Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.

Proposition 1993/94:243



Prop.
1993/94:243Regeringens proposition
1993/94:243
Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv
m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 april 1994

Birgit Friggebo

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att svenskt föreningsliv skall erbjudas att på
förmånliga villkor förvärva AB Tipstjänst från staten. I propositionen föreslås
också att skatten som i dag tas ut på bingospel med penningvinster slopas genom
en ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel. Vidare föreslås i samma lag
vissa förändringar avseende beskattningen av det roulett- och kortspel som efter
tillstånd bedrivs av privata företag på bl. a. restauranger. Regeringen lägger
inte nu fram något förslag i syfte att tillåta kasinospel av internationellt
slag i Sverige.
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.. 3
2 Lagtext...................... 3
3 Ärendet och dess beredning... 6
4 Utgångspunkter............... 7
5 Föreningslivet ges möjlighet att
förvärva AB Tipstjänst....... 8
6 Bingoskatten avskaffas. Ändrad
roulettskatt................. 15
7 Kasinospel av internationellt slag
i Sverige.................... 16
8 Statsfinansiella konsekvenser 18
Utdrag ur protokoll vid regerings-
sammanträde den 7 april 1994..... 19
2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att träffa avtal om en försäljning av AB Tipstjänst i
enlighet med vad som anförs (avsnitt 5),
2. godkänner det som regeringen förordar angående AB Tipstjänsts nuvarande stöd
till idrotten,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på
spel.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 6, 10, 11 och 22 §§ lagen (1972:820) om skatt på
spel1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2
Spelskatt betalas Spelskatt betalas
enligt denna lag enligt denna lag
till staten för sådanttill staten för så-
roulett- eller dant roulettspel
bingospel som kräver som kräver tillstånd
tillstånd enligt enligt lotterilagen
lotterilagen (1994:00).
(1982:1011). Skatt
betalas dock inte för
sådant bingospel som
får anordnas med stöd
av 11 § lotterilagen
om vinsterna endast
utgörs av annat än
pengar.
Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med roulettspel.

4 §3
Skattskyldig är den Skattskyldig är den
som har tillstånd som som har tillstånd
avses i 1 § om till- som avses i 1 §. I
ståndet inte endast fråga om roulettspel
berättigar till sådantmed utrustning som
spel som avses i 1 § upplåtes av någon med
andra meningen. I fast driftställe
fråga om roulettspel inom landet, är dock
med utrustning som den som upplåter
upplåtes av någon med utrustningen skatt-
fast driftställe inom skyldig.
landet, är dock den
som upplåter
utrustningen skatt-
skyldig.
3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §
Skattskyldighet för Skattskyldigheten
roulettspel inträder inträder med den
med den kalendermånad kalendermånad då
då spelet påbörjas ochspelet påbörjas och
upphör vid utgången avupphör vid utgången
den kalendermånad då av den kalendermånad
spelet upphör. då spelet upphör.
Skattskyldighet för
bingospel inträder när
insats göres i
spelet.

10 §4
Spelskatt utgår i Spelskatt utgår, för
fråga om varje kalendermånad
1. roulettspel, för då skattskyldighet
varje kalendermånad dåföreligger, med
skattskyldighet 2 000 kronor för
föreligger, med 6 000 tillstånd som innebär
kronor för tillstånd rätt till spel på ett
som innebär rätt till spelbord,
spel minst tre dagar 4 000 kronor för
varje vecka och med tillstånd som innebär
2 000 kronor för rätt till spel på
tillstånd i annat två spelbord,
fall. Om ett 9 000 kronor för
tillstånd avser fler tillstånd som
än ett spelbord skall innebär rätt till
dock nämnda belopp spel på tre spel-
höjas med 3 000 bord,
kronor respektive 18 000 kronor för
1 000 kronor för tillstånd som innebär
varje spelbord utöver rätt till spel på
ett, fyra spelbord och
2. bingospel med 3 med
procent av värdet av 25 000 kronor för
erlagda spelinsatser tillstånd som innebär
och entréavgifter rätt till spel på
eller andra avgifter fem spelbord.
i den mån avgifterna Föreligger rätt till
berättigar till del- spel på flera
tagande i spelet. spelbord än fem utgår
skatten för vart och
ett av dessa bord
med 5 000 kronor
per månad.

11 §5
Redovisning för
skatt på roulettspel
lämnas för varje
kalendermånad. Skatt
på bingospel
redovisas för re-
dovisningsperioder
om två
kalendermånader.
När det finns
särskilda skäl får
riksskatteverket
besluta för viss
skattskyldig att
redovisningsperioden
för skatt på bingospel
tills vidare skall
vara sex kalendermå-
nader.
Deklaration skall lämnas för varje spelplats. Beskattningsmyndigheten får medge
att en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §6
Beslut av Beslut av
beskattningsmyndig- beskattningsmyndig-
heten enligt 5 § heten enligt 5 §
första stycket eller första stycket eller
11 § tredje stycket 11 § får överklagas
får överklagas hos hos Riksskattever-
Riksskatteverket. ket.
Riksskatteverkets Riksskatteverkets
beslut får inte över- beslut får inte
klagas. överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1984:157.
2 Senaste lydelse 1988:841.
3 Senaste lydelse 1988:1571.
4 Senaste lydelse 1988:841.
5 Senaste lydelse 1993:473.
6 Senaste lydelse 1993:473.
5

3 Ärendet och dess beredning

Den 11 april 1991 bemyndigade regeringen det statsråd som hade till uppgift att
föredra ärenden om lotterier m.m. att tillkalla en parlamentariskt sammansatt
kommitté med uppdrag att se över lotterilagstiftningen och undersöka i vad mån
folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet
genom ökade intäkter av lotterier och spel (dir. 1991:22). Utredningen har
arbetat under namnet Lotteriutredningen (C 1991:01). I april 1992 överlämnade
utredningen delrapporten Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU
1992:33).
Regeringen bemyndigade den 21 november 1991 statsrådet Lundgren att tillkalla
en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga den internationella kasinoverksamheten
i våra grannländer. Arbetsgruppen överlämnade i mars 1992 betänkandet
Kartläggning av kasinospel - enligt internationella regler (SOU 1992:28).
Finansdepartementet uppdrog i ett beslut den 22 juli 1992 åt två personer att
som en fortsättning på nämnda kartläggning ta fram förslag till regelverk för
eventuellt kasinospel i Sverige. Den 11 november 1992 överlämnades rapporten
Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige (Ds 1992:118).
Lotteriutredningens delrapport Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst?
och nyssnämnda departementspromemoria har remissbehandlats. En
remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet.
I december 1992 avlämnade Lotteriutredningen sitt slutbetänkande, Vinna eller
försvinna - Folkrörelsernas spel i framtiden (SOU 1992:130). I slutbetänkandet
föreslås bl.a. att ett folkrörelsedominerat spelföretag skall få tillstånd att
anordna de nya spel på s.k. värdeautomater som utredningen föreslår.
Finansdepartementet uppdrog i oktober 1993 åt två särskilda utredningsmän att
belysa förutsättningarna för en överlåtelse av det statligt ägda AB Tipstjänst
till folkrörelserna. Utredningsmännen överlämnade i december 1993 en rapport
till Finansdepartementet. Rapporten innehåller bl.a. förslag till tänkbara ägare
av AB Tipstjänst. Den 10 februari 1994 anordnade Finansdepartementet en hearing
angående förslagen i rapporten. Till hearingen inbjöds berörda organisationer
och intressenter. Deltagarna i hearingen gavs tillfälle att komma in med
skriftliga synpunkter på innehållet i rapporten. Ett tiotal skriftliga svar med
synpunkter har lämnats (Dnr 650/94).
I det följande lägger regeringen på grundval av Lotteriutredningens
slutbetänkande och beredningsunderlaget för en överlåtelse av Tipstjänst fram
dels ett förslag om att riksdagen skall bemyndiga regeringen att träffa avtal om
att överlåta AB Tipstjänst till föreningslivet, dels ett förslag till en lag om
ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
Samtidigt med denna proposition lämnas en proposition med förslag till en ny
lotterilag m.m. (prop.1993/94:182). Propositionen innehåller bland annat förslag
som innebär ökade intäktsmöjligheter för folkrörelserna dels genom införande av
en ny automatspelsform, dels genom utökade möjligheter att använda
penningvinster i andra lotterier.
6

Lagrådet

Propositionens lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande
skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

4 Utgångspunkter

På lotteri- och spelmarknaden verkar dels de statsägda spelbolagen Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt det statligt styrda AB Trav och
Galopp (ATG), dels folkrörelser som bedriver allmännyttig eller ideell verksam-
het. Vidare finns företag som av en myndighet fått tillstånd enligt lotterilagen
att i kommersiellt syfte anordna kasinospel av förströelsekaraktär.
Omsättningen på den totala lotteri- och spelmarknaden har ökat kraftigt under
sjuttio- och åttiotalen, även i reala termer. Den tidigare kraftiga tillväxten
på det statliga lotteriområdet har mattats av under senare år. En viss
återhämtning för folkrörelsernas del har kunnat märkas under senare år.
BingoLotto är ett rikslotteri som vuxit kraftigt sedan starten år 1991.
Spel- och lotteriverksamheten bör även i fortsättningen i allt väsentligt vara
förbehållen staten och folkrörelserna.
Även om minskningen av folkrörelsernas andel av marknaden synes ha stannat av,
bör enligt regeringens mening ökade och mera bestående intäktsmöjligheter för
folkrörelserna skapas. I det statsfinansiella läge som råder måste dock detta
ske utan att statens finansiella ställning försvagas.
Konkurrenssituationen på spelmarknaden har hårdnat markant under det senaste
decenniet, i synnerhet under de senaste åren. I ett internationellt perspektiv
är antalet riksomfattande lotterier och spel och antalet rikstäckande
lotteriarrangörer i Sverige högt.
Enligt regeringens bedömning är svensk spelmarknad, inom i dag tillåtna
marknadssegment, nära gränsen för vad som kan betraktas som "nyttig" konkurrens.
Gränsen nås när försäljningsprovisioner och påtryckningar hos tillståndsmyn-
dighet om högre vinståterbetalningsandel används som konkurrensmedel snarare än
som variabler för vinstmaximering och när kraftigt ökade marknadsföringsinsatser
i första hand leder till att överföra spel från en produkt till en annan.
Tendenser till denna utveckling finns på marknaden i dag.
Det är därför viktigt att de aktörer som konkurrerar med riksomfattande,
kostnadskrävande spelformer begränsas. Ett finansiellt monopol bör bevaras på
marknaden i syfte att bibehålla stordriftsfördelar och lönsamhet.
Spelbolagens lönsamhet är generellt sett högre än lönsamheten i föreningslivets
rikslotterier. Det beror naturligvis till stor del på att spelbolagen under lång
tid haft betydligt bättre förutsättningar än föreningslivet att utveckla och
lansera attraktiva spelformer. Bolagen har, inom sina respektive
marknadssegment, tillåtits utveckla teknik och spelformer som marknaden
efterfrågat. Effektiva distributionsnät/försäljningsnät har byggts ut. Samtidigt
har nya spelformer ökat den totala marknaden och möjliggjort att hålla
kostnadsandelen nere.
För att, mot ovan redovisad bakgrund, stärka föreningslivets möjligheter till
inkomster från lotterier och spel föreslår regeringen i det följande dels att
folkrörelserna erbjuds förvärva Tipstjänst på förmånliga villkor, dels att
skatten på bingospel med penningvinster avskaffas.
Förslagen leder, tillsammans med de förslag regeringen lägger fram i
propositionen Ny lotterilag (1993/94:182), till att föreningslivet får en
starkare ställning på spelmaknaden samt väsentligt förbättrade möjligheter att
finansiera verksamhet genom lotterier och spel. Samtidigt begränsas konkurrensen
till en rimlig nivå och statens finansiella ställning bevaras.

5 Föreningslivet ges möjlighet att förvärva AB
Tipstjänst

Regeringens förslag: Föreningslivet erbjuds att på förmånliga villkor förvärva
AB Tipstjänst av staten. Ett avtal med villkor för förvärvet och med riktlinjer
för bolagets verksamhet skall träffas mellan staten och de nya ägarna.
Lotteriutredningen: Lotteriutredningen anser att samarbetet mellan
folkrörelserna och de statliga spelbolagen bör underlättas samt att ett nytt
folkrörelsedominerat spelföretag, vid sidan av ATG, Penninglotteriet och
Tipstjänst, skall ges tillstånd att bedriva visst automatspel. Överskottet från
automatspelsverksamheten skall enligt utredningen tillfalla det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Remissinstanserna: De flesta ideella organisationer som yttrat sig stöder
lotteriutredningens förslag om att ett folkrörelsedominerat spelföretag skall få
tillstånd att bedriva automatspel.

Bakgrund till regeringens förslag:

Följande faktauppgifter är av intresse. AB Tipstjänst bildades år 1934 och har
sedan år 1943 varit ett statligt ägt företag. Bolaget bildades för att
kanalisera den okontrollerade tipsverksamhet som då bedrevs till spel i ordnade
och kontrollerade former.
Fram till år 1980 anordnade Tipstjänst olika former av fotbollstips.
Stryktipset har anordnats sedan bolagets bildande. Förutom Stryktips anordnar
bolaget Måltips, Italienskt stryktips och diverse extratips. År 1980 gavs
Tipstjänst tillstånd att anordna Lotto. År 1987 utökades idrottsspelen med
Oddset. År 1992 svarade idrottsspelen för ca hälften av
7

bolagets omsättning och för ca 40 % av bolagets resultat (före lotteriskatt).
Tipstjänst har alltid haft en nära relation till idrotten, i synnerhet till
fotbollen och andra idrotter som utgör underlag för bolagets verksamhet. Av det
skälet har Tipstjänsts ordinarie bolagsstämma, efter riksdagens medgivande, de
senaste två åren beslutat om ett samlat bidrag till Riksidrottsförbundet om 55
miljoner kronor att användas kommande budgetår. Beloppet motsvarade år 1992
drygt 2 % av Tipstjänsts vinst (före skatt) och ca 5 % av vinsten på idrotts-
baserade spel.

Tipstjänsts resultatutveckling

Tipstjänsts omsättning och resultat före skatt under senare år framgår av
nedanstående tabell.

Omsättning (mkr) Resultat (mkr)

1988 5 093 2 011
1989 5 098 2 029
1990 5 537 2 099
1991 5 961 2 159
1992 6 694 2 497
1993 prel.6 989 2 512

Utvecklingen under de första månaderna i år har varit svag beroende på en allt
hårdare konkurrens på marknaden.
Tipstjänsts aktiekapital uppgår till 100 000 kr. Aktiekapitalet utgör
tillsammans med 50 000 kr i reservfonden bolagets hela egna kapital, bortsett
från årets vinst som i sin helhet delas ut till staten (efter den särskilda
överföringen av medel till RF).

Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för regeringens förslag är att
föreningslivets möjligheter till framtida inkomstförstärkningar från
spelmarknaden successivt skall kunna förbättras. Det skall ske utan att statens
finansiella ställning försvagas.
Det finansiella monopolet för staten och föreningslivet på spelmarknaden bör
bevaras. Överskott av spelverksamhet bör enbart komma ideella föreningar och
staten till godo. Marknadens struktur bör vara sådan att tillräcklig konkurrens
kommer till stånd samtidigt som en god total lönsamhet kan bevaras.
Tillståndsgivningen och övervakningen av spelmarknaden bör skärpas. Förslag om
detta lämnas i propositionen Ny lotterilag (prop.1993/94:182).
Balansen mellan de ideella organisationernas och statens spelmöjligheter måste
förbättras genom att organisationernas ställning stärks utan ett direkt
inkomstbortfall för staten. För att uppnå detta mål får inte strukturen på spel-
marknaden ändras på ett sådant sätt att det totala över-
8

skott som kan fördelas mellan organisationerna och staten minskar vid en
oförändrad omfattning på spelmarknaden.
En sådan utveckling kan enligt regeringens uppfattning befaras om ytterligare
ett spelföretag skulle komma att etableras. Oavsett om detta företags verksamhet
enbart skulle få omfatta dagens rikslotterier och framtida automatspel eller om
det också skulle få anordna spel som bedrivs av de nuvarande bolagen skulle de
totala kostnaderna kunna stiga och den totala lönsamheten minska. Det avsedda
målet skulle därmed inte uppnås. Till detta kommer ökade risker för negativa
sociala effekter och lägre prioritering av säkerheten i spelverksamheten. Det
finns således enligt regeringens bedömning mot denna bakgrund inte utrymme på
marknaden för ytterligare spelföretag med rikstäckande spel.
Konkurrensen på den svenska spelmarknaden är vid en internationell jämförelse
högt utvecklad. För att uppnå den angivna målsättningen bör därför
organisationernas ställning stärkas genom en omfördelning på marknaden i syfte
att frigöra möjligheter för föreningslivet att använda redan uppbyggda och
inarbetade organisationer och försäljningsnät för att genom eget engagemang öka
inkomsterna. Lönsamheten i de statsägda spelföretagen är generellt sätt högre än
lönsamheten i föreningslivets rikslotterier.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att föreningslivet bör erbjudas att
förvärva Aktiebolaget Tipstjänst, som redan i dag med tanke på sin verksamhet
med idrottsanknutna spel har ett nära samarbete med idrottsrörelsen.
För att belysa förutsättningarna för en försäljning av Tipstjänst till
föreningslivet har en särskild utredningsman anlitats. Utredaren framhåller att
Riksidrottsförbundet (RF) och Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
(LSU), som representanter för en stor del av föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet, skulle utgöra lämpliga nya ägare till Tipstjänst.
För att ytterligare bereda frågan har en hearing angående rapportens slutsatser
genomförts med bland annat representanter för stora delar av föreningslivet. I
samband med hearingen framkom att framför allt RF men även LSU ställer sig
positiva till fortsatt diskussion om ett övertagande av Tipstjänst. Kritik mot
förslaget framfördes av andra organisationer. Invändningarna gällde i huvudsak
den föreslagna begränsningen av ägarkretsen till organisationer som bedriver
barn- och ungdomsverksamhet.
Regeringen ser flera fördelar för bolagets framtida utveckling med ideella
organisationer som ägare. Själva överlåtelsen innebär goodwill för bolaget genom
att de som spelar vet att överskottet tillfaller föreningslivet. Tipstjänsts
erfarenhet från kampanjer där tipsöverskott går direkt till idrotten är att
omsättningen ökar dessa tipsomgångar. Vidare är det möjligt för ägarna att i
önskad utsträckning genom sina egna medlemmar bidra i marknadsföring och
försäljning. Bolagets nya ägare förutsätts, inom ramen för de villkor riksdag
och regering ställer, kunna bli mer aktiva som ägare än vad staten normalt är.
9

Slutligen kan en överlåtelse möjliggöra förändringar i bolagets produktutbud
som tidigare inte varit möjliga eller lämpliga med hänsyn till föreningslivets
behov av inkomster från lotterier och spel. Det har exempelvis förekommit att
nya spel inte har introducerats, trots att de legat inom ramen för koncessionen,
på grund av risken för negativ påverkan på folkrörelselotterier.

För överlåtelsen bör följande gälla:

Stabila ägare

Det är viktigt att ägarförändringen för Tipstjänst genomförs så att de nya
ägarna kan förutsättas agera som stabila och långsiktiga ägare. På samma sätt
som vad gäller ATG (som ägs till 90 % av travsporten och till 10 % av
galoppsporten) förutsätts staten utse hälften av styrelsens ledamöter och bland
dem dess ordförande.
Regeringen anser att det finns skäl att särkilt värna om utvecklingen för
föreningslivets lokala verksamhet. Det bör beaktas i samband med överlåtelsen av
Tipstjänst.
Frågan om vilka av dessa organisationer som skall bli nya ägare av Tipstjänst
blir givetvis beroende av hur de fortsatta överläggningarna mellan staten och
föreningslivet avlöper. Regeringens utgångspunkt är att diskussionerna om över-
låtelse av ägandet i Tipstjänst förs i en vidare krets av organisationer än den
som den särskilde utredningsmannen föreslagit. Organisationer som inte bedriver
barn- och ungdomsverksam- het och som vill engagera sig i sådana diskussioner
bör således inte utestängas från dessa. Det bör i sammanhanget noteras att
viktiga allmännyttiga insatser utförs i en mycket bred krets av folkrörelser.
Därför är det angeläget att lösningen på ägarfrågan inte uppfattas som dis-
kriminerande.

Villkor för överlåtelsen

Försäljningen av Tipstjänst kan inte jämföras med senare års utförsäljningar av
andra statliga företag. Staten kommer även efter en försäljning att behålla ett
inflytande i Tipstjänst. Spelmarknaden kommer att förbli hårt reglerad.
Tipstjänst kan och bör därför inte omfattas av den strategi för statens
förmögenhetsförvaltning som regeringen lade fast i propositionen Inriktningen av
den ekonomiska politiken (prop. 1991/92:38). Det förmögenhetsvärde staten
avhänder sig vid en försäljning bygger till övervägande del på regeringens
tillstånd till bolaget.
Som tidigare anförts får inte statens finansiella ställning försvagas till
följd av den föreslagna åtgärden. Det är således inte dagens överskott utan
framtida överskottsökningar som skall tillkomma organisationerna. Försäljningen
bör därför finansieras genom att Tipstjänst betalar en avgift för koncessionen
som ersätter statens nuvarande överskott från Tipstjänst. Köpeskillingen kan då
fastställas till ett symboliskt belopp. Koncessionsavgiften skall, tillsammans
med motsvarande avgifter från de nya spelformer som föreslås i propositionen Ny
lotterilag (prop.1993/94:182), i sin helhet finansiera såväl en eventuell
"rabatt" i försäljningen av Tipstjänst som övriga förslag i propositionerna
vilka innebär direkt inkomstbortfall för staten.
Koncessionsavgiften för Tipstjänst är av en sådan karaktär att den bör regleras
i lag. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen, när förhandlingar
med nya ägare till Tipstjänst är slutförda, med en information om avtalets
innehåll samt med ett förslag till lag om koncessionsavgift för Tipstjänst.

Överskottsfördelning

Fördelningen av Tipstjänsts överskott, efter betald koncessionsavgift, bör i
princip ske i relation till ägarandelarna. Organisationerna bör, i så stor
utsträckning som möjligt, inom sig besluta om fördelningen. Det finns dock skäl
för staten att verka för att en så stor del av överskottet som möjligt tillförs
det lokala föreningslivets verksamheter. Samtidigt kan det vara nödvändigt att
bolaget använder en del av de första årens överskott till att avsätta medel för
att bygga upp en "buffert" mot eventuella framtida nedgångar i
resultatutvecklingen. Eventuella preciseringar med riktlinjer för fördelning
mellan ägarna och inom respektive ägares krets av medlemmar kan tas in i avtalet
mellan staten och ägarna.
En särskild fråga i detta sammanhang rör Tipstjänsts nuvarande stöd till
idrotten. Regeringen aviserade i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100
bil.8) att vi skulle återkomma i denna fråga.
På ordinarie bolagsstämmor i Tipstjänst år 1992 och år 1993 beslutades, i
enlighet med riksdagens beslut, att 55 miljoner kronor skulle tillföras
Riksidrottsförbundet att användas påföljande budgetår. Regeringen anser att
stödet bör utgå även fortsättningsvis med samma belopp som tidigare. De nya
ägarna kan inte beräknas överta Tipstjänst förrän tidigast den 1 januari 1995.
Tipstjänsts bolagsstämma år 1994 bör därför få möjlighet att besluta om detta
belopp. I samband med en eventuell försäljning bör stödet permanentas inom ramen
för uppgörelsen mellan staten och de nya ägarna. Det kan bland annat ske genom
att beloppet ryms inom den "rabatt" som kan medges vid förvärvet.
De nya ägarna till Tipstjänst kan komma att organiseras som "paraplyorgani-
sationer" vars medlemmar kan förändras över tiden. Det är sannolikt att det
kommer att finnas organisationer som av olika skäl inte ingår i ägarkretsen
trots att kriterierna för medlemskap kan anses uppfyllda. Samtliga ideella
organisationer, även de som inte blir ägare till Tipstjänst, kommer dock, liksom
de som ingår i ägarkretsen, att framöver ges bättre förutsättningar att bedriva
egna lotterier för att finansiera sin verksamhet. Trots detta bör det, beroende
på vilka organisationer som blir ägare till Tipstjänst, kunna bli aktuellt att
avsätta en del av överskottet för att stödja organisationer utanför ägarkretsen.
En snävare ägarkrets motiverar enligt regeringens bedömning att en sådan
avsättning sker.

Statlig garanti

Föreningslivets inkomster från AB Tipstjänst kommer att utgöras av de vinster,
efter avsättningar för koncessionsavgiften, som kan uppnås genom folkrörelsernas
eget engagemang som ägare till bolaget samt genom den "rabatt" som erbjuds eller
genom de nya spel som bolaget ges tillstånd att bedriva. Inkomsterna från
Tipstjänsts verksamhet samt inkomster från övriga folkrörelselotterier skall ses
som ett komplement till statens stöd till föreningslivet genom bidrag. Svenskt
föreningsliv bör inte göras alltför beroende av konjukturen på spelmarknaden. Av
det skälet anser regeringen att staten bör vara beredd att ta på sig en del av
den risk det innebär för föreningslivet att överta Tipstjänst. Det kan ske genom
att staten till en del tar ansvar för ett eventuellt underskott i förhållande
till den koncessionsavgift som skall erläggas.
Som motprestation för en eventuell garanti samt med tanke på att staten är
beredd att överlåta Tipstjänst på förmånliga villkor bör staten förbehålla sig
en del av de eventuella vinster som uppnås utöver koncessionsavgiften.
Eventuellt kan detta kombineras med ett krav på en garantiavgift.
En eventuell överenskommelse om en statlig garanti och om en statlig del i
framtida vinstökningar bör utformas så att ägarna dels tar hänsyn till risker i
sina bedömningar, dels har starka incitament att utveckla bolaget.
I regeringens tillstånd till såväl Tipstjänst som de övriga spelbolagen anges
att regeringen, om förhållandena påkallar det, omedelbart kan återkalla eller
ändra tillstånden. Mot denna bakgrund är det rimligt att ägarna på vissa villkor
bör ges rätt att sälja tillbaka bolaget till staten. Även staten bör under vissa
förutsättningar ha rätt att låta överlåtelsen återgå vid grova avtalsbrott,
t.ex. om koncessionsavgifter inte betalas i enlighet med avtalet.

Statligt inflytande

Regeringen anser att staten, med tanke på spelbranschens särart, storlek och
betydelse för statens inkomster, inte bör avhända sig möjligheterna att påverka
utformningen av spel eller att nära kunna följa utvecklingen på marknaden. En
försäljning av Tipstjänst bör inte kraftigt få försämra statens insyn i eller
möjligheter att påverka verksamheten i bolaget. Regeringen kommer även framdeles
att vara tillståndsmyndighet. Regeringen anser vidare att en förutsättning för
en försäljning av Tipstjänst bör vara att staten tillförsäkras rätten att utse
minst hälften av styrelseledamöterna i bolaget inklusive en ordförande med
utslagsröst. Motsvarande överenskommelse finns intagen i avtalet mellan staten
och ägarna till AB Trav & Galopp.
Det finns anledning att anta att de ledamöter som utses av staten har lättare
att inta en objektiv och i förhållande till olika delar av föreningslivet
neutral hållning i beslutsfattandet. Det är vidare troligt att de statliga
ledamöterna kan bidra till att beslutsfattandet främjar bolagets utveckling på
lång sikt.

Avtalet

Det bör vara en strävan att träffa ett flerårigt avtal som börjar löpa den 1
januari 1995. AB Tipstjänsts nuvarande koncession gäller till och med år 1994.
En ny koncession bör gälla under avtalsperioden.

Beskattning

En av utgångspunkterna för försäljningen av Tipstjänst är att stärka
föreningslivets möjligheter framöver på spelmarknaden utan att utöka antalet
spelföretag och utan att stimulera en ökning av konkurrenstrycket på marknaden.
Mot den bakgrunden är det viktigt att ägarna och deras medlemsorganisationer har
minst lika starka incitament att värna en god utveckling för bolaget som att
värna framgångar för egna lotterier och spel.
Av detta skäl anser regeringen att Tipstjänst bör befrias från den skatt, med
35 % av omsättningen efter avdrag för vinster enligt vinstplan, som idag betalas
enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Det innebär att den likformighet av
beskattningen som idag föreligger mellan de tre spelbolagen förloras. Risken för
att en skattebefrielse för Tipstjänst skulle leda till negativa effekter för
Penninglotteriet eller AB Trav & Galopp är enligt regeringens bedömning mycket
liten. Däremot är det viktigt att likformighet i beskattningen mellan
folkrörelsernas spel och lotterier uppnås.
Tipstjänst bör även framdeles vara befriat från inkomstskatt enligt
bestämmelserna i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Regeringen avser att senare i år återkomma med förslag om ändringar i lagen
(1991:1482) om lotteriskatt.

10

6 Bingoskatten avskaffas. Ändrad roulettskatt

Regeringens förslag: Spelskatten på bingospel avskaffas. Vidare ändras skatten
på roulettspel. Den månatliga skatten föreslås bli densamma oavsett antalet
speldagar i veckan. Vid spel på ett bord föreslås skatten bli 2 000 kr. Vid spel
på fler bord föreslås följande månatliga skattebelopp: 2 bord 4 000 kr, 3 bord
9 000 kr, 4 bord 18 000 kr och 5 bord 25 000 kr. För vart och ett av ytterligare
tillkommande bord utgår skatt med 5 000 kr per månad.4
Lotteriutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Därutöver
har utredningen föreslagit att den mervärdeskatt som utgår på service- och
konsulttjänster avseende lotterier som tillhandahålls allmänyttig ideell
organisation avskaffas. Utredningen har inte lämnat något förslag om
roulettskatten.
Remissinstanserna: Det övervägande flertalet remissinstanser, däribland
Riksskatteverket, tillstyrker lotteriutredningens förslag att slopa
bingoskatten. Däremot motsätter sig ett antal remissinstanser att mervär-
desskatten på konsulttjänster avskaffas, bl.a. Riksskatteverket och
Konkurrensverket. De menar bl.a. att ett borttagande av mervärdesskatten strider
mot intentionerna i 1991 års skattereform. När det gäller roulettskatten har
berörda aktörer i samband med en konferens inte haft något att erinra mot
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: De lotterier och spel som folkrörelserna driver
bör beskattas likformigt. Den nuvarande skattefriheten för folkrörelsernas
egentliga lotterier bör därför utvidgas och avse även bingospel enligt
lotterilagen. Skatten på sådant spel är av liten statsfinansiell betydelse.
Under vart och ett av åren 1992 och 1993 betalades 69,1 miljoner kronor i skatt
på bingospel. Förslaget innebär en minskning av såväl tillståndshavarnas som
skattemyndighetens administrativa kostnader. Under avsnitt 8 nedan behandlas
frågan om finansiering bl.a. av det inkomstbortfall som ett slopande av
bingoskatten innebär. Regeringens förslag i propositionen om Ny lotterilag
(prop.1993/94:182) innebär dessutom att förbudet mot värdepapper som vinster i
bingospel tas bort samt att möjligheten att erhålla tillstånd att bedriva bingo
förbättras för handikapporganisationerna.
Vad gäller utredningens förslag att ta bort mervärdesskatten på konsulttjänster
till allmännyttiga ideella organisationer avseende lotterier anser regeringen
att övervägande skäl talar mot att göra det. Intentionerna bakom 1991 års
skattereform var att åstadkomma en generell beskattning av såväl varor som
tjänster. Att medge undantag för lotteriområdet är att ge fel signal. Särlös-
ningar på ett område föder ofta krav om liknande undantag på andra områden.
Härtill kommer att en momsbefrielse för den här typen av konsulttjänster skulle
strida mot Europeiska Unionens sjätte mervärdesskattedirektiv.
11

I fråga om skatt på roulettspel har från både myndigheter och spelbolag
påtalats olägenheter med nu gällande regler. Enligt lagen (1972:820) om skatt på
spel utgår skatt på roulettspel med 6 000 kr per månad för tillstånd som innebär
rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2 000 kr för tillstånd i
annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord höjs nämnda belopp med 3
000 kr respektive 1 000 kr för varje spelbord utöver ett. I skrivelser från
Riksskatteverket och från Lotterinämnden har påtalats att reglerna om att
skattens storlek påverkas av antalet speldagar i veckan innebär att
tillståndshavarna ständigt ansöker om ändrat antal speldagar per vecka. Det
finns idag cirka 1 000 tillstånd för roulettspel och dessa ändringsanmälningar
medför ett omfattande merarbete för såväl tillståndsmyndigheten som
beskattningsmyndigheten. Både Riksskatteverket och Lotterinämnden har föreslagit
att spelskatten för roulettspel ändras så att skatten bestäms endast i
förhållande till det antal bord som speltillståndet omfattar. Lotterinämnden har
föreslagit att första och andra spelbordet vardera beskattas med 2 000 kr per
månad, det tredje bordet med 5 000 kr, det fjärde bordet med 9 000 kr samt det
femte bordet med 7 000 kr per månad. Om antalet bord överstiger fem föreslås att
ingen ytterligare skatt skall tas ut. Riksskatteverket har föreslagit att ett
enhetligt skattebelopp, förslagsvis 2 500 kr, skall tas ut per bord och månad.
Enligt såväl nämndens som verkets beräkningar ger de respektive förslagen
oförändrade skatteintäkter.
Regeringen anser det vara väl motiverat att förenkla reglerna för
roulettbeskattningen. Spelskatten för roulettspel bör bestämmas endast i
förhållande till det antal bord speltillståndet omfattar, vilket medför
betydande administrativa förenklingar. Såväl Riksskatteverkets som Lotteri-
nämndens förslag beräknas ge oförändrade skatteintäkter. Lotterinämndens förslag
innebär den minsta förändringen av skattebelastningen för de som idag betalar
spelskatt för roulettspel. Regeringen anser det därför lämpligt att spelskatten
på roulettspel ändras i enlighet med detta förslag med det tillägget att om rätt
till spel föreligger på flera bord än fem skall skatt för vart och ett av dessa
bord tas ut med 5 000 kr per månad. Ändringen föreslås träda i kraft den 1
januari 1995.

7 Kasinospel av internationellt slag i Sverige

Regeringens bedömning:Kasinospel av internationellt slag bör för närvarande inte
tillåtas i Sverige.
Utredningarnas förslag: Lotteriutredningen anser att "det vid en samlad
bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av
internationellt slag i Sverige." Utredningen tar inte ställning i
huvudmannaskapsfrågan men anser att folkrörelserna bör ges ensamrätt till hela
överskottet från kasinospelsverksamheten.
12

Som argument för en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag kan
enligt utredningen "anföras:

- att överskottet kan bli en ny betydande inkomstkälla för
folkrörelserna och minska deras bidragsberoende,
- att statens behov av skatteintäkter begränsas,
- att ett vikande turistnetto kan förbättras och därmed begränsa valu-
ta-utflödet,
- att ett antal arbetstillfällen skapas,
- att sverigebilden långsiktigt förändras,
- att kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med det övriga
Europa samt
- att den illegala spelmarknaden saneras."

Utredningen bedömer att det finns utrymme för tre kasinon i Sverige och att
dessa tillsammans skulle generera inkomster på mellan 200 och 300 miljoner
kronor årligen.
I departementspromemorian (Ds 1992:118) presenterar utredarna ett regelverk för
sammanhållet kasinospel som utgörs av spel på bl.a roulett- och black-jackbord
samt spel på utbetalningsautomater. Ett tillstånd skall omfatta spel i en
sammanhållen lokalyta. Det förutsätts ett relationstal mellan antal spelbord och
antal automater i varje tillstånd. Tillståndshavaren skall inte kunna separera
automatspelet från övrigt kasinospel.
I departementspromemorian föreslås att en rad villkor för spelverksamheten
införs i en förordning eller i regeringens tillståndsbeslut.
Syftet med en legalisering bör enligt utredarna vara avgörande för valet av
huvudmannaskap.
Överskottet från ett kasino bedöms av utredarna, utifrån ett hypotetiskt
räkneexempel, uppgå till ca 160 miljoner kronor.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är sammantaget relativt positiva till en
legalisering av kasinospel med internationella regler förutsatt att stor vikt
läggs vid att förhindra att negativa sociala effekter uppstår av verksamheten.
Några instanser förutsätter att överskott av verksamheten kommer föreningslivet
till del.
Skälen för regeringens bedömning: Kulturutskottet har i november 1993 (bet.
1993/94:KrU5) framhållit att lotteriutredningens motiv för dess slutsatser är
övertygande. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt och ingående prövar
frågan om kasinospel av internationell typ i Sverige.Även regeringen anser att
det finns skäl som talar för en legalisering av kasinospel av internationell typ
i Sverige. Det främsta motivet för ett införande är enligt regeringens mening
att kanalisera det illegala spel som i dag bedrivs i Sverige och svenskars spel
på kasinon i utlandet (t.ex. i Danmark och Finland) till spel i ordnade och
kontrollerade former i Sverige.
En del remissinstanser har ansett att riskerna för spelmissbruk inte har
utretts ordentligt. Kasinospel av här aktuell typ tillhör de spelformer som kan
innebära risker för spelmissbruk i vissa fall. Spelverksamheten är dock enligt
regeringens bedömning betydligt enklare för tillsynsmyndigheten att följa och
övervaka än många i dag befintliga spelformer. Med ett strikt regelsystem av den
typ som föreslås i nämnda departementspromemoria bör risken för spelmissbruk och
ökade sociala skadeverkningar kunna begränsas.
Det finns dock skäl att avvakta med en legalisering. Förslagen i propositionen
Ny lotterilag (prop.1993/94:182) innebär att konkurrensen kommer att öka
ytterligare något på spelmarknaden. Vidare föreslås att spel på s.k. värdeautom-
ater skall tillåtas.
Regeringen är därför för närvarande inte beredd att lägga fram förslag om
införande av ett sammanhållet kasinospel av internationell typ.
Om en uppföljning av den föreslagna automatspelsverksamheten och av
spelmarknadens utveckling i övrigt föranleder det samt om ombildningen av
Lotterinämnden till en Lotteriinspektion faller väl ut kan det finnas skäl för
regeringen att återkomma till riksdagen i frågan.

8 Statsfinansiella konsekvenser

Den koncessionsavgift som Tipstjänst kommer att betala efter en försäljning
skall, tillsammans med motsvarande avgifter från de nya spelformer som i
regeringens förslag om Ny lotterilag föreslås införas, i sin helhet finansiera
de förslag i denna proposition och i propositionen om Ny lotterilag vilka
innebär inkomstbortfall för staten.
Det inkomstbortfall som här är aktuellt är dels 69 miljoner kronor på grund av
avskaffandet av skatt på bingospel, dels den eventuella "rabatt" på
koncessionsavgiften som eventuella nya ägare till Tipstjänst erbjuds.
Framtida inkomster från den föreslagna automatspelsverksamheten är svåra att
uppskatta. Lotteriutredningen uppskattade att de automatspel utredningen
förespråkade skulle inbringa minst 600 miljoner kronor årligen. Regeringens
förslag är mer restriktivt när det gäller vinster, vinstnivåer, utplacering av
automater och antal automater per utställningsplats. Till stor del kommer de
framtida årliga nettoinkomsterna bero på hur många automater som placeras ut.
Lotterinämnden lämnade under förra året tillstånd till vissa organisationer att
på försök i olika delar av landet under en kortare period bedriva automatspel av
den typ som nu föreslås. De statliga spelbolagen och de dominerande kasino-
företagen i Sverige har gjort uppskattningar av framtida nettoinkomster från den
föreslagna automatspelsverksamheten. Mot bakgrund av försöksverksamheterna och
gjorda uppskattningar bedömer regeringen att den nya spelformen vid en måttlig
utbyggnad kommer inbringa minst 300 miljoner kronor årligen efter en utbyggnad-
speriod på ett par år. Föreningslivet kommer således kunna tillföras betydande
belopp även efter en full finansiering av de förslag i propositionerna som
innebär inkomstbortfall för staten.

13

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 7 april 1994

Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Johansson, Laurén,
Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:243 Försäljning av AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.
14
Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1994-04-12 Bordläggning: 1994-04-12 Hänvisning: 1994-04-13 Motionstid slutar: 1994-04-27
Förslagspunkter (6)
Följdmotioner (14)