

Analys och slutsatser Arbetsrätt

De insatser som har gjorts inom det arbets- rättsliga området är liksom tidigare år i första hand kopplade till lagstiftningsåtgärder, dels i form av nationella initiativ, dels som en följd av det internationella samarbetet.

117

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen har under föregående mandat- period genomfört förändringar i arbetsrätten för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden sam- tidigt som en rimlig balans mellan arbetsmarkna- dens parter upprätthållits och med god trygghet för den anställde. Reformerna har bidragit till att utveckla den svenska modellen. Regeringen anser att den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad.

En viktig fråga när det gäller den svenska arbetsmarknadsmodellen rör de åtgärder som Sverige har vidtagit till följd av EG-domstolens dom i Lavalmålet. De lagändringar som trädde i kraft den 15 april 2010 ansluter i stort till vad som föreslogs av Lavalutredningen i SOU 2008:123, med en lösning inom ramen för kollektivavtalsmodellen även när det gäller regleringen av arbets- och anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare.

Det ska vara lätt att anställa. I budgetpropo- sitionen för 2009 beskrivs de förändringar av regleringen av tidsbegränsade anställningar m.m. som har genomförts bl.a. i detta syfte. Den nya form av tidsbegränsad anställning, allmän viss- tidsanställning (ALVA), som infördes i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) trädde i kraft den 1 juli 2007. Syftet var bl.a. att under- lätta och öka företagens incitament att anställa och att öka flexibiliteten i regelverket. Samtidigt ges arbetstagare som under en längre tid haft tidsbegränsad anställning en rimlig trygghet.

Det arbetsrättsliga regelverket ska också vara så enkelt som möjligt att förstå och tillämpa. Regeringen genomför därför ett regelförenk- lingsarbete som på det arbetsrättsliga området främst fokuserar på semesterlagen och övriga ledighetslagar.

5.4.3Lönebildning

Fyra indikatorer utgör en del i bedömningsun- derlaget för insatser inom lönebildningsområdet.

-Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Källa: Medlingsinstitutet.

-Antal medlingsärenden i avtalsförhandlingar på riksnivå där medlare har förordnats av Medlingsinstitutet. Källa: Medlingsinstitutet.

-Löneutvecklingen per timme för hela ar- betsmarknaden. Källa: Medlingsinstitutet.

-Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet i förhållande till euroområdet och USA. Källa: Eurostat m.fl.

Resultat utifrån indikatorerna

År 2009 var ett mellanår för avtalsförhandlingar inför de omfattande förhandlingarna under 2010. Under 2009 förhandlades endast 30 av arbets- marknadens cirka 650 kollektivavtal. Det gällde dels avtal som löpte ut den 31 december 2008, dels avtal som löpte ut under 2009. Totalt omfattades cirka 175 000 arbetstagare av 2009 års avtalsrörelse varav 70 000 tillhörde byggsektorn.

Trots en sådan liten avtalsrörelse ådrog sig förhandlingar mellan parterna en del uppmärk- samhet. Med anledning av nedgången i den svenska industrin som följde på den finansiella krisen hösten 2008 inleddes diskussioner mellan parterna om hur företagens kostnader skulle kunna anpassas till den drastiskt försämrade efterfrågan utan att behöva ta till omfattande uppsägningar av arbetskraft.

I mars 2009 enades några ledande parter inom industrin om en överenskommelse för att över- brygga den ekonomiska krisen. Det blev möjligt att på lokal nivå träffa överenskommelse om arbetsbefrielse och/eller utbildningsinsatser på mer än 20 procent. Utgående lön och andra ersättningar fick inte sänkas mer än 20 procent. Överenskommelsen löpte med tre månaders uppsägningstid, dock längst till och med den 31 mars 2010. På tjänstemannaområdet konsta- terade parterna att förfarandet med sänkt arbets- tid och sänkt lön var tillåten enligt det centrala avtalet.

Totalt tecknades cirka 400 s.k. krisavtal. I merparten omfattades både arbetare och tjänste- män. Avtalen inom industrin innehöll i genom- snitt en arbetstidsminskning med 18 procent och en kostnadsminskning med 13 procent. Den genomsnittliga längden på avtalen var drygt sex månader. Enligt arbetsgivarna har avtalen med- fört att mer än 10 000 arbetstagare har undgått uppsägning.

Antal förlorade arbetsdagar

Det har varit få tvister i 2009 års avtalsrörelse, eftersom den var av begränsad omfattning.

Ett internationellt mått för att mäta arbets- marknadskonflikters omfattning är antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikt. Under

118

2008 förlorades i Sverige närmare 107 000 dagar, varav merparten berodde på arbetsnedläggelser i samband med förbundsförhandlingar på riksnivå.

Under 2009 uppgick antalet förlorade arbets- dagar till 1 560 (se tabell 5.9). En tredjedel av dessa berodde på två olovliga (vilda) strejker.

Tabell 5.9 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt

2005–2009

Antal

År

2005

2006

2007

2008

2009

Antal

568

1 971

13 666

106 760

1 560

Källa: Medlingsinstitutet.

Antal medlingsärenden

Medlare har under 2009 utsetts i sex avtals- förhandlingar mellan förbundsparter (se diagram 5.9). I fyra av de sex tvisterna på förbundsnivå utfärdades varsel om stridsåtgärder, varav ett verkställdes. Stridsåtgärderna i det fallet var blockad av övertidsarbete och vissa tjänsteresor. Inga arbetsnedläggelser har under året ägt rum i tvister mellan förbundsparter.

Diagram 5.9 Antal medlingsärenden i

 

 

riksavtalsförhandlingar där Medlingsinstitutet förordnat

medlare 2005–2009

 

 

 

Antal

 

 

 

 

35

 

 

 

 

30

 

 

 

 

25

 

 

 

 

20

 

 

 

 

15

 

 

 

 

10

 

 

 

 

5

 

 

 

 

0

 

 

 

 

05

06

07

08

09

Källa: Medlingsinstitutet.

 

 

 

 

Förutom medlingsärenden på riksnivå har Medlingsinstitutet till sitt förfogande fem fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsom- råde. De handlägger i första hand tvister mellan ett fackförbund och en enskild arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal, s.k. hängavtal. Under 2008 noterades en dramatisk minskning av sådana tvister. Även om en viss ökning till 18 tvister skedde under 2009 var nivån historiskt låg. Trots att varsel om stridsåtgärder är regel i de lokala tvisterna om tecknande av kollektivavtal, har ett fåtal varsel trätt i kraft eftersom tvisterna vanligtvis får sin lösning under varseltiden. Sett till det totala antalet

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

kollektivavtalsanslutningar som årligen sker på den svenska arbetsmarknaden tillkommer en bråkdel efter varsel och medling.

Löneutvecklingen per timme för hela arbetsmarknaden

Under inledningen av 2000-talet ökade lönerna i måttlig takt jämfört med tidigare år, vilket bl. a. förklaras av att den konkurrensutsatta industrins avtal har varit normgivande under perioden, av låg inflation och av den svaga arbetskraftsefter- frågan i början av 2000-talet. Från och med 2007 märktes ökande tendenser att arbetsgivare upp- levde att det var svårt att finna arbetskraft med rätt kompetens, vilket kan ha bidragit till att driva upp lönerna. Konjunkturläget försämrades dock drastiskt under hösten 2008 i samband med den internationella finanskrisen och sysselsätt- ningen vände nedåt.

Löneökningstakten föll, enligt konjunkturlö- nestatistiken, tillbaka under 2009, till följd av den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden. En- ligt utfallet för 2009 uppgick löneökningarna till 3,4 procent för hela ekonomin, att jämföra med 4,3 procent under 2008 (se tabell 5.10). Inbromsningen av löneökningstakten var särskilt tydlig inom industrin med ett preliminärt utfall på 2,9 procent för 2009.

Tabell 5.10 Löneutveckling per timme för hela arbetsmarknaden, 2005–2009

Procentuell förändring från föregående år

År

2005

2006

2007

2008

2009

Sverige

3,1

3,1

3,3

4,3

3,4

Källa: Medlingsinstitutet, konjunkturlönestatistiken.

Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme

Enligt Eurostats Labour Cost Index steg de svenska arbetskraftskostnaderna för näringslivet med 3,8 procent 2009 (se tabell 5.11).

Tabell 5.11 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet, 2005–2009

Procentuell förändring från föregående år

År

Sverige

Euroområdet1

USA

2005

3,2

2,1

3,1

 

 

 

 

2006

1,7

2,3

2,9

 

 

 

 

2007

3,4

2,5

3,1

2008

2,4

3,5

2,9

 

 

 

 

2009

3,8

2,7

1,5

Källa: Eurostat m.fl. 1 Vägt med KIX.

119

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Löneskillnader mellan kvinnor och män

Medlingsinstitutet ska i egenskap av ansvarig för den officiella lönestatistiken analysera löneut- vecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. En jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner för hela arbetsmarknaden visar att kvinnor i genomsnitt, tjänade 85,2 procent av männens löner 2009. Löneskillnaden var alltså 14,8 pro- centenheter. Löneskillnaderna har minskat något 2009, särskilt inom privat sektor. Om man med hjälp av standardvägning kontrollerar för skillna- der i yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid blir löneskillnaden mellan kvinnor och män 6 procentenheter. Denna skillnad kallas ofta för oförklarad löneskillnad och kan bero på löne- diskriminering eller annat som inte låter sig fångas i mätbara variabler. Diagram 5.10 visar att det finns skillnader på upp till 6 procentenheter mellan olika sektorer.

Att män och kvinnor arbetar inom olika yrken är en av de viktigaste förklaringarna till existe- rande löneskillnader. Bland manligt dominerade yrken finns både lågt och högt betalda yrken, medan det bland kvinnligt dominerade yrken nästan bara finns lågt betalda yrken.

Diagram 5.10 Kvinnors genomsnittslön i procent av mäns genomsnittslön efter sektor, med hänsyn tagen till könsskillnader i yrke, ålder och arbetstid

Procent

100

 

 

 

 

 

 

2006

2007

2008

2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

98

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

96

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

94

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

86

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommuner

 

 

Landsting

 

 

 

 

Stat

 

 

 

 

 

Privat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Medlingsinstitutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamhet vid Medlingsinstitutet

Verksamheten vid Medlingsinstitutet präglades under senare delen av 2009, av den omfattande förestående avtalsrörelsen 2010. Denna beräknas omfatta cirka 550 avtal och cirka 3,3 miljoner anställda vilket motsvarar närmare 85 procent av alla anställda. Medlingsinstitutet hade under hösten under 2009 omfattande kontakter med

parterna, avseende den samhällsekonomiska utvecklingen. Utgångspunkt i dessa diskussioner var Konjunkturinstitutets rapport om lönebild- ningen samt vikten av den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Parterna har också redovisat sina synpunkter och tidsplaner inför avtalsrörelsen för Medlingsinstitutet.

Under hösten 2009 har Medlingsinstitutet anordnat konferenser och seminarier för parter- na, medlarna och journalister inför avtalsrörelsen 2010. Intresset för att delta i konferenser anord- nade av myndigheten har varit stort liksom intresset för myndighetens årliga rapport Avtals- rörelsen och lönebildningen 2009. Myndigheten har därigenom förmedlat de yttre förutsätt- ningarna för avtalsförhandlingarna och däri- genom bidragit till en väl fungerande löne- bildning.

Analys och slutsatser Lönebildning

Löneökningstakten 2009 blev, enligt konjunk- turlönestatistiken för ekonomin som helhet 3,4 procent, vilket kan jämföras med 2008 då utfallet var 4,3 procent. Detta är en återspegling av den kraftiga försämringen på arbetsmarknaden under hösten 2008, vilken fick effekt på löneutveck- lingen under inledningen av 2009. Däremot var reallöneutvecklingen, som under perioden 1995– 2008 i genomsnitt uppgick till 2,5 procent per år, högre under 2009 till följd av deflation.

Den svenska konkurrenskraften jämfört med omvärlden försämrades under 2007 och 2008 till följd av att produktivitetsutvecklingen utveck- lades svagare än lönerna i Sverige. Produkti- viteten fortsatte att försvagas något mer än i konkurrentländerna under 2009, men effekten motverkades av försvagningen av kronan.

Sett över de senaste fem till sex åren har de svenska arbetskostnaderna per timma ökat något långsammare än i euroområdet. Den fortsatta nedgången i produktiviteten reser frågor kring konkurrenskraften kommande år. Det mesta talar dock för att nedgången främst varit konjunkturellt betingad och att produktivitets- tillväxten åter stiger när produktionen åter- hämtar sig. Produktivitetstillväxten bedöms dock bli lägre på sikt än vad den var under åren före krisen. Den starka produktivitetsutveck- lingen fram till och med 2006 innebär att nivån på konkurrenskraften fortfarande är god.

120

En viktig aspekt av lönebildningen är dess inverkan på sysselsättningen. En väl fungerande lönebildning möjliggör en långsiktig högre sysselsättningen och en lägre jämviktsarbetslös- het. Detta kan ske utan att utvecklingen av den långsiktiga reallönenivån påverkas. Det finns långsiktiga tecken som indikerar att lönebild- ningen under de senaste tio åren har haft en positiv inverkan på sysselsättningen. Under större delen av 1990-talet var arbetslösheten över 9 procent och arbetskraftskostnaderna ökade med mellan 4 och 7 procent per år. De senaste åren har arbetslösheten varit väsentligt lägre. Trots detta har arbetskraftskostnadernas ökningstakt varit lägre än under 1990-talet. Detta tyder på att dagens lönebildning är förenlig med en lägre arbetslöshet vid given inflation än tidigare.

Avtalsrörelsen under 2010 är mycket omfat- tande. Under året löper 550 avtal omfattande 3,3 miljoner anställda ut. Regeringen anser att lönebildningen i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. Hittills under 2010 års avtalsrörelse har parterna tagit sitt ansvar för lönebildningen. De avtalade löneökningarna ligger i linje med de samhällsekonomiska förut- sättningarna enligt bedömningar från Konjunk- turinstitutet. Antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har hittills varit få. Den kon- kurrensutsatta industrin har haft en lönenorme- rande roll.

Sedan 1997 finns ett avtal mellan parterna inom industrin avseende utvecklingsinsatser och förhandlingsordning, det s.k. industriavtalet. Avtalet har troligen bidragit till få konflikter inom industrin och till att den konkurrensutsatta industrins avtal har varit normgivande. I april 2010 sade en av parterna på arbetsgivarsidan upp industriavtalet med sina motparter. Regeringen kommer att följa eventuella effekter på löne- bildningen av detta.

5.5Revisionens iakttagelser

Inom området Arbetsliv har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan invändning för samtliga myndigheter, vilket innebär att årsredo- visningarna för 2009 i allt väsentligt bedömts vara rättvisande. Inom området Arbetsliv har Riksrevisionen även genomfört ett antal gransk- ningar som här redovisas i kronologisk ordning.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet (RiR 2008:18)

Riksrevisionens granskning av regeringens av- vecklingar av myndigheter, där bl. a. avveck- lingen av Arbetslivsinstitutet granskades, fann inte några allvarliga brister. Granskningen visar dock på ett antal mindre felaktigheter och brister som hämmat effektiviteten i avvecklingarna. Vad gäller avvecklingsfrågor generellt har regeringen angett inriktning i propositionen Offentlig för- valtning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175).

Arbetsmiljöverket

Enligt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2009 avseende Arbetsmiljöverkets verksamhet finns det en bristande samverkan mellan Arbetsmiljö- verket och Försäkringskassan samt bristande samordning inom Regeringskansliet vad gäller styrningen av dessa myndigheter. En dialog har förts inom Regeringskansliet och med Arbets- miljöverket avseende dessa frågor. Samverkan mellan myndigheterna kommer framöver särskilt att tas upp vid respektive myndighets myndig- hetsdialog.

5.6Politikens inriktning

5.6.1Utgångspunkter

Ett långsiktigt hållbart arbetsliv

Alla människor som kan arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån sina förutsättningar. Det innebär att utanförskapet för dem som står utan- för arbetsmarknaden och arbetslivet måste brytas och att fler måste komma i arbete. Arbetsmiljön och övriga arbetsvillkor har stor betydelse för att göra detta möjligt. Arbets- miljöarbetet ska förebygga ohälsa och olycksfall, men också bidra till att utveckla verksamhet och individer. Arbetsrätten ska garantera såväl en grundläggande trygghet som flexibilitet och inflytande för arbetstagarna. Grunderna för arbetsrätten bör bestå även framöver. Arbets- villkoren kan därmed främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gör det möjligt för så

121

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

många som möjligt att träda in, utvecklas och kvarstå på arbetsmarknaden. Arbetsförhållan- dena måste vara sådana att de inte utestänger vissa grupper eller personer från arbete.

Ett arbetsliv i förändring

Att Sverige utgör en del av den globaliserade ekonomin med ett ökat internationellt beroende har under de senaste åren blivit högst påtagligt. Sverige har dock klarat av den djupa lågkonjunk- turen väl och efterfrågan på arbetskraft bedöms nu åter öka. Den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet innebar att många permanent slogs ut från arbetsmarknaden med ett stort utanförskap som följd. Detta får inte återupprepas. Den demografiska utvecklingen där andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar och andelen äldre ökar, kommer att ställa krav på att så många som möjligt kan delta i arbetslivet. Arbetsförhållanden och arbetsvillkor har en stor betydelse för att kunna möta utvecklingen på ett bra sätt, både på kort och på lång sikt. Utform- ningen av det arbetsrättsliga regelverket har en viktig roll i detta avseende.

Regeringen vill också föra en dialog i Pensionsgruppen för att undersöka möjligheter- na till höjd ålder för rätten att kvarstå i anställ- ning från 67 till 69 år. En sådan förändring skulle syfta till att höja utträdesåldern och därmed förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna.

Samverkan med andra områden

Arbetslivspolitiken ska fortsatt stärkas och förnyas. Det är viktigt att den samverkar med arbetsmarknadspolitiken och andra områden på ett effektivt sätt för att uppnå såväl fler som bättre arbeten och för att bryta utanförskapet för dem som står utanför arbetsmarknaden och arbetslivet.

Centrala utgångspunkter samt medel och aktörer

En god arbetsmiljö med avseende på teknik, arbetsorganisation och arbetets innehåll, där utrymme ges för inflytande, ansvar, lärande i arbetet och kreativitet, kan utveckla verksam- heten och därmed skapa förutsättningar för tillväxt och fler arbeten. En viktig förutsättning

för detta är att arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens planering, styrning och drift på ett systematiskt sätt.

Kunskapsbildning, genom bl. a. forskning och utveckling, samt spridning av kunskaper och resultat av kunskapsbildningen behövs för att kunna följa och analysera arbetslivets utveckling. Den behövs också för att utforma den nöd- vändiga politiken och för att förstärka arbets- platsernas förmåga att hantera arbetslivsfrågorna i praktiken. Spridningen av kunskaper liksom utbildning i arbetsmiljö är medel för att öka medvetenheten hos arbetsgivare och arbetstagare om arbetsvillkorens betydelse för såväl trygghet, hälsa och säkerhet som verksamheternas resultat och utveckling. Forskningen inom arbetsmiljö- området bör även fortsättningsvis bedrivas vid olika universitet och högskolor. Regeringen av- ser att närmare utreda behov och förutsättningar för en sammanhållande aktör för kunskapsför- medling inom området. En sådan aktör skulle också kunna fungera som kontaktyta gentemot EU och andra länder när det gäller nationella övergripande frågeställningar inom forsknings- området.

På arbetslivsområdet är lagstiftning det huvudsakliga medlet för att slå fast de grund- läggande kraven för att skapa trygghet och flexibilitet i arbetslivet samt för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att skapa en bra arbetsmiljö i övrigt. I det fortsatta arbetet med lagstiftningen är även regelförenklingsfrågorna viktiga. Det är viktigt att innebörd och samman- hang tydligt framgår för dem som reglerna riktar sig till.

Det är i det lokala arbetet på arbetsplatserna i samverkan mellan arbetsmarknadens parter som arbetsvillkoren närmare utformas. Arbetsmark- nadens parter har en viktig roll genom möjlig- heterna att anpassa och komplettera lagstift- ningen genom avtal. De har även viktiga upp- gifter när det gäller utbildning, opinionsbildning, informationsverksamhet, kunskapsbildning och kunskapsspridning. Det är viktigt att de enskilda individernas ansvar, inflytande och skaparkraft samtidigt tas tillvara.

Inom EU-samarbetet är det på det arbetsrätts- liga området regeringens utgångspunkt att fokus främst bör läggas på ett effektivt genomförande av existerande regelverk. Eventuellt kan revidering eller förenkling av vissa direktiv vara aktuellt. Det är vidare viktigt att gemensamt

122

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

identifiera framtida utmaningar samt att fortsätta att analysera och utbyta erfarenheter.

Inom EU-samarbetet på arbetsmiljöområdet bör höga arbetsmiljökrav värnas mot bakgrund av principen att en bristfällig arbetsmiljö inte får vara ett konkurrensmedel på marknaden, vare sig nationellt eller inom EU:s gemensamma marknad.

2010 överlämnade regeringen skrivelsen ”En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010–2015” (rsk. 2009/10:248) till riksdagen. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Under arbetet med den nationella handlingsplanen har ett flertal samrådsmöten skett med företrädare för parterna. Utgångspunkten är att en positiv utveckling inom området bäst kan nås genom

5.6.2Förnyelse av arbetsmiljöpolitiken gemensamma ansträngningar. Handlingsplanen

Det finns två huvudinriktningar för en förnyad arbetsmiljöpolitik. Arbetsmiljöpolitiken ska dels bidra till den samlade jobbpolitiken, dels lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkur- renskraft. Detta innebär inte att de mer traditio- nella arbetsmiljöfrågorna tonas ned. En viktig del i arbetet är att arbetsmiljön ska bli bättre genom att åstadkomma säkrare jobb med minsta möjliga risk för att drabbas av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Regeringen menar dock att arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd. Insatser för att förbättra arbetsmiljön är betydelsefulla för att minska utanförskapet genom att motverka utslagning från arbetslivet och öka möjligheterna till inträde, men bidrar också till att skapa gynn- samma förutsättningar för tillväxt och hälsa. Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö, utan i högre grad än tidigare om att se arbetsmiljön som utvecklande för såväl individer som verksamhet och som en fram- gångsfaktor och ett konkurrensmedel. Regering- en inledde i början av föregående mandatperiod ett arbete med syfte att förnya arbetsmiljö- politiken bl.a. genom att förstärka denna mer positiva inriktning.

En nationell handlingsplan för arbetsmiljöpolitiken

Under hösten 2009 inleddes ett arbete med inriktning att ta fram en långsiktig strategi för den framtida arbetsmiljöpolitiken. Sverige har tidigare inte haft någon sådan mer långsiktig och övergripande strategi inom arbetsmiljöområdet. En sådan strategi fyller flera olika behov. Ett skäl är att EU har rekommenderat medlemsländerna att ta fram nationella handlingsplaner inom arbetsmiljöområdet. Ett annat skäl är att arbetet passat väl in i samband med regeringens ambi- tion att förnya arbetsmiljöpolitiken. Hösten

ska bidra till att uppfylla det i budgetpropo- sitionen angivna målet för området arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetet. En god arbetsmiljö tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

Det huvudsakliga syftet med den nationella handlingsplanen är att peka ut en inriktning för arbetsmiljöområdet för de närmaste fem åren. I handlingsplanen lyfts ett antal viktiga områden fram. Det första området behandlar arbetslivets risker och möjligheter; Systemen för att minska riskerna i arbetsmiljön ska förbättras samtidigt som arbetsmiljöns möjligheter att bidra till hälsa och välbefinnande i högre grad ska uppmärk- sammas och utvecklas. Det andra området behandlar utanförskapet; Arbetsmiljöförutsätt- ningar ska beaktas som en viktig komponent i arbetet att minska utanförskapet. Det tredje området behandlar konkurrens- och lönsamhet; Arbetsmiljö som en viktig konkurrens- och lön- samhetsfaktor ska synliggöras och därmed för- stärkas. Det fjärde området slutligen behandlar frågor om medvetenhet och kunskap inom arbetsmiljöområdet; Medvetenhet och kunskap om arbetsmiljöfrågor ska öka i hela samhället. I handlingsplanen presenteras ett antal pågående och planerade åtgärder. En halvtidsavstämning av handlingsplanen ska genomföras under 2013 och en utvärdering påbörjas under 2015.

Coacher över tröskeln – försöksverksamhet för minskat utanförskap och bättre psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmiljöpoliti- ken kan bättre och mer konkret kopplas till varandra i syfte att minska utanförskap och skapa bättre förutsättningar för fler personer att behålla ett arbete. Inom ramen för den satsning som pågår med coacher i form av upphandlade

123

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

kompletterande aktörer ska en försöksverksam- het genomföras. Försöket innebär att coacherna inte ska stanna vid arbetsplatsens dörr, utan fortsätta över tröskeln som stöd för både arbets- givare och arbetstagare under en begränsad tid. Särskild uppmärksamhet ska ges till utform- ningen av den psykosociala arbetsmiljön och de särskilda individuella behov som kan behöva mötas för att underlätta vid introduktionen på arbetsplatsen. En bra introduktion ger också goda förutsättningar för att den individuella för- mågan kan tas tillvara och utvecklas. Deltagande arbetsgivare ska erbjudas att ingå i ett nätverk för erfarenhetsutbyte och visst kunskapsstöd.

Regeringen avser att inom Arbetsförmedling- ens programanslag och genom befintliga praktik- platser ge Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljö- verket ett gemensamt uppdrag att utforma försöket. Arbetsförmedlingen ska bidra med praktisk implementering enligt de regler som gäller andra arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsmiljöverket bör medverka vid kravspeci- fikationer eftersom det är viktigt att de komp- letterande aktörer som upphandlas för verk- samheten har relevant kompetens inom arbets- miljöområdet. Arbetsförmedlingen ska ansvara för administrationen av nätverken, men båda myndigheterna bör på lämpligt sätt delta med kunskapsförmedling. (Se även avsnitt Arbets- marknad 4.6.3.)

5.6.3Arbetsrätt: Flexibilitet, trygghet och inflytande i arbetslivet

Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Det finns därför inte skäl till några större förändringar av arbetsrätten. Vissa grupper såsom unga och utrikes födda kan dock, till följd av utform- ningen av vissa delar av arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns skäl att genomföra mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. Regeringen vill introducera en särskild anställ- ningsform för gymnasielärlingar samt inrätta lär- lingsprovanställningar som ska underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden.

Därutöver ska arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägning begränsas och Medlings- institutet ges ett tydligt uppdrag om att infor- mera företagare om rådande regler om arbetsrätt och kollektivavtal.

Regeringen vill också föra en dialog i Pensions- gruppen för att undersöka möjligheterna till höjd ålder för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. En sådan förändring skulle syfta till att höja utträdesåldern och därmed förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna.

5.6.4Lönebildning

Lönebildningen har en avgörande betydelse för konkurrenskraft, sysselsättning, inflation och andra viktiga delar av den samhällsekonomiska utvecklingen. En väl fungerande lönebildning kännetecknas av mål som hög sysselsättning, prisstabilitet och god reallönetillväxt blir möjliga att förena.

Regeringen anser att lönebildningen i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter. Avtal mellan parterna är att föredra framför lagstiftning, eftersom samförstånd mellan parterna skapar stabilitet för träffade överens- kommelser. Statens roll inskränker sig till ett grundläggande regelverk. I lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet finns regler om stridsåtgärder, tvister och statlig medling. I diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot lönediskriminering. Medlingsinstitutet verkar för en väl fungerande lönebildning. Detta åstadkoms, förutom genom medlarnas arbete, genom möten, seminarier, konferenser, statistik och analys.

5.7Budgetförslag

5.7.12:1 Arbetsmiljöverket

Tabell 5.12 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

559 297

 

sparande

17 115

2010

Anslag

574 612

1

Utgifts-

 

prognos

582 790

2011

Förslag

591 037

 

 

 

2012

Beräknat

601 605

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

604 190

3

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

617 095

4

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 595 643 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 589 937 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 589 112 tkr i 2011 års prisnivå.

124

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader vid Arbetsmiljöverket samt vissa utgifter för företagshälsovård och bidrag till den regionala skyddsombudsverksamheten. Den huvudsakliga verksamheten är tillsynsverksamhet, kunskaps- bildning och informationsverksamhet samt kriterieverksamhet.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sition på information och kunskap, förstärkt information till utländska företag och arbets- tagare samt ökade krav på marknadskontroll och standardiseringsarbete.

Drygt 101 miljoner kronor tilldelades den regionala skyddsombudsverksamheten 2010, vilket var oförändrat jämfört med 2009.

Utgifter och anslagssparande 2009

Den del av utgifterna under anslaget som avser Arbetsmiljöverkets förvaltning uppgick till 457 miljoner kronor 2009, vilket kan jämföras med 461 miljoner kronor 2008. Regeringens riktlinjer till verket avseende anpassningen till de minskade anslagen innebär att den regionala till- synen, så långt som möjligt ska värnas. Medel- antalet årsarbetskrafter minskade med 55 under 2009 och med 285 sedan 2006.

Utgifterna för den regionala skyddsombuds- verksamheten uppgick till 101 miljoner kronor under 2009, vilket motsvarar 2008 års förbrukning. Arbetsmiljöverket utnyttjade drygt 3 miljoner kronor av anslagskrediten under 2009.

Medel avseende företagshälsovårdsutbild- ningen under regeringens disposition hade ett anslagssparande på drygt 12 miljoner kronor. Därutöver uppgick anslagssparandet för de medel Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) disponerar för att initiera forskning kring arbetsmiljö och lönsamhet till närmare 8 miljoner kronor. Anslagssparandet från 2009 disponeras även under 2010.

Anvisade resurser 2010

För 2010 har Arbetsmiljöverket tilldelats drygt 473 miljoner kronor för förvaltningskostnader. Av detta belopp avser 45 miljoner kronor sats- ningen i samband med 2009 års budgetpropo-

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

 

 

 

(Intäkt-kostnad)

Utfall 2009

17 258

15 947

1 311

Prognos 2010

15 500

15 800

-300

 

 

 

 

Budget 2011

13 500

13 500

0

 

 

 

 

Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även försäljning från informationssystemet om arbetsskador (ISA). Den särskilda informations- verksamheten består främst av försäljning av verkets föreskrifter.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under ramanslaget 2:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor under 2012.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmiljö- verket beslutar om bidrag under anslaget för den regionala skyddsombudsverksamheten som medför utgifter kommande budgetår.

Tabell 5.14 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2009

2010

2011

2012

2013–2014

 

 

 

 

 

 

Ingående åtaganden

18 391

18 016

18 391

 

 

Nya åtaganden

18 016

18 766

18 391

 

 

 

 

 

 

 

 

Infriade åtaganden

-18 391

-18 391

-18 391

-18 391

0

 

 

 

 

 

 

Utestående åtaganden

18 016

18 391

18 391

 

 

Erhållet/föreslaget bemyndigande

18 400

18 400

18 400

 

 

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

125

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Med anledning av den satsning på arbetsmiljö- politiken som aviserades i budgetpropositionen för 2009 avseende information och kunskap, för- stärkt information till utländska företag och ar- betstagare samt ökade krav på marknadskontroll och deltagande i standardiseringsarbetet, föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2011. Finansiering av satsningen på arbetsmiljöpolitiken sker genom att anslag 1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med motsvarande belopp.

I samband med budgetpropositionen för 2010 gjordes en satsning på 8 miljoner kronor per år under perioden 2010–2012 för att i ett pilotprojekt utveckla och prova screening som metod i tillsynsverksamheten. Finansiering sker genom att anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd minskas med mot- svarande belopp.

Från och med 2011 överförs från anslaget 100 000 kronor till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upp- förda anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen. Anledningen är att avgiftsfi- nansieringen av verksamhetsstödet Hermes upphör och ersätts med anslagsfinansiering. Överföringen motsvarar det belopp myndighe- ten tidigare betalat som en avgift.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 591 037 000 kronor för 2011.

Tabell 5.15 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

574 612

574 612

574 612

574 612

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

2 130

7 903

16 064

29 525

Beslut

1 970

1 910

-6 176

-6 316

 

 

 

 

 

Överföring till andra anslag

-100

-101

-102

-105

 

 

 

 

 

Övrigt 3

12 455

17 260

19 770

19 356

Förslag/beräknat anslag

591 037

601 605

604 190

617 095

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas med 865 tkr 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e- förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

5.7.22:2 Arbetsdomstolen

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

28 056

 

sparande

-2 477

2010

Anslag

30 210

1

Utgifts-

 

prognos

28 600

2011

Förslag

30 239

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

30 499

2

 

 

2013

Beräknat

30 921

3

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

31 592

4

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 30 210 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 30 211 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 30 168 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader vid Arbetsdomstolen. Verksamheten består av att pröva arbetsrättsliga tvister, dvs. tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Regeringens överväganden

Från och med 2011 överförs från anslaget 60 000 kronor till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upp- förda anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen. Anledningen är att avgiftsfi- nansieringen av verksamhetsstödet Hermes upphör och ersätts med anslagsfinansiering. Överföringen motsvarar det belopp myndighe- ten tidigare betalat som en avgift.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 30 239 000 kronor för 2011.

Tabell 5.17 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:2 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

30 210

30 210

30 210

30 210

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

99

389

812

1 529

Beslut

-10

-39

-40

-41

 

 

 

 

 

Överföring till andra anslag

-60

-61

-61

-63

Övrigt 3

0

0

0

-44

Förslag/beräknat anslag

30 239

30 499

30 921

31 592

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Anslaget minskas till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

126

5.7.32:3 Statens nämnd för arbetstagarens uppfinningar

Tabell 5.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

87

 

Anslags-

3

 

sparande

 

 

 

1

Utgifts-

 

2010

Anslag

92

prognos

96

2011

Förslag

92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

Beräknat

93

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

94

2

 

 

2014

Beräknat

96

2

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 92 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är kostnader för verk- samheten vid Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Kostnaderna består huvudsakligen av arvoden och ersättningar.

Nämnden har under 2009 hållit två samman- träden i plenum. För närvarande finns två pågående ärenden i nämnden. Dessa gäller av arbetstagare begärda utlåtanden enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares upp- finningar.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 92 000 kronor för 2011.

Tabell 5.19 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:3 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

92

92

92

92

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

0

1

2

4

Förslag/beräknat anslag

92

93

94

96

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5.7.42:4 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Tabell 5.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor

 

 

 

 

Anslags-

 

2009

Utfall

31 416

 

sparande

4 420

2010

Anslag

32 622

1

Utgifts-

 

prognos

28 548

2011

Förslag

32 622

 

 

 

2012

Beräknat

32 622

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

32 622

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

32 622

 

 

 

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Ändamålet för anslaget är huvudsakligen kostnader för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). En mindre del utgör kostnader för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén.

ILO:s beslutande organ, Internationella arbetskonferensen, antog i juni 2009 arbetspro- gram och budget för perioden 2010–2011 om- fattande 777,6 miljoner schweizerfranc. Enligt beslut av internationella arbetskonferensen i juni 2010 utgör Sveriges andel 1,065 procent av ILO:s budget för 2011, vilket är en lägre andel jämfört med tidigare år. Sveriges medlemsavgift för 2011 beräknas därmed till 3,8 miljoner schweizerfranc. Medlemsavgiften i svenska kronor kommer bero på den svenska kronans växelkurs mot schweizerfrancen vid utbetal- ningstillfället i början 2011.

Regeringens övervägande

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 32 622 000 kronor för 2011.

127

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5.7.52:5 Medlingsinstitutet

Tabell 5.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2009

Utfall

45 748

 

Anslags-

9 777

 

sparande

 

 

 

1

Utgifts-

 

2010

Anslag

55 369

prognos

49 861

2011

Förslag

56 024

 

 

 

2012

Beräknat

56 625

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Beräknat

57 436

2

 

 

 

 

 

 

 

 

2014

Beräknat

58 630

3

 

 

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 56 024 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 55 945 tkr i 2011 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader och kostnader för lönestatistik för Medlings- institutet. Den huvudsakliga verksamheten är medling i arbetstvister och ansvar för den officiella svenska lönestatistiken samt att verka för en väl fungerande lönebildning. Under 2009 uppgick kostnaderna för medling till 5,3 miljoner kronor och kostnaderna för analys och information till 40 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 56 024 000 kronor för 2011.

Tabell 5.22 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:5 Medlingsinstitutet

Tusental kronor

 

2011

2012

2013

2014

 

 

 

 

 

Anvisat 2010 1

55 369

55 369

55 369

55 369

Förändring till följd av:

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning 2

624

1 225

2 035

3 311

Övrigt 3

31

31

32

-50

Förslag/beräknat anslag

56 024

56 625

57 436

58 630

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012–2014 är preliminär och kan komma att ändras.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas med 82 tkr 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att ett e- förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

128