Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 35

Proposition 1893:35

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 35.

1

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anvisande
af medel till odling slånefonden; gifven Stockholms
slott den 24 februari 1893.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 18941898 ej
mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än
äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl.
Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden
ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen;

att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontoret
förorsakas;

att fullmägtige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till ifrågavarande
fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må
blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af
behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens
sida, men stälda att återbetalas viss kortare ml efter af riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning med rätt tillika för fullmägtige att bestämma dessa
obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid; samt

att de vilkor och bestämmelser, som för närvarande gälla för lån
från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

V. L. Groll.

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. (N:is 3536.) 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 24 februari

1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Groll anförde vidare:

»Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t gjord framställning
beslöt Riksdagen år 1883, att en särskild fond skulle bildas med ändamål
att genom lån understödja odling af sänka marker, samt anvisade medel
dertill för tiden från och med år 1884 till och med år 1888, hvarefter
Riksdagen sistnämnda år för ytterligare fem år anvisade medel till fonden
samt beslöt i sådant afseende, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i
nådig proposition derutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under
hvarje af åren 18891893 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Eders Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort
belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras till

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3

fyllande af högst en million kronor årligen; att riksgäldskontor skulle af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels
öfverlemnande till fonden för riksgäldskontor förorsakades; samt att fullmägtige
i riksgäldskontor skulle ega att, för beredande af den tillgång
till de riksgäldskontor åliggande försträckningar till ifrågavarande fond,
som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut kunde blifva för
sådant ändamål till riksgäldskontor öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda
att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontor verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för fullmägtige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

Uti underdånig skrifvelse den 9 december nästlidna år hafva nu
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes hos innevarande års riksdag föreslå, att Riksdagen,
med fastställande för fem år eller för åren 18941898 af odlingslånefondens
årliga belopp till en million kronor, ville anvisa de för fonden
erforderliga medel på sätt vid 1888 års riksdag egde rum, i sammanhang
hvarmed styrelserna gjort framställning om visst tillägg till de för lån
från ifrågavarande fond gällande vilkor, hvilka innehållas i nådiga kungörelsen
den 27 april 1888.

Sedan statskontoret i detta ärende afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande af den 10 nästlidne januari samt jemväl fullmägtige i riksgäldskontoret
den 16 innevarande februari inkommit med yttrande i ärendet,
anhåller jag att nu få underställa detta ärende Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning.

Styrelserna hafva uti förenämnda skrifvelse erinrat, att från ifrågavarande
fond låneunderstöd beviljats till nedannämnda belopp under följande
år, nemligen

år 1884
» 1885.
» 1886.
» 1887.
» 1888.
» 1889.
» 1890.
» 1891 .

kr. 115,400:
» 916,300:
» 895,930:
» 931,180:
» 726,200:
» 612,500:
» 322,560:
» 679,900:

fördelade på 196 företag och hvarigenom odling och jordförbättring vunnits
för 40,123,68 hektar mark.

Ehuru under de senare åren fondens hela summa ej tagits i anspråk,
hafva styrelserna likväl ansett anledning icke förefinnas att för kommande

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

femårsperiod föreslå nedsättning uti det hittills varande årsbeloppet, helst
det icke vore fråga om en statsutgift utan endast om beredande af medel
för understöd i form af lån, för hvilka staten åtnjöte ränta.

I sitt utlåtande har statskontoret jemte meddelande af den upplysning,
att under åren 18851892 från statskontoret utanordnats lån till
belopp af sammanlagdt 4,364,998 kronor; att influtna annuiteter under
samma tid uppgått till 1,494,693 kronor 26 öre; samt att fondens skuld
till riksgäldskontoret vid 1892 års slut uppgick till 3,138,492 kronor 37
öre anfört att, såvidt sådant kunde låta sig på förhand beräkna, de till
statskontoret inflytande annuiteter skulle i runda tal uppgå för:

år 1894.......................... till kr. 350,470:

» 1895 .............................................. » > 379,130:

» 1896 ............................................. * » 418,620:

» 1897.............................................. » » 612,650:

> 1898 .............................................. » » 616,150:

och då det belopp af 1,000,000 kronor för år, som, inberäknadt, de till
statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, hittills af Riksdagen stälts
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att tillgodose behofvet af lån utaf
ifrågavarande slag, visat sig vara fullt tillräckligt, funne statskontoret icke
anledning till erinran mot hvad styrelserna föreslagit om anvisande af
enahanda belopp för nästkommande femårsperiod.

Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva ur riksgäldskontorets synpunkt
icke haft något att erinra deremot, att äfven under nästkommande femårsperiod
från riksgäldskontoret till statskontoret öfverlemnades det belopp,
som för hvarje år erfordrades till fyllande af odlingslånefondens behof, på
derför nu bestämda vilkor.

De skäl, som föranledde bildandet af ifrågavarande fond, torde fortfarande
böra tillerkännas full giltighet, då i betraktande tages, å ena sidan,
att enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars 1883 omförmäles, till
odling användbara moss- och myrmarker inom landet uppgå till 5 ä 6
millioner tunnland, motsvarande omkring 21/2 ä 3 millioner hektar och, å
den andra, att, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruk
sstyrelsen uppgifvit, genom de 196 företag, för hvilka låneunderstöd
från fonden till 1891 års slut beviljats, odling och jordförbättring vunnits
till en areal af endast 40,123,es hektar.

Vid sådant förhållande anser jag, ehuru fondens årliga belopp icke
under något år till fullo tagits i anspråk, i hvilket afseende jag anser mig
böra till hvad styrelserna derom anfört lägga, att under år 1892 från
fonden anvisades lån till belopp af 713,300 kronor, skäl icke förefinnas att

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 35.

5

nu ifrågasätta någon nedsättning i det belopp, som hittills årligen varit
till fonden anvisadt; och jag anser mig sålunda böra tillstyrka bifall till
styrelsernas framställning om aflåtande af proposition till Riksdagen angående
anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million
kronor årligen.

I afseende å vilkoren för lån från ifrågavarande fond hafva vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och landtbruksstyrelsen uti sin ofvanberörda
skrifvelse fäst uppmärksamheten derpå, att vid de fall, då ett vattenaflednings-
och afdikningsföretag kunnat utföras för lägre än de beräknade
kostnaderna, låntagaren, enligt nu gällande vilkor för lån från fonden,
icke kunnat förvägras att lyfta hela lånet.

Då detta förhållande, äfven om de Överskjutande medlen afsattes
för arbetenas framtida underhåll, icke syntes styrelserna öfverensstämmande
med de grundsatser, som gjort sig gällande vid bestämmande af vilkoren
för lån ur nämnda fond, i hvilket afseende styrelserna åberopat hänsynen
till inteckningshafvares säkerhet, hafva styrelserna, som ansett att det vore
en följdrigtig, ehuru hittills icke bestämdt uttryckt föreskrift, att låntagare
icke finge uppbära mera af ett odlingslån än som motsvarade de å afdiknings-
och vattenafledningsarbetena nedlagda kostnaderna,, hemstält, att
bland de för åtnjutande af lån från odlingslånefonden föreskrifna vilkoren
måtte intagas bestämmelse derom, att, den, som mot åtnjutande af statslån
åtoge sig ett odlingsföretag, skulle, för den händelse den verkliga kostnaden
understege den beräknade, icke ega rättighet att utbekomma mera af det
innestående lånet än att, hela den summa, som af odlingslånet lyftes, uppginge
till det å afdiknings- och vattenafledningsarbetena nedlagda beloppet, samt
för den skull förbinda, sig att vid ansökning om vattenaflednings- och afdikningsarbetets
godkännande foga till rigtigheten bestyrkt utdrag ur de
räkenskaper, hvilka skulle föras öfver företaget.

1 fråga härom erinrar statskontoret, att Eders Kongl. Maj:t i sin till
1883 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående odlingslånefondens
bildande bland allmänna lånevilkor föreslog, att, derest det,, sedan lånesuraman
blifvit, af Eders Kongl. Maj:t bestämd, skulle befinnas, att den
verkliga kostnaden för arbetets utförande understigit den beräknade, det
skulle, der Eders Kongl. Maj:t icke funne undantag böra ega rum, iakttagas,
att det beviljade lånet minskades med så stor del af besparingen,
som lånet utgjort af den beräknade kostnadssumman, och att förty räkenskaperna
borde af vederbörande intressenter i företaget föras på sådant
sätt, att den verkliga kostnaden för företaget måtte kunna säkert uppskattas;
men att detta förslag till stadgande, som hemtats från de af Riksdagen
bestämda vilkoren för sådana arbeten, som understöddes med anslag

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

utan återbetalningsskyldighet, vid ärendets behandling i Riksdagen icke
bifallits, och att såsom skäl härför anförts: att det här vore fråga om lån,
hvilkas belopp det skulle bero af Eders Kongl. Maj:t att, efter föregången
pröfning och med hänsyn tagen till i hvarje särskild! fall för handen
varande förhållanden, bestämma; att vid åtskilliga företag, i hvilka en
mängd, ofta med eget arbete bidragande, delegare ingått, skyldigheten att
föra räkenskaper knappast skulle kunna noggrant fullgöras utan besvär och
kostnader, som ej stode i förhållande till den ringa och ovissa fördelen för
staten af sådana räkenskapers befintlighet; och att det i allt fall vid sådana
af bolag eller dylika föreningar åvägabragta företag, der räkenskaper vore
behöfliga, stode Eders Kongl. Maj:t fritt att på grund af redan gällande
bestämmelser anbefalla sådana räkenskapers förande.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då de skäl, som
föranledde berörda stadgandes uteslutande från de allmänna lånevilkoren,
syntes ega. samma giltighet nu som då, har statskontoret ansett sig icke
böra biträda styrelsernas hemställan i denna del, hvadan statskontoret, då
dess erfarenhet icke ådagalagt behofvet af ändring i eller tillägg till nu
gällande lånevilkor och bestämmelser, hemstält, att desamma må fortfarande
lända till efterrättelse.

Lika med statskontoret anser icke heller jag mig böra biträda vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens nu ifrågavarande
förslag; och då hvarken dessa styrelser eller de i ärendet hörda myndigheter
i öfrigt ifrågasatt någon förändring i de nu gällande vilkoren för
lån från fonden, tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Majrt behagade
föreslå Riksdagen att de vilkor och bestämmelser, som för närvarande gälla
för lån från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

Departementschefen anmälde härefter att han, under förutsättning
att hvad han i detta ärende tillstyrkt vunne nådigt godkännande, låtit
uppsätta förslag till den proposition i ämnet, som borde till Riksdagen
aflåtas, hvilket förslag nu jemväl af departementschefen upplästes.

Hvad departementschefen i detta ärende tillstyrkt,
deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt befalde, att, i
enlighet med berörda förslag, nådig proposition af innehåll
bilagan till detta protokoll utvisar skulle till Riksdagen
aflåtas.

Ex protocollo
Pehr Thyselius.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.