Riksdagens Skrifvelse N:o 93

Riksdagsskrivelse 1895:93

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

fn»!.

N:o 93.

hJ5«h}\ Y\;

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1895.
'' Andra Kammaren 16

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om utredning angående
statstjenters förening med andra tjenstebefattning ar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 79 och memorial n:o 92.)

.;:J Ipcp till-vi .''!!< rilmi,="">'''' '''' 9 ! . '''' i ->h iil) i

1 V;) -^n<ä>

Till Konungen.

) . : . *..i iiKi.. kw .ii.*, oM;>*i*-'')>];-:y''.lrv t iJjjihnv fn.

-i iJ7!*. -'' > oOOT t>1 f:;;!; v v; :{ : i .T >;>):!''!i t *>vt ti-i j;ffj

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, dels att Riksdagen
måtte besluta upphäfvande af det i nu gällande löneregleringsbestämmelser
medgifna undantag från förbudet att på en hand förena flera
tjänster, så att förbudet, om det funnes ej kunna göras gällande mot nuvarande
tjensteinnehafvare, åtminstone blefve gällande med hänsyn till
dem, som utnämndes eller förordnades efter det sådan bestämmelse blifvit
utfärdad, dels ock att Riksdagen, med samma förbehåll för de fall, der
förbudet funnes ej kunna utsträckas till nuvarande innehafvare af statstjenster,
måtte besluta det tillägg till nuvarande löneregleringsbestämmelser,
att embets- och tjensteman ej finge bekläda befattningar vid bolag eller
andra föreningar eller inrättningar med ekonomiskt ändamål.

.V.;.;f ( i) I .,j n;.''

Riksdagens Skrifvelse N:o 93. 3

Vid de löneregleringar, som från och med år 1876 blifvit genomförda,
har Riksdagen bland andra vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande
i allmänhet stadgat, att med innehafvande embete eller tjenst
icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej
heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig
för fullgörande af tjenstgöringen i förstnämnda befattning. Med få undantag
äro dessa bestämmelser gällande för embets- och tjensteman vid de
centrala embetsverk, som sedan ofvanberörda tidpunkt undergått lönereglering,
liksom ock för åtskilliga andra tjenstemannacorpser, deribland
de till landsstaten hörande tjenstemännen, af hvilka dock en del öfver
hufvud de lägst aflönade äro fritagna från förbudet att innehafva befattning
på kommuns stat. Såsom häraf framgår, innefatta de nya löneregleringsbestämmelserna
i allmänhet oinskränkt och ovilkorligt förbud för
innehafvare af ordinarie embete eller tjenst att härjemte åtaga sig annan
tjenst å rikets eller Riksdagens samt i de flesta fall äfven å kommuns stat.
Deremot kan, enligt samma bestämmelser, tjenstebefattning af annat slag
än de nu nämnda förenas med ordinarie statskonst, så vida icke derigenom
förorsakas hinder för fullgörande af de med sistberörda tjenst
förenade göromål. Detta stadgande synes Riksdagen vara i princip fullt
rigtigt. Om än de till hvarje statstjenst hörande åligganden i regeln böra
så afpassas, att de gifva tjensteinnehafvaren full sysselsättning, måste
dock, enär göromålen för hvarje särskild tjenst måste bestämmas med
hänsyn till den arbetskraft och duglighet, som i allmänhet kan förutsättas
hos dem, som deråt egna sig, inträffa, att för en tjensteman med
mer än vanlig arbetsförmåga och skicklighet tjensten lemnar någon tid
öfrig till annan sysselsättning. Det bör ock tagas i betraktande, att en
del statstjenster med afseende å den jemförelsevis ringa aflöning, som dertill
anslagits, uppenbarligen icke kunna vara afscdda att helt och hållet
taga sina innehafvares arbetskraft i anspråk. Med hänsyn till dessa förhållanden
synes det icke billigtvis böra förmenas en statens tjensteman
att använda den tid, som tjenstens förrättande kan lemna honom ledig,
till annan verksamhet vare sig för skötande af enskilda affärer och uppdrag
eller för bestridande af med arfvode förenade tjenster. Dock måste
noga tillses, att icke härigenom statstjenstens fordringar varda i någon
mån åsidosatta. Den föreskrift i detta syfte, som är i löneregleringsbestämmelserna
intagen, torde emellertid, enligt hvad Riksdagen har anledning
antaga, icke på ett fullt betryggande sätt förhindra missbruk
härutinnan. Berörda föreskrift synes visserligen innebära, att tjenste -

4

Riksdagens Skrifvelse N;o 93.

befattning af ifrågavarande beskaffenhet icke får mottagas af en statens
tjensteman, utan att i hvarje särskildt fall blifvit pröfvadt och befunnet,
att sådant icke är för statstjenstens skötande hinderligt; men då närmare
stadgande saknas beträffande den ordning, i hvilken sådan pröfning bör
ske och tillstånd till tjensters förening medgifvas, torde man icke ega
full säkerhet, att statens rätt i detta afseende alltid varder nöjaktigt beaktad.
Riksdagen, som, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, icke kunnat
biträda den i berörda motion uttalade åsigt om lämpligheten af ett ©vilkorligt
förbud för statens tjensteman att innehafva enskilda befattningar,
anser emellertid angeläget, att åtgärder vidtagas till förebyggande af missbruk
i detta hänseende. Men för bedömandet af hvad som bör i sådant
syfte åtgöras, torde närmare upplysningar angående hithörande förhållanden
vara af nöden. Det synes nemligen böra utredas, dels i hvilka fall och
i hvilken omfattning statstjenster af olika lönegrader för närvarande äro
förenade med andra tjenstebefattningar, dels ock i hvad ordning frågan
om tillstånd till sådan förening af tjenster plägar af vederbörande pröfvas.
Då utredning i berörda afseenden endast genom Eders Kongl. Maj:ts
försorg kan åstadkommas, har Riksdagen ansett sig böra härom göra framställning
till Eders Kongl. Maj.t ooh dervid tillika anhålla, att Eders
Kongl. Maj.t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder som kunna anses
erforderliga till förebyggande af missbruk genom tjensters förening.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen anhålla,
att Eders Kongl. Maj.t täcktes låta verkställa utredning, dels i hvilka fall
och i hvilken omfattning statstjenster af olika lönegrader för närvarande
äro förenade med andra tjenstebefattningar, för hvilka lön eller arfvode
erhålles, dels ock i hvad ordning och efter hvilka grunder frågan om
tillstånd till sådan förening af tjenster af vederbörande pröfvas, samt med
anledning af denna utredning vidtaga och till Riksdagens kännedom meddela
de åtgärder, som kunna anses lämpliga till förebyggande af missbruk
genom tjensters förening.

Stockholm den 16 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.