Riksdagens Skrifvelse N:o 109

Riksdagsskrivelse 1896:109

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

1

X:o 109.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1896.
Andra Kammaren den 15

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående anvisande af medel
för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 49 och memorial n;o 57.)

Till Konungen.

Om understödjande af enskilda jern vägsanläggningar medelst
statslån kafva inom Riksdagen väckts åtskilliga förslag af enskilda
motionärer; och får Riksdagen till en början erinra, att för tiden efter
innevarande års utgång några dylika bidrag icke äro af Riksdagen
anvisade.

Att staten bör medelst lån befrämja anläggandet af enskilda jernvägar,
har Riksdagen ansett vara genom 1871, 1876, 1881, 1886 och 1891
årens Riksdagars beslut så erkändt, att någon utredning i detta hänseende
icke lärer nu erfordras. Likaså torde sättet för låneunderstödens
utdelande, eller, såsom redan för fem femårsperioder skett, ställandet
af derför nödiga medel till Eders Kongl. Maj:ts disposition, vara pröfvadt
och erkändt såsom det i alla afseenden lämpligaste, icke minst
derför att Eders Kongl. Maj:t torde bäst vara i tillfälle att egna en
noggrann och omsorgsfull pröfning åt hithörande frågor, i främsta
rummet vigten af olika föreslagna jernvägsanläggningar samt deras förmåga
att kunna fullgöra sina skyldigheter gent emot staten såsom lånBih.
till Riksd. Prat. 1990 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. 23 Höft. (N:is 109 113.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

gifvare, men äfven i icke mindre grad nya jernvägsliniers inverkan å
redan förefintliga banors förmåga att uppfylla sin förbindelser.

Riksdagen bär till följd häraf ansett sig endast böra meddela bestämmelser
om lånefondens belopp och vilkoren för de bidrag, som
beviljas ur densamma.

För bedömande af hvilket belopp kan vara lämpligt har Riksdagen
tagit del af från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållna uppgifter
dels å jernvägar, som erhållit koncession, men hvarå arbetet ej påbörjats,
dels å ifrågasatta jernvägar, som ännu ej erhållit koncession.

Den beräknade kostnaden för de förra slutar å 41,979,000 kronor,
för de senare å en summa, öfverstigande åtta millioner kronor.

Flere af de ifrågasatta jernvägarne komma antagligen ej till utförande,
och för några torde understöd medelst statslån icke lämpligen
böra beviljas. Det oaktadt har Riksdagen funnit ofvan anförda uppgifter
gifva vid handen, att det för de tre sista fonderna bestämda beloppet,
fem millioner kronor, skulle komma att visa sig otillräckligt i förhållande
till de många anspråk, som komme att ställas på en lånefond
för nästa femårsperiod. Enligt Riksdagens åsigt föreligger derför skäl
att höja beloppet, men då en ökning deraf till dubbla summan, på sätt
blifvit föreslaget, torde framkalla en alltför hastig utveckling af jernvägsbyggandet,
har Riksdagen icke beviljat ett större anslag än sju
millioner femhundratusen kronor, motsvarande 1,500,000 kronor om året.
De för det allmänna vigtigaste jernvägslinierna torde för öfrigt redan
vara anlagda, och med den rikliga penningtillgång, som för närvarande
råder, lärer det nu vara icke oväsentligt lättare att på enskild väg anskaffa
anläggningskapital än under den förflutna tiden.

I vilkoren för lånen, sådana dessa vilkor blifvit bestämda för den
år 1891 beviljade fonden, har Riksdagen icke vidtagit annan ändring,
än att det i 2:a punkten af gällande vilkor förekommande stadgandet,
att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske
i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
af dessa andelar, utbytts mot den mera i öfverensstämmelse
med ordalagen i 3:e punkten stående föreskriften, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
af dessa låneandelar. Nuvarande 2:a och 3:e punkterna hafva dessutom
ansetts böra byta plats.

Riksdagen har alltså beviljat och ställ, till Eders Kongl. Maj:ts
disposition ett extra anslag af sju millioner femhundratusen kronor, att

Riksdagens Skrifvelse N:o 109. 3

utgå under fora år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år
anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Eders Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Eders
Kongl. Maj :it beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande
vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kongl.
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra,
varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda
kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar
öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den
beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt, eller tecknadt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott
till jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kongl. Maj:t bestämmer,
dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan
återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande till
de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit
i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungörelsen den 11 december
1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda
jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande
för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas
:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckniugsbeloppot,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör
afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst
tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Eders Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna
all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats,
blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet
af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten
inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig
och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader
och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet
för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den
ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor
för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas
stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran
framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det
beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt
i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet;
hvarjemte ofvan berörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än
inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran
än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion
försedd ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar
lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af
bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall
vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma,
som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 109.

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders
Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning
undfå upplåtelse^ af den för jernvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga mark, .som står under dess omedelbara disposition,
hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person
med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott
jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

Stockholm den 15 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.