Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

Proposition 1993/94:82

Regeringens proposition
1993/94: 82
om samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning

Prop.
1993/94: 82
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 oktober 1993
På regeringens vägnar
Carl Bildt

Beatrice Ask
(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor
betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i
stort. Långsiktiga investeringar, långtgående konsekvenser för
samhällsplanering, miljö och hushållning med naturresurser karaktäriserar
sektorn. Dessa frågor kräver en långsiktig uppbyggnad av kunskap och kompetens
där kvalitetskraven på forskning och utbildning bör ställas högt.
Genom riksdagens beslut med anledning av vårens forskningsproposition har
förutsättningarna för den tekniskt inriktade bygg- och fastighetsforskningen
förbättrats. En institution för bygg- och fastighetsforskning i Gävle, knuten
till Kungliga Tekniska högskolan, är under uppbyggnad.
I denna proposition läggs förslag om uppbyggnad av en samhällsvetenskaplig
institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala
universitet. Förslaget innebär att förutsättningar för samhällsvetenskaplig
bostads- och byggforskning av hög vetenskaplig kvalitet skapas genom
anknytningen till universitetets forskning, forskarutbildning och
grundutbildning.
Den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen kommer framgent i
högre grad än hittills att vara konkurrensutsatt. Forskningens inriktning kommer
att i betydande utsträckning bestämmas av forskarnas förmåga att erhålla
finansiering för sina projekt från forskningsråd och jämförbara
forskningsfinansierande organ.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Bakgrund 4
3 Riksdagens tidigare beslut 5
4 En KTH-institution i Gävle inom området bygg-
och fastighetsforskning 5
5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid
Statens institut för byggnadsforskning6
6 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i
ny organisatorisk form 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde12

1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de föreslagna
riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning
2. till Särskilda
avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1_000 kr.
2Bakgrund
Regeringen föreslog i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
åtgärder för att förnya och effektivisera byggforskningen. Byggforskning används
som ett samlingsbegrepp för det forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som har
sin tyngdpunkt i frågor som rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning,
förvaltning och därmed sammanhängande samhällsplaneringsfrågor. Denna forskning
är till sin karaktär sektorövergripande och förekommer inom en rad discipliner,
företrädesvis inom de samhällsvetenskapliga och tekniska områdena. Forskningen
har direkt och indirekt betydelse för konkurrenskraft, välfärd, livskvalitet,
folkhälsa och hushållning med naturresurser och miljö.
Regeringens förslag innebar att statens resurser för ändamålet borde
koncentreras till Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och de tekni_ska
högskolorna. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) skulle läggas ner. En
institution för bygg- och fastighetsforskning borde bildas den 1 juli 1993.
Institutionen borde vidare knytas till Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och
förläggas till Gävle. Genom en integration i KTH skulle en koppling åstadkommas
med den utbildning och forskning som bedrivs vid övriga institutioner vid KTH.
Regeringen anmälde att den avsåg att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna
förslag till hur den nya högskoleinstitutionen skulle utformas.
Regeringen underströk vidare vikten av en samhällsvetenskaplig forskning av hög
kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av byggforskningen måste därför ge
förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forskning av detta slag
måste, i likhet med byggforskningen i övrigt, i ökad utsträckning bedrivas med
stöd från forskningsråd, sek_tors_organ och andra intressenter.
En allmän princip för forskning borde enligt regeringens förslag vara att
forskning bedrivs i former som tillåter konkurrens mellan utförare av forskning.
Det innebär bl.a. att institut och myndigheter som har fasta anslag för
forskning i vidgad omfattning bör söka finansiering i öppen konkurrens.
Eftersom tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagande till
framtiden för den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som bedrivits vid
SIB parallellt med den forskning som haft en mera teknisk inriktning inte
förelåg anmälde regeringen att denna del av verksamheten vid SIB skulle
utvärderas.
Regeringens förslag innebar att den samhällsvetenskapligt inriktade
verksamheten vid SIB skulle fortsätta under budgetåret 1993/94 men knytas till
Uppsala universitet. Förslaget innebar slutligen att Utbildningsdepartementet
skulle ha ansvaret för den föreslagna institutionen vid KTH samt den fortsatta
beredningen av frågan om den samhällsvetenskapligt inriktade forskningens
omfattning och organisation.
SIB borde upphöra den 1 juli 1993.

3 Riksdagens tidigare beslut

Bostadsutskottet (bet. 1992/93:BoU23) delade regeringens uppfattning om
betydelsen av en effektiv och kvalitativt högtstående forskning inom
byggområdet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att BFR även i
fortsättningen skulle ansvara för samordningen av de statliga resurserna in_om
forskningsområdet, liksom behovet av att verksamheten inom SIB omstruktureras,
bl.a. genom att en ny institution tillhörande KTH inrättades i Gävle. Utskottet
ansåg däremot att det var olyckligt att planerna på en omstrukturering av
verksamheten vid SIB skapade oro bland den berörda personalen. För att möta
risken av att kompetenta forskare lämnade SIB under utvärderingsfasen ansåg
utskottet det vara angeläget att slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad
forskning skulle bibehållas i en ny organisation. Bostadsutskottet ansåg vidare
att mycket talade för att en avveckling av SIB borde ske först i samband med att
ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta organisation kunde tas.
Utskottet föreslog därför att SIB skulle avvecklas den 1 januari 1994. Detta
skulle också ge bättre möjligheter att lösa personalfrågorna på ett godtagbart
sätt.
Uskottet ansåg avslutningsvis att vad som anförts om riktlinjerna för
byggforskningen och fortsatta överväganden om densamma borde riksdagen som sin
mening ge regeringen tillkänna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
förslag (rskr. 1992/93:401).

4 En KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning

Regeringen gav den 25 mars 1993 i uppdrag åt BFR att träffa en överenskommelse
med KTH om bygg- och fastighetsforskning i Gävle. BFR tillsatte en
utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, och en styrgrupp med företrädare
för BFR, KTH och SIB.
KTH och BFR har den 20 september 1993 träffat överenskommelse om inrättande av
en sådan institution med vida uppgifter. Institutionen kommer att byggas upp
kring fem verksamhetsområden: bygg- och fastighetsekonom, inomhusklimat och
ventilation, byggnadsanalys och boendekvalitet, materialteknik samt
informationsteknologi för mark, byggnader och infrastruktur. Målet är att varje
verksamhetsområde i ett uppbyggt skede skall företrädas av en professor under
förutsättning att långsiktig finansiering kan erhållas. Organisatoriskt inordnas
den nya institutionen under KTH:s delfakultet för arkitektur, lantmäteri och
väg- och vattenbyggnad. Den nya institutionen kommer att utformas och från den 1
januari 1994 ledas på i princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH.
Institutionen finansieras genom ett årligt anslag från BFR på 15 miljoner kr,
genom utbildnings- och forskningsuppdrag från KTH:s institutioner och
delfakulteter samt genom utbildnings- och forskningsuppdrag i övrigt. Målet är
att institutionen vid sin start den 1 januari 1994 skall ha en omslutning på 25
miljoner kr räknat på årsbasis. Efter uppbyggnadsskedet bör institutionen kunna
nå en omslutning på 35 till 40 miljoner kr.

5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid Statens institut för
byggnadsforskning

Regeringen gav den 1 april 1993 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) i uppdrag att utvärdera den samhällsvetenskapligt
inriktade forskningen vid SIB. Utvärderingen, som genomförts av forskningsrådets
huvudsekreterare, professorn Bo Särlvik, har överlämnats till regeringen den 1
oktober 1993.
Under arbetet med utvärderingen har synpunkter på byggforskningens
organisation inhämtats från BFR och från BFR:s utredningsman, professorn
Carl-Olof Ternryd, vad avser planeringen för en KTH-insti_tu_tion för bygg- och
fastighetsforskning i Gävle. Representanter för personalorganisationerna vid SIB
har orienterats om förutsättningarna för och inriktningen av utvärderingen och
beretts tillfälle att anföra synpunkter. Samråd har skett med företrädare för
Uppsala universitet beträffande de allmänna dragen i förslagsdelen.
Utvärderarens egen sammanfattning beträffande den vetenskapliga verksamheten
omfattar tre slutsatser:
(1) Den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB bör inte avvecklas utan att
något annat kommer i dess ställe. Om så inte sker kommer det inte längre att i
landet finnas någon mångvetenskaplig miljö med långsiktighet i verksamheten, där
forskning om bostads- och byggområdet kan bedrivas. Med hänsyn till bostads- och
byggsektorns betydelse för landets ekonomi, för enskilda människors
levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort behövs resurser för
mångvetenskaplig forskning inom detta område.
(2) Forskningen har i alltfor stor utsträckning fått drag av
utredningsverksamhet och i alltför liten utsträckning varit inriktad på
forskningsuppgifter av inomvetenskaplig relevans och betydelse. En inte
obetydlig del av den forskning som bedrivits vid SIB uppvisar god vetenskaplig
kvalitet, men i fortsättningen bör eftersträvas att en betydligt större del av
den samhälllsvetenskapliga bostads- och byggforskningen når upp till denna nivå.
(3) Om bostads- och byggforskningen skall fortsätta i en ny organisationsform
- utvärderaren förordar en universitetsanknuten institution -, bör den
vetenskapliga ledningen och planeringen av forskningen förstärkas. Vidare bör
forskningens omfattning i stor utsträckning bestämmas av forskarnas förmåga att
få projektbidrag från forskningsfinansierande organ, som fördelar
forskningsmedel efter vetenskaplig kvalitetsprövning. I den mån
utredningsuppgifter utförs, bör detta ske i form av uppdrag som är helt
externfinansierade. Institutionen bör eftersträva att sådan verksamhet också
bidrar till institutionens eget forskningsprogram eller förväntas ge ny kunskap
av mer allmän betydelse inom forskningsområdet.
Utvärderaren föreslår mot denna bakgrund att den samhällsvetenskapliga
forskning som hittills bedrivits vid SIB, bör ersättas av en ny
samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och byggforskning.
Denna bör vara förlagd till Gävle men tillhöra Uppsala universitet och ingå i
dess samhällsvetenskapliga fakultet. Vid denna institution bildas en
mångvetenskaplig forskningsmiljö med stark vetenskaplig kompetens och
huvudsaklig iniktning på inomvetenskapligt relevanta forskningsuppgifter som är
av betydelse för bostads- och byggområdet. Även om institutionen främst bör
bedriva forskning och forskarutbildning bör den kunna bidra till
grundutbildningen. Samverkan med KTH-institutionen samt med de mindre och
medelstora högskolorna - särskilt Högskolan i Gävle/Sandviken - är angelägen.
Utvärderaren föreslår att institutionen bör byggas kring professurer i sex
ämnesområden: företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi,
statistik och statsvetenskap. Möjligheter till dubbel fakultets- och
institutionsanknytning av professorerna i nationalekonomi och företagsekonomi
till KTH resp. Uppsala universitet bör kunna övervägas. Utvärderaren anger två
alternativa nivåer för verksamheten. I det större alternativet ingår totalt 27
forskartjänster på olika nivåer samt tolv doktorandtjänster. Kostnaden beräknas
till ca 22,7 miljoner kr. I det mindre alternativet ingår 22 forskartjänster
varvid kostnaden beräknas till ca 16,5 miljoner kr.
Utredaren förutsätter att samtliga tjänster tillsätts efter samma principer
som för motsvarande tjänster inom universitet och högskolor.
Utvärderaren framhåller avslutningsvis att med den nya inriktning av bo_stads-
och byggforskningen som han förordar kommer bidrag för bo_stads- och
fastighetsforskning i större utsträckning än tidigare att sökas från
forskningsråd och jämförbara forskningsfinansierande organ. HSFR bör därför
tillföras ökade resurser avsedda för detta område. Medlen bör fördelas i
nationell konkurrens och således kunna användas för att stödja forskning vid
såväl institutionen i Gävle som vid andra institutioner.

6 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i ny organisatorisk form

Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor
betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i
stort. Beslut och investeringar om bostäder och byggande är till sin karaktär
långsiktiga. Samhällsplanering i vid mening har långtgående konsekvenser för
hushållning med naturresurser och miljö. Dessa frågor kräver en motsvarande
långsiktighet i uppbyggnaden av kunskap och kompetens. Kvalitetskraven på den
för dessa områden relevanta forskningen och utbildningen måste ställas högt.
Endast en effektiv och konkurrensutsatt bostads- och byggforskning kan uthålligt
möta de krav som ställs från företag, kommuner, samhällsplanerande myndigheter m
fl.
Den hittillsvarande bostads- och byggforskningen har genom SIB:s gestalt och
organisation till en väsentlig del inte varit utsatt för den konkurrens i
finansieringen och rekryteringen som erfarenhetsmässigt krävs för att uppnå en
jämn, hög kvalitet i den vetenskapliga verksamheten. Utredaren framhåller att i
en ny organisationsform bör det eftersträvas att en betydligt större del av den
samhällsvetenskapligt inriktade bostadsforskningen når upp till den nivå som
representerats av det bästa som gjorts inom detta område vid SIB, så att den når
en god vetenskaplig kvalitet.
Bostads- och byggforskningen är flervetenskaplig och gränsöverskridande vilket
förutsätter samverkan mellan en rad discipliner med främst samhällsvetenskaplig
och teknisk inriktning. En anknytning till universitetens och högskolornas
forskning, forskarutbildning och grundutbildning ger goda möjligheter till
kontakter med den kunskapsutveckling som äger rum inom skilda ämnesområden.
Denna anknytning ger vidare flexibilitet i inriktningen av forskningen och
möjlighet att successivt angripa nya eller ändrade frågeställningar. De senaste
årtiondenas förändringar på bostads- och byggmarknaden understryker vikten av
långsiktighet i forskningen parad med lyhördhet för och vilja till att med högt
ställda kvalitetskrav bearbeta komplexa problem.
Det avtal som slutits mellan BFR och KTH om inrättande av en institution i
Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning ger goda förutsättningar för
företrädesvis teknisk och ekonomisk forskning av hög kvalitet. Företag inom
bygg- och fastighetsområdet har visat ett betydande intresse för den nya
institutionen. Den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen
har delvis annorlunda förutsättningar. Forskning kring bostäder och byggnader,
naturresursutnyttjande, samhällsplanering, den inre och yttre miljön m.fl.
områden, faller väl in i den samhällsvetenskapliga forskningens teori och metod.
Användare av denna kunskap och kompetens är emellertid snarare kommuner,
samhällsplanerande myndigheter och bostadsföretag än de delar av näringslivet
som har intresse av den tekniskt inriktade bygg- och fastighetsforskningen.
Kravet på den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen att vara
konkurrensutsatt bör ställas lika högt som för den tekniska, även om
finansieringskällorna kommer att vara av annat slag. Den samhällsvetenskapliga
forskningen på detta område bör, på ett helt annat sätt än hittills, delta i
konkurrens om medel från forskningsråd och andra forskningsfinansiärer och
därigenom vinna i kvalitet.

Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala
universitet

Utvärderingen av den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB utgör
en god grund för uppbyggnaden av en ny institution för samhällsvetenskaplig
bostads- och byggforskning, med väsentligt skärpta krav på det vetenskapliga
innehållet och nivån i verksamheten. En nyligen genomförd undersökning visar på
ett relativt omfattande samband mellan den samhällsvetenskapligt inriktade
forskningen i Gävle och forskning inom Uppsala universitet.
Regeringen avser därför att ge Uppsala universitet i uppdrag att inleda arbetet
med uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig institution för bo_stads- och
byggforskning med placering i Gävle. Det ankommer på Uppsala universitet att
inom de ramar och riktlinjer för den sektoriellt orienterade
forskningsverksamheten, som regering och riksdag fastställer, ta ställning till
den närmare utformningen av institutionens organisation. Ansvaret för
kvalitetskontroll, ledning och planering av den samhällsvetenskapligt inriktade
bostads- och byggforskningen i Gävle kommer att entydigt falla på den
samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Av bl.a. dessa skäl
bör den detaljerade utformningen av den nya institutionen inte föreskrivas
universitetet. En väl fungerande basorganisation för forskning och
forskarubildning kräver en ämnesmässig bredd samtidigt som det är angeläget att
starka forskningsområden profileras och prioriteras. Därigenom kommer
möjligheterna att erhålla externa resurser för forskning att öka.
Regeringen vill dock framhålla att verksamhetsinriktningen och rek_ryteringen
av forskare bör främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring
i olika discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja sig från
andra universitetsinstitutioner genom att den kommer att ha forskning och
forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter.
Bland de relevanta problemområdena för den samhällsvetenskapligt inriktade
bostads- och byggforskningen ingår forskning kring boendets och byggandets
samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser och
därmed åtföljande resurshushållningsproblem, bostadpolitik, miljö,
bostadssociala frågor inklusive jämställdhetsperspektiven, bebyggelsens
utformning, utveckling och planering.
Enligt regeringens uppfattning bör den nya institutionens storlek emellertid
begränsas jämfört med utredarens förslag. Regeringen förordar en storlek på den
nya institutionen motsvarande 20 miljoner kr.
Regeringens förslag innebär att i Gävle kommer att finnas två institutioner
inom bostads- bygg- och fastighetsområdet, knutna till Uppsala universitet resp.
KTH. Det ingår i uppdraget att skapa bästa möjliga samarbetsformer mellan dessa
institutioner som har fördelen av att vara samlokaliserade samtidigt som de kan
utnyttja kompetens inom ett stort universitet och en stor teknisk högskola.
Ytterligare en styrkepunkt är det samarbete med Högskolan i Gävle/Sandviken som
har etablerats och som kan utvecklas. De två institutionerna i Gävle kommer att
ha kompetens som i viss utsträckning är kompletterande, även om den huvudsakliga
inriktningen åtskiljer dem, exempelvis i fråga om den ekonomiska forskningen.
Tillkomsten av en institution knuten till Uppsala universitet bör således totalt
sett innebära en förstärkning av den ekonomi_ska forskningen. Det ankommer på
resp. universitet och högskola att genom avtal dra upp riktlinjerna för
samarbetet.
SIB har två mindre lokalavdelningar vid Lunds universitet resp Chalmers
tekniska högskola. Utvärderaren har inte lämnat organisatoriska förslag
beträffande dessa avdelningar. Däremot omfattas verksamheterna av utvärderingen.
Regeringen avser att ta intiativ till överläggningar om möjligheterna att
inlemma dessa verksamheter i resp. universitet och högskola. Givetvis kan
innehavare av tjänster vid lokalavdelningarna också välja att söka tjänster vid
den nya institutionen i Gävle.
Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen i Gävle
bör ske stegvis. Tjänsterna i basorganisationen inrättas av Uppsala universitet
som bör disponera särskilda resurser för institutionen fr.o.m. budgetåret
1994/95. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod bör basfinansieringen uppgå till 20
miljoner kr. Regeringen kommer att i 1994 års budgetproposition föreslå medel
för samhällsvetenskaplig bo_stads- och byggforskning under åttonde huvudtiteln
(Utbildningsdepartementet) anslaget Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning. Regeringen avser anslå 14 miljoner kr för budgetåret 1994/95
och 16 miljoner kr för budgetåret 1995/96. Dessa anslagsnivåer motsvarar den
successiva uppbyggnad av verksamheten som regeringen idag bedömer som praktiskt
väl avvägd att genomföra. Om det visar sig att det finns skäl att senare göra en
annan bedömning, kommer regeringen att om_pröva dessa anslag så att uppbyggnaden
kan ske snabbare.
I enlighet med riksdagens beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170 avsnitt 12, bet.
1992/93:BoU:23, rskr. 1992/93:401) skall SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under
kalenderåret 1994 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå som rör
personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under uppsägningstiden. Det
går inte nu att beräkna dessa kostnader, varför de bör bestridas från ett
särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Anslaget bör föras upp med
1 000 kr.

Projektfinansierad bostads- och byggforskning

Regeringens förslag innebär att forskningen inom bostads- och byggområdet kommer
att vara konkurrensutsatt i väsentligt högre grad än hittills. Forskarna kommer
att i större utsträckning behöva finansiera projekt med medel som, efter
kvalitetsprövning, beviljas av forskningsråd och andra forskningsfinansierande
organ. Detta leder till ökade anspråk på framför allt HSFR. Rådet disponerar
redan särskilda medel för byggforskning, innevarande år 4 miljoner kr. Dessa
medel anvisas under tolfte huvudtiteln (Näringsdepartmentet), anslaget F 11.
Byggforskning. Det är angeläget att öka andelen medel för bostads- och
byggforskning som fördelas i nationell konkurrens och efter vetenskaplig
kvalitetsprövning. Regeringen avser därför att i 1994 års budgetproposition
föreslå att 4 miljoner kr överförs från tolfte huvudtiteln till åttonde
huvudtiteln (Utbildningsdepartmentet).

Utrednings- informations- och konsulttjänster

Den utrednings- och informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda
vid SIB bör fortsättningsvis ske med krav på full kostnadstäckning och så långt
möjligt på kommersiell basis. I flera fall är verksamheten av konsultkaraktär
och har hittills kunna konkurrera med annan konsultverksamhet på villkor som
inte varit konkurrensneutrala. Den myndighet som får ansvaret för avvecklingen
av SIB bör undersöka förutsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt
bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för tjänsteproduktion som
riktar sig till kommuner, bostads- och byggföretag, myndigheter med ansvar för
samhällsplanering, miljö- och naturresursfrågor m.fl. Med hänsyn till att i
Gävle finns såväl Statens lantmäteriverk som Centralnämnden för fastighetsdata
kan marknaden för fristående konsultinsatser bedömas som god. I detta arbete
förutsätts en nära samverkan med lokala arbetstagarorganisationer,
trygghetsstiftelsen och länsarbetsnämnden i Gävle. Regeringen finner det
angeläget att de forskare/utredare liksom övrig personal som inte kommer att
ingå i den nya institutionen, genom denna samverkan får stöd vid övergång till
annan verksamhet.

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993
Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johansson,
Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Davidsson,
Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Ask
----------------------------------
Regeringen beslutar proposition 1993/94:82 om samhällsvetenskaplig bo_stads- och
byggforskning.
Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1993-10-26 Bordläggning: 1993-10-26 Hänvisning: 1993-10-27 Motionstid slutar: 1993-11-15
Förslagspunkter (4)
Följdmotioner (10)