Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 35

Proposition 1890:35

12

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 35.

»

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådigti proposition till Riksdagen, angående statens
öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande
hemman i Mölltorps socken af Vadsbo härad
afsluladt köp; gifven Stockholms slott den 7 mars 1890.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden
vill Kongl. Maj:t härmed äska Riksdagens medgifvande dertill:

att ett rörande säteriet Mossebo 1 mantal, säteriet Nygård 1 mantal
och frälsehemmanet Tomten °/73:dels mantal i Mölltorps socken af Vadsbo
härad och Skaraborgs län enligt köpekontrakt den 16 sistlidne januari afslutadt
köp må, mot det till statsverket öfverlemnas ett af svenska qvinnoföreningen
till egendomarnes inköpande lcmnadt bidrag, få af staten öfvertagas
samt

att, vid bifall härtill, egendomarne må få öfverlåtas till disposition
af arméförvaltningen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hj. Palmstierna.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

13

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Plans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7

mars 1890.

N ärvarande:

o

Hans excellens, herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaurt,
Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Akerhielm.

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde:

»Sedan svenska qvinnoföreningen vid årsmöte den 14 november 1889
beslutat att för inköp af säteriet Mossebo 1 mantal, säteriet Nygård 1
mantal och frälsehemmanet Tomten B/72 mantal i Mölltorps socken af
Vadsbo härad och Skaraborgs län till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa
ett belopp af 24,000 kronor, och Eders Kongl. Maj:t, för att icke lemna

14

Kongl. Maj:tv Nåd. Proposition N:o 35.

ur händerna det tillfälle, som samtidigt erbjöd sig att på antagliga vilkor
åt det allmänna förvärfva nämnda fastigheter, hvilkas egande anmälts vara
af mycken betydelse för de pågående befästningsarbetena å Vaberget, behagat
medgifva att desamma finge, med användande af den sålunda erbjudna
penningesumman, för Eders Maj:ts egen räkning inköpas, torde,
sedan fastigheterna numera på detta sätt inköpts, åtgärder böra vidtagas
för deras öfverlåtande åt statsverket. Då emellertid den för hemmanen
bestämda köpeskilling öfverstiger det af svenska qvinnoföreningen erbjudna
belopp och eu del af densamma följaktligen måste mot inteckning i fastigheterna
qvarstå, så att staten genom öfvertagande af köpslutet komme att
häfta för gäld, lärer Riksdagens samtycke till öfverlåtelsen böra inhemtas.
Jag anhåller alltså att i korthet få erinra om hvad i ärendet förekommit.

Uti underdånig skrifvelse den 4 december 1889 fäste chefen för
fortifikationen Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att nu ifrågavarande hemman kommo i statens besittning. Det vore Eders
Kongl. Maj:t bekant, yttrade han, att de år 1887 påbörjade befästningsarbetena
å Vaberget vid Karlsbörg afsåge endast utförandet af de nödvändigaste
anläggningarne å bergets topp, af hvilket kronan icke inköpt
större område än som för dessa anläggningar oundgängligen erfordrades.
Den skogbevuxna och skarpt brutna beskaffenheten af det vidsträckta
bergets sluttningar gjorde emellertid, att dessa mindre väl och ställvis
alldeles icke kunde åtkommas från verken å sjelfva toppen, hvadan ett
godt försvar af ifrågavarande för Karlsborgs fästning numera så vigtiga
position, efter chefens för fortifikationen åsigt, ovilkorligen kräfde att vissa
terrängförändringar, såsom skogsrödjningar, utfyllningar och afjemningar
m. in. blefvo å nämnda sluttningar verkstälda. Att låta dessa arbeten helt
och hållet anstå till ett krigsutbrott ansåge chefen för fortifikationen vådligt,
då de vore af den vidlyftiga och tidsödande beskaffenhet att de sannolikt
då komme att blifva till största delen ogjorda, till stort men för
ett fullkraftigt- försvar af denna del utaf Karlsborgs yttre befästningslinie.
Chefen för fortifikationen hade derför och då de knappa årsanslagen för
Karlsborgs fästningsbyggnad icke lemnade någon utsigt att kunna för kronan
förvärfva de områden af berget, der nämnda arbeten borde utföras, hemstält
till svenska qvinnoföreningen, huruvida densamma icke skulle vilja
för sina insamlade medel inköpa det ofvannämnda säteriet Mossebo med
underlydande, hvars egor till betydande del voro belägna på bergets vestra
sluttning, för att dymedelst bereda kronan rätt att inom detta område
redan i fredstid utföra erforderliga försvarsarbeten och utfyllningar.

Egendomen vore år 1888 taxerad till 43,400 kronor; de deri intecknade
skulder uppginge till ett belopp af 29,000 kronor, hvaraf 16,000

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kronor utgjorde återstoden af ett i Smålands in. fl. provinsers hypoteksförening
bekommet lån å ursprungligen 20,000 kronor. Annuiteten å detta
lån uppginge till 1,150 kronor och de årliga utskylderna till omkring 220
kronor; och kunde slutligen egendomen åt kronan förvärfvas för 40,000
kronor.

Med anmälan vidare, att svenska qvinnoföreningen, på sätt redan
antydts, förklarat sig vilja till inköpet bidraga med 24,000 kronor och att
förberedande köpeaftal redan afslutats, hemstälde alltså chefen för fortifikationen,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att köp om hemmanen
finge på de i nämnda köpeaftal bestämda vilkor för Eders Kongl. Maj:ts
räkning afslutas, äfvensom uppdraga åt arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
att, efter fastigheternas inköpande, handhafva förvaltningen
af desamma med rättighet att inom deras områden låta verkställa de
arbeten, som kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af
Vabergspositionens försvar.

Då i det af chefen för fortifikationen tillika''bifogade förslag till
köpeaftal från säljarens sida uppstälts såsom vilkor för aftalets bestånd,
att köpet afslutades före den 1 februari 1890, och tiden icke medgaf att
dessförinnan inhemta Riksdagens samtycke till fastigheternas öfvertagande,
behagade Eders Kongl. Maj:t, som af chefens för fortifikationen yttrande i
ämnet inhemtade att köpeanbudet ansågs mycket förmånligt för kronan,
för egen del antaga anbudet.

I följd deraf uppdrogs åt chefen för fortifikationen att dels underrätta
svenska qvinnoföreningen att det af föreningen erbjudna bidrag till köpeskillingen
mottoges och dels för Eders Kong]. Maj:ts räkning på de i förslaget
till köpeaftalet bestämda vilkor inköpa fastigheterna.

I underdånig skrifvelse den 3 i denna månad har nu chefen för
fortifikationen anmält att köpet afslutats; och har han dervid öfverlemnat,
förutom gravationsbevis, köpebref och åtkomsthandlingar jemte beskrifning
och karta öfver hemmanen, dels det emellan hemmanens förutvarande
egare A. Jonsson och Matilda Isaksson, å ena, och öfverstelöjtnanten m. in.
V. Norrman, å andra sidan, den 16 sistlidne januari upprättade, å Eders
Kongl. Maj:t öfverlåtna köpekontrakt och dels ett emellan bemälde Norrman,
å ena, och landtbrukaren A. Johansson, å andra sidan, den 12 februari
innevarande år rörande hemmanen upprättadt arrendekontrakt.

Af dessa handlingar framgår bland annat följande: egendomen består
numera, sedan en del deraf förut försålts till kronan, af sammanlagd!
682 tunnland 6,4 kappland, deraf 123 tunnland 7,4 kappland åker, 169
tunnland 7,9 kappland äng och 389 tunnland 23,i kappland afrösningsjord;
och har derå 1887 skördats 480 tunnor hafre utom slöhafre, 100 tunnor

16

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

råg, 280 tunnor potatis och 50 lass hö, hvarjemte ladugården anses kunna
inbringa omkring 2,000 kronor. Fastigheterna tillträdas den 14 i denna
månad. Alla af egendomarna utgående skatter och onera af hvad namn
och beskaffenhet som helst bestridas af köparen från och med tillträdesdagen.
Köpeskillingen är bestämd till 40,000 kronor och liqvideras sålunda,
att köparen öfvertager och ansvarar med utfästa räntor från tillträdesdagen
för de i hemmanen intecknade skuldförbindelser samt betalar
återstoden kontant vid tillträdet. Den blifvande arrendatorn, som för
arrendekontraktets fullgörande stält borgen af tre personer en för alla och
alla för en såsom för egen skuld, är skyldig att under arrendetiden, som
inträder den 14 mars innevarande år och utgår samma dag 1905, väl
häfda åkerjorden i sjuårig cirkulation. Egendomen skall mottagas efter
syn, hvilken bör förrättas, sedan åbyggnaderna vid mangården blifvit genom
egarens försorg reparerade och i försvarligt stånd försatta, och skall likaledes
afträdas efter syn, då arrendatorn är skyldig att aflemna egendomen
i lika godt skick, som han mottagit densamma. Med undantag
endast af eganderättsbevillningen, som af jordegaren erlägges, ansvarar
arrendatorn, utan afdrag å arrendesumman, för alla af egendomen utgående
skatter och onera, afgiften för försäkrade åbyggnader, som af
honom disponeras, jemväl häruti inbegripen. Skulle jordegaren lemna
kronan tillstånd att a egendomens egor låta utföra befäst ngsanläggningar
eller nya vägar eller andra aibeten, får arrendatorn icke lägga
hinder derför, men är berättigad att, om åkerjord för dylikt ändamål
tages i anspråk, erhålla årligt afdrag på arrendeafgiften efter 14 kronor
per tunnland. Önskar jordegaren för egen räkning afverka skog, får
arrendatorn ej motsätta sig utkörningen af det fälda virket. Arrendatorn,
som i årligt arrende betalar 1,800 kronor, är slutligen, om jordegaren
önskar försälja eller på annat sätt disponera öfver egendomen, skyldig att
nästa laga fardag efter härom meddelad underrättelse från egendomen afflytta
mot godtgörelse af 200 kronor per återstående arrendeår, om sådan
åtgärd sker före det 10:de arrendeåret, och af 300 kronor, om den sker
derefter.

Dessutom torde böra tilläggas, att, enligt chefens för fortifikationen
sist omförmälda skrifvelse, de af svenska qvinnoföreningen erbjudna medel
blifva disponibla, 20,000 kronor den 18 i denna månad och återstoden den
18 nästkommande maj, samt att de i hemmanen intecknade skulder, med
undantag af den till Smålands m. fl. provinsers hypoteksförening, blifvit
uppsagda till betalning den 26 nästkommande augusti, så att, då det
erbjudna bidraget på en obetydlighet när, som af chefen för fortifikationen
beräknas till 447 kronor 53 öre, förslår till gäldande så väl af nämnda

17

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 35.

skulder som af alla utgifter i och för köpeskillingsliqviden, den skuld,
kronan skulle komma att öfvertaga, redan under innevarande års lopp
komme att inskränka sig till förbindelsen till hypotheksföreningen, å hvilken
annuiteten, såsom jag redan yttrat, uppgår till 1,150 kronor.

Af hvad sålunda anförts torde framgå, dels att det för kronan måste
vara af mycken vigt att kunna förfoga öfver ifrågavarande egendom, och
dels att någon risk icke kan vara förenad med öfvertagandet af köpslutet.

1 förstnämnda afseende ber jag att utöfver hvad chefen för fortifikationen
derutinnan yttrat få erinra, att i följd af det för arbetena å Vaberget
antagna befästningssystem, som hufvudsakligen karakteriseras deraf att förutom
grafva!- jemväl platser för så val kanoner som besättning skola i sjelfva
berget nedsprängas, stort behof af utrymme för den undansprängda stenen
uppkommer och att sådant ej kan beredas å den mark å Vaberget, som
kronan för närvarande eger. Genom inköpet af den ifrågavarande egendomen,
hvarest, på sätt chefen för fortifikationen redan upplyst, betydande
terrängförändringar måste vidtagas, skulle tillfälle beredas att på ändamålsenligt
sätt använda de omnämnda stora stenmassorna. Dessutom har den
å Karlsborg förlagda sappörbataljonen städse varit i saknad af lämpligterräng
för öfning i skogsrödjning, uppförandet af tillfälliga befästningar
och dylika arbeten, som i krig ofta måste förekomma. Förvärfvandet af
säteriet Mossebo, hvarigenom kronan komme att förfoga öfver ett vidsträckt
och till sin naturliga beskaffenhet synnerligen omvexlande jordområde,
hvarest arbeten af nyssnämnda slag med lätthet kunna anordnas, skulle
jemväl ur denna synpunkt vara af ganska stor betydelse.

Hvad frågan om risken angår, måste ihågkommas, att säkerhet för
en årlig arrendeafgift utaf 1,800 kronor förefinnes; och då de ständiga
utgifterna endast komma att utgöras af den till hypotheksföreningen utgående
annuitet af 1,150 kronor, inses lätt, att tillgång utan svårighet bör
kunna beredas så väl till det mindre, kontanta belopp, som för gäldandet
af de i Augusti månad innevarande år förfallande intecknade skulderna
erfordras, och till den reparation af mangården, hvilken enligt arrendekontraktet
måste företagas, som ock till de öfriga tillfälliga utgifter, hvilka
till äfventyra kunna blifva af nöden. Det torde till och med kunna antagas
för visst, att något öfverskott skall uppkomma, och lärer detsamma, som i
grunden representerar räntan å den af svenska qvinnoföreningen lemnade
gåfva, böra, i likhet med sjelfva kapitalet, disponeras till ändamål, som
Bill. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 21 Uäft. 3

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

stål i samband med befästningsarbetena å Vaberget. Att vid sådant förhållande
egendomen bör öfverlemnas till disposition af arméförvaltningen,
torde förstås af sig sjelft.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens
medgifvande dertill,

att det rörande säteriet Mossebo 1 mantal, säteriet Nygård 1 mantal
och frälsehemmanet Tomten 5/7 2 mantal i Mölltorps socken af Vadsbo
härad och Skaraborgs län enligt köpekontrakt den 16 sistlidne januari afslutade
köp må, mot det till statsverket öfverlemnas det af svenska
qvinnoföreningen till egendomarnes inköpande lemnade bidrag, få af staten
öfvertagas,

samt att, vid bifall härtill, egendo mar ne må få öfverlåtas till disposition
af arméförvaltningen.»

Hans Maj:t Konungen, som förklarade sig vilja på
nämnda vilkor till statsverket afstå ifrågavarande egendomar,
behagade till denna departementschefens, af statsrådets
öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan lemna
nådigt bifall; och skulle proposition i ämnet, sådan den
tinnes vid detta protokoll fogad, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
O. E. Pauli.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.