Riksdagens Skrifvelse N:o 108

Riksdagsskrivelse 1896:108

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

1

N:o 108.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1896.

Andra Kammaren den 15

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af
statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 58, bevillningsutskottets
betänkande n:o 30 samt bankoutskottets memorial
n:is 7 och 8.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den
til, nästa statsreglering omfattar, eller år 1897 och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagd tabell utvisar,
fuanit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 20,655,000 kronor
och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 80,080,000
kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Antalet af de på grund af 1892 års
urtima Riksdags beslut indragna rusthåll och rotar vid skånska husaroch
dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps kunde, enligt
hvad i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll öfver
finansärenden den 13 sistlidna januari meddelas, efter senast erhållna
uppgifter beräknas vid 1897 års utgång utgöra 816. Härtill komme
antalet af de till särskilda ändamål anslagna nummer vid samma regementen,
sammanlagdt 231, som till samma tid komme att till statsverket
indragas. Antalet af de rusthåll och rotar vid kavalleriet, af hvilka
vakansafgifterna bordo upptagas under inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,
utgjorde sålunda tillsammans 1,047 eller i afjemnadt tal
bil. till Riksd. Prat. 1800. 10 Rami. 1 Afd. 1 Iland. 22 Höft. (N:0 108). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

1,050. För dessa utgjorde vakansafgifterna, minskade med 60 procent,

126,000 kronor eller 50,280 kronor utöfver det af statskontoret uti
dess skrifvelse den 10 december 1895 om statsverkets inkomster under
det nästföregående året och förslag till dess beräknande under föreliggande
statsreglering i enahanda hänseende beräknade belopp. Om
sistnämnda summa, 50,280 kronor, lades till inkomsttitelns af statskontoret
beräknade hela belopp, 204,000 kronor, uppstode en totalsumma
i jemnadt tusental kronor af 254,000 kronor, hvarmed Eders
Kongl. Maj:t hemstält, att inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»
måtte i riksstaten för år 1897 upptagas. Den af Eders Kongl. Magt
sålunda föreslagna förhöjningen med 210,000 kronor i inkomsttiteln
tillfälliga rotevakansafgifter motsvaras af den höjning till enahanda belopp
i anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, som
Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under fjerde hufvudtiteln
föreslagit. Riksdagen, som bifallit berörda an slagsförhöjning, har jemväl
beslutat den af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta höjningen i beräkningen
af förenämnda inkomsttitel.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 36,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1892 ................................................................................ kronor 37,228,458

» 1893 ......................................................... » 36,934,304

» 1894 ................................................................................... » 38,510,782

eller i medeltal för dessa tre år...................................... » 37,557,848

samt år 1895.......................................................................... » 39,466,186.

Statskontoret har i förenämnda skrifvelse hemstält, att tullmedlen
för år 1897 måtte beräknas till samma belopp som för innevarande år
eller 36,000,000 kronor. Eders Kongl. Maj:t har emellertid föreslagit,
att ifrågavarande inkomsttitel måtte för år 1897 beräknas till 37,000,000
kronor.

Af de utaf innevarande års Riksdag beslutade förändringarna i tullbevillningen
äro de väsentligaste förhöjningen af tullen å fläsk från 25
öre till 30 öre per kilogram beträffande rökt fläsk och från 10 öre till
20 öre per kilogram beträffande fläsk, andra slag, samt upphäfvandet
af tullen å tack- och barlastjern samt skrot, hvilken sistnämnda tull
enligt nu gällande tulltaxa utgår med 80 öre per 100 kilogram. Hvad
angår tullen å fläsk, hvilken för åren 18931894 utgjort i medeltal för
rökt fläsk 810 kronor och för fläsk, andra slag, 481,728 kronor, torde
någon tullförhöjningen fullt motsvarande ökning i inkomsten häraf för
år 1897 icke vara att påräkna, enär, vid det förhållande att de förhöjda

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

tullsatserna komma att tillämpas först med 1897 års början, införseln
af fläsk sannolikt kommer att under innevarande år bedrifvas i så mycket
större skala till undvikande af de högre tullsatserna. Upphäfvandet af
tullen å tack- och barlastjern samt skrot, hvilken tull för år 1894 inbragte
226,631 kronor, torde deremot medföra en minskning af ungefär
enahanda belopp i tullinkomsterna för år 1897. Då emellertid denna
minskning enligt Riksdagens åsigt kan anses uppvägas af förhöjningen
i fläsktullen, samt de förändringar i öfrigt, livilka i tulltaxan vidtagits,
icke lära vara af tillräcklig betydenhet att på förevarande beräkning
inverka, anser Riksdagen på de af chefen för finansdepartementet till
ofvannämnda statsrådsprotokoll anförda skäl sig böra bifalla Eders
Kongl. Maj:ts förslag i fråga om beräkningen af denna inkomsttitel
samt har alltså beräknat tullmedlen för år 1897 till 37,000,000 kronor.

Postmedlen äro för år 1897 af generalpoststyrelsen beräknade till

8.800.000 kronor. Enligt protokoll öfver finansärenden den 13 januari
1896, bifogadt Eders Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, har emellertid föredragande departementschefen,
med anledning deraf att, då enligt generalpoststyrelsens skrifvelse den
29 november 1895 föreslagna utgiftsstaterna för postverket slutade å
en summa af 8,360,000 kronor, å postmedlen alltså ett öfverskott af

440.000 kronor skulle uppkomma, förklarat sig vara sinnad föreslå, att
till en fond för inköp af tomt till nytt posthus i Stockholm måtte afsättas,
bland annat, hälften af postverkets blifvande öfverskottsmedel
för år 1897, dock att, derest öfverskottet för sistnämnda år icke skulle
komma att uppgå till det belopp af 440,000 kronor, hvartill detsamma
blifvit beräknadt, till fonden icke skulle få afsättas större del af sagda
öfverskott än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.
Då vid bifall härtill ett belopp af 220,000 kronor alltså skulle komma
att af postverkets till 8,800,000 kronor beräknade inkomster för år 1897
för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, borde det för statsregleringen
disponibla beloppet af nämnda inkomster nedsättas med motsvarande
belopp till 8,580,000 kronor.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t ansett, sig i förslaget
till statsreglering böra upptaga postverkets inkomster till allenast 8,580,000
kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om afsättning af
omförmälda belopp till en fond för anskaffande af tomt till nytt posthus
i Stockholm, har i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag
beräknat postmedel! för år 1897 till 8,580,000 kronor.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 5,300,000
kronor, hafva utgjort:

samt år 1895............................................................................ y> 4,885,419

Inkomsten af denna skattetitel har af Eders Kongl. Maj:t, i enlighet
med hvad statskontoret föreslagit, ansetts böra för år 1897 beräknas
till samma belopp, hvarmed den i riksstaten för innevarande år
linnes uppförd, eller till 5,300,000 kronor.

Verkningarna af den utaf 1894 års Riksdag antagna nya förordning
angående stämpelafgiften, hvilken förordning träd! i kraft med
ingången af år 1895, kunna väl, såsom statskontoret i sin ofvanberörda
skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t angående beräkningen af statsverkets
inkomster för år 1897 framhållit, icke ännu närmare öfverskådas, men
enär inkomsterna af ifrågavarande skattetitel för år 1895 uppgått till
allenast 4,885,419 kronor samt tillräcklig anledning icke finnes att
antaga, det dessa inkomster för år 1897 skola i någon betydligare mån
ökas, helst som den väsentligaste delen af berörda skattetitel, nemligen
arfsskatten, i följd af sin natur måste vara underkastad stora vexlingar,
och då inkomsternas beräknande till högre belopp än hvad som i verkligheten
kommer att inflyta bör undvikas, har Riksdagen ansett det
belopp, hvartill enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag stämpelmedlen skulle
uppskattas, vara väl högt samt derför beräknat stämpelmedlen för år
1897 till 5,000,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket uppgick,
enligt hvad i statskontorets förenämnda skrifvelse meddelas, i medeltal
för femårsperioden 18891893 till 30,781,649 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under år 1895 till
34,886,895 liter och under de tre första månaderna af innevarande år
till 13,615,356 liter.

Under år 1895 belöpte sig skatten till 16,615,088 kronor, och
utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt
bränvin med 710,610 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna
inkomst af denna skattetitel under år 1895 utgjort 15,904,478 kronor.

år 1892
» 1893
» 1894

kronor 3,492,122
» 3,330,291

» 3,828,691

» 3,550,368

eller i medeltal för dessa tre år

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Statskontoret, som i sin omförmälda skrifvelse till Eders Kongl.
Maj:t antagit, att bränvinstillverkningsskatten för år 1895 skalle komma
att uppgå till omkring 15,600,000 kronor, har i samma skrifvelse vidare
anfört : För år 1895 vore denna statsinkomst beräknad till 14,000,000
kronor och för år 1896 i riksstaten upptagen med 14,500,000 kronor,
hvilken summa med omkring 1,100,000 kronor understege såväl inkomsten
för år 1894 som den sannolikt påräkneliga inkomsten för år 1895.
Då emellertid förestående redogörelse öfver bränvinstillverkningsskatten
under femårsperioden 18901894 gåfve vid handen, att denna statsinkomst
kunnat vara underkastad sådana vexlingar, att densamma, som
under förstnämnda år uppgått till mera än 15,800,000 kronor, under
det påföljande året belöpt sig till endast något mera än 14,400,000
kronor, ansåge statskontoret någon förändring i den af 1895 års Riksdag
antagna beräkningen icke böra ega rum, utan hemstälde, att denna
beräkning måtte få gälla äfven för år 1897.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 14,500,000 kronor.

Med hänsyn till de numera vunna upplysningarna rörande omfattningen
af bränvinstillverkningen i riket under sistlidet och innevarande
år, och då statsverkets af denna näring härflytande inkomster under
senare åren betydligt öfverstigit det belopp, hvartill Eders Kongl.
Maj:t uppskattat ifrågavarande inkomst för år 1897, har Riksdagen
ansett en half million kronor derutöfver kunna af denna skatt påräknas
samt alltså beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1897 till

15,000,000 kronor.

Hiritbctssocker tillverkning saf giften. Inkomsten af denna skattotitel

har utgjort:

år 1892 .................................................................................. kronor 2,260,496

» 1893 ...................................................................................... » 2,718,927

« 1894 ..................................................................................... » 4,723,275

» 1895 ..................................................................................... » 7,139,148

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet betor:

1892 1893 ........................................................................................ 277,443 ton

1893 1894........................................................................................ 373,962 »

1894 1895..................................................................................... 628,480 »

1895 1896...... 538,709 »

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Statskontoret har vid beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1897 utgått från de i förordningen den 19 maj 1893
om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket förekommande
bestämmelserna, att för all tillverkning af hvitbetssocker inom landet
skulle erläggas tillverkningsskatt i förhållade till det utbyte i råsocker,
som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt angifven grund
skulle antagas hafva lemnat; att denna skulle utgöra hälften af gällande
tullsats för utländskt socker af mörkare färg än n:o 18 af den
i verldshandel antagna holländska standard; samt att det beskattningspligtiga
råsockret skulle, med ett visst undantag, beräknas efter de för
tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100 kilogram råa (ej
torkade) hvitbetor skulle antagas lemna ett utbyte af 9 kilogram socker.
Under antagande att den inhemska sockerproduktionen numera
motsvarade konsumtionen och att någon nämnvärd ökning af denna
produktion icke vore att förvänta, har statskontoret hemstält, att hvitbetssockertillverkningsafgiften
måtte för år 1897 beräknas till det belopp,
hvarmed den vore i innevarande års riksstat upptagen, eller till

7,000,000 kronor.

Sedan Eders Kong]. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof upptagit nämnda afgift till samma belopp, som statskontoret
föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtit proposition
med förslag till ändring i ofvanberörda förordning af den 19
maj 1893, enligt hvilket förslag sockerutbytet skulle för år 1897 beräknas
till 10 procent; dock att för fabrik, som, på grund af gällande
bestämmelser om beräkning af utbytet i vissa fall, redan kommit i åtnjutande
af lägre utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, sagda
bestämmelser, så vidt enligt dem utbytet vid fabriken skulle beräknas
i visst förhållande till utbytet vid äldre fabrik, fortfarande skulle för
den i omförmälda bestämmelser afsedda tid lända till efterrättelse.

Rörande ifrågavarande beräkning anförde chefen för finansdepartementet
vid föredragning af frågan om omförmälda ändring i förordningen
den 19 maj 1893 inför Eders Kongl. Maj:t den 13 sistlidne
mars: Vid bifall till den föreslagna förhöjningen i utbytesberäkningen,
enligt hvilken utbytet från och med den 1 nästkommande september
skulle beräknas 1 procent högre än för närvarande, kom me på hvitbetssockertillverkningsafgiften
för innevarande år att uppstå ett öfverskott,
motsvarande det förhöjda belopp, hvarmed sagda afgift komme
att utgå under instundande höst. Då betafverkningen visat allt större
tendens att koncentreras på höstmånaderna och särskildt sistlidet år till
större delen bragts till slut under hösten, torde man kunna antaga, att

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

kampanjen 18961897 skulle till större delen infalla under kalenderåret
1896. Tillverkningsskatten för detta år kunde derför beräknas
komma att uppgå till 7,780,000 kronor eller i rundt tal till 7,800,000
kronor och att sålunda lemna ett öfverskott af 800,000 kronor. Då
med nu gällande beräkning af sockerutbytet livitbetssockertillverkningsafgiften
beräknats för år 1897 till samma belopp som för år 1896 eller

7,000,000 kronor, borde enligt nyss angifna beräkningsgrund skatten
äfven för nästkommande år kunna beräknas till 7,800,000 kronor, hvarigenom
skulle uppstå en statsinkomst, utöfver de vid affattande! af statsverkspropositionen
beräknade, af 800,000 kronor.

Den af chefen för finansdepartementet sålunda verkstälda beräkningen
af tillverkningsafgiften för år 1897 har utgått från den förutsättningen,
att Eders Kongl. Maj:ts förslag om sockerutbytets beräknande
för år 1897 till 10 procent komme att af Riksdagen bifallas.
Då emellertid Riksdagen numera beslutit, att utbytet för nämnda år
skall beräknas till 10,5 procent, skulle under de förutsättningar i öfrigt,
hvarpå chefens för finansdepartementet uppskattning grundats, berörda
afgift för år 1897 komma att uppgå till omkring 8,200,000 kronor.
Enligt hvad inom Riksdagen blifvit upplyst, kommer dock betodlingen
under innevarande år att bedrifvas i långt större omfattning än hvad
hittills förekommit, hvadan den afgift, som vid afverkningen under
nästinstundande kampanj kommer att erläggas, torde uppgå till ett belopp,
vida öfverstigande äfven sist nämnda uppskattning; och då anledning
finnes att antaga, att betodlingen under år 1897 ej skall
väsentligen nedgå, anser Riksdagen ifrågavarande afgift för sistnämnda
år kunna med tillräcklig trygghet antagas lemna en ej obetydligt högre
inkomst än hvad ofvan beräknats samt har derför i riksstaten för år
1897 upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften till 8,500,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
från föregående år med 8,296,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år
1897 anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering
beräknat och användt berörda öfverskott, 8,296,000 kronor.

1 omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang
med beräkningen af förenämnda inkomster, föreslagit, att af riksbankens
vinst för år 1895, utgörande 3,026,425 kronor 69 öre, nio tiondedelar

8 Riksdag ens Skrifvelse N:o 108.

eller i rundt tal 2,700,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof,
att utbetalas under år 1897.

Riksdagen har besluta, att af riksbankens vinst för år 1895 ett
belopp af 2,700,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket samt återstoden,
326,425 kronor 69 öre, för riksbanken bibehållas, samt att statsverkets
andel af bankovinsten för år 1895 skall af fullmägkge i riksbanken
tillhandahållas statskontoret och utgå med en fjerdedel under
loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober år 1897.

Stockholm den 15 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

9

Statsverkets inkomster.

1 Ordinarie inkomster:

Kronor.

M '' *"*

Ö.

Grundskatt..............................................................................

1,905,000

Kyrkotionde ............................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................

270,000

Afgifter för persedelunderhållet Vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift.........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...........................................

Soldatvakansafgift ..................................................................

. 51,000

19.000
254,000

56.000

Båtsmansvakansafgift ............................................................

200,000

Arrendemedel.........................................................................

2,300,000

Mantalspenningar...................................................................

665,000

Bötesmedel...............................................................................

250,000

"

Kontrollstämpelmedel ...........................................................

25,000

Fyr- och båkmedel..................................................................

1,400,000

Telegrafmedel.........................................................................

1,410,000

Jernvägstrafikmedel .............................................................

8,500,000

Skogsmedel .............................................................................

3,000,000

Extra uppbörd ......................................................................

Säger 20,655,000:

100,000

Bevillningar:

Tullmedel..................................................................................

37,000,000

Postmedel .............................................................................

8,580,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

800,000

Stämpelmedel ........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt.....................................................

5,000,000

15,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................................

8,500,000

Bevillning; af fast egendom samt af inkomst.............

5,200,000

Säger 80,080,000: Summa

t 100,735,000

2

Bih. till Riksd. Prat. 1806. 10 Smil. 1 Afl. 1 Rand. 22 Iliift.