Kong!. Maj:is Nåd. Proposition N:o 30

Proposition 1890:30

Kong!. Maj:is Nåd. Proposition N:o 30.

1

N:0 30.

Kong!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
ändring i vilkoren för öfverlåtelse till Göteborgs stad
af eganderätten till kronans andel i förra ostindiska
kompaniets faslighet i nämnda stad; gifven Stockholms
slott den 24 januari 1890.

Med bifall till en af Kong]. Maj.t i nådig proposition den 2 april
1886 gjord framställning beslöt samma års Kiksdag att medgifva, att, med
upphörande af den genom kong!, brefvet den 24 april 1863 Göteborgs
museum omedelbart förunnade nyttjanderätt till kronans andel i förra
ostindiska kompaniets bris i nämnda stad, samma andel med eganderätt
finge öfverlåtas till Göteborgs stad under förbehåll,

att den skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning
eller utbyte deraf icke utan Kongl. Maj:ts tillstånd finge ske;

att de i byggnaden till statens och stora nordiska telegrafbolagets
telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel med mera använda
lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel belägna två
större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot svarande utrymme
i buset efter Kongl. Maj:ts bestämmande för all framtid till telegrafverket
kostnadsfritt upplätes, att med oinskränkt nyttjanderätt och fritt
förfogande, så som telegrafstyrelsen funne för ändamålet lämpligt, af verket
innehafvas, derest icke andra till läge och utrymme fullt tjenliga lokaler,
som af Kongl. Maj:t godkändes, blefve af staden, likaledes kostnadsfritt för
staten, till samma ändamål upplåtna;

samt att staden pa lämpligt ställe tillhandahölle kronan ett fullgodt
magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd spanmål.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 18 Häft.

1

2

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

I anledning af en utaf Göteborgs stadsfullmägtige i underdånighet
gjord framställning vill Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda protokoll
öfver finansärenden för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att medgifva
sådan ändring i de af Kongl. Maj:t och Riksdagen år 1886 faststälda
vilkor för upplåtelse med eganderätt till Göteborgs stad af kronans andel i
förra ostindiska kompaniets fastighet, eller hus och tomter under n:o 59 i
5:te och n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, att, jemte det föreskrift
meddelas derom, att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det
vederlag, som genom försäljning eller annorledes kan derför erhållas, endast
må för Göteborgs musei ändamål och räkning användas, staden lemnas rätt
att utan Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd medgifva försäljning, pantförskrifning
eller utbyte af ifrågavarande fastighetsandel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
24 januari 1890.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog
i underdånighet en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och
Bohus län med underdånig skrifvelse den 30 april sistlidet år insänd, af
stadsfullmägtige i Göteborg gjord underdånig ansökning om öfverlåtelse på
vissa angifna vilkor till staden af eganderätten till kronans andel i förra
ostindiska kompaniets fastighet i Göteborg;

öfver hvilken ansökning telegrafstyrelsen sig i underdånighet yttrat,
hvarefter kammarkollegium och statskontoret på nådig befallning gemensamt
afgifvit underdånigt utlåtande.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Departementschefen anförde härvid:

»Med anledning af en utaf styrelsen för Göteborgs museum, åthvilket
staden Göteborg till lokal kostnadsfritt upplåtit den i dess ego varande
ena hälften af förra ostindiska kompaniets hus i nämnda stad, i underdånighet
gjord framställning att, för vinnande af erforderligt ökadt utrymme
för såväl museet som den i staden varande slöjdföreningens skola, äfven
kronans hälft af nämnda hus måtte varda för alla tider till Göteborgs museum
kostnadsfritt upplåten under de vilkor, som Kongl. Maj:t kunde finna
vara betryggande för vinnande af de med upplåtelsen afsedda ändamål,
föreslog Kongl. Maj:t, efter det vederbörande myndigheter yttrat sig i
ärendet, i nådig proposition den 5 december 1862 rikets ständer, att kronans
andel uti förra ostindiska kompaniets hus i Göteborg måtte kostnadsfritt
och för alla tider till stadens museum upplåtas, mot skyldighet för
denna inrättning att ansvara för husets underhåll och onera af hvad slag
det vara måtte med följande vilkor i öfrigt, nemligen:

Do att huset fortfarande skulle användas för uppgifvet ändamål eller
museets och slöjdskolans behof, såvida ej Kongl. Maj:t härutinnan medgåfve
någon förändring;

2:o att de lokaler i kronans hälft af omförmälda byggnad, hvilka för
det dåvarande vore åt telegrafinrättningen anvisade, äfven för framtiden
härtill bibehölles, derest icke annan fullt tjenlig lokal, som af Kongl. Maj:t
godkändes, för detta ändamål i stället anskaffades och inreddes;

3:o att antingen i det ifrågavarande huset eller på annat lämpligt
ställe tillhandahölles kronan ett fullgodt magasin för upplag af minst 20,000
kubikfot onåd spanmål; samt

4:o att upplåtelsen icke egde rum, förr än nyssnämnda vilkor blifvit
behörigen fullgjorda och hinder till följd af gällande kontrakt rörande uthyrda
lägenheter icke mötte;

och borde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hålla tillsyn öfver
fullgörandet af de vid upplåtelsen fästade vilkor, hvilkas åsidosättande
komme att föranleda upplåtelsens upphörande.

Sedan rikets ständer i underdånig skrifvelse den 11 april 1863 anmält,
att de till berörda framställning lemnat bifall, meddelades genom nådigt
bref till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 24 i samma månad
Kongl. Maj:ts och rikets ständers omförmälda beslut till vederbörandes
efterrättelse.

Jag tillåter mig här erinra, att den första upplåtelsen af lokal för
telegrafinrättningen inom kronans ifrågavarande egendom skedde genom

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

nådiga brefvet den 7 mars 1862, hvarigenom förordnades, att de i bemälda
bus af förvaltaren af det derstädes tillförene inrymda kronomagasin förut
innebafda lägenheter, bestående af fyra rum, ett kök, ett hvalf, användt
till visthus, jemte brygghus, bagarestuga, vagnbod och åtskilliga andra uthus,
skulle från och med den 1 april samma år till telegrafverket upplåtas
för att inredas till lokal såväl för telegrafstationen som för linieförrådet
och till sådant ändamål af telegrafverket framgent disponeras.

Denna lokal blef emellertid sedermera otillräcklig för telegrafstationens
behof af ökadt utrymme, hvarför tid efter annan förändringar måst vidtagas
till vinnande af erforderlig utvidgning af stationen. Sålunda blef vo
i början af år 1872, efter öfverenskommelse med museistyrelsen, stationens
dåvarande vaktmästarerum och källare, hvilka voro för museum behöflig^,
utbytta emot ett större rum i östra flygeln, hvilket inreddes till det nuvarande
apparatrummet. Sedan vidare styrelsen för det stora nordiska
telegraf bolaget i Köpenhamn, hvilket den 13 december 1872 erhållit nådig
koncession till anläggning af undervattenskablar mellan Sverige, Danmark
och England, med åberopande af § 6 i nämnda koncession, påkallat telegrafstyrelsens
medverkan för anskaffande af lokal för den telegrafstation,
som bolaget måste inrätta i Göteborg till befordrande af kabelkorrespondensen
och hvilken lokal i enlighet med föreskrifterna i nyssnämnda paragraf
borde anordnas i omedelbar förbindelse med statens telegrafstation derstädes,
träffade telegrafstyrelsen aftal med museistyrelsen om förhyrande för
stora nordiska telegrafbolagets räkning i kronans andel i det åt museum
upplåtna huset af två mindre och ett större rum, gränsande omedelbart
intill statstelegrafstationens ofvan berörda nya apparatrum, mot en hyra af
1,500 kronor om året. Då sedermera år 1875 en utvidgning af lokalen
för sistnämnda station å njm blef af behof vet påkallad, kunde det erforderliga
utrymmet icke vinnas på annat sätt, än att förbemälda bolag afstod en
mindre del af den för dess räkning förhyrda lägenheten, emot det att svenska
telegrafverket åtog sig att med en tredjedel eller 500 kronor deltaga i
den årliga hyran. En från telegrafverkets sida senare gjord framställning
hos museistyrelsen om upplåtelse till telegrafstationen af de i samma våning
som stationen belägna två större rum, hvilka varit använda till ritlokaler
för eleverna i Göteborgs slöjdskola, kunde icke af museistyrelsen
bifallas, emedan nämnda rum vore af nöden för musei egen räkning för
begagnande till bibliotek.

Till följd af museets behof af ökadt utrymme uppstod emellertid fråga
om att antingen fullständigt ombygga ifrågavarande hus eller uppföra en ny

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

museibyggnad, men då beslutet härom var beroende af, huruvida museum
kunde vinna full eganderätt till den åt museum upplåtna byggnaden, anhöll
museets styrelse år 1886, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att full eganderätt till kronans andel i denna byggnad måtte varda
museum eller alternativt Göteborgs stad beviljad på enahanda vilkor, hvarpå
museum innehade upplåtelsen för all tid till byggnaden.

Med anledning häraf föreslog Eders Kongl. Maj.t, efter inhemtande
af vederbörande myndigheters yttranden, i nådig proposition den 2 april
nyssnämnda år Riksdagen att medgifva, att, med upphörande af den genom
nådiga brefvet den 24 april 1863 Göteborgs museum omedelbart förunnade
nyttjanderätt till kronans andel i förra ostindiska kompaniets hus i nämnda
stad, samma andel med eganderätt Unge öfverlåtas till Göteborgs stad under
förbehåll,

att den skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning
eller utbyte deraf icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd
finge ske,

att de i byggnaden till statens och stora nordiska telegrafbolagets
telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel med mera använda
lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel belägna två
större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot svarande utrymme
i huset, efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmande för all framtid till
telegrafverket kostnadsfritt upplätes, att med oinskränkt nyttjanderätt och
fritt förfogande, så som telegrafstyrelsen funne för ändamålet lämpligt, af
verket innehafvas, derest icke andra till läge och utrymme fullt tj enliga
lokaler, som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, blefve af staden, likaledes
kostnadsfritt för staten, till samma ändamål upplåtna,

samt att staden på lämpligt ställe tillhandahölle kronan ett fullgodt
magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot oriad spanmål.

Berörda framställning blef af Riksdagen bifallen, hvarefter Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande genom nådigt bref den 21 maj 1886 bemyndigades
att å kronans vägnar om egendomens öfverlåtande på Göteborgs
stad under de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bestämda vilkor med
stadsfullmägtige upprätta skriftligt aftal.

Förslag till dylikt aftal Slef jemväl af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
upprättadt och till stadsfullmägtige öfverlemnadt. I en af
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse den SO
april nästlidet år insänd skrift af den 17 i samma månad hafva emellertid
stadsfullmägtige i underdånighet anfört, hurusom, enligt stadsfullmägtiges

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 30.

mening, för vinnande af ändamålet med museistyrelsens förut omförmälda underdåniga
ansökan erfordrades, att ifrågavarande fastighet i sin helhet och alltså äfven
den del deraf, som nu begagnades af telegrafverket, finge för museets behof användas.
Stadsfullmägtige hade derför, med begagnande af den i 1886 års nådiga
bref antydda utväg, beslutit att i utbyte mot de i byggnaden till statens
och stora nordiska telegrafbolagets telegrafstationer samt till förrådsrum
för telegrafmateriel m. m. upplåtna lokaler kostnadsfritt och med eganderätt
erbjuda kronan stadens vid Vestra Hamngatan och Vallgatan belägna
stenhus med tomt under n:o 35 i 2:dra roten, med en tomtareal af 12,440
qvadratfot och ett värde af minst 100,000 kronor. Ehuru 1886 års nådiga
bref endast omnämnde kronans andel i förra ostindiska kompaniets hus,
antoge stadsfullmägtige, att det nådiga brefvet jemväl afsåge kronans andel
i de tomter, å hvilka huset läge, hvarför, till undvikande af missförstånd,
äfven tomterna syntes böra utsättas i öfverlåtelsehandlingen. På sätt stadsfullmägtiges
protokoll visade, hade stadsfullmägtige äfven beslutit att, om
och när öfverlåtelsen till staden af kronans andel i fastigheten kommit till
stånd, kostnadsfritt öfverlåta densamma med eganderätt till museiinstitutionen
under vilkor att museiinstitutionen icke skulle ega att afhända sig eller
pantsätta hela eller någon del af fastigheten eller att å densamma utföra
byggnadsföretag till ökande af utrymmet för museets samlingar, med mindre
stadsfullmägtige förut lemnat bifall till ifrågasatt försäljning, pantförskrifning
eller sådant byggnadsföretag. Enär staden alltså ansvarade för att
kronans ifrågavarande fastighetsandel eller derför inflytande vederlag städse
skulle för museets ändamål användas, hade stadsfullmägtige hvilka i
följd häraf ansett sig hafva anledning antaga, det Eders Kongl. Maj:t icke
skulle finna skäl vägra att, i sammanhang med godkännande af de till
telegrafverket erbjudna lokaler i huset n:o 35 inom stadens 2:dra rote,
meddela nådigt tillstånd för staden att, om och när stadsfullmägtige så
pröfvade lämpligt, försälja, utbyta eller pantsätta ofta berörda andel i förra
ostindiska kompaniets hus trott sig kunna och böra såsom ett bland vilkoren
för öfverlåtelse till kronan af eganderätten till stadens fastighet
n:o 35 i 2:dra roten fästa rättighet för staden att, utan vidare särskildt tillstånd
af Eders Kongl. Maj:t, få verkställa försäljning, utbyte eller pantsättning
af den kronan nu tillhöriga andelen i förra ostindiska kompaniets
fastighet.

På grund af det anförda hafva stadsfullmägtige, som funnit sig förhindrade
att godkänna det af Eders Kongl. Maj:ts befallninghafvande upprättade
kontraktsförslag, i underdånighet anhållit, att kronans andel i förra

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ostindinska kompaniets fastighet, hus och tomter under n:o 59 i 5:te och
n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, måtte till staden öfverlåtas med full
eganderått, mot det att staden till kronan med full eganderätt öfverläte
stadens fastighet, hus och tomt under n:o 35 i 2:dra roten, i befintligt
skick och med tillträde senast å den dag inom tolf månader efter det kontraktet
mellan kronan och staden blifvit å stadens vägnar af dess drätselkammare
undertecknadt, som vid sistnämnda tillfälle af drätselkammaren
utsattes, samt under vilkor i öfrigt:

att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det vederlag, som
genom försäljning eller annorledes kunde derför erhållas, endast finge för
Göteborgs musei ändamål och räkning användas;

att försäljning, pantförskrifning eller byte af ifrågavarande fastiglietsandel
finge verkställas utan Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd;

att den genom nådiga brefvet den 24 april 1803 museet för evärdlig
tid förunnade nyttjanderätt till fastighetsandelen samtidigt med stadens tillträde
deraf upphörde;

att staden åtoge sig att på lämpligt ställe i Göteborg tillhandahålla
kronan ett fullgodt magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd
spanmål; samt

att telegrafverkets lokaler i förra ostindiska kompaniets hus till staden
afträddes senast tre månader efter kronans tillträde af fastigheten under
n:o 35 i stadens 2:dra rote.

Öfver förevarande af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till bifall
förordade framställning har telegrafstyrelsen den 12 juli nästlidet år
afgifvit infordradt underdånigt yttrande och dervid hufvudsakligen anfört:
att enligt de upplysningar, styrelsen varit i tillfälle att inhemta, den i utbyte
erbjudna fastighetens värde, som af stadsfullmägtige uppskattats till
minst 100,000 kronor, fullt uppginge till nämnda belopp; att telegrafstationen
å den erbjudna tomten skulle få ett fördelaktigt läge, hvilket
blefve än mer centralt i den mån bebyggandet i stadens utkanter fortginge;
att af tomtens areal, 1,096,g qvadratmeter, ''ett område af endast 643,4 qvadratmeter
vore bebygdt, hvadan den befintliga byggnaden kunde, när framtida
behof sådant påfordrade, utsträckas å ytterligare 233,g qvadratmeter;
att byggnaden rätt väl egnade sig för inredning af en tidsenlig telegrafstation
med särskilda lokaler å nedra botten för telegrammers mottagande
och utsändande samt apparatrum eu trappa upp; att de af telegrafverkets
och stora nordiska telegraf bolagets telegrafstationer för närvarande begagnade
lokaler omfattade med ^beräkning af den tillökning i utrymme,

9

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle för eganderättens
öfverlåtande till staden af museistyrelsen ytterligare beredas en
golfyta af 666,9 qvadratmeter, hvarjemte uthuslägenheternas ytvidder utgjorde
119,9 qvadratmeter, eller tillsammans 786,8 qvadratmeter, under det
att i det nu erbjudna husets två våningar golfytorna utgjorde 1,287 qvadratmeter,
hvadan äfven utan utrymmets ökande genom tillbyggnad telegrafstationens
behof af utvidgade lokaler kunde anses blifva i nu föreslagna
byggnaden för framtiden betryggadt; att stora nordiska telegraf bolaget,
hvars station jemväl skulle inrymmas i berörda byggnad, förklarat sig godkänna
den föreslagna lokalen samt vara villigt att för densamma erlägga
en hyra af 1,500 kronor för år; att, sedan telegrafverket öfvertagit Belltelefonbolagets
till staten inlösta telefonanläggningar i Göteborg och dess
omnejd, en stor fördel skulle beredas derigenom, att centraltelefonstationen
till ifrågavarande telefonnät finge förläggas i en staten tillhörig egendom
och särskild! inom samma bus som telegrafstationen, i hvilket afseende den
till telegraflokaler ifrågasatta byggnaden äfven kunde komma till nytta, enär
på nedra botten funnes en till telefonbyrå lämplig lägenhet på tre rum,
hvilken icke beböfde för telegrafstationerna användas, samt i byggnaden lätt
kunde genom uppförande af en tredje våning beredas passande lokaler för
en centraltelefonstation; att, enligt ett på styrelsens föranstaltande af sakkunnig
person upprättadt förslag, de kostnader, som skulle åsamkas telegrafverket
genom byggnadens reparation och aptering till telegrafstation, komme
att, med ^beräkning af kostnaden för möjligen behöflig förstärkning af
grunden, uppgå till högst 20,000 kronor, hvilken utgift dock komme att
fullt uppvägas af den byra, 1,500 kronor, som skulle erläggas af stora
nordiska telegraf bolaget; men att dessa reparationer med flera arbeten jemte
derpå följande flyttning af telegrafstationerna dock icke kunde med säkerhet
påräknas blifva utförda inom den af stadsfullmägtige beräknade tid af tre
månader, hvadan den tidsperiod, inom hvilken telegrafverket efter öfvertagande
af den erbjudna egendomen borde öfverlemna till staden sina nuvarande
lokaler i förra ostindiska kompaniets bus, syntes böra utsträckas
till sex månader.

På grund af hvad telegrafstyrelsen sålunda anfört och med framhållande
af den stora fördel, som skulle beredas telegrafverket genom att få
sina lokaler förlagda i eget bus utan att, såsom nu vore fallet, lida intrång
af annan institution i samma egendom, både styrelsen alltså ansett sig ega
fullt skäl att tillstyrka det ifrågasatta bytet med nyss antydda utsträckning
af den tid, inom hvilken telegrafverket skulle till Göteborgs stad öfverBih.
till Piksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

lemna de lokaler, som af samma verk och stora nordiska telegrafbolaget
för närvarande innehades i förra ostindiska kompaniets hus.

I gemensamt, på grund af nådig remiss afgifvet utlåtande af den 15
november sistlidet år hafva kammarkollegium och statskontoret meddelat,
att enligt 1888 års taxeringslängd^ för Göteborgs stad kronans andel i
förra ostindiska kompaniets fastighet, hus och tomter under n:o 59 i stadens
5:te och n:o 19 i dess 6:te rote, uppskattats till 200,000 kronor samt
huset och tomten under n:o 35 i 2:dra roten till 90,000 kronor, äfvensom
att genom nådiga brefvet till chefen för allmänna magasinsinrättningens utredning
den 29 juli 1825 medgifvits utbyte af det så kallade Santessonska
sockerbruket i Göteborg, som för inrättningen inköpts, mot kommerserådet
N. Björnbergs då egande hälft af förra ostindiska kompaniets hus,
men att någon annan åtkomsthandling för kronan till nämnda fastighetsandel
hvarken i statskontoret, der allmänna magasinsinrättningens efterlemnade
handlingar förvarades, eller i riksarkivet kunnat påträffas. Då kollegierna
icke kunde antaga, att Kongl. Maj:t och rikets ständer vid upplåtelsen
till Göteborgs museum af nyttjanderätten till kronans andel i förra
ostindiska kompaniets hus velat förbehålla kronan nyttjanderätten till de
tillhörande tomtdelarne; då enligt telegrafstyrelsens underdåniga utlåtande
i ärendet det skulle blifva till stor fördel för telegrafverket att till lokal
erhålla den fastighet, Göteborgs stadsfullmägtige erbjöde kronan; och då
det ej syntes vara att befara, det ändamålet med berörda upplåtelse, som
varit att gagna en inrättning för vetenskap, konst och annat mera, skulle
förfelas, om stadsfullmägtige berättigades att, efter det meranämnda fastighetsandel
till staden afståtts, densamma utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd
försälja, pantförskrifva eller utbyta med vilkor, att det vederlag, som. erhålles
genom försäljning eller annorledes, för musei ändamål och räkning användes,
tillstyrkte kollegierna för sin del bifall till ansökningen, dock att
i den bytesafhandling, som blefve upprättad, borde intagas, utom hvad i
öfrigt blifvit aftaladt, att kronan afhände sig oftanämnda fastighetsandel
med den rätt, kronan innehade densamma; att stadens fastighet öfverlemnades
till kronan fri från inteckningar; samt, på sätt telegrafstyrelsen föreslagit,
att efter öfverlemnandet deraf telegrafverkets och stora nordiska telegrafbolagets
innehafvande lokaler skulle så snart ske kunde och senast inom
sex månader till staden afträdas i det skick, hvari de då befunnes.

Hvad först beträffar stadsfullmägtiges i Göteborg erbjudande att i utbyte
mot den statens telegrafverk och stora nordiska telegrafbolaget tillkommande
nyttjanderätt till vissa lokaler i kronans hälft af förra ostindi -

11

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

ska kompaniets hus under full eganderätt till kronan öfverlåta stadens fastighet
under n:o 35 i 2: dra roten, var redan i nådiga bref vet den 21 maj
1886 förutsatt, att staden skulle ega att i stället för de till beskaffenheten
närmare angifna lokaler i det ifrågavarande huset, hvilka skulle för all framtid
till telegrafverket upplåtas, ega att till samma ändamål, kostnadsfritt
för staten, upplåta andra till läge och utrymme fullt tjenliga lokaler, som
af Eders Kongl. Maj:t godkändes. Då nu, med afseende å hvad telegrafstyrelsen
anfört, det måste anses otvifvelaktigt, att det föreslagna utbytet
skulle ställa sig för telegrafverket synnerligen fördelaktigt, tvekar jag icke
att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att godkänna detsamma, dock att, på sätt
telegrafstyrelsen föreslagit, den tid, inom hvilken telegrafverkets och stora
nordiska telegrafbolagets nuvarande lokaler skola till staden öfverlemnas,
bestämmes till sex månader efter den dag, då den erbjudna fastigheten till
kronan öfverlemnats, äfvensom att uttryckligt förklarande hör af staden
meddelas derom, att sistnämnda fastighet lemnas gravationsfri; lärande Eders
Kongl. Maj:t, derest denna min tillstyrkan vinner nådigt bifall, finna Göteborgs
stad genom sitt omförmälda erbjudande hafva uppfylt det nu ifrågavarande
vilkoret för öfverlåtelse till staden af kronans hälft i förra ostindiska
kompaniets hus.

Göteborgs stadsfullmägtige hafva emellertid i sin underdåniga skrifvelse
af den 17 april 1889 gjort framställning om viss ändring i de af
Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i öfrigt faststälda vilkor för öfverlåtelse
till staden af kronans hälft i förra ostindiska kompaniets hus. Medan nemligen
bland dessa vilkor ingick bestämmelsen, att sagda fastighetsandel
skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning eller
utbyte deraf icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd finge ske, hafva stadsfullmägtige,
som ansett ändamålet med upplåtelsen icke fullständigt kunna
ernås, derest icke staden tillädes en friare dispositionsrätt öfver fastighetsandelen,
föreslagit, att den hithörande bestämmelsen måtte så formuleras,
att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det vederlag, som genom
försäljning eller annorledes kunde derför erhållas, endast användes för
Göteborgs musei ändamål och räkning, men att försäljning, pantförskrifning
eller utbyte af fastighetsandelen finge ske utan Eders Kongl. Maj:ts
särskilda tillstånd. Med den i 1886 års nådiga bref stadgade inskränkning
i stadens dispositionsrätt öfver fastighetsandelen åsyftades betryggandet af
ändamålet med upplåtelsen, som varit att gagna den ifrågavarande inrättningen
för vetenskap, konst och industri. Som emellertid något skäl icke
finnes att betvifla, att icke enahanda säkerhet skulle ernås genom Göte -

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

borgs stads utfästelse att ansvara derför, att fastighetsandelen eller det vederlag,
som derför kunde erhållas, endast skulle användas för museets ändamål
och räkning, och, med afseende å hvad stadsfullmägtige anfört, anledning
jemväl finnes till antagande, att det med upplåtelsen afsedda syftemål
skulle genom det begärda tillståndets medgifvande på ett verksammare
sätt befordras, anser jag mig kunna till bifall förorda stadsfullmägtiges framställning
äfven i denna del; och hemställer jag alltså, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes inhemta Riksdagens samtycke till den ifrågasatta förändringen
i upplåtelsevilkoren.

Ehuru något tvifvel icke torde kunna förefinnas derom, att icke den
af Eders Kongl. Maj:t och 1886 års Riksdag medgifna öfverlåtelse till Göteborgs
stad under eganderätt af kronans andel i förra ostindiska kompaniets
hus afsett kronans egande andel i hela denna fastighet och således
äfven kronans andel i de tomter, å hvilka huset är beläget, torde, då Göteborgs
stadsfullmägtige sådant påyrkat, uttryckligt förklarande derom böra
meddelas; och lärer slutligen, derest aftal med staden kommer till stånd, i
detta böra, på sätt kammarkollegium och statskontoret hemstält, intagas,
att fastighetsandelen öfverlåtes med den rätt kronan densamma innehar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl, Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva
sådan ändring i de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen år 1886
faststälda vilkor för upplåtelse med eganderätt till Göteborgs stad af kronans
andel i förra ostindiska kompaniets fastighet, eller hus och tomter
under n:o 59 i 5:te och n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, att jemte
det föreskrift meddelas derom, att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen
eller det vederlag, som genom försäljning eller annorledes kan derför
erhållas, endast må för Göteborgs musei ändamål och räkning anvimdas,
staden lemnas rätt att utan Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd medgifva
försäljning, pantförskrifning eller utbyte af ifrågavarande fastighetshandel.
»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla,
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ex protoeollo
Hugo Malm.

Stockholm 1890. Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag.