Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan.

Proposition 2016/17:210

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det ekonomiska partnerskapssavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan. Förhandlingarna om ett ekonomiskt partnerskapavtal inleddes i juni 2002 och avslutades i juli 2014. Avtalet undertecknades i juni 2016 och Europaparlamentet godkände avtalet i september 2016. De avtalsslutande partnerstaterna som ingår i SADC (Södra Afrikas utvecklingsgemenskap) är Botswana, Lesotho, Mocambique, Namibia, Swaziland och Sydafrika. Det ekonomiska partnerskapsavtalet med SADC-staterna har förhandlats fram i enlighet med de mål och principer för nya ekonomiska partnerskapsavtal som fastställs i Cotonou-avtalet. Partnerskapsavtalet är ett utvecklingsorienterat handelsavtal vars syfte är att främja handel och regional integration, liberalisera handeln och öka handelsutbytet.
Avtalet fokuserar på reducering eller i vissa fall eliminering av tullar och kvoter för varuhandeln. Avtalet innehåller bestämmelser om handelslättnader, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, handel och hållbar utveckling, tvistelösning, geografiska beteckningar, ursprungsregler, jordbruk och fiske. Avtalet innehåller så kallade rendez-vous- klausuler, dvs. klausuler om fortsatta förhandlingar om bland annat tjänstehandel, investeringar, offentlig upphandling, immateriella rättigheter och konkurrenspolitik i syfte att främja de avtalsslutande SADC-staternas integration i världshandeln. Utvecklingssamarbete utgör ett viktigt komplement till handelsdelen inom partnerskapsavtalet.
- - -
Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämnad: 2017-06-27 Bordlagd: 2017-08-31 Hänvisad: 2017-09-07 Motionstid slutar: 2017-09-27

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.