Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53

Proposition 1891:53

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

1

N:o 53.

Kong!. Maj:ts nådigå proposition till Riksdagen, angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;
gifven Stockholms slott den 13 mars 1891.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för
denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontor
att tillhandahålla ^telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million kronor, att, i mån af
behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af
telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och, jemte ränta, som af fullmägtige
i riksgäldskontor bestämmes, återgäldas medelst afbetalningar i den mån
telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar
böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas
och att riksgäldskontor egen att, sedan tolf år från första lyftningsdagen
förflutit, uppsäga hvad då af lånet må finnas oguldet till återbetalning å den
tid efter uppsägningen, som af fullmägtige bestämmes.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. von Essen.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft. (No 53.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
mars 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leivenhaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll, ,

Wikblad.

16:o.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde i
underdånighet:

»I underdånig skrifvelse af den 24 sistlidne februari har telegrafstyrelsen
gjort framställning om beredande af ytterligare lånemedel till
utveckling af statens telefonväsende.

Innan jag redogör för innehållet af omförmälda framställning, anhåller
jag att få meddela följande uppgifter rörande de medel, som hittills varit
för ändamålet att tillgå, och den användning samma medel erhållit.

Telegrafverket har hatt att för telefonväsendet disponera medel under
följande rubriker:

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

A. Lån mot ränta och viss kapitalamortering:

l:o) enligt nådigt bref den 6 mars 1883,

från handels- och sjöfartsfonden...... kr. 200,000:

2:o) enligt nådigt bref den 23 januari 1885,

från handels- och sjöfartsfonden ...... > 100,000:

3:o) enligt nådigt bref den 13 april 1886:
från handels- och sjöfartsfonden
........................... 100,000:

från den s. k. gemensamma

fonden i statskontoret 200,000: » 300,000: _

4: o) enligt nådigt bref den 4 maj 1888,

från handels- och sjöfartsfonden...... » 230,000:

5:o) enligt nådigt bref den 10 oktober 1890,

från gemensamma fonden .................. » 600,000: 1,430,000: _

B. Anslag utan återbetalningsskyldighet:

1 :o) enligt nådigt bref den 20 november
1885 och samma års riksdagsbeslut

(bohuslänska telefonlinier) ............... kr. 24,000:

2:o) enligtnådigtbrefden28marsl888,d:od:o » 15,000:

3:o) enligt nådigt bref den 12 april 1889 d:od:o » 6,337: 50

4:o) enligt nådiga bref den 5 oktober 1889
och den 6 juni 1890, af Riksdagen
för åren 1890 och 1891 anvisade

medel för rikstelefonväsendet............ » 300,000: 345,337: 50

C. Bidrag från kommuner, hushållningssällskap,
landsting, m. fl.:

l:o) för telefonförbindelserna i Norrbottens
län: PiteåBlfsbyn, Törefors

Bränna och HaparandaMatarengi kr. 5,350:
2:o) för telefonförbindelser i Bohuslän:

år 1885 ........................ 8,000:

» 1888 ........................ 4,862: 50

» 1889 ....................... 2,250: » 15,112: 50

I). Förskott från Uddevalla stad för rikstelefonlinien
GöteborgY enersborgUddevalla................................

20,462: 50

26,465:

Summa kronor 1,822,265:

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Förestående summa: kronor 1,822,265: har tillika med nettobehållningen
af abonnements- och samtalsafgifter under nedannämnda år användts,
förutom för utvidgning af de äldre telefonnäten, hufvudsakligen sålunda:

År 1882: telefonnäten i Hernösand och Uddevalla samt
utgreningar från så väl telegrafstationerna derstädes
som de i Gefle, Husum, Kramfors, Nyland,
Stockholm, Söderhamn m. fl................... kr.

» 1883: telefonnäten i Lund och Malmö samt utgrenin gar

derifrån och från Luleå, Pitea, Slite,

Stockholm m. fl.................................................... *

» 1884: telefonnäten i Eslöf, Landskrona och Trelle borg

samt utgreningar derifrån och från

Motala, Nyköping, Kamsele m. fl................... »

» 1885: telefonlinien Piteå - Elfsbyn, åtskilliga förbin delser

i Bohuslän, telefonnäten i Umeå och

Svedala m. fl.......................................................... *

» 1886: telefonnäten i Helsingborg, Engelliolm, Hörby,

Klippan, Teckomatorp och Ystad, förbindelsen

TöreforsBränna m. fl. arbeten ..................... »

» 1887: telefonnäten i Simrishamn, Skellefteå, Skurup,

Sollefteå och Tomelilla, förbindelsen HaparandaMatarengi
m. fl. arbeten ..................... »

» 1888: telefonnäten i Göteborg med utgreningar och

Haparanda, påbörjande af rikstelefonlinien
StockholmGöteborg, fortsättning af förbindelserna
i Bohuslän samt åtskilliga nya förbindelseledningar
i Skåne m. fl. arbeten......... »

» 1889: telefonnätet i Hessleholm, samtals- och abon nentstationer

i Stockholm m. fl. orter, fullbordande
af linien StockholmGöteborg samt
utsträckning öfver Venersborg till Uddevalla
samt nya förbindelseledningar m. fl. arbeten »

me/maS telefonnäten i. Karlskrona, Norrköping, Malin
1891 '' köping, Katrineholm, Äs, Johanneslund, Ströms holm,

Kolbäck, Rimbo, (Mala, Yäddö, Bfedsätra,
Flen, Kantorp, Vingåker, Björnlunda,
Stjernhof m. fl., ombyggnad till dubbeltrådiga_____

Transport kr.

44,070: 92
153,831: 93
76,443: 78
73,399: 49
96,258: 49
84,197: 36

433,951: 24

416,812: 74

1,378,965: 95.

5

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

Transport kr. 1,378,965: 95.
delvis eller i sin helhet af näten i Göteborg,

Norberg, Hallstahammar, Malmö, Landskrona,

Helsingborg, Lund m. fl., inköp af de ännu
ej omändrade telefonnäten i Karlshamn, Ronneby,
Sölvesborg, Eskilstuna, Torshälla, Arboga
och Sala; rikstelefonlinien StockholmMalmö
med utgreningar till Yexiö och Karlskrona,
linierna StockholmNorrteljeVäddö, Vesterås
Köping, HallstahammarNorberg, Hallstahammar
EskilstunaFlen, Skellefteå^-Byske,

SkellefteåBurträsk m. fl.;............... omkring » 875,000:

Värdet å telefonmaterialier i förråd beräknas till ............ » 175,000:

Summa kronor 2,428,965: 95.

Skilnaden emellan nyss nämnda utgiftssumma ut jemnad

i rundt tal .....................................................................

och den ofvan upptagna inkomstsumman likaledes

i rundt tal ....................................................................................

kr. 2,430,000:
» 1,823,000:

eller kr. 607,000:

utgör det belopp, som utgått från nettobehållningen af de under alla åren
influtna abonnements- och samtalsafgifter.

Följande tablå utvisar
18831890:

1883 .............

1884 .............

1885 .............

1886 .............

1887 .............

1888 .............

1889 .............

1890 ............

1891 (mars)

statstelefonväsendets utveckling under

Telefonledningarnas

Antal

Antal.

Längd i km.

apparater.

487

909,1

555

770

1,362,9

888

1,101

2,172,5

1,255

1,390

3,115,6

1,602

1,687

4,323,9

1,964

2,885

7,219,0

3,389

3,338

8,841,6

3,925

4,300

12,100,o

5,050

5,700

tiden

6

Kongl. Maj.ts Nåd. Fr oposition No 53.

I omförmälda underdåniga skrifvelse af den 24 sistlidne månad meddelar
telegrafstyrelsen, efter att hafva redogjort för användningen af det
genom nådiga brefvet den 10 oktober 1890 till styrelsens förfogande stälda
lånekapital af 600,000 kronor, att genom användningen af samma kapital
antalet telefonapparater ökats från 3,800 till 5,500, eller med nära 45 procent,
med en beräknad tillökning i bruttoinkomsten af abonnement och samtal från

364.000 kronor till omkring 550,000 kronor, eller med omkring 51 procent.
Då telegrafverkets skuld för telefonanläggningar utgör 1,362,000 kronor
samt till stadgad afbetalning derå jemte ränta vid 1891 års slut erfordras
sammanlagdt 125,000 kronor, återstå alltså 425,000 kronor, hvaraf för drift
och underhåll beräknas åtgå ett kostnadsbelopp af 250,000 kronor samt

175.000 kronor komma att utgöra nettovinst.

Derest allmänhetens fordran om ytterligare utsträckning af rikstelefonnätet,
skall kunna tillfredsställas samt de af Riksdagen med anslag utan återbetalningsskyldighet
understödda telefonanläggningar på långa afstånd skola
komma till sitt fulla gagn och lemna den med dem afsedda inkomst, anser
emellertid telegrafstyrelsen det varda nödvändigt, att äfven de telefonnät,
som ligga i närheten af dessa anläggningar, men ännu icke tillhöra staten,
öfvertagas af telegrafverket. Telegrafstyrelsen har derför till en början med
några af de större telefonföreningarna trädt i underhandling om träffande af
aftal i sådant syfte, och hafva nämnda föreningar förklarat sig önska en
uppgörelse om öfverlåtelse till staten af deras telefonnät. De telefonföreningar,
med Indika styrelsen inledt underhandlingar om dylik öfverlåtelse, äro, bland
andra, de i Norrköping, Nyköping, Linköping, Jönköping, Yexiö, Örebro,
Köping och Söderhamn. Den summa, som erfordras för de sålunda i utsigt
stälda inköpen, uppgår i rundt tal till 470,000 kronor, hvartill kommer för
nätens anslutning till rikstelefonen samt för nya förbindelseledningar m. m.
omkring 160,000 kronor, eller tillhopa 630,000 kronor.

Antalet abonnenter i rikstelefonnätet skulle genom omförmälda enskilda
näts öfvertagande af telegrafverket omedelbart ökas med omkring 2,000
och den årliga bruttoinkomsten med minst 150,000 kronor, förvärfvande!
af så vigtiga nät, som de nyss uppräknade, komme, enligt hvad telegrafstyrelsen
anfört, dessutom att i väsentlig grad medföra tillkomsten af nya
abonnenter i de telegrafverket förut tillhöriga telefonnät. Att äfven en icke
obetydligt ökad inkomst skulle genom de nämnda nätens intagande i rikstelefonnätet
tillföras de interurbana ledningarne framginge deraf, att de flesta
af ifrågavarande städer räknades till landets större industri- och handelsplatser,
hvilka kunde antagas vara i behof af all den lättnad i samfärdsmedel,
som kunde åt dem beredas. Förutom i rent ekonomiskt hänseende syntes

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

7

det derför vara af vigt för landet i dess helhet, att den sålunda ifrågasatta
utvidgningen af rikstelefonnätet komme till stånd.

Äfven andra orter än de, som nu direkt beröras af de långsträckta
telefonledningarne, hafva till telegrafstyrelsen inkommit med begäran om
anslutning till rikstelefonnätet. Telegrafstyrelsen meddelar sålunda, att för
närvarande från städerna Kalmar och Yestervik samt mellanliggande orter jemte
utgreningar till Vimmerby med flera ställen föreligga förfrågningar angående
vilkoren för desammas sättande i förbindelse med rikstelefonnätet. Detta
kan också utan synnerligt stor kostnad ega rum medelst förbindelselinier till
centraltelefonstationerna i Linköping eller Norrköping och Vexiö samt möjligen
öfver Hultsfred till Nässjö, hvarigenom hela Kalmar län skulle lätt och beqvämt
erhålla telefoniska utfartsvägar åt så väl södra som mellersta delen af
riket. Vidare föreligga anmälanden från de vigtigare orterna i Bergslagen,
såsom Nora, Lindesberg, Kopparberg, Ramsberg, Ludvika och Smedjebacken,
samt från Hedströmmens telefonförening, omfattande trakten omkring jern vägen
KöpingUttersberg. Likaledes har framställning gjorts derom, att telefonlinien
till Norberg skyndsamligen måtte utsträckas öfver Avesta och Krylbo
med flera platser till Falun.

Också från de norra delarne af riket hafva likartade förfrågningar
blifvit hos telegrafstyrelsen gjorda. Sålunda har Sundsvalls telefonbolag
nyligen ifrågasatt att åter upptaga de för några år sedan öppnade förliandlingarne
om öfverlåtande till staten af dess telefonnät. Då, med
undantag blott af Örnsköldsvik, de öfriga längs kusten norr om Sundsvall
befintliga telefonnäten jemte tillhörande förbindelseledningar redan äro statens
egendom, och den stora interurbana telefonledningen till Norrland inom ett
eller annat år kommer att framdragas öfver Sundsvall, anser telegrafstyrelsen
det i hög grad önskligt, att det enskilda telefonnätet i denna stad må kunna
af telegrafverket inlösas. Tidpunkten dertill är, enligt styrelsens mening, för
närvarande mycket gynsam, dels emedan en telefonlinie genom telegrafverkets
försorg är under anläggning från Sundsvall utefter statsbanan förbi Torpshammar
till Ange, dels emedan telefonnätet i Sundsvall, hvilket efter den
stora branden derstädes år 1888 uppförts endast provisionel^ måste i sin
helhet ombyggas. Denna ombyggnad kunde så bedrifvas, att nätet blefve
klart att införlifvas med rikstelefonen samtidigt med att den interurbana
ledningen söder ifrån framfördes till Sundsvall.

Telegrafstyrelsen anför vidare, att det för att kunna utvidga telefonnätet
i Stockholm i mån af tillkomsten af nya abonnenter vore nödvändigt, att
hufvudledningarne framdroges i kablar under gatorna, emedan luftområdet
inom staden vore så taget i anspråk af förut befintliga elektriska ledningar,
att det delvis vore omöjligt att framkomma med större knippen af telefontrådar.

8

Kongt Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Ju förr början med nedläggning af dylika kablar kunde ske, desto billigare
komme den slutliga anläggningen af telefonnätet i dess helhet att blifva,
emedan telegrafverket naturligtvis icke kunde underlåta att redan nu upplägga
luftledningar till de personer, som anmälde sig att ingå såsom abonnenter
i rikstelefonnätet; men dessa ledningar måste sedermera, då kabelsystemet
i gatorna blifvit ordnadt, ersättas med andra i nämnda system
ingående ledningar, hvarigenom kostnaden nära nog fördubblades.

Äfven i statens telefonnät på öfriga orter vore en snabb tillväxt af
abonnenter att motse, ty nya abonnenter tillkomme i samma mån som statstelefonnätet
utvidgades och större fördelar deraf blefve abonnenterna beredda.

Antalet af de under år 1890 tillkomna abonnenter i statens telefonnät,
förutom de under året inlösta, uppginge till omkring 1,000, och komme
ökningen att under innevarande år blifva betydligt större.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har telegrafstyrelsen i
underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda telegrafverket
utväg att för fortsatt utveckling af statens telefonväsende erhålla ett ytterligare
lån till belopp af 1,000,000 kronor, att i män af behof och på skeende
reqvisitioner ställas till telegrafstyrelsens förfogande, med skyldighet för
telegrafverket att derå göra afbetalning^'' och erlägga ränta, på sätt Eders
Kongl. Maj:t kunde finna för godt i nåder föreskrifva.

Jag hade redan den 12 sistlidne januari vid anmälan af telegrafstyrelsens
framställningar om anslag för år 1892 till fullföljande af anläggningen
af statens interurbana telefonledningar tillfälle att framhålla de skäl, hvilka
ej mindre ur statens än ur den korresponderande allmänhetens synpunkt
talade för angelägenheten deraf, att den tidpunkt, då statens telefonnät komme
att omfatta alla orter af betydenhet i landet, blefve så fort sig göra läte
uppnådd. Samma skäl ega tillämplighet äfven då det gäller utsträckning
af statens lokala telefonnät och dessas tillökande med nya, hvarvid jag särskild!
fäster uppmärksamheten derpå, att, i mån som de lokala telefonnäten
tillväxa, de interurbana ledningarnes rentabilitet ökas. Jag anser mig derför
ega fulla skäl att förorda bifall till telegrafstyrelsens nu gjorda framställning.

Det belopp, telegrafstyrelsen nu begärt, kan emellertid, vid det förhållande
att detsamma dels i och för sig är jemförelsevis ganska stort, dels
ock måste under en längre tid hållas till styrelsens förfogande, ej lämpligen
förskjutas af statskontoret eller från någon under detta embetsverks förvaltning''
stöld fond. Då ifrågavarande bidrag till utveckling af en statens
industriella rörelse komme att utgå endast såsom lån och mot ränta, synes det
ock vara naturligast att anvisa beloppet till utgående från det statens embetsverk,
som har att besörja det väsentligaste af statens lånerörelse, nemligen
riksgäldskontor. En sådan åtgärd skulle jemväl sta i tull öfverens -

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

stämmelse med dem, som tillförene i liknande fall af Riksdagen vidtagits.
Ännu är, enligt § 20 af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente,
pa nämnda kontor anvisadt ett kreditiv å högst 150,000 kronor till
bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras och till hvilka verkets egna
medel icke lemna tillgång, och enligt § 13 af samma reglemente åligger det
riksgäldskontoret att tillhandahålla medel till fyllande af odlingslånefondens
behof. Med fullt så stort skäl torde det kunna åt riksgäldskontoret uppdragas
att fylla det statens egna lånebehof, om hvilket nu är fråga, och
hvarvid, i öfverensstämmelse med hvad som linnes stadgadt i fråga om statskontorets
rätt att af riksgäldskontoret erhålla kassaförstärkning, behofvet
borde före hvarje utbetalning af Eders Kongl. Maj:t pröfvas.

Hvad sättet för lånebeloppets amortering beträffar, synes någon anledning
ej förefinnas att binda telegrafverket vid en viss, bestämd sådan,
helst naturligt är, att telegrafverket måste önska afbörda sig denna räntebärande
skuld så snart det står i dess förmåga. Huru hastigt detta må
kunna ske, låter sig nu ej tillförlitligt beräknas. Nödvändigt är emellertid
att telegrafverket dels erhåller rätt att medelst partiella afbetalningar gälda
skulden i den mån dess tillgångar sådant medgifva och dels tillförsäkras att
få till sin disposition behålla beloppet under en tillräckligt lång tidrymd,
hvilken jag efter approximativa beräkningar ansett kunna bestämmas till
tolf år, dock icke så att medlen under hela denna tid skulle, oafsedt gjorda
afbetalningar, såsom ett kreditiv hållas verket till banda, utan skulle det
ursprungligen anvisade lånebeloppet småningom definitivt minskas i mån af
gjorda liqvider å skulden. Efter nyssnämnda tidrymds förlopp torde riksgäldskontoret
böra ega att till återbetalning uppsäga den skuldsumma, som
till äfventyrs då ännu kunde finnas ogulden.

I fråga om tiden för sådan uppsägning, äfvensom beträffande räntefoten,
torde annan bestämmelse ej erfordras än att fullmägtige i riksgäldskontoret
ega härom bestämma.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen,
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders
Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och, jemte
ränta, som af fullmägtige i riksgäldskontoret bestämmes, återgäldas medelst
afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock
sa att dylika afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen för
riksgäldskontoret tillkännagifvas och att riksgäldskontoret egen att, sedan
tolf år från första lyftningsdagen förflutit, uppsäga hvad då af lånet må
Bill. till Riksd. Prof.. 1891. 1 Sami. 1 Afä. 34 Raft. 2

10. Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

finnas oguldet till återbetalning å den tid efter uppsägningen, som af fullmägtige
bestämmes.

Då jag ej är i tillfälle att bedöma, om och när något lånebehof kan
af det ifrågasatta bemyndigandet för riksgäldskontoret föranledas eller huruvida
riksgäldskontoret är i tillfälle att af om händer hafvande medel bestrida
utbetalningen, torde i detta hänseende ej något förslag böra afgifvas,
utan lärer Riksdagen härom lemna den föreskrift, som kan finnas erforderlig.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse bilagan ---vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Hjalmar Rettig.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1891.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.