Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58

Proposition 1892:58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

1

N:o 58.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring
i tiden för ekonomiska besigtning ars hållande; gifven
Stockholms slott den 24 mars 1892.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj :t härmed inhemta Riksdagens
yttrande öfver följande förslag till

Förordning

angående ändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande.

Härigenom förordnas, att sådan besigtning å kronojord, som i 27
kap. 1 § byggningabalken omförmäles, hädanefter icke skall ega rum

oftare än hvart femte år, der icke särskilda förhållanden påkalla besigtnings
anställande med kortare mellantid, dock att beträffande krononybyggen
stadgandet i berörda lagrum fortfarande skall lända till efterrättelse; kommande
genom hvad sålunda är stadgadt ändring icke att ske i de uti
särskilda författningar innefattade bestämmelser angående besigtning å
vissa slag af kronojord.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 33 Käft. (Nös 58, 59.)

1

2

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 58,

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 mars
1892 i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen.

N ärv ar an de statsråd sledamö ter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhatjpt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Österoren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde
i underdånighet:

»Med erinran, hurusom så kallad ekonomisk besigtning skulle enligt
27 kap. 1 § byggningabalken hvart tredje år eller oftare, der så tarfvades,
hållas å kronojord, men att detta stadgande genom särskilda författningar
undergått den ändring, att sådan besigtning å vissa betydande
grupper af allmän egendom i regeln egde rum endast hvart femte år, och
då den för dessa senare egendomar i detta afseende gällande föreskrift,
hvarigenom besväret och utgifterna för ifrågavarande förrättningar minskades,
syntes kunna utan olägenhet utsträckas till all kronoegendom, å hvil -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

3

ken ekonomiska besigtningar borde periodiskt verkställas, der icke med
afseende å särskilda förhållanden nu gällande stadganden borde undantagsvis
bibehållas, såsom till exempel i fråga om krononybyggen, vid
hvilka en mera verksam tillsyn uppenbarligen vore nödig, har Riksdagen,
med framhållande tillika att ekonomiska besigtningar i allmänhet sedan
lång tid tillbaka icke egde rum å kronojord, som med stadgad åborätt
innehades, i underdånig skrifvelse den 14 maj 1890 anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till sådana stadganden angående ekonomisk besigtning å kronojord, att
dylik besigtning icke måtte anställas oftare än hvart femte år, der icke
särskilda förhållanden påkallade undantagsbestämmelser.

Öfver denna Riksdagens skrifvelse har kammarkollegium den 20
november 1891 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvarmed kollegium
tillika öfverlemnat yttranden, som af kollegium inhemtats dels i
anledning af den utaf Riksdagen ifrågasatta behöfligheten af undantagsstadganden
för de hufvudsakligen inom Norrbottens och Yesterbottens
län i jemförelsevis stort antal befintliga krononybyggen, från Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i dessa båda län, dels ock från kammaradvokatfiskalsembetet.

Kammarkollegium har i sitt berörda utlåtande anfört, att, på sätt
Riksdagen erinrat, tiden för ekonomiska besigtningars anställande redan
blifvit utsträckt till hvart femte år för dels kyrkoherdeboställen, lcapellansocli
klockarebol samt prestestomhemman enligt 1 § i nådiga kungörelsen
28 maj 1830, dels militieboställen enligt 53 § i militieboställsordningen
den 23 januari 1 836, dels ock de för statsverkets räkning utarrenderade,
under domänstyrelsens inseende stälda kronoegendomar enligt 32 punkten
i nådiga kungörelsen den 10 november 1882. Då enahanda bestämmelser,
jemlikt 11 och 30 §§ i instruktionen för skogsstaten den 29 november
1889, äfven gälde för såväl de till skogspersonalen upplåtna som de för
skogsväsendets räkning utarrenderade hemman och lägenheter, utgjordes
de särskilda slag af kronoegendomar, i fråga om livilka byggningabalkens
förberörda stadgande ännu egde giltighet, endast af en del boställen,
som fortfarande vore åtskillige embets- och tjensteman på lön anvisade,
samt af nybyggen och annan kronojord, som under stadgad åborätt innehades.

Sistnämnda så kallade civila boställen utgöras, enligt hvad kollegium
meddelar, till största delen af länsmansboställen, hvilkas antal för närvarande
uppgår till 186. Då något skäl icke syntes förefinnas att i fråga
om dem påfordra en strängare tillsyn än vid de vida talrikare och mera
betydande ecklesiastiska boställena, finner kollegium det både ömkligt och
lämpligt, att ofvan omförmälda utsträckning i tiden mellan de ekonomiska

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

besigtningarna, hvaraf några olägenheter hittills icke försports, måtte
genomföras att gälla såsom regel för alla civila boställen.

Beträffande kronojord, som under stadgad åborätt innekafves, har
Eders Kongl. Maj:t befallningshafvande i Norrbottens län erinrat, att, åtminstone
efter promulgationen af nådiga förordningen den 29 juni 1866
angående dispositionsrätten öfver skogen å sådana skattehemman, som
uppkomme af nybyggen, kvilka dädanefter från kronan upplätes, eller af
sådana äldre nybyggen, för kvilka föreskrifna byggnads- och odlingsskyldigheter
icke blifvit behörigen fullgjorda, ekonomiska besigtningar
hvart tredje år hölles å såväl kronohemman som krononybyggen inom detta
län. Tiden för dessa besigtningar har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansett icke kunna utan olägenhet utsträckas till hvart femte år,
enär, oafsedt de mycket talrika fall, då förrättningarna i fråga medfört
den inskränkning i dispositionsrätten till skogen å hemmanen, som i berörda
nådiga förordning afsåges, samma förrättningar äfven i öfrigt vore
af stor vigt och betydelse, i det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
derigenom komme i tillfälle att bedöma i hvad mån vederbörande åbor
fullgjorde sina skyldigheter, likasom ock desse senare å sin sida till följd
af berörda tillsyn i allmänhet sökte att, om ock mången gång nödtorftigt,
efter förmåga lagligen bebygga och häfda sina hemman, samt verkan af
denna tillsyn skulle blifva mindre kraftig, derest tiden mellan de ekonomiska
besigtningarne utsträcktes längre än nu vore förhållandet. Emot
en sådan utsträckning har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ytterligare
erinrat, att en afse värd del af skogstillgågen i Norrbottens län vore
att finna inom kronohemmanens och krononybyggenas områden, framförallt
i lappmarken, och att då detta förhållande hade till följd, att åborätten
till sådan kronojord blefve föremål för fleres täflan såsom skogsspekulation,
det väsentligen vore dessa tidt och ofta förekommande ombyten af brukare,
som påkallade bibehållande af byggningabalkens stadgande angående tiden
för ekonomiska besigtningars hållande å inom länet befintliga kronohemman
och krononybyggen, helst det i fråga om dem framför allt vore af vigt,
att desamma uppbringades till sådan odling, att de kunde föda sina åbor,
och betryggades mot faran att af ringa anledning åter falla i ödesmål,
samt en noggrann eftersyn för sådant ändamål vore erforderlig.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Yesterbottens län har jemväl
framhållit nödvändigheten af att nu gällande bestämmelser angående
ekonomiska besigtningar å krononybyggen fortfarande må bibehållas.

Kammarkollegium, som vitsordar, att, på sätt Riksdagen framhållit,
inom orterna i allmänhet utvecklat sig den praxis, att ekonomisk besigtning
å kronojord, som under stadgad åborätt innekafves, icke alls cger

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 58

5

rum, har för sin del instämt deruti att krononybyggena med afseende å
nyss anförda förhållanden väl synas tarfva att hvart tredje år besigtigas,
men kollegium har deremot icke kunnat dela den af Eders Ivongl. Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län uttalade åsigten om behofvet af lika
sträng tillsyn vid kronohemman. För så vidt dermed afsåges sådan i skatt
ingången och under stadgad åborätt upplåten kronojord, som i motsats mot
kronobyggen redan blifvit behörigen uppodlad och bebyggd, syntes det
kollegium, som borde andra föreskrifter i fråga om ekonomiska besigtningars
hållande å dylika hemman icke vara påkallade, än som gälde för
kronans under arrende eller boställsrätt upplåtna egendomar, helst, hvad
beträffade förenämnda, under stadgad åborätt upplåtna kronohemman, tillbörlig
eftersyn med afseende å skogshushållningen väl utöfvades af vederbörande
skogstjensteman samt annan tillsyn å dem i öfrigt icke syntes
vara erforderlig än att de till åbyggnader och häfd behörigen vidmagtliölles.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har kammarkollegium tillstyrkt
sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående ekonomiska
besigtningar å kronojord, att med undantag af krononybyggen, för hvilka
stadgandet i 27 kap. 1 § byggningabalken fortfarande syntes böra

tillämpas, dylika besigtningar i öfrigt icke måtte i regeln anställas oftare
än hvart femte år.

Under åberopande af den i ärendet förebragta utredning, hvilken
synes mig ådagalägga, att, med det såväl af Riksdagen som af kammarkollegium
ifrågasatta undantaget i fråga om krononybyggen, den af Riksdagen
föreslagna förändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande
bör icke blott utan olägenhet utan äfven till fördel för det allmänna kunna
genomföras, anser jag mig böra förorda meddelandet af en bestämmelse i
det af kammarkollegium angifua syfte, dervid åt lagstiftningsåtgärden
torde böra gifvas sådan form, att densamma, utan rubbning i de författningar,
som innehålla bestämmelser om ekonomisk besigtning å särskilda
slag af kronojord, allenast kommer att medföra ändring i den uti 27
kap. 1 § byggningabalken innefattade, för kronojord i allmänhet gällande
regel.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes
inhemta Riksdagens yttrande öfver följande förslag till

Förordning

angående ändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande.

Härigenom förordnas, att sådan besigtning å kronojord, som i 27 kap.

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 58.

1 § byggningabalken omförmäles, hädanefter icke skall cga rum

oftare än hvart femte år, der icke särskilda förhållanden påkalla besigtnings
anställande med kortare mellantid, dock att beträffande krononybyggen
stadgandet i berörda lagrum fortfarande skall lända till efterrättelse;
kommande genom hvad sålunda är stadgadt ändring icke att ske i de uti särskilda
författningar innefattade bestämmelser angående besigtning å vissa
slag af kronojord».

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse bilagan vid detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf von Hofsten.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.