Avgiften till 27

Europeiska unionen

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Förslag till statsbudget för 2011

Avgiften till Europeiska unionen

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................................................................................... 5
2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen............................................ 7
  2.1 Omfattning.............................................................................................. 7
  2.2 Utgiftsutveckling .................................................................................... 7
  2.3 Mål ........................................................................................................... 8
  2.4 Resultatredovisning ................................................................................ 8
  2.4.1 EU-budgetens utgiftsutfall 2009............................................................ 8
  2.4.2 Utfall för avgiften till EU 2009.............................................................. 8
  2.4.3 EU-budgeten 2010.................................................................................. 9
  2.4.4 Analys och slutsatser .............................................................................. 9
  2.5 Revisionens iakttagelser.......................................................................... 9
  2.6 Politikens inriktning ............................................................................... 9
  2.7 Budgetförslag ........................................................................................ 10
  2.7.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen................................................... 10
3 Bemyndigande ...................................................................................................... 13

3

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2011 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 3),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

2.för budgetåret 2011 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning:

Anslagstyp

1:1 Avgiften till Europeiska unionen Ramanslag 30 637 317
Summa   30 637 317

5

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2.1Omfattning

Utgifterna inom utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten under 2011 inklusive eventuella korrigeringar avseende tidigare år.

Europeiska unionens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget). EU-budgetens utgifter och inkomster måste balansera, varför det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Eftersom merparten av EU-budgetens inkomster utgörs av avgifter från medlemsländerna styr EU- budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Avgifterna från medlemsländerna benämns egna medel och regleras, enligt artikel 311 i EUF-fördraget, av rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska unionens egna medel (egna medelsbeslutet). Europeiska kommissionens uttag av egna medel är begränsat till högst 1,24 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Det finns tre typer av egna medel:

-traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

-en mervärdesskattebaserad avgift och

-en avgift baserad på medlemsländernas

BNI.

I regelverket för egna medel finns dessutom ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler. Tre av dessa har betydande

konsekvenser för den svenska EU-avgiften och utgiftsområde 27.

För det första finns en särskild budgetreduktion för Storbritannien. Reduktionen finansieras av övriga medlemsländer, varför Sveriges andel av finansieringen utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige har dock, tillsammans med Österrike, Tyskland och Nederländerna ett särskilt undantag och får en reduktion på 75 procent av vår (ordinarie) finansieringsandel. Detta undantag finansieras av övriga medlemsländer, exklusive Storbritannien.

För det andra har Sverige (och Nederländerna) 2007–2013 en särskild reduktion av den BNI-baserade avgiften. Sveriges reduktion uppgår till 150 miljoner euro per år i 2004 års priser.

För det tredje har vissa medlemsländer 2007– 2013 en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift motsvarar 0,1 procent av mervärdesskattebasen, vilket innebär en rabatt om 0,2 procentenheter jämfört med ordinarie uttag av mervärdesskattebaserad avgift om 0,3 procent av mervärdesskattebasen.

2.2Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27. Utfallet för 2009 uppgick till 19 192 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än ett normalår. Detta beror på att Sverige erhållit sin särskilda reduktion av den BNI- baserade avgiften samt nedsättningen av den mervärdesskattebaserade avgiften för 2007 och

7

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  2009 2010 1 2010 2011 2012 2013 2014
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 19 192 29 680 28 142 30 637 32 602 33 428 33 888
               
Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften till              
Europeiska unionen 19 192 29 680 28 142 30 637 32 602 33 428 33 888
               

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2008 retroaktivt under 2009. Från och med 2009 justeras den BNI-baserade avgiften löpande och den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas enligt den lägre procentsatsen. Se avsnitt 2.4.2 för en mer detaljerad beskrivning av utfallet 2009.

För budgetåret 2010 beräknas utgifterna bli ca 1 500 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats. Detta beror framför allt på att Sveriges avgift minskade med drygt 900 miljoner kronor till följd av en uppdatering av statistik för tidigare år. Vidare förväntas tullinkomsterna bli lägre än vad som tidigare beräknats, vilket bidrar till den lägre prognosen.

År 2011 beräknas EU-budgetens utgifter öka, vilket leder till en högre EU-avgift. Vidare förväntas den svenska kronan stärkas och tullinkomsterna öka. Även Sveriges mervärdesskattebas förväntas bli större, vilket leder till en högre mervärdesskattebaserad avgift. Eftersom 2010 var det sista året för inbetalning till omstruktureringsfonden för sockersektorn så kommer denna utgift från och med 2011 inte längre att belasta utgiftsområdet.

EU-avgiften antas öka årligen under prognosperioden, framför allt på grund av att EU- budgetens utgifter förväntas öka.

2.3Mål

Riksdagen har beslutat ett mål för den svenska budgetpolitiken i EU (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Enligt beslutet ska Sverige verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

2.4Resultatredovisning

2.4.1EU-budgetens utgiftsutfall 2009

Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter.

De ingångna åtagandena uppgick 2009 till
ca 140 miljarder euro, dvs. ca 1 484 miljarder

kronor. De budgeterade åtagandena uppgick till ca 143 miljarder euro, varför utfallet motsvarar 98 procent av den budgeterade nivån.

Det preliminära utfallet för betalningarna var ca 116 miljarder euro, dvs. ca 1 228 miljarder kronor. De totala budgeterade betalningarna uppgick till ca 121 miljarder euro, dvs. ca 1 285 miljarder kronor, varför det preliminära utfallet motsvarade ca 95 procent av de budgeterade betalningarna.

2.4.2Utfall för avgiften till EU 2009

Utfallet för den svenska EU-avgiften blev 19 192 miljoner kronor, vilket är 3 215 miljoner kronor lägre än vad som anvisades på statsbudgeten.

Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2009

Miljoner kronor

  Anslag Utfall
     
1:1 Avgiften till Euro-    
peiska gemenskapen 22 408 19 192
     
Totalt utgiftsområde 22 408 19 192
     

Avvikelsen i förhållande till statsbudgeten förklaras framför allt av att 3 933 miljoner kronor tillfördes anslaget i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21). Skälen till ökningen var dels en negativ ingående balans från 2008 på

8

ca 1 404 miljoner kronor, dels den kraftigt försvagade kronan.

En viktig förklaring till de stora skillnaderna mellan utfall och budget är osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i såväl Sverige som övriga EU som fanns under 2009. Sveriges tullintäkter minskade mer än förutsett jämfört med tidigare beräkningar. Sveriges andel av EU:s BNI blev lägre än vad som tidigare prognostiserats. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har även påverkat medlemsländernas mervärdesskattebaser. Även EU-budgetens utgifter blev påtagligt lägre än vad som budgeterats.

År 2009 uppgick värdet av Sveriges särskilda reduktioner till sammanlagt 5 421 miljoner kronor, dvs. utan dessa reduktioner skulle Sveriges EU-avgift varit i motsvarande grad högre (se tabell 2.3).

Tabell 2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2009

Miljoner kronor

  Utfall
   
Reduktion av den BNI-baserade avgiften 1 572
   
Nedsättning av den mervärdesskattebaserade  
avgiften 2 776
Nedsättning av Sveriges finanseringsandel av  
Storbritanniens särskilda budgetreduktion 1 073
   
Totalt 5 421

2.4.3EU-budgeten 2010

Under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 beslutades EU-budgeten för 2010. Betalningarna för 2010 budgeterades till 123 miljarder euro, vilket är en ökning med knappt 10 miljarder euro jämfört med 2009. Ökningen är planenlig och beror framför allt på genomförandet av de sjuåriga programmen inom sammanhållningspolitiken.

Åtagandena uppgår 2010 till 141 miljarder euro, vilket innebär att det finns en marginal på 0,3 miljarder euro till taket för åtaganden i den fleråriga budgetramen avseende 2010. Jämfört med 2009 ökar åtagandena med knappt 5 miljarder euro.

I samband med förhandlingarna om budgeten för 2010 beslutades också om det andra steget i finansieringen av EU-budgetdelen av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Beslutet innebar framför allt en omdisponering av medel mellan EU-budgetens utgiftsrubriker.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

2.4.4Analys och slutsatser

Utfallet för EU-budgeten 2009 innebar i stort sett oförändrade betalningsnivåer jämfört med 2008. Det som är anmärkningsvärt är att genomförandegraden var 95 procent, väsentligt lägre än t.ex. 2007 och 2008. Det finns alltså fortsatta problem med överbudgetering. Detta gäller även åtagandenivåerna som även 2009 var överskattade.

Resultatet av förhandlingarna om EU-budge- ten för 2010 slutade på nivåer som låg nära kommissionens förslag. Med hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkt om betydligt högre åtagande- och betalningsnivåer bedöms detta som acceptabelt. Återhämtningsplanen finansierades utan att den fleråriga budgetramens totala omslutning ökade.

Sammanfattningsvis bedöms dessa resultat ligga i linje med målet för den svenska budgetpolitiken i EU, även om det finns skäl för regeringen att fortsatt driva en restriktiv linje och försöka minska överbudgeteringen i EU-budgeten.

2.5Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte lämnat några invändningar.

Resultatet från den årliga granskning som Eu- ropeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt för 2009. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2008 återfinns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2009 (skr. 2009/10:101 s. 236–237).

2.6Politikens inriktning

Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av utgiftssidan med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, krävs även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan.

Kommissionen förväntas presentera sin rapport om budgetöversynen i oktober, vilken under hösten kommer diskuteras i Europeiska unionens råd och förberedelserna inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram

9

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

har börjat. Vägledande för Sverige är här, liksom för arbetet med budgeten i stort, principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. År 2008 svarade regeringen på kommissionens öppna konsultation om budgetöversynen (dnr SB2008/2876). Konsultationen är en del i kommissionens förberedelsearbete inför rapporten om budgetöversynen. I sitt svar anförde regeringen att reformer och besparingar behövs på framför allt jordbrukspolitikens och sammanhållningspolitikens område. Analysen som låg till grund för svaret visar vidare att områden där åtgärder kan påvisa europeiskt mervärde är konkurrenskraft, miljö och klimat, rättsliga och inrikesfrågor samt externa åtgärder. En inriktning på dessa områden skapar förutsättningar för en modern EU-budget som fokuserar på insatser som ger ett tydligt europeiskt mervärde. Regeringen anförde därför att skulle ingen modernisering av utgiftsstrukturen ske i linje med ovanstående finns fortsatt behov av korrigeringar på inkomstsidan för att undvika att vissa medlemsländer, som Sverige, får betala allt för höga nettoavgifter till EU:s budget i förhållande till andra medlemsländer med jämförbar välståndsnivå. Nettoavgiften avspeglar skillnaden mellan vad ett medlemsland betalar till EU-budgeten och vad medlemslandet får i återflöde i form av stöd och bidrag.

Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2011, i förhållande till den beslutade budgeten för 2010, en ökning med ca 1 procent för åtaganden och en ökning av betalningarna med ca 6 procent. Den högre nivån för betalningar jämfört med 2009 förklaras till stor del av ökade utgifter för sammanhållningspolitiken i enlighet med den beslutade profilen på den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

Restriktivitet är en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2011. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan budgeten och taken i den fleråriga budgetramen.

2.7Budgetförslag

2.7.11:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

      Anslags-  
2009 Utfall 19 192 170 sparande 3 215 338
2010 Anslag 29 680 0441 Utgifts-  
prognos 28 141 848
2011 Förslag 30 637 317    
2012 Beräknat 32 601 552    
         
2013 Beräknat 33 428 032    
         
2014 Beräknat 33 887 928    

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. An- slaget får även användas för att finansiera eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar.1

Utgifterna för 2010 uppgår enligt prognosen till 28 142 miljoner kronor vilket är ca 521 miljoner lägre än beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas 2011 uppgå till 30 637 miljoner kronor, vilket är ca 167 miljoner kronor lägre än beräkningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget beräknas värdet av Sveriges särskilda reduktioner 2011 uppgå till 5 014 miljoner kronor.

Som beskrivits ovan består den svenska EU- avgiften av delposter, vilka tillsammans utgör EU-avgiften. Prognosen för EU-avgiften består därför av beräknat utfall för respektive delpost (tabell 2.5).

Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsländerna får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen, dvs. efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen

1 Egna medelsbeslutet ger Europeiska kommissionen rätt att begära dröjsmålsränta från ett medlemsland vid försenad inbetalning av egna medel. Beräkningen av räntan regleras i egna medelsbeslutet och dess tillämpningsföreskrifter.

10

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Tabell 2.5 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat
  2009 2010 1 2010 2011 2012 2013 2014
Tullavgift 3 927 4 441 4 386 4 399 4 575 4 758 4 949
               
Sockeravgifter 0 56 52 27 27 27 27
               
Mervärdesskattebaserad avgift -4 305 1 372 1 444 1 478 1 537 1 599 1 663
               
BNI-baserad avgift 18 741 23 373 21 770 24 493 26 183 26 734 26 960
               
Storbritanniens budgetreduktion 481 302 354 240 279 310 290
               
Omstruktureringsfond för sockersektorn 348 136 136 - - - -
               
Summa 19 192 29 680 28 143 30 637 32 602 33 428 33 889
               

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anmärkning: beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

beräknar att tullavgiften för 2011 kommer att uppgå till 4 399 miljoner kronor.

Avgifterna på sockerproduktion tas ut i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken och betalas enligt faktisk uppbörd. Medlemsländerna får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Sockeravgifter. Regeringen beräknar att sockeravgifterna för 2011 kommer att uppgå till 27 miljoner kronor.

Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en andel av medlemslandets mervärdesskattebas. Sverige betalar en mervärdesskattebaserad avgift på 0,1 procent av mervärdesskattebasen. Den mervärdesskattebaserade avgiften för 2011 beräknas uppgå till 1 478 miljoner kronor. Värdet av den svenska nedsättningen av den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas 2011 uppgå till 2 956 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas residualt, dvs. uttaget beräknas så att det ska täcka EU- budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Den BNI-baserade avgiften beräknas för 2011 uppgå till 24 493 miljoner kronor. Vid beräkningen har Sveriges särskilda reduktion av BNI-avgiften beaktats. Denna beräknas 2011 uppgå till 1 287 miljoner kronor.

I mars 2010 beslutade Europeiska unionens råd att inkludera en fördelning av indirekt mätta

finansiella förmedlingstjänster (FISIM) i beräkningen av BNI vad beträffar den BNI- baserade avgiften. Beslutet gäller från och med 2010 och påverkar alltså Sveriges BNI-baserade avgift från och med samma år.

Inrättandet av EU:s gemensamma utrikestjänst (EEAS) kommer leda till ökade utgifter på EU-budgeten och därmed till en ökad BNI-baserad avgift för Sverige. För att finansiera detta föreslår regeringen att anslaget 1:1 Avgiften till den Europeiska unionen tillförs 11,5 miljoner kronor 2011, 15,3 miljoner kronor 2012 och 15,6 miljoner kronor 2013 och framåt. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med motsvarande belopp.

Finansieringen av Storbritanniens särskilda budgetreduktion beräknas 2011 uppgå till 240 miljoner kronor. Värdet av nedsättningen av Sveriges finansieringsandel beräknas 2011 uppgå till 770 miljoner kronor.

Under perioden 2006–2010 har avsättningar till den tillfälliga omstruktureringsfonden för sockersektorn gjorts. Från och med 2011 görs inga fler inbetalningar till fonden, varför denna anslagspost kommer försvinna från och med 2011. Omstruktureringsfonden är inte en del av Europeiska unionens system för egna medel, men inbetalningarna till fonden hanteras för svenskt vidkommande inom ramen för utgiftsområde 27.

11

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

3 Bemyndigande

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av den fastställda EU-budgeten för 2011 avseende åtagandebemyndiganden.

Skälen för regeringens förslag:

Medlemsländernas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år.

Sveriges andel i finansieringen av EU-budgetens betalningar kan dock användas som en indikation på Sveriges andel av gjorda åtaganden i EU-budgeten.

I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2011 föreslås att åtaganden om 142 577 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2011. Av dessa åtaganden uppgår Sveriges andel till ca 2,5 procent, dvs. ca 3 582 miljoner euro. Budgetförslaget är för närvarande föremål för behandling i unionens budgetmyndighet.

13