Riksdagens protokoll 2010/11:126 Torsdagen den 25 augusti

Riksdagens protokoll 2010/11:126

Riksdagens protokoll
2010/11:126
Torsdagen den 25 augusti
Kl. 13:00 - 13:46

1 § Justering av protokoll

 
Justerades protokollen för den 27, 28 och 30 juni samt den 1 juli. 

2 § Anmälan om interpellationer

 
Talmannen anmälde att under tiden den 4–24 augusti hade 10 interpellationer framställts. 
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll torsdagen den 15 september. 

3 § Anmälan om skriftliga frågor och skriftliga svar

 
Talmannen anmälde att under tiden den 4 juli–24 augusti hade 33 skriftliga frågor framställts samt att det under samma tid hade inkommit 25 svar på skriftliga frågor. 
Frågorna och svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll torsdagen den 15 september. 

4 § Anmälan om återtagande av plats i riksdagen

 
Talmannen meddelade  
att Maryam Yazdanfar (S) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 2 augusti, varigenom uppdraget som ersättare upphört för Meeri Wasberg (S) och 
att Ibrahim Baylan (S) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 16 augusti, varigenom uppdraget som ersättare upphört för Lars Lilja (S). 

5 § Ledighet

 
Talmannen meddelade att Linda Arvidsson Wemmert (M) ansökt om ledighet under tiden den 10 oktober–23 december. 
 
Kammaren biföll denna ansökan. 
Talmannen anmälde att Tomas Avenborg (M) skulle tjänstgöra som ersättare för Linda Arvidsson Wemmert (M). 

6 § Meddelande om namnändring

 
Talmannen meddelade att Annie Johansson (C) ändrat namn till Annie Lööf.  

7 § Avsägelse

 
Talmannen meddelade att Ebba Lindsö avsagt sig uppdraget som suppleant i riksbanksfullmäktige.  
 
Kammaren biföll denna avsägelse. 

8 § Anmälan om kompletteringsval till finansutskottet och riksbanksfullmäktige

 
Talmannen meddelade  
att Socialdemokraternas riksdagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Maryam Yazdanfar som ledamot i finansutskottet och  
att Kristdemokraternas riksdagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Per Landgren som suppleant i riksbanksfullmäktige. 
 
Talmannen förklarade valda till 
 
ledamot i finansutskottet  
Maryam Yazdanfar (S) 
 
suppleant i riksbanksfullmäktige  
Per Landgren 

9 § Anmälan om inkomna protokollsutdrag från utskott

 
Talmannen anmälde att utdrag ur följande protokoll i ärenden om subsidiaritetsprövning av EU-förslag inkommit: 
prot. 2010/11:30 för torsdagen den 16 juni från socialförsäkringsutskottet, 
prot. 2010/11:40 för torsdagen den 16 juni från näringsutskottet samt 
prot. 2010/11:41 för tisdagen den 23 augusti från justitieutskottet. 

10 § Anmälan om inkomna uppteckningar från EU-nämndssammanträden

 
Talmannen anmälde att uppteckningar från följande EU-nämndssammanträden inkommit: 
tisdagen den 14 juni 
onsdagen den 15 juni 
fredagen den 17 juni 
tisdagen den 21 juni 
onsdagen den 22 juni 
onsdagen den 22 juni 

11 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen

 
Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 
2010/11:FPM130 Förordning om tullens kontroll av att immateriella rättigheter efterlevs KOM(2011)285 till skatteutskottet  
2010/11:FPM131 Standardiseringspaketet KOM(2011)311 och KOM(2011)315 till näringsutskottet  
2010/11:FPM132 Direktivet om elektromagnetiska fält i arbetsmiljön KOM(2011)348 till arbetsmarknadsutskottet 
2010/11:FPM133 Revidering av förordningen om Globaliseringsfonden: Förlängning av det tillfälliga krisundantaget KOM(2011)336 till arbetsmarknadsutskottet  
2010/11:FPM134 Grönbok om tillämpningen av EU:s straffrättsliga lagstiftning på frågor som rör frihetsberövande KOM(2011)327 till justitieutskottet  
2010/11:FPM135 Grönbok om yrkeskvalifikationsdirektivet KOM(2011)367 till utbildningsutskottet  
2010/11:FPM136 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 KOM(2011)173 till konstitutionsutskottet  
2010/11:FPM137 Kommissionens meddelande om avslutningen av den europeiska terminen KOM(2011)400 till finansutskottet  
2010/11:FPM138 Direktiv om anonyma verk KOM(2011)289 till näringsutskottet 
2010/11:FPM139 Förslag till en enhetlig europeisk patentdomstol till näringsutskottet  
2010/11:FPM140 Förordning om europeisk statistik om trygghet mot brott KOM(2011)335 till justitieutskottet  
2010/11:FPM141 Förslag till energieffektiviseringsdirektiv KOM(2011)370 till näringsutskottet  
2010/11:FPM142 Meddelande om hållbar utveckling inför Rio +20 KOM(2011)363 till miljö- och jordbruksutskottet  
2010/11:FPM143 Den fleråriga budgetramen 2014–2020 och systemet för egna medel KOM(2011)500, KOM(2011)398, KOM(2011)403, KOM(2011)510, KOM(2011)511 och KOM(2011)512 till finansutskottet  
2010/11:FPM144 Meddelande om EU och dess grannregioner: En ny strategi för transportsamarbete KOM(2011)415 till trafikutskottet  
2010/11:FPM145 Ny förordning om roaming i mobilnät KOM(2011)402 och KOM(2011)407 till trafikutskottet  

12 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer

 
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: 
 
Interpellation 2010/11:437  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:437 Olovlig tung trafik 
av Monica Green (S)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 25 augusti 2011. 
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade arrangemang. 
Stockholm den 17 augusti 2011 
Näringsdepartementet  
Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén  
Expeditionschef 
 
Interpellation 2010/11:438  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:438 Kommunanställdas löner och inkomstökningar 
av Peter Persson (S)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 8 september 2011. 
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och sedan tidigare inbokade engagemang. 
Stockholm den 11 augusti 2011 
Finansdepartementet  
Anders Borg (M) 
Enligt uppdrag 
Magnus Dahlberg  
Tf. expeditions- och rättschef 
 
Interpellation 2010/11:439  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:439 Forskningsanslag till högskolor och nyare universitet 
av Peter Persson (S) 
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 8 september 2011. 
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inplanerade resor och åtaganden. 
Stockholm den 5 augusti 2011 
Utbildningsdepartementet 
Jan Björklund  
 
Interpellation 2010/11:441  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:441 Yrkestrafik på lika villkor 
av Monica Green (S) 
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 25 augusti 2011. 
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade arrangemang. 
Stockholm den 17 augusti 2011 
Näringsdepartementet  
Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén  
Expeditionschef 
 
Interpellation 2010/11:442  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:442 Olovlig tung trafik i Sverige  
av Monica Green (S)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 25 augusti 2011. 
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade arrangemang. 
Stockholm den 17 augusti 2011 
Näringsdepartementet  
Catharina Elmsäter-Svärd (M) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén  
Expeditionschef 
 
Interpellation 2010/11:443  
 
Till riksdagen 
Interpellation 2010/11:443 Regeringens styrning av Svenska kraftnät 
av Helene Petersson i Stockaryd (S) 
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 1 september 2011. 
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade arrangemang. 
Stockholm den 17 augusti 2011 
Näringsdepartementet  
Maud Olofsson (C) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén  
Expeditionschef 

13 § Svar på interpellation 2010/11:444 om mediernas tillgång till Rakel

Anf. 1 Försvarsminister STEN TOLGFORS (M):

Herr talman! Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig vad jag avser att göra för att medierna ska få tillgång till information via Rakelsystemet. Helene Petersson har även motionerat om detta i motion 2010/11:Fö219 Massmediernas åtkomst till radiokommunikationssystemet Rakel
Riksdagen har avslagit motionen, och försvarsutskottet redogör i betänkande 2010/11:FöU2 Samhällets krisberedskap för varför medierna inte har möjlighet att avlyssna Rakelsystemet. Där redogörs för högt ställda krav på säkerhet och skydd, till exempel mot avlyssning. Vidare konstateras att systemet enligt lag och förordning är begränsat till organisationer för samhällsviktiga verksamheter inom områdena allmän ordning, säkerhet eller hälsa samt att den kryptering som används i Rakelsystemet enligt licensvillkoren endast får användas inom dessa områden. 
Ett av syftena med införandet av Rakel var att underlätta för användarorganisationerna att arbeta ostört i kritiska lägen. Varje användarorganisation har själv ansvar för att tillgodose mediernas och medborgarnas behov av snabb och tillförlitlig information i sådana situationer. Detta behov bör inte tillgodoses automatiskt genom att man ger medierna tillgång till intern kommunikation hos samhällsviktiga aktörer. Information som namn, personnummer, privata adresser, mediciniska hälsotillstånd samt var och när polisen planerar en insats är sådant som det är direkt olämpligt att medierna har tillgång till av både integritets-, sekretess- och säkerhetsskäl. 
Således delar jag riksdagens ställningstagande i frågan och kommer inte att agera för att ge medierna tillgång till intern kommunikation i Rakel. 

Anf. 2 HELENE PETERSSON i Stockaryd (S):

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag kan inte säga att jag är helnöjd, och detta var kanske också det svar som jag hade förväntat mig. 
Jag tycker att försvarsministern avfärdar det hela lite väl enkelt. Självfallet står jag bakom själva Rakelsystemet. Det är bra att vi har ett system som inte går att avlyssna. Vi hade förut en polisradio som var under all kritik, då man kunde sitta i stugorna runt omkring och lyssna på vilka familjebråk grannarna hade och liknande situationer. Det vill jag inte ha tillbaka. 
Jag tycker också att det är bra att man jobbar på att det ska vara störningsfritt. Man kan diskutera om det fungerar fullt ut, men det är ändå en av de stora fördelarna med Rakel. Det är samma sak med samverkan både nationellt och internationellt. Hela denna bit står jag fullständigt bakom. 
Men det har uppdagats ett ganska allvarligt demokratiskt problem när det gäller mediernas möjligheter. Jag vill inte ha mediernas raka kommunikation och möjlighet att ta del av allt inom Rakel – som jag kan tolka ministerns svar här. Det är självklart att det finns saker av allmänt intresse, men det finns också saker som är integritetskänsliga. Det ska man givetvis inte släppa ut till vem som helst, och medierna själva vill inte heller ha tillgång till det. 
I dag är det framför allt två organisationer – polisen och SOS Alarm – som hanterar dessa informationer till medierna. Jag börjar med polisens möjligheter. Jag säger möjligheter, för detta har lett till att vissa polisdistrikt har möjlighet att anställa en presstalesman. Men han eller hon jobbar inte hela tiden, och då övergår detta till länskommunikationscentralen. I de distrikt som inte har möjlighet att anställa en specifik presstalesman ligger hela ansvaret på länskommunikationscentralen. 
Jag tycker inte att detta är rättvist mot polisen heller. Medierna får ett bekymmer därför att de inte får tillgång till de händelser som inträffar. Samtidigt blir det en annan arbetsbelastning för polisen när de hela tiden ska sitta och händelserapportera. Det blir en extra arbetsuppgift. Om det kör ihop sig och man har riktigt mycket att göra i en krissituation är det så klart inte prio ett hos länskommunikationscentralens operatör att skriva en rapport till medierna. Det kan alltså hända att denna rapport kommer betydligt senare, vilket innebär att medierna inte har någon större möjlighet att komma in i ett akut läge. För exempelvis en fotograf är det viktigt att finnas på plats i ett akut skede för att kunna spegla det hela. 
Det är viktigt också för polisens egen del. Allmänheten säger många gånger att polisen aldrig är på plats och att det dröjer flera timmar innan de kommer. Då är det bra om vi har medier som kan täcka upp för polisen genom att vara där. Jag tycker att detta är ett av de stora bekymren. 
Medierna själva säger att det beror mycket på vilken person som gör detta. Det är i så fall också ett bekymmer. Vissa tycker att detta är viktigt, och lägger ut det snabbt. Andra tycker att det inte är någon prioriterad arbetsuppgift, och då kommer det i ett senare skede. Alltså beror det på den som just då jobbar hur snabbt rapporten kommer in på polisens händelsesida. 
Jag anklagar definitivt inte någon enskild polis, för jag vet att de har en arbetsbelastning som är väldigt hård. Men jag tycker att detta inte är någon bra situation. Jag kommer att återkomma till SOS Alarms situation i mitt nästa anförande. 

Anf. 3 Försvarsminister STEN TOLGFORS (M):

Herr talman! Helene Petersson beskriver detta som ett allvarligt demokratiskt problem. Jag vill då peka på att varken riksdagen eller regeringen delar den synen. Riksdagen har så sent som i våras behandlat just denna fråga i Helene Peterssons motion och avslagit motionen. Försvarsutskottet konstaterade att kraven på Rakel var att systemet skulle vara landstäckande, robust, säkert och att det inte skulle gå att avlyssna. Dessutom sade utskottet att Rakelsystemet enligt lag och förordning ju är begränsat till ett antal olika typer av samhällsviktiga verksamheter inom områdena ordning, säkerhet och hälsa. Det är bara de som ska ha tillgång till Rakel. 
Försvarsutskottet konstaterade också att det Helene Petersson efterfrågar finns att tillgå, bland annat via SOS Alarm som tillhandahåller händelseinformation. Där kan medierna till exempel få tillgång till information om händelser som räddningstjänst är inblandad i. Det är information om vad som har hänt och var och när det har skett men som dock kan vara filtrerad ur sekretessynpunkt. Information som lämnas innehåller ju inte uppgifter som namn, personnummer, telefonnummer eller hälsotillstånd hos enskilda människor. 
Försvarsutskottet har alltså konstaterat att den information som Helene Petersson vill att medierna ska få redan finns att tillgå fast på andra vägar, och därför har man avstyrkt motionen. 
Att ge andra än befintliga användare möjligheter att avlyssna och ta del av polis och räddningstjänsts kommunikation under pågående händelser eller under brottslig aktivitet skulle kunna få oönskade följder. 
Jag vill inte bidra till att enskilda privatpersoners hälsotillstånd blir allmängods. Jag vill heller inte se en utveckling där personnummer eller privata adresser och liknande känsliga uppgifter automatiskt får en bredare spridning. Jag tror också att det möjligen skulle kunna stå i strid med integritetsaspekter och sekretesslagstiftning. Jag kan därför bara konstatera att jag delar riksdagens ställningstagande i den här frågan. 
Jag känner mig också frågande inför det Helene Petersson sade om att medierna skulle täcka upp för polisen. Det är inte mediernas uppgift och speglar inte den syn på polisens ambitioner som jag tycker att vi i politiken bör ha. 

Anf. 4 HELENE PETERSSON i Stockaryd (S):

Herr talman! Nu repeterar försvarsministern vad han sade i sitt första anförande. Jag har ingen kommentar till det. 
Jag vill fortsätta på SOS Alarm-delen. Försvarsministern skriver i sitt svar – och likadant gjorde försvarsutskottet – att det finns en möjlighet för medierna att ta del av den händelseinformation och de händelserapporter som kommer in via räddningstjänsten. Det är inte ambulansverksamheten, utan det är bara räddningstjänsten. Jag kan förstå det, för ambulansverksamheten har mycket mer integritetsskyddad verksamhet än vad räddningstjänsten kanske har. Vid till exempel trafikolyckor rycker även räddningstjänsten ut. 
Men här ligger det stora problemet, tycker jag, för SOS Alarm tar betalt. Försvarsutskottet skriver också att man får betala en smärre avgift. Jag har varit i kontakt med SOS Alarm, ett flertal tidningar och olika journalister och försökt få reda på av SOS Alarm vilken summa det rör sig om. Det går inte, för det är en offert per tidning ungefär, beroende på vilka händelser man är intresserad av, vilket geografiskt område det gäller och hur många läsare tidningen har. Ju fler läsare man har eller ju fler tv-tittare man har desto mer pengar får man betala till SOS Alarm. 
SOS Alarm är ett bolag som är statligt drivet. Det ägs av SKL och staten med fördelningen 50–50. Är det, försvarsministern, meningen att man ska bedriva en sådan här ekonomisk verksamhet mot medierna när det gäller händelserapporter? Jag tycker att det är helt vansinnigt. 
Vi har småtidningar runt om i landet – jag kan tänka mig att det finns sådana även här, men framför allt finns de på sådana platser som den där jag bor – som inte har ekonomisk möjlighet att köpa denna tjänst. Man har inte 100 000 kronor om året att lägga upp för att få tillgång till händelseinformationen via SOS Alarm. 
Jag tycker att det här är ett demokratiskt problem. Medierna ska täcka upp för polisen, men medierna ska också granska polisen och de andra myndigheterna, och framför allt har de ett informationsansvar. Vi som allmänhet vill veta vad det är som händer. Men medierna har inte möjlighet att få tillgång till detta för att de inte har råd. Det finns större mediehus som får betala 30 000–40 000 kronor per månad för att få tillgång till SOS Alarms Händelseinformation. Jag tycker inte att det är försvarbart. 
Jag vill ställa en fråga: Diskuterar försvarsministern de här sakerna med SOS Alarm? Jag har fått lite signaler om att det kanske skulle vara på gång att revidera kostnaden, för man tycker själv att det är en väldigt stor kostnad. Men samtidigt ska det också fungera ekonomiskt. Man gick med vinst förra året, och man kommer säkert att gå med vinst nu också. Men är det rätt att man plockar in pengar på detta sätt? Det är en av frågorna jag skulle vilja ha svar på. 
Ser försvarsministern att det kan vara ett demokratiskt problem att inte vissa tidningar får tillgång till informationen för att de inte har pengarna att köpa den med? 

Anf. 5 Försvarsminister STEN TOLGFORS (M):

Herr talman! Varken riksdag eller regering ser det som ett demokratiskt problem. Det kan knappast vara så att svaret är avlyssning, vilket innebär att känslig information om enskilda människor, deras olyckor eller hälsa ska bli allmängods. Jag ser det knappast som en fördelningspolitisk fråga som är av någon större dignitet. 
Själva syftet med Rakel är det motsatta, nämligen att bara de som är behöriga ska kunna ta del av informationen och kommunicera i systemet. Så är det, och så ska det vara, för det handlar om samhällets krisberedskap och förmåga att lösa uppgiften. Det är helt korrekt att möjligheten till avlyssning har minskat, men det har aldrig varit syftet att man ska kunna avlyssna polis, räddningstjänst, sjukvårdens kommunikationer eller annat. Att det har gått att göra det tidigare har inte varit en önskan utan en oönskad bieffekt av att vi inte haft förmåga till kryptering av systemen. 
Sedan vet vi att polisen har förstärkt informationskapaciteten med informatörer och presskontakter, i många fall med dygnetrunttäckning. Det finns exempel på det såväl på polismyndigheter och länsstyrelser som inom sjukvården. Man har också utvecklat andra kanaler, till exempel sms-meddelanden vid större händelser, och det finns också nya funktioner till exempel på polisens hemsida. 
SOS Alarm har händelseinformation som ges mot ersättning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för webbsidan krisinformation.se där medier och allmänhet kan ta del av information från myndigheter, landsting, kommuner och samhällsviktiga aktörer som till exempel elbolag. På webbsidan förmedlar MSB även sin egen omvärldsbevakning och SOS Alarms information. Det är en sajt som ska ha kvalitetssäkrad information, så väldigt mycket av det som Helene Petersson efterfrågar finns. Det är inte på samma sätt som tidigare, men det är verkligen inte sämre. 
För mig är utgångspunkten att vi ska värna funktionaliteten, att inte brottslingar ska kunna följa med i pågående skeden, att inte obehöriga ska kunna ta del av när krismyndigheter verkar och att inte enskilda människors känsliga information ska få en bredare spridning. 
Mediernas intressen måste vägas av mot andra viktiga intressen i vårt samhälle. I det här fallet finns det också lagreglerade aspekter av integritets-, sekretess- och säkerhetsskäl att ta hänsyn till. 
Jag konstaterar igen, herr talman, att riksdagen har behandlat den här motionen så sent som i våras, och då sade utskott och kammare samma sak som regeringen nu säger. Det har inte i den beredningen i riksdagen heller uppmärksammats eller hävdats att det här skulle vara ett demokratiskt problem, utan krypteringen är en önskad effekt för att stärka samhällets samlade motståndskraft mot kriser och möjlighet och förmåga att hantera olyckor och andra liknande situationer. 

Anf. 6 HELENE PETERSSON i Stockaryd (S):

Herr talman! Jag tror inte att försvarsministern lyssnar på vad jag säger över huvud taget. 
När det gäller avlyssning är det självklart ingen bra situation – det började jag med att säga – och det är ingenting som vi vill ha nu heller. Men det borde finnas många andra sätt för medier att få en annan tillgång till denna händelseinformation än vad som är fallet i dag. Jag ställde en fråga till försvarsministern som han kan svara på i sitt slutanförande: Är det rimligt att en tidning ska betala 100 000 per år för att få tillgång till SOS Alarms Händelseinformation? Jag tycker inte det, och jag ser det som ett demokratiskt problem. 
Enligt den information jag fått via SOS Alarm är det också dyrare med sms-meddelanden. Får du din information på mejlen är det lite billigare, men ska du ha den via sms får du betala ännu mer. Det blir också ett demokrati- och mångfaldsproblem när det gäller våra tidningar. De mindre tidningarna har inte folk som sitter vid webben hela tiden, för de är ute och bevakar de händelser som sker och måste kanske ha det via sms. 
Jag tycker fortfarande att det är ett demokratiskt problem. Jag ställer samma fråga igen: Är det rimligt att tidningar ska betala på det sätt de får göra i dag? Det är väl en fråga som försvarsministern skulle kunna ta i och inte bara avfärda och säga att han inte kommer att göra något eftersom försvarsutskottet har sagt att vi inte ska göra något. 
Det går att ta en diskussion med SOS Alarm. Vad jag har hört är det möjligtvis på gång, och då tycker jag att försvarsministern kan följa upp det här och se om detta är något att göra, så att vi kan ge även de små tidningarna åtminstone en rimlig chans att få tillgång till den informationen. 

Anf. 7 Försvarsminister STEN TOLGFORS (M):

Herr talman! Interpellationen handlade om vad jag avser att göra för att medierna ska få tillgång till information via Rakelsystemet, och jag besvarade den fråga som interpellanten ställde. Jag är inte beredd att öppna upp Rakelsystemet, för det får negativa konsekvenser för annat. 
Tidigare fanns det möjlighet för vem som helst att ta del av kommunikation genom avlyssning via polisradioapparater och liknande. Det fick konsekvensen att även brottslingar kunde lyssna på och ta del av till exempel vad polisen planerade och avsåg att göra eller hur den agerade. Detta var ett systemfel, som nu är stoppat med hjälp av Rakel. Att gå den väg som interpellationen pekar ut skulle vara skadligt för landets förmåga att värna sig mot kriser och olyckor, kanske också mot brottslighet. Det är helt enkelt ingenting som vare sig regeringen eller riksdagen önskar. 
I ett av inläggen sade Helene Petersson att hon inte visste vad tidningarna betalade. Sedan vet hon, och då är det väldigt precisa uppgifter. Information är sällan gratis i vårt samhälle. TT:s tjänster är sällan gratis. Tjänster från andra nyhetsbyråer, bevakningstjänster och analyser är sällan gratis ens för tidningar. Det är kommersiella företag. 
Jag håller helt med om att öppenhet är bra för att granska offentliga verksamheter och för att allmänheten ska hänga med i det som händer och sker. Det är anledningen till att ett antal myndigheter är öppnare och öppnare med sin information, ger mer service till exempel via sina hemsidor, lägger ut informationen och anställer informatörer. Det tycker jag är en jättebra utveckling. Men vissa saker kostar också. Jag har i dag inga synpunkter på den kostnad de tar ut. Men att sända sms och liknande är också förenat med en kostnad. 
Herr talman! Jag konstaterar igen att interpellationen handlar om mediernas tillgång till information via Rakelsystemet, och det är den fråga jag besvarar. Den är lätt besvarad; riksdagen har sagt nej och regeringen gör också det. Detta skulle få konsekvenser för effektiviteten i hanteringen av svåra situationer. Det finns även integritetsaspekter som gör att vi inte är beredda till detta. 
 
Överläggningen var härmed avslutad. 

14 § Svar på interpellationerna 2010/11:437, 441 och 442 om yrkestrafik på lika villkor

Anf. 8 Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr talman! Monica Green har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att den olagliga yrkesmässiga trafiken ska upphöra. Monica Green har också frågat näringsministern vad hon avser att göra för att den seriösa åkerinäringen ska klara sig på längre sikt. Monica Green har dessutom frågat justitieministern vad hon avser att göra för att komma åt den olovliga tunga trafiken i Sverige. Såsom arbetsfördelningen ser ut i regeringen är det jag som ansvarar för frågor rörande åkerinäringen. 
Självklart ska näringsidkare följa de regler som gäller. Villkoren för tillträde till vägtransportmarknaden är i dag i det närmaste helt EU-harmoniserade – med undantag för nationella regler om skatte- och lönevillkor. Kommissionen kommer före utgången av år 2013 att presentera en rapport om utvecklingen av gemenskapens vägtransportmarknad. 
Att likställa brott mot cabotagetransportreglerna med att köra helt utan tillstånd ligger inte i linje med min eller regeringens allmänt icke-protektionistiska hållning. Åkare med gemenskapstillstånd får sedan den 14 maj 2010 utföra cabotagetransporter, det vill säga tillfälliga inrikestransporter, inom hela unionen. Jag tror på svenska åkares konkurrensmöjligheter och att tomtransporter med lastbil måste minska så mycket som det bara går. 
Jag är själv ordförande i Logistikforum och följer, bland annat genom detta forum, den svenska åkerinäringens utveckling. Jag har inte riktigt den bild som Monica Green målar upp – att den olagliga trafiken har ökat dramatiskt, att stora grupper av yrkesförare lever i armod och under närmast slavliknande förhållanden och att det uppfattas som ofarligt att ägna sig åt olagliga transporter i Sverige eftersom det inte får något rättsligt efterspel. 
Jag uppfattar att det finns tillräckligt lagstöd för att ansvariga myndigheter ska kunna agera och beivra olaglig yrkesmässig trafik. Frågor om lönevillkoren inom vägtransportmarknaden anser jag bäst lämpar sig för arbetsmarknadens parter. Mot denna bakgrund anser jag att det inte är behövligt med några ytterligare initiativ. 

Anf. 9 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Jag tackar för svaret, men hoppas att det kommer mer i nästa inlägg, för jag blir mycket orolig när jag hör det förskrivna svaret från infrastrukturministern om vad som pågår. Hon vet inte vad som pågår ute på vägarna. 
Jag är naturligtvis också besviken över att justitieministern inte vill svara på vad polisen och Åklagarmyndigheten skulle kunna göra mer. Givetvis är jag även besviken på att näringsministern inte ser detta som ett så stort närings- eller konkurrensproblem att hon vill svara själv. Men jag vet att regeringen svarar kollektivt och att regeringen har ett gemensamt ansvar. Därför förväntar jag mig att Catharina Elmsäter-Svärd kan svara på både de polisiära frågorna och konkurrensfrågorna här, eftersom ni har bestämt er för att det är infrastrukturministern som ska svara på frågorna. 
Anledningen till att jag skrev tre olika interpellationer är att det är tre olika frågor. Polisen gör ett jättebra arbete och försöker ta fast dem som bedriver olaglig trafik i Sverige, men Åklagarmyndigheten lägger sedan ned de här ärendena. Polisen känner då hopplöshet. Det har till och med gått så långt att en del poliser slutat att jobba med sådana frågor. 
Nåväl! Sedan jag kom tillbaka till trafikutskottet i våras har jag i stort sett varje vecka fått information från mina kontakter om hur detta problem växer och växer i Sverige. Därför är jag förvånad över att Catharina Elmsäter-Svärd inte har sett problemet. Nu tror jag mig veta att Catharina Elmsäter-Svärd vet mer än vad hon har påstått i sitt första inlägg. Jag väntar på det andra. 
Svenska och utländska seriösa åkare håller på att konkurreras ut av den oseriösa näringen. Detta faller mellan olika stolar i de tre departementen. Därför är detta ett mycket stort problem. 
När det gäller påståendet från infrastrukturministern om att jag likställer en del brott måste jag ändå påpeka att det gäller att hålla isär begreppen. Olaglig trafik är inte enbart kopplad till cabotagetrafik, som Catharina Elmsäter-Svärd tycks tro. Problembilden är mycket mer komplicerad än så. Olaglig trafik kan bedrivas av svenska och utländska aktörer. Det sker olagliga transporter både där svenska fordon utan tillstånd bedriver yrkesmässiga transporter och där utländska fordon utför inrikes transporter i Sverige utan koppling till cabotagereglerna. Till exempel utförs det omfattande trafik med fordon och förare från tredje land. Det finns en stor mängd utländska fordon som är placerade i Sverige enbart för att utföra transporter i ren inrikestrafik. Fordon har inte varit hemma i sina respektive länder på lång tid.  
Sist är det frågan om otillåten cabotagetrafik, det vill säga trafik som inledningsvis var cabotage men som har pågått så länge att det är mer än vad regelverket tillåter. Därför är det en rad brott som pågår i Sverige i dag. 
Med andra ord är det betydligt mer komplicerat med den olagliga trafiken än att enbart utgå från cabotagereglerna, som Catharina Elmsäter-Svärd gör. 
Trots att infrastrukturministern är ordförande i Logistikforum och följer frågorna, som hon påstod i sitt svar, vet hon inte vad som pågår på vägarna. Hon säger att yrkesförare inte alls lever i armod. Men vad säger ministern om de polska förare som tjänar 2 000 kronor i månaden? Tror ministern att det går att leva på det? Om man inte tror det, vad mer drar detta med sig? Vilken typ av brott drar dessa fordon och fordonsförare med sig om de bara tjänar 2 000 kronor i månaden? Kan Catharina Elmsäter-Svärd svara på det? 

Anf. 10 Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr talman! För att få en större utblick på hela diskussionen är det bra att ta med sig varför vi över huvud taget talar om transporters betydelse. Varför vill vi ha så harmoniserat inom hela EU som möjligt? Det beror naturligtvis på att vi har mer och mer behov av transporter inte bara inom landet utan också mellan länder. Här pågår ett arbete att försöka hitta en gemensam marknad utan särregler. Det är egentligen hela åkeribranschen överens om, inte minst för att få så effektiva och klimatsmarta transportlösningar som möjligt. 
Det är inte oriktigt att det kommer in synpunkter. Monica Green nämner telefonsamtal. Polisen och Transportstyrelsen får också samtal. Det finns också många så kallade sanningar chaufförer emellan. Det är bara att åka ut till vissa parkeringsplatser och fundera på vad som händer och sker där. Samtidigt är det viktigt att få mer fakta över vad som händer. 
Transportstyrelsen har inte märkt att tillstånd skulle ha dragits in de senaste åren, vilket skulle vara en konsekvens. Snarare är det tvärtom. Rikspolisstyrelsen har inte heller påvisat att det under det senaste året har kommit in rapporter eller anmälningar mot cabotage. Det är också en bild vi måste ha med oss för att vidta rätt åtgärder. 
Frågan om trafikbrottslighet kan alltid döljas bakom statistik. Brå har förvisso klumpat ihop alla trafikbrott, men inte heller där har antalet anmälda brott ökat de tre senaste åren. Jag säger inte emot om att det ändå finns en verklighet där ute. Därför är det också viktigt att titta på hur vi kan jobba vidare med frågan om likvärdighet på alla områden, inte minst när det gäller småföretagare och näringslivets möjligheter till regelförändringar. 
Det finns en annan del som jag tror kommer att vara viktig i arbetet, nämligen utbytet på EU-nivå. Om en chaufför missköter sig i ett land kan myndigheter i det egna hemlandet också vara observanta och göra insatser. Det är ett pågående arbete. Likadant är det viktigt att ta reda på det som kommissionen ska ta upp i sin rapport nästa år, nämligen hur man har levt upp till sina ambitioner. 
En annan sak som är viktig att ta med är inte bara frågan om personer som kanske kör på otillåtna grunder – det finns sådana också, det är jag medveten om – utan också vilket ansvar speditören eller beställaren av varorna har. Jag har också besökt olika godsterminaler, och man vill helst inte ställa frågan. Även här kommer vi att utöka beställaransvaret. Det kommer att förtydligas i den grad att det också finns ett straffrättsligt ansvar. Det ska inte heta att man inte hade en aning. Man har faktiskt en skyldighet att ta reda på om det finns tillstånd och att de sköts på rätt sätt. Det är i grunden viktigt. 
Jag kommer att återkomma i nästa inlägg. Vi behöver också titta på om lagar och regler som alla parter är överens om räcker. Frågan är vad vi kan göra ytterligare för att de ska tillämpas på rätt sätt. Det gäller kompetens, möjligheter för polisen, samarbete med Transportstyrelsen och andra operatörer. 

Anf. 11 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Jag märker att Catharina Elmsäter-Svärd försöker dribbla bort korten och talar om en ökad mängd transporter. Visst ökar mängden transporter. Det är också därför vi måste få ordning och reda i frågan eftersom mängden brott ökar utefter våra vägar. 
Jag välkomnar Catharina Elmsäter-Svärd till Skaraborg. Vi är inte unika i Skaraborg. Det här är något som finns över hela landet. I Skaraborg kan åkerinäringen, fackförbund och representanter från Catharina Elmsäter-Svärds parti och vi socialdemokrater visa olika exempel på vad som sker i verkligheten, utanför stora industrier där det sker lastning och lossning. Underbetalda åkare lever under i stort sett slavliknande förhållanden. De bor vecka ut och vecka in i sina egna långtradare. Det medför också sanitära olägenheter utanför industrierna. Det behöver till och med sättas upp bajamajor. Sådana små problem blir tillsammans stora. 
Jag återkommer till frågan om vad lågt betalda chaufförer ska leva på när de tvingas leva i armod, som det faktiskt finns exempel på. Vad mer drar detta med sig? Nu hör vi, tyvärr, exempel på trafficking. Vi hör exempel på smuggling och drogförsäljning runt omkring långtradarna. Så kan vi inte ha det. Jag uppmanar de tre ministrarna att bilda en arbetsgrupp så att ni kan jobba ihop för att komma åt problemen. Hittills har den borgerliga regeringen lämnat walk over. Jag vill inte säga att det var helt fläckfritt under vår tid i regeringsställning, men problemet ökar. Det är därför ni måste ta tag i problemet nu. Det är ni som styr nu. 
I medierna har det framkommit att ministern har uppvaktats av Sveriges Åkeriföretag. Helt ovetande kan inte Catharina Elmsäter-Svärd vara om problemen. Jag uppfattar det så att Catharina Elmsäter-Svärd har lyssnat på uppvaktningarna. 
Catharina Elmsäter-Svärd sade i sitt svar att lönesättningen främst är en fråga för arbetsmarknadens parter. Men när den sätts ur spel på det sättet, och när det visar sig att de som anlitar chaufförerna inte ger dem möjlighet att leva på sin lön, måste vi se till att reglerna följs. Vi måste sätta åt dem på svensk mark. Andra länder utfärdar böter på plats. Det finns exempel i Norge, Spanien, i EU-länder och utanför EU där böterna utfärdas omedelbart. Vad säger Catharina Elmsäter-Svärd om en sådan åtgärd? Skulle det underlätta att komma åt den olagliga trafiken? 
Ekobrottsmyndigheten har agerat i Västra Götaland mot en omfattande härva som har förgreningar i många olika länder. Myndigheten har kommit åt kopplingar till de kriminella nätverken i Makedonien. Situationen på den svenska transportmarknaden är ytterst allvarlig. Det krävs ett tydligt och kraftfullt agerande från myndigheter och beslutsfattare. När jag har talat med representanter för Åkeriföreningen, åkeriägare och fackförbundet Transport säger de att det är minst sagt häpnadsväckande att denna utveckling har skett utan att myndigheterna har agerat. Ändå står ministern här och säger att det inte behöver göras något mer. Jag ber ministern att vakna. Jag ber ministern att läsa tidningen. Läs Svensk Åkeritidning och läs LO-Tidningen. Läs, titta och kom ut till verkligheten. Kom till Skaraborg och se hur det faktiskt ser ut i dag! 

Anf. 12 Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr talman! Det är lätt att fångas av verklighetsbilder. Man ska se dem. Jag är ute och ser dem.  
För att göra skillnad måste man kunna påvisa hur det ser ut. Om det inte kommer in fler rapporter och anmälningar, på vilket sätt kan man påvisa att brottsligheten har ökat? Det kan förvisso vara som Monica Green säger, att man har slutat att rapportera och anmäla. Då är det den frågan vi måste titta på. 
Vi tittar på tillstånden. De är ett verktyg när någon inte sköter sig. Men då är det frågan om dem som inte har tillstånd: Hur kan man jobba med riskbeteende? Just nu jobbar Transportstyrelsen med att enligt de nya reglerna fokusera på de åkerier som vi har här och hur de sköter sig, och framför allt på dem som inte sköter sig, för att på så sätt stärka de seriösa åkarna. 
Det har också uppstått en annan diskussion, inte minst från Sveriges åkerier. Jag har träffat dem – det gör jag regelbundet. Det gäller om man skulle kunna tänka sig att ha en ny myndighet, en annan myndighet, som har egna kontrollanter med kunskap. Vi kan i dag se att man inom poliskåren behöver ha fler människor som har kompetensen att besiktiga inte minst tunga fordon. 
Det kanske är mer viktigt – Monica Green är på sätt och vis också inne på det – att få de myndigheter som vi de facto har i dag att jobba mer tillsammans, alltså de olika polismyndigheterna, Transportstyrelsen, Trafikverket och andra, därför att man ser problemen från olika håll. Inte minst är det väldigt viktigt för polisen, för ute på vägarna upptäcker man även andra brott. 
Polisen har i dag med nationella medel fördelat resurser till de 21 olika distrikten för att jobba med trafiksäkerhet. I detta ingår kontroller av tunga fordon. Det är inte bara tillstånden eller till exempel de kör- och vilotider som finns för att förare ska ha en bra social tillvaro och att det ska vara likvärdiga villkor. Det handlar även om att transportera på rätt sätt. Detta ska vara likvärdigt inom hela EU för att vi ska kunna ha transporter som är så likvärdiga som möjligt. 
Det är därför som jag tycker att det är viktigt att följa upp den rapport som kommissionen kommer med. Hur har det blivit sedan vi förändrade de här reglerna? Jag pratar en hel del om cabotage, för i grunden är de flesta överens om att det är bra med cabotage, att man får köra mellan länder. Det som är problemet är olovlig cabotage, om man stannar kvar för länge i ett land eller gör fler körningar än vad som var tänkt. 
Då måste vi ha en situation där kontroll av den dagliga verksamheten kan fungera på ett tillfredsställande sätt, eftersom det i sin tur kan ge en effekt som icke likvärdiga konkurrensvillkor. Det är någonting som prioriteras och som det är viktigt att göra. 

Anf. 13 MONICA GREEN (S):

Herr talman! Jag tror att den här debatten gör att Catharina Elmsäter-Svärd vaknar till lite och börjar erkänna att det finns problem, som hon inte skrev i sitt svar. Men hon har fortfarande inte svarat på frågorna hur en chaufför ska kunna leva på 2 000 kronor i månaden och om det drar med sig olika typer av brottslighet. Hon har inte svarat hur hon ser på detta att ta ut böter på plats, som man gör i andra länder. 
Att ni borde samarbeta mer är helt klart. Det är ett mycket stort problem om poliser till och med slutar sina anställningar därför att de ger upp när de märker att de inte får något gehör hos till exempel Åklagarmyndigheten, som säger att det inte är någon idé då ett fordon redan har lämnat landet. Sådana signaler får jag nu. Jag hoppas verkligen att det inte är vanligt att poliser slutar sin anställning av den anledningen. Men jag hör att poliser begär att få jobba med andra saker därför att de ger upp. De orkar inte eftersom de jobbar och jobbar och försöker komma åt dem som är oseriösa men ingen tar hand om de frågorna. Då är det ett problem. 
Vi vill faktiskt ha konkurrens på lika villkor. Vi vill ge den seriösa åkerinäringen en rejäl chans. Vi vill se till att man följer kör- och vilotidsreglerna. Vi vill ha miljövänligare transporter. Vi vill att den seriösa åkerinäringen ska klara sig. Då måste vi se till att de oseriösa åkarna sätts åt, oavsett om de är svenska eller kommer från andra länder. Därför måste de bli synligare ute på vägarna. 
Ni har ett problem. Ni borde samarbeta om detta problem, som bara växer och växer. Vi skulle kunna hjälpas åt tillsammans. Jag bidrar gärna med min kunskap. Välkommen till Skaraborg, Catharina! 

Anf. 14 Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M):

Herr talman! Jag har redan lovat att följa med på en heldagstur, bland annat i Skaraborg. Vi ska börja vid en färjeterminal en tidig morgon när färjorna kommer in för att sedan följa med hela vägen och se hur det ser ut. Jag har också gjort det tidigare i andra sammanhang, men jag vill följa frågan ytterligare. 
Vad som är bra att känna till – jag kan upprepa det – i fråga om det som kan kännas som en frustration för polisen när det går vidare till åklagare eller blir böter är att det framöver kommer att finnas en möjlighet att utbyta information mellan EU-länder. Det har inte funnits tidigare på samma sätt. Det kommer också att kunna bidra till att följa upp dem som de facto inte sköter sig. 
Lönesättningen har jag svarat om tidigare. Den ingår inte i harmoniseringen, utan det sker i varje land och mellan de olika parterna. 
Möjligheten att sätta böter på plats finns egentligen redan i dag, men den kanske inte tillämpas fullt ut. Snarare kanske det är att vi är tillbaka där som är den stora problematiken. Vi har mycket av lagstiftning, mycket av regelverk, och de flesta som jag har pratat med säger att det räcker och är tillräckligt, att vi inte ska göra mer där. Det är tillämpningen som är problematiken. 
Det är kanske där som många åkare känner frustration, för det är en konflikt i sig. Å ena sidan tycker man att man blir för övervakad, och å andra sidan tycker man att det övervakas för lite, framför allt att det är fel fordon som övervakas. 
Det är därför som samarbetet mellan våra myndigheter står som prioriterat. Men jag tror också att det från polisens sida framöver finns ett behov av att se till att ha rätt kompetens ute, inte minst när det gäller tunga fordon. Det känns som en trygghet för alla som vill vara skötsamma. Tanken är att vi i slutändan ska ha möjlighet att transportera oavsett var i landet vi bor. 
 
Överläggningen var härmed avslutad. 

15 § Bordläggning och beslut om förlängd motionstid

 
Anmäldes och bordlades 
Propositioner 
2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad 
2010/11:160 Godkännande av järnvägsfordon och ansvar för underhåll 
 
Kammaren biföll talmannens förslag att motionstiden för dessa propositioner skulle förlängas till fredagen den 30 september
 
EU-dokument 
KOM(2011)348 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (20:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) 
KOM(2011)370 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG 
KOM(2011)396 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna bestämmelser för makroekonomiskt stöd till tredjeländer 
KOM(2011)402 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om roaming i allmänna mobila kommunikationsnät i unionen (Omarbetning) 
KOM(2011)416 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter 
KOM(2011)425 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken 
KOM(2011)436 Grönbok om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker 
KOM(2011)439 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen 
KOM(2011)443 Förslag till rådets beslut om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid 
KOM(2011)445 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt föreläggande om bevarande av bankkontotillgångar för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur 
KOM(2011)446 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen 
KOM(2011)451 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 
KOM(2011)453 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag samt om ändring av Europaparlamentets och rådet direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat 
KOM(2011)456 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar 
KOM(2011)461 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1931/2006 vad gäller inlemmande av Kaliningradområdet och vissa polska administrativa distrikt i det område som anses som gränsområde 
KOM(2011)481 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 när det gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet 
KOM(2011)482 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet 
KOM(2011)483 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller återbetalningspliktigt stöd och finansieringstekniska instrument 
KOM(2011)484 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som genomgår eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras ekonomiska stabilitet 
KOM(2011)489 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för medborgarna (2013) 

16 § Anmälan om fråga för skriftligt svar

 
Anmäldes att följande fråga för skriftligt svar framställts 
 
den 25 augusti  
 
2010/11:663 Etableringsreformens utfall 
av Maria Stenberg (S) 
till statsrådet Erik Ullenhag (FP) 
 
Frågan redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll torsdagen den 15 september. 

17 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

 
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor inkommit 
 
den 25 augusti  
 
2010/11:647 Konsekvenser av ändrade krav på energihushållning 
av Carina Ohlsson (S) 
till närings- och energiminister Maud Olofsson (C) 
2010/11:648 Karensdagar för egenföretagare 
av Gunvor G Ericson (MP) 
till statsrådet Ulf Kristersson (M) 
2010/11:650 Rätt till texttelefoni 
av Carina Adolfsson Elgestam (S) 
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C) 
 
Svaren redovisas i bilaga som fogats till riksdagens snabbprotokoll torsdagen den 15 september. 

18 § Kammaren åtskildes kl. 13.46.

 
 
Förhandlingarna leddes av talmannen. 
 
 
Vid protokollet 
 
 
PER PERSSON  
 
 
/Eva-Lena Ekman