Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43

Proposition 1895:43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1

N:o 48.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om uppgörelse
med Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af
den rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen;
gifven Stockholms slott den 22 mars 1895.

I underdånig skrifvelse den 19 sistlidne januari hafva fullmägtige i
riksbanken och riksgäldskontoret anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes godkänna
följande af Stockholms stadsfullmägtige för deras del biträdda

Förslag

till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan Stockholms
stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden md ega till
vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger
sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen, hvilka i det
af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april 1892 gemensamt afgifna
tjensteinemorial angifvits tillhöra staden, nemligen dels Gamla Norrbrogatan,
den emellan Gamla och Nya Norrbro löpande gata jemte området norr derom,
den genom holmen gående kanalen och utfyIlningarna vid tomterna n:ris 10
i (ivarteret Norrbro, innehållande i areal tillsammans omkring 0,040 qvadratmeter,
dels ock vidliggande vattenområde, till den utsträckning detta af fullmägtige
finnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags af
Dill. till Itiksd. Prof. 1835. 1 Sami. 1 Aid. 37 Höft. (N:o 43.) 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Kong!. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan
utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårds- och Hamngatorna
samt å andra sidan det staten tillhöriga Carl XITI:s torg, skola för
framtiden vara gällande;

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten
till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna att tilläggas
dels Sturegatan (kongl. bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen (kongl. bref
den 6 juli 1877), dels ock Vestra Humlegårdsgatan (kongl. bref den 9 juli
1880) in. m., och hvilka delar hålla i areal omkring 15,014 qvadratmeter,
såsom närmare framgår af bilagda situationsplan jemte tillhörande specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet
å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms stads drätselnämnd
den 8 maj 1877 angående vården om den kronan tillhöriga Humlegården,
att uppsägningstiden förlänges från två till tio år, dock med staten
fortfarande förbehållen rätt, att, derest under upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad
af bibliotekshuset, sådant må utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år
efter sedan staden derom erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning beroende
frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder."

Sedan öfverintendentsembetet i ärendet afgifva infordradt underdånigt
utlåtande, vill Kongl. Maj:t härmed, under åberopande af bilagda protokoll
öfver finansärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att medgifva,

att för träffande af aftal mellan staten och Stockholms stad i fråga
om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa delar af
Helgeandsholmen och vidliggande vatten, i enlighet med ofvan intagna
förslag, allenast med det tillägg till punkten c) i berörda förslag, att hvad i
samma punkt stadgas beträffande tillbyggnad af bibliotekshuset i Humlegården
äfven skall gälla i fråga om uppförande af annan byggnad derstädes Kongl.
Maj:t må ega att till förmån för Stockholms stad afstå från den kronan tillkommande
eganderätt. till de delar af Carl XIILs torg och Humlegården, som
afses i punkterna a) och b) af ofvan omförmälda förslag.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och
ynnest städse väl bevägeu.

OSCAR.

Claes Wersäll.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

3

Utdrog af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars
1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet:

Sedan 1888 års Riksdag fattat beslut om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus, hafva Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör
i ett den 5 april 1892 gemensamt afgifvet tjenstememorial framstam
påstående, att staden vore egare till vissa delar af Helgeandsholmen jemte, vidliggande
vatten. Med anledning häraf uppdrogo fullmägtige i riksbanken och
riksgäldskontoret åt tillförordnade sekreteraren i riksgäldskontoret, vice häradshöfdingen
P. R. Rabe att granska och afgifva yttrande angående den i berörda
tjenstememorial gjorda utredningen; och efter det sådant yttrande den
31 augusti 1893 afgifvits, anhöllo fullmägtige i en till Stockholms stadsfullmägtige
den 23 november samma år afbiten skrifvelse, att stadsfullmägtige
ville uppgifva, huruvida och på livilka vilkor staden kunde vara villig att till

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

förmån för staten afstå från den rätt, staden, jemlik! vice häradshöfdingen
Rabes yttrande, egde till den obebygda, för allmänt behof använda del af
Helgeandsholmen mellan Gamla och Nya Norrbro, som motsvarade Lastadiegatan;
hvarjemte fullmägtige, med afseende på möjligheten att trätfa en öfverenskommelse
i denna fråga och hvad dermed kunde ega sammanhang, begärde,
att en förberedande öfverläggning för sakens utredning måtte ega rum mellan
delegerade af fullmägtige och stadsfullmägtige.

I anledning åt berörda skrifvelse beslöto stadsfullmägtige den 20 mars
1894 att åt Stockholms stads drätselnämnds första afdelning lemna i uppdrag
att sjelf eller genom särskild! utsedda personer inträda i underhandling med
fullmägtige eller af fnllmägtige utsedde delegerade angående vilkoren för öfverlåtelse
på staten af stadens rätt till delar af Helgeandsholmen och vidliggande
vatten.

Efter det sedermera ej mindre drätselnämndens första afdelning än äfven
fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret utsett vissa personer att med
hvarandra inleda de förberedande underhandlingarna, hafva de sålunda å båda
sidorna utsedde delegerade den 10 november 1894 enat sig om följande

Förslag

till uppgörelse mellan d ena sidan staten och å andra sidan Stockholms
stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till
vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger
sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen, hvilka i det
af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april 1892 gemensamt afgifna
tjenstememorial angitvits tillhöra staden, nemligen dels Gamla Norrbrogatan,
den emellan Gamla och Nya Norrbro löpande gata jemte området norr
derom, den genom holmen gående kanalen och utfyIlningarna vid tomterna
n:ris 1 6 i qvarteret Norrbro, innehållande i areal tillsammans omkring 6,040
qvadratmeter, dels ock vidliggande vattenområde, till den utsträckning detta
af fullmägtige finnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags
af Kongl. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan
utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårds- och Hamngatorna
samt å andra sidan det staten tillhöriga Carl XlII:s torg, skola för
framtiden vara gällande;

5

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten
till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna att tilläggas
dels Sturegatan (kongl. bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen (kongl.
bref den 6 juli 1877), dels och Vestra Humlegårdsgatan (kongl. bref den 9
juli 1880) m. in., och hvilka delar hålla i areal omkring 15,014 qvadratmeter,
såsom närmare framgår af bilagda situationsplan jemte tillhörande
specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet
å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms stads drätselnämnd
den 8 maj 1877 angående vården om den kronan tillhöriga Humlegården,
att uppsägningstiden förlänges från två till tio år, dock med staten
fortfarande förbehållen rätt, att, derest under upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad
af bibliotekshuset, sådant må utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år
efter sedan staden derom erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning beroende
frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder."

Ifrågavarande förslag öfverlemnades den 15 november 1894 till fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret, och efter granskning af detsamma
afläto fullmägtige den 24 i samma månad skrifvelse till stadsfullmägtige, hvari
fullmägtige, som förklarade sig fortfarande hysa den uppfattning, hvilken i
ofvanberörda skrifvelse den 23 november 1893, med stöd af vice häradshöfdingen
Rabes yttrande, blifvit uttryckt beträffande omfattningen af stadens
eganderättsanspråk på delar af Helgeandsholmen m. in., tillika meddelade,
att de, med afseende på önskvärdheten deraf att tvist i frågan mellan staten
och staden om möjligt kunde undvikas, funnit delegerades förslag till uppgörelse
antagligt, hvadan fullmägtige vore villige att ingå till Eders Kongl.
Maj:t med underdånig framställning om godkännande från statens sida åt
samma uppgörelse, derest stadsfullmägtige före början af 1895 års lagtima
riksdag förklarade sig, i hvad staden anginge, antaga densamma och derom
hos fullmägtige gjorde anmälan.

Enligt beslut den 11 nästlidne januari, som den 5 påtöljde februari
blifvit af öfverståthållareembetet faststäldt, hafva stadsfullmägtige för sin del
godkänt ofvan omförmälda förslag till uppgörelse mellan å ena sidan staten
och å andra sidan Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten åt den
rätt, staden kunde ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande
vatten; och i underdånig skrifvelse den 19 nämnde januari hafva fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
godkänna ifrågavarande uppgörelse samt, om densamma vinner Eders Kongl.
Maj:ts bifall, inhemta Riksdagens samtycke till samma uppgörelse i de delar
sådant erfordrades.

6

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o d3.

I anledning af denna framställning har öfverintendentsembetet på grund
af nådig befallning afgifvit underdånigt utlåtande och dervid meddelat, att
vid granskning af de utfästelser, hvarpå staten skulle enligt nu ifrågasatta
uppgörelse ingå för erhållande af eganderätt till Helgeandsholmen i dess helhet,
embetet för sin del icke funnit skäl till anmärkning mot att, på sätt föreslaget
blifvit, vissa delar af Carl XlILs torg och Humlegården komme att till
staden öfverlåtas. Beträffande åter den af staden betingade förlängning i
tiden för uppsägning af det mellan öfverintendentsembetet och Stockholms stad
den 8 maj 1877 ingångna kontrakt i fråga om Humlegårdens vård erinrar
embetet, att i detta kontrakt staten förbehållits rätt att utom hvad angår
tillbyggnad åt bibliotekshuset - äfven ett år efter i vederbörlig ordning skedd
anmälan låta i Humlegården uppföra nybyggnad för allmänt behof. Nu hade
emellertid, såvidt af det Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda förslaget
framginge, i sammanhang med att uppsägningstiden blifvit föreslagen att förlängas
från två till tio år, mot hvilken förlängning i och för sig öfverintendentsembetet
icke hade något att invända, berörda bestämmelse i fråga om uppförande
åt nybyggnad i Humlegården uteslutits. Med afseende härå framhåller
öfverintendentsembetet, att, då kronans tillgång på välbelägna tomter inom
hufvudstaden, helst efter den under nästlidet år verkstälda försäljning åt
veterinärinstitutets förra egendom, blifvit ytterst begränsad samt vidare uppförandet
af en eller flere byggnader utefter särskildt Karlavägen eller förläggande
inom den vidsträckta Humlegården af någon för platsen lämplig
monumental anordning, enligt embetets åsigt, icke skulle i afsevärd mån betaga
ifrågavarande område egenskapen af park eller öppen promenadplats,
det ovilkorligen måste i all synnerhet derest den betydande förlängning i
uppsägelsetiden, som nu ifrågasatts, blefve inedgifven anses för staten vara
af största vigt att bibehållas vid densamma hitintills öppen lemnad rätt att,
om annan eller lämpligare byggnadsplats i något fall icke stode att finna,
kunna efter en tid af allenast ett år, sedan staden af härom fattadt beslut
erhållit del, uti Humlegården uppföra för statsändamål afsedd nybyggnad.

Beträffande vården af Humlegården, hvilken redan genom nådigt bref
den 15 februari 1820 förklarats skola såsom promenadplats alltid väl underhållas
och vara för allmänheten utan afgift tillgänglig, har Eders Kongl.
Maj:t, i anledning af en utaf öfverintendentsembetet gjord underdånig framställning,
den 19 april 1877 förklarat, att Humlegården finge till Stockholms
stad tills vidare och under förbehåll af två års ömsesidig uppsägning upplåtas
utan afgift, med förbindelse för staden att låta försätta och underhålla densamma
i ett efter tidens fordringar afpassadt och prydligt skick såsom en för allmänheten
utan afgift tillgänglig promenadplats samt på vilkor i (ifrigt, bland andra, att,
derest under upplåtelsetiden beslötes vare sig tillbyggnad af bibliotekshuset

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

eller uppförande i parken af annan byggnad för allmänt behof, sådant finge
utan hinder af denna upplåtelse ega rum ett år efter sedan staden derom
erhållit underrättelse.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t, på underdåniga framställningar af
Stockholms stadsfullmägtige, den 10 mars 1876 och den 6 juli 1877 medgift,
att dels för Sturegatans utvidgning till 60 fots bredd och dels för
Norra Humlegårdsgatans utvidgning till en esplanad af 140 fots bredd finge
tills vidare, utan afbidan å Riksdagens beslut i frågan, begagnas erforderlig
mark af Humlegården med vilkor att inga särskilda kostnader för nämnda
gators ordnande och underhåll Eders Kongl. Maj:t och kronan tillskyndades:
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t den 9 juli 1880 likaledes tills vidare, jemväl
utan afbidan å Riksdagens beslut och med nyssberörda vilkor, af Humlegården
upplåtit den vid Vestra Humlegårdsgatans reglering, enligt faststäld plan,
för gator erforderliga mark.

Vid ofvan omförinälda, af delegerade för fullmägtige i riksbanken och
riksgäldskontoret samt för Stockholms stads drätselnämnds första afdelning
den 10 november 1894 upprättade och af Stockholms stadsfullmägtige godkända
förslag till uppgörelse om öfverlåtande på staten af den rätt, Stockholms
stad må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten, har
jag ej annat att erinra, än att jag på de af öfverintendentsembetet anförda
skäl finner staten icke böra afstå från sin i kontraktet med Stockholms stad
af den 8 maj 1877 angående vården om Humlegården innefattade rätt att
ett år, sedan staden af härom fattadt beslut erhållit del, i Humlegården uppföra
för statsändamål afsedd nybyggnad. Om det än i och för sig måste
anses föga sannolikt, att staten kommer att begagna sig af denna rätt, bör
likväl vid uppkommande svårighet att erhålla annan lämplig plats för något
tillämnadt byggnadsföretag all möjlighet icke vara afskuren att kunna förlägga
ett sådant till Humlegården. En i sådant syfte vidtagen ändring i vilkoren
för uppgörelsen synes icke böra möta betänklighet från Stockholms stads sida,
då farhåga icke med fog bör kunna hysas, att staten skulle vidtaga åtgärder,
hvarigenom Humlegårdens betydelse såsom eu af hufvudstadens främsta offentliga
parker skulle komma att förringas. Att sådant i afsevärd grad skulle ega
rum, derest eu offentlig byggnad uppfördes t. ex. i nordvestra hörnet af
Humlegården, lärer icke kunna påstås.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i
nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att för träffande af aftal
mellan staten och Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten af den
rätt, staden må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten,
i enlighet med det i sådant hänseende den 10 november 1894 upprättade
förslag, allenast med det tillägg till punkten c) i berörda förslag, att hvad

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

i samma punkt stadgas beträffande tillbyggnad af bibliotekshuset i Humlegården
äfven skall gälla i fråga om uppförande åt annan byggnad derstädes Eders
Kougl. Maj:t må ega att till förmån för Stockholms stad afstå från den kronan
tillkommande eganderätt. till de delar af Carl XIILs torg och Humlegården,
som afses i punkterna a) och b) af ofvan omförmälda förslag.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,
deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. till
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.