Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35

Proposition 1895:35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

1

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående uppförande
af nytt landsstatshus i Luleå; gifven Stockholms
slott den 15 mars 1895.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att till bestridande
af kostnaden för uppförande af nytt landsstatshus i Luleå bevilja ett
extra anslag af 91,500 kronor, att utgå under två år, och deraf anvisa
45,750 kronor för år 1896;

kommande vid bifall härtill det af Riksdagen för om- och tillbyggnad
af nämnda landsstatshus för år 1893 anvisade, men ännu icke disponerade
extra anslag å 17,000 kronor att reserveras till Riksdagens disposition
såsom tillgång vid en kommande statsreglering.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Clars Wersäll.

liih. till Rifcsd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft, (N:o 35.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet: I

underdånig skrifvelse den 17 november 1888 gjorde Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län framställning om
beredande af nödiga medel för uppförande i enlighet med uppgjorda
ritningar invid landsstatsembetshuset i Luleå af mot eldfara tryggade
förvaringsrum för länsstyrelsens, landtränteriets och provinslandtmäterikontorets
dyrbaraste handlingar, genom hvilken åtgärd jemväl skulle
vinnas erforderligt ökadt utrymme för länsstyrelsens embetslokaler.
Till stöd för denna framställning anfördes hufvudsakligen, hurusom
genom de förhärjande eldsvådor, hvilka under åren 1887 och 1888
öfvergått tre af Norrlands städer, den erfarenhet vunnits, att de flesta

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kassahvalf af enkla murar, förlagda i midten af trähus, erbjöde så
otillförlitligt skydd mot eldsolyckor, att sedlar och papper, till och
med inneslutna i brandfria kassaskåp, ofta blefve i dylika hvalf förstörda,
oaktadt dessa i allmänhet ansetts brandfria och jemväl varit
uppförda med sådan styrka, att sjelfva murverket lemnats oförstördt
af elden; att ifrågavarande framställning jemväl vore påkallad af nödvändigheten
att afhjelpa den brist på erforderligt utrymme inom landsstatshuset,
som för närvarande förefunnes; att länsstyrelsens sessionsrum
vore så litet, att det understundom ej utan stor svårighet kunde
rymma den allmänhet, som ofta vid allmänna sammanträden, virkesauktioner
och andra dylika tillfällen komme tillstädes; samt att såväl
nämnda sessionsrum som länsstyrelsens öfriga lokaler skulle genom
den ifrågasatta åtgärden vinna en välbehöflig utvidgning; och åberopade
Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande, som ansåg sig ej kunna stå
i ansvar för fortvaron af de nu befintliga eldfarliga och otillräckliga
anordningarna inom landsstatshuset, instrumentet öfver den 28 september
1888 förrättad ekonomisk besigtning å nämnda hus, deri vitsordades
de lemnade uppgifterna angående landtränterihvalfvets eldfarlighet och
embetslokalernas otillräcklighet samt förslag framstäldes om afhjelpande
af berörda olägenheter medelst uppförande af en tillbyggnad af tegel
i två våningar för en kostnad af 14,000 kronor, hvilken kostnadssumma,
efter det nödiga ritningar blifvit upprättade, funnits böra höjas till
16,680 kronor.

I häröfver den 18 december 1888 afgifvet utlåtande framhöll
öfverintendentsembetet, hurusom beträffande inredningen i nuvarande
landsstatshuset i Luleå välgrundade anmärkningar kunde göras, då uti
nämnda af trävirke uppförda hus dels samtliga lokaler vore med hänsyn
till behofvet allt för små, dels räntmästarens rum användes såsom
genomgång, under det att tillträde till det murade och i utsträckning
obetydliga ränterihvalfvet ej, såsom behöfligt vore, funnes från räntmästarens
rum, utan allenast från sessionssalen, dels ock landtmäterikontoret
med dess vigtiga handlingar vore inrymdt å vinden, allt omständigheter,
hvilka syntes embetet böra i en närmare framtid föranleda
till en förändring till det bättre. Emellertid funne embetet det af
Eders Kongl. Majrts befallningshafvande framstälda förslaget, afseende,
förutom uppförande af en stenhusbyggnad invid nuvarande landsstatshuset,
jemväl påbyggnad af detta senare trähus, hvarigenom eldfaran
ökades, utan att likväl genom dessa anordningar olägenheterna af
förstugors och tamburers otillräcklighet blefve afhulpna, ej vara tillfredsställande,
utan snarare att betrakta såsom endast en provisionel

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

åtgärd för afhjelpande tillsvidare af de öfverklagade olägenheterna,
hvilka enligt embetets tanke påkallade uppförande af ett helt och hållet
nytt landsstatshus af sten, helst residenshuset, som äfvenledes vore af
trä, läge helt nära det nuvarande landsstatshuset.

Vid föredragning af detta ärende den 25 januari 1889 behagade
Eders Kongl. Maj:t enligt öfverintendentsembetets hemställan uppdraga
åt bemälda embete att i samråd med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län uppgöra förslag till en nybyggnad af sten
för länsstyrelsens embetslokaler.

Till åtlydnad af denna befallning uppgjordes, enligt hvad öfverintendentsembetet
i underdånig skrifvelse den 1 december 1891 anmälde,
alternativa ritningar till en sådan byggnad dels såsom byggeadsprograin
genom länsstyrelsens föranstaltande, dels ock derefter hos öfverintendentsembetet,
med iakttagande af vissa ändringar i det af länsstyrelsen
uPP§jor<^a förslaget="" i="" syfte="" att="" åstadkomma="" tillräcklig="" dager="" i="">
och väntrum samt af vaktmästarebostadeus förläggande till husets
bottenvåning, efter hvilka ändringar, som gifvit anledning till omarbetande
jemväl af husets fasader likasom till dessas förenkling, byggnadskostnaden
af embetet beräknades till 102,000 kronor. Denna senare
hos embetet utarbetade ritning blef derefter af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, efter erhållen del af planen dertill, förordad till
godkännande med vilkor af någon tillökning i utrymme inom länsnotariens
rum, landtmäterikontorets forvaringshvalf samt i vaktmästarebostället
äfvensom af beredande af rum jemväl för en extra länsnotarie
samt anordnande af en spiraltrappa mellan landskontoret och dertill
hörande arkiv; och öfverlemnade embetet, som iakttagit de begärda
äudringarna, för nådig pröfning en hos embetet uppgjord senare
ritning jemte kostnadsförslag och beskrifning till ifrågavarande byggnad,
hvilken vore afsedd att uppföras å den derför enligt jemväl bifogad
situationsplan öfver residenstomten utmärkta plats.

Då, med afseende å hvad upplyst blifvit rörande utrymmet och
beskaffenheten i öfrigt af länsstyrelsens nuvarande embetslokaler, uppförandet
af en ny tidsenlig byggnad för inrymmande af nämnda lokaler
syntes af ett tvingande behof påkalladt och något icke vore att anmärka
mot vare sig den hos öfverintendentsembetet uppgjorda ritningen eller
embetets kostnadsberäkning, föreslog Eders Kongl. Maj:t i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den 16 januari
1892 Riksdagen att till bestridande af kostnaden för uppförande af
nytt landsstatshus i Luleå i enlighet med upprättadt kostnadsförslag
bevilja ett extra anslag för år 1893 af 102,000 kronor.

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

I anledning häraf förklarade sig Riksdagen i underdånig skrifvelse
den 19 maj 1892 väl erkänna behofvet deraf, att mot eldfara tryggade
förvaringsrum anskaffades för de i landsstatshuset i Luleå förvarade
vigtiga handlingar samt att länsstyrelsens embetslokaler något utvidgades,
men hyste Riksdagen för sin del den öfvertygelsen, att ifrågavarande
behof på ett fullt tillfredsställande sätt kunde tillgodoses på
den väg, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter hvad härofvan
antydts, sjelf ursprungligen ifrågasatt, eller genom om- och tillbyggnad
af det nuvarande landsstatshuset. De invändningar, öfverintendentsembetet
framstält mot en sådan åtgärd, ansåg Riksdagen, efter tagen del af
de uppgjorda ritningarne, icke vara af den vigt, att skäl kunde
förefinnas för Riksdagen att, med frångående af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes ojemförligt mindre kostsamma förslag, betunga
statsverket med den betydande utgiften för en nybyggnad. Den olägenhet,
som enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag skulle
uppkomma derigenom, att förstugor och tamburer blefve mindre rymliga,
vore nemligen, enligt Riksdagens mening, icke synnerligen stor i jemförelse
med den ökade kostnaden för eu nybyggnad, och af ritningarne
hade det synts Riksdagen, som om de för de vigtiga handlingarnes
förvarande afsedda lokaler komme att blifva mot eldfara i tillräcklig
mån tryggade. Riksdagen hölle således före, att för ifrågavarande
ändamål borde beviljas allenast den lägre, för ombyggnad beräknade
kostnadssumman, 16,680 kronor, eller i jemnadt tal 17,000 kronor; i
följd hvaraf Riksdagen på det sätt biföll Eders Kongl. Mapts berörda
framställning, att Riksdagen till bestridande af kostnaderna för om- och
tillbyggnad af landsstatshuset i Luleå beviljade ett extra anslag för år
1893 af 17,000 kronor.

Sedan öfverintendentsembetet genom nådigt bref den 3 juni 1892
anbefälts att efter samråd med Eders Kongl. Mapts befallningshafvande
inkomma med yttrande i fråga om användandet af det sålunda beviljade
anslaget, anmälde öfverintendentsembetet i underdånig skrifvelse den
15 derpåföljde november, att embetet, som ansett sig icke kunna till
efterföljd vid den beslutade om- och tillbyggnadens utförande förorda
förenämrida ritningar, men dock hölle före, att desamma borde läggas
till grund för det byggnadsföretag, hvartill Riksdagen beviljat medel,
låtit med ledning af samma ritningsförslag upprätta ett nytt sådant,
hvarigenom hufvudsakligen skulle vinnas, att do särskilda embetslokalerna
komme att erhålla eu mer regelbunden planform och proportion, utan
att det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordade läget dem
emellan blefve rubbadt. Efter det öfverintendentsembetet, med anmodan

6

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 35.

att af sakkunnig person i orten låta verkställa kostnadsberäkningar,
grundande sig på embetets ritningsförslag, öfversändt handlingarne
i ärendet till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för dess yttrande,
hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till embetet öfverlemnat
af stadsbyggmästaren i Luleå, arkitekten K. A. Smith uppgjorda
kostnadsförslag ej mindre till den af embetet upprättade ritningen,
slutande å en summa af 22,780 kronor, än äfven ett nytt sådant
till de i orten ursprungligen uppgjorda, af ingeniören B. Lundgren i
Luleå år 1888 utarbetade ritningarne, hvilket senare kostnadsförslag
upptoge en slutsumma af 22,885 kronor. Med förmälan tillika
att, enligt hvad arkitekten Smith upplyst, den betydande skilnaden
mellan slutbeloppet å det år 1888 upprättade kostnadsförslaget å 16,680
kronor och det med ledning af samma ritningar nu uppgjorda å 22,885
kronor berodde derpå, att, jemte det att i det tidigare förslaget tegelåtgången
vore för lågt upptagen och åtskilliga poster alldeles uteglömts,
arbetsprisen under de följande årens lopp i väsentlig män stegrats,
hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att, derest
något af förenämnda två förslag pröfvades böra läggas till grund för
ifrågakomma arbetes utförande, det i orten uppgjorda med de rättelser
i detsamma, hvartill öfverintendentsembetets förslag kunde lämpligen
gifva anledning, måtte föredragas. Då, med stöd af hvad sålunda i
ärendet förekommit, det icke syntes öfverintendentsembetet görligt att
för det af Riksdagen beviljade anslagsbelopp, 17,000 kronor, för hvars
bestämmande en felaktig eller åtminstone ofullständig och af embetet för
dess del aldrig granskad kostnadsberäkning legat till grund, utföra det
ifrågavarande byggnadsarbetet samt någon sammanjemkning de uppgjorda
rituingsförslagen emellan icke kunde ske, utan att arbetskostnaden
derigenom komme att än ytterligare ökas, anhöll öfverintendentsembetet
om nådig föreskrift, huru i ärendets dåvarande skick borde af embetet
förfaras.

Genom nådigt bref den 16 december 1892 anbefaldes i anledning
häraf öfverintendentsembetet att låta å entreprenadauktion utbjuda utförandet
af ändringsarbetena å landsstatshuset i Luleå enligt de af
ingeniören Lundgren år 1888 upprättade ritningar samt att derefter
underställa afgifna anbud Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med förmälan att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande låtit
efter anmodan af öfverintendentsembetet den 18 mars 1893 verkställa
sådan auktion, öfverlemnade embetet med underdånig skrifvelse den
13 juni samma år det vid auktionen förda protokoll äfvensom öfriga
till ärendet hörande handlingar, utvisande att vid auktionstillfället tre

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

särskilda anbud afgifvits å utförandet af arbetet enligt de å bemälde
Lundgrens ritningar särskildt angifna två alternativ litt. A och litt. B,
nemligen dels af byggmästaren Gottfrid Svensson å 21,000 kronor för
tillbyggnad och reparation af landsstatshuset enligt alternativet litt. A
samt å 24,000 kronor för till- och påbyggnad af hela berörda hus enligt
alternativet litt. B, dels af byggmästaren Carl A. Flemström å 22,000
kronor enligt alternativet litt. A och å 23,300 kronor enligt alternativet
litt B, dels ock af byggmästaren Nils Andersson å 21,200 kronor
enligt alternativet litt. A och å 24,000 kronor enligt alternativet litt. B.

För egen del ansåg sig öfverintendentsembetet, särskildt med
afseende fästadt å den ej obetydligt ökade kostnad, som den såväl i
yttre som inre hänseende temligen otillfredsställande tillbyggnad af
ifrågavarande landsstatshus, hvartill Riksdagen beviljat medel, sedermera
visat sig betinga, böra framhålla den af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande jemväl delade åsigt, att förevarande byggnadsfråga
icke syntes kunna finna någon ändamålsenlig eller staten värdig lösning
på annat sätt än genom uppförandet af ett helt och hållet nytt landsstatshus.
Tillika erinrade öfverintendentsembetet med hänsyn till de i
ofvanberörda handlingar meddelade upplysningar, hurusom, sedan embetet
anmodat Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att låta upprätta
plan till den förändrade rumindelning, specielt beträffande länsnotarie!^
i andra våningen belägna, af skrubbar omgifna rum, som
påtagligen betingades af det, enligt det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
förordade förslaget litt. B, tillämnade uppförandet af
en fullständig andra våning å ifrågavarande byggnad, Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande till embetet insändt ett af arkitekten K. A.
Smith uppgjordt förslag till sådan förändrad rumindelning. Med tilllämpning
af Smiths ändringsförslag komme kostnaden för om- och
tillbyggnaden, utförd i öfrigt i enlighet med alternativet litt. B, att
enligt jemväl af Smith uppgjord beräkning ökas med omkring 1,085
kronor. I anledning af embetets derom gjorda förfrågan hade Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelat, att Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, som ansåge länsstyrelsen icke kunna under den tid,
som åtginge för tillbyggnaden, fortfarande inrymmas i sina nuvarande lokaler,
måste påräkna att, för erhållande af lämplig embetslokal erlägga
en årlig hyra af minst 1,000 kronor. Men vid beräkning af kostnaden
för sådana byggnadsarbeten som det ifrågavarande måste, enligt embetets
mening, jemväl en särskild post upptagas för tillsyn under arbetstiden
och för oförutsedda utgifter, hvilken post i förevarande fall icke
borde sättas lägre än till 1,600 kronor. Embetet ansåg derföre, att,

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

äfven om det lägsta af de afgifna anbuden å utförandet af nämnda
om- och tillbyggnad enligt ritningsförslaget litt. B, eller det å 23,300
kronor slutande, skulle af anbudsgifvaren år 1894, till hvilken tid arbetet
väl finge uppskjutas, vidhållas samt af Eders Kong]. Maj:t pröfvas
antagligt, kostnaden för arbetets verkställande enligt samma förslag
med deruti af arkitekten Smith gjorda ändringar icke, i betraktande
jemväl af öfriga nu angifna förhållanden, kunde beräknas lägre än till
omkring 27,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 29 September 1894 har nu Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, hurusom af hvad i ärendet
förekommit framginge, att den af Riksdagen afsedda om- och tillbyggnaden
skulle utöfver det anslagna beloppet komma att medföra en
kostnad af ytterligare 10,000 kronor samt att äfven för ett belopp af

27,000 kronor man icke skulle ernå annat än en provisorisk och föga
tillfredsställande anordning, vid hvilket förhållande med ökad styrka
framstälde sig önskvärdheten af uppförandet af ett helt och hållet nytt
landsstatshus. Från rent ekonomisk synpunkt talade äfven fullgiltiga
skäl för en sådan åtgärd. En blott om- och tillbyggnad, sådan man tänkt
sig densamma, blefve endast provisionel och hade af Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande från början så uppfattats. Men de byggnadsföretag,
dem staten företoge för att tillgodose permanenta statsändamål,
borde planläggas för eu längre framtid och ej anordnas endast nödtorftligen
för tillfället, ett förfaringssätt, som i längden skulle visa sig föga lönande,
hvarpå det nuvarande landsstatshuset i Luleå, uppfördt af trä och
ytterligt inskränkt till sitt utrymme, vore ett talande bevis. Toge
man jemväl i betraktande, dels att ombyggnaden skulle betinga större
kostnad, än man från början tänkt sig, dels ock att landsstatshuset,
om det skulle bibehållas, komme att tarfva en grundlig och dyrbar
reparation, hvilken man hittills icke föreslagit, då man tänkt sig, att
frågan skulle komma att afgöras på annat och lämpligare sätt, syntes
det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som om äfven ekonomiska
hänsyn anvisade att välja den utväg, som fullständigt och på ett tillfredsställande
sätt löste och ej blott med nödtorftig hjelp för tillfället
till en mer eller mindre aflägsen framtid undansköte frågan. Med
stöd af hvad sålunda anförts hemstälde derföre Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, att Eders Kongl. Maj:t täcktes ånyo till Riksdagen
hänskjuta frågan om uppförande af nytt landsstatshus i länsresidensstadeu.

I häröfver den 24 december 1894 afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet
framhållit, hurusom embetet med den vid flerfaldiga

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tillfällen bestyrkta erfarenhet, embetet egde om vanskligheten att
kunna om- eller tillbygga äldre, af en eller annan anledning otjenliga
byggnader så, att desamma för en längre tid på ett tillfredsställande
sätt fyllde de ändamål, som med dem afsåges, allt fortfarande vidhölle
sin vid upprepade tillfällen under ifrågavarande ärendes handläggning
inför Eders Kongl. Maj:t uttalade och af Eders Kongl. Mapts befallningshafvande
jemväl städse delade mening, att den enda från olika
synpunkter och icke minst i ekonomiskt afseende för framtiden fullt
nöjaktiga lösning af förevarande, af verkligt och alltmer oafvisligt
behof framkallade byggnadsfråga icke stode att vinna, med mindre än
att ett nytt landsstatshus komme att uppföras och detta så mycket
hellre som det genom hållen entreprenadauktion ådagalagts, att den
af Riksdagen för dess del med stöd af ett redan år 1888 upprättadt
och af öfverintendentsembetet aldrig granskadt kostnadsförslag beslutade,
tvifvelsutan mer eller mindre provisionela om- och tillbyggnaden icke
kunde efter nu mera gällande pris å byggnadsmaterialier och arbetsbiträden
verkställas för lägre belopp är omkring 27,000 kronor eller

10,000 kronor mer, än Riksdagen för ändamålet anslagit. Enligt embetets
åsigt vore det emellertid af synnerlig vigt för frågans framgång
hos Riksdagen, att noga tillsåges, huruvida icke utan minskning af det
välbehöfliga utrymmet inom embetslokalerna några förenklingar uti de
af embetet år 1891 upprättade ritningarne till nytt landsstatshus i
Luleå kunde vidtagas och derigenom den till 102,000 kronor då beräknade
byggnadskostnaden i någon mån nedbringas. Af sådan anledning
har embetet, efter det en af embetet föreslagen förändrad
plandisposition af byggnaden i fråga icke tillvunnit sig Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvandes godkännande, låtit uppgöra och delgifva
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ett nytt ritningsförslag till
nämnda byggnad, enligt hvilket jemte det att å detsamma vissa
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande beträffande 1891 års ritningar
framstälda erinringar, nemligen att landskansli- och landskontorsrummen
måtte erhålla större bredd, byggnadens stenfot göras högre
och vaktmästarebostaden förses med skafferi och garderob, blifvit iakttagna
särskilt den yttre utstyrseln genom användande af puts i
stället för fasadtegel och huggen kalksten förenklats, hvarigenom kostnaden
enligt jemväl uppgjorda beräkningar kunnat nedbringas till 89,500
kronor. Efter tagen kännedom om öfverintendentsembetets sistberörda
ritningsförslag hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i skrifvelse
till embetet, förutom det att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
Bih. till Iiiksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 29 Haft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ansett sig böra framhålla önskvärdheten deraf, att vaktmästarebostaden
måtte genom anlitande af en del utaf ett för arkiv afsedt rum något
utvidgas äfvensom att östra långväggarne till landskansli och landskontoret
samt till de derunder belägna arkivrummen måtte göras lika
tjocka som motstående långväggar, derjemte hemstält, huruvida icke
för ett bättre tillgodoseende af fordringarne i arkitektoniskt och soliditetshänseende
huset lämpligen borde, äfven om kostnaden derigenom
skulle något ökas, beklädas med synligt fogstruket tegel samt kalkputs
vid orneringar användas. Med förmälan att öfverintendentsembetet
icke funnit sig böra för sin del motsätta sig den af Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande tilläfventyrs icke utan skäl påyrkade större
prydlighet i det nya landsstatshusets yttre, har embetet tillika framhållit,
att genom samtliga förändringsåtgärdor den beräknade kostnadssumman
för bygget i dess helhet torde få ökas med cirka 2,000
kronor, då berörda summa sålunda skulle komma att uppgå till 91,500
kronor eller till 10,500 kronor mindre än enligt det kostnadsförslag,
som låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts år 1892 till Riksdagen gjorda
nådiga framställning i ämnet; och har embetet jemväl anmärkt, att de
af embetet nu gjorda kostnadsberäkningarne satts så låga, att någon
ytterligare nedprutning i desamma icke kunde ifrågasättas. På grund
af hvad sålunda i ärendet förekommit har embetet på det lifligaste
tillstyrkt bifall till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes nu förevarande
framställning och att Eders Kongl. Maj:t förty måtte, med
gillande af de utaf embetet år 1894 uppgjorda, af kostnadsförslag åtföljda
ritningar, sådana dessa nu slutligen förelåge, för ifrågavarande
ändamål hos Riksdagen äska ett belopp af 91,500 kronor, att utgå vare
sig under ett eller två år.

Då det visat sig, att det till bestridande af kostnaden för omoch
tillbyggnad af laudsstatshuset i Luleå af Riksdagen år 1893 anvisade
belopp, 17,000 kronor, icke är för det afsedda ändamålet tillfyllest,
utan att eu sådan om- och tillbyggnad skulle komma att kräfva
en ytterligare kostnad af 10,000 kronor, eller således sammanlagdt

27,000 kronor, synes mig ändamålsenligheten af en byggnadsåtgärd,
hvilken komme att medföra en ganska dryg kostnad, men ändock
allenast innebure en provisionel och föga tillfredsställande lösning af
frågan om beredande af ändamålsenliga lokaler .för länsstyrelsen i
Norrbottens län, starkt kunna dragas i tvifvel. Behofvet af dylika
lokaler är emellertid trängande. Med anslutning till de af länsstyrelsen
och öfverintendentsembetet uttalade åsigter om det ej mindre ur ekonomisk
än äfven ur öfriga synpunkter fördelaktigare deri, att redan nu

11

Kongl. Maj:ts K ad. Proposition N:o 35.

åt förevarande byggnadsfråga beredes eu definitiv lösning, anser jag
mig böra förorda det af öfverintendentsembetet nu senast framstälda
och af Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande biträdda byggnadsförslaget,
hvars kostnader synas hafva blifvit nedbragta till det minsta
möjliga; lärande den beräknade kostnadssumman böra utgå under
två år.

Åberopande hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition
föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaden för uppförande af
nytt landsstatshus i Luleå bevilja ett extra anslag af 91,500 kronor,
att utgå under två år, och deraf anvisa 45,750 kronor för år 1896.

Vid bifall härtill kommer det af Riksdagen för om- och tillbyggnad
af nämnda landsstatshus för år 1893 anvisade, men ännu icke disponerade
extra anslag å 17,000 kronor att reserveras till Riksdagens
disposition såsom tillgång vid en kommande statsreglering.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla: och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.