Riksdagens skrivelse nr 605

Riksdagsskrivelse 1945:605 - höst

- höst

Riksdagens skrivelse nr 605.

1

Nr 605.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1945.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till utbyggnad och omläggning
av uppbördsorganisationen jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 297.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 382 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 15 november 1945,
framlagt förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft följande motioner, nämligen

dels de två likalydande motionerna I: 446 och II: 692, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att Mölndals fögderi skall bestå av Mölndals stad och
socknarna Askim, Kållered, Råda, Landvetter samt Härryda, att Mölndal
skall vara stationeringsort för häradsskrivaren, att Göteborgs fögderi skall
bestå av Partille socken och de i förslaget upptagna isocknarna utom de fem
som överflyttats till Mölndals fögderi, att socknarna Grinneröd, Ljung, Resteröd
och Forshälla överföras till Orust och Tjörns fögderi och att Kungälv
skall utgöra stationeringsort för Inlands fögderi,

dels de likalydande motionerna 1:447 och 11:695, vari hemställts, att
riksdagen måtte föreslå den ändringen i förslaget till fögderiindelning, att
häradsskrivare^ stationeringsort i Svenljunga fögderi skall vara Svenljunga,
dels motionen I: 450, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fögderiindelningen
i Västmanlands län underkastas en förnyad omprövning
innan den slutgiltigt fastställes av Kungl. Maj:!, att utöver de i proposition
nr 382 föreslagna fögderierna ytterligare ett fögderi upprättas i Västmanlands
län och att detta fögderi benämnes Arboga fögderi med stationeringsort för
häradsskrivaren i Arboga stad,

dels motionen II: 687, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av den föreslagna fögderiindelningen, att Sandvikens stad och Valbo
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 605606. 1

2

Riksdagens skrivelse nr 605.

socken skola utgöra ett fögderi, benämnt Sandvikens fögderi, med häradsskrivaren
stationerad i Sandviken,

dels motionen II: 694, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i de
större magistratsstäderna skola inrättas statliga uppbördsverk,

dels motionen (II: 696), vari hemställts, att den för häradsskrivaren i Edsbergs
fögderi av Örebro län föreslagna stationeringsorten måtte ändras från
Örebro till Degerfors eller Laxå,

dels ock motionen II: 697, vari hemställts, att stationeringsorten för häradsskrivaren
i Jämtlands norra fögderi skall bli Strömsund och för häradsskrivaren
i Jämtlands södra fögderi Svenstavik.

Det i Kungl. Maj:ts proposition nr 370 föreslagna uppbördsförf arandet
kräver en betydande förstärkning av uppbördsorganisationen. Sedan riksdagen
i det väsentliga bifallit de i nämnda proposition framlagda förslagen,
upplager riksdagen de föreliggande organisationsfrågorna till prövning.

Riksdagen har godtagit huvudprincipen i Kungl. Maj:ts förslag, enligt
vilken den förvaltning, som erfordras för det nya uppbördsförfarandet, skall
tillskapas genom utbyggnad av den förefintliga organisationen. Debitering
och uppbörd, var för sig, av såväl krono- som kommunalutskylder böra, såsom
Kungl. Maj:t föreslagit, verkställas av samma myndighet och uppbörden
av skatt även i magistratsstäderna ombesörjas av postverket. På landet
och i fögderistäderna liksom i de mindre magistratsstäderna bör det ankomma
på häradsskrivare att i egenskap av lokal skattemyndighet ombesörja
mantalsskrivning, debitering av skatt samt de övriga åtgärder, vilka erfordras
för bestämmande av preliminär skatt, under det att länsstyrelsen bör fungera
såsom uppbördsmyndighet. I de större magistratsstäderna bör ett särskilt
uppbördsverk fullgöra de uppgifter, som på landet skola tillkomma häradsskrivare
samt därjämte vara uppbördsmyndighet.

Nämnda utgångspunkter kräva i första rummet en väsentlig utbyggnad av
häradsskri var organisationen. Antalet distrikt har sålunda beräknats höjt från
119 till 156. I samband härmed har ansetts ändamålsenligt att häradsskrivarna
bliva underkastade civila avlöningsreglementets bestämmelser. Utöver
vad som följer av bestämmelserna i nämnda reglemente förutsättas häradsskrivare
dock skola vara skyldiga tjänstgöra å landskontor. Riksdagen godtager
härutinnan Kungl. Maj:ts förslag. Vad departementschefen anfört i övrigt
rörande häradsskrivares åligganden och rätt att inneha bisysslor föranleder
ej annat uttalande från riksdagens sida än att vid meddelande av
uppdrag åt häradsskrivare att vara ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd
eller taxeringskonsulent bör iakttagas försiktighet så att de egentliga
tjänsteuppgifterna icke därigenom bliva lidande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola häradsskrivarna vid löneregleringen
hänföras till lönegraden A 24. Riksdagen vill framhålla, att ett bedömande
av lönegradsplaceringen utan erfarenhet av hur organisationen kommer att
fungera i viss mån måste bygga på osäkra utgångspunkter. Riksdagen har
funnit sig böra godtaga den av Kungl. Majit förordade löneställningen, vilken

Riksdagens skrivelse nr 605.

3

med hänsyn till de föreslagna kraven på teoretiska och praktiska kvalifikationer
för tjänsten och lönegradsplaceringen av närmast jämförbara befattningshavargrupper
synes lämpligt avvägd och vilken även torde med beaktande
av den avsedda befordringsgången möjliggöra en tillfredsställande rekrytering
av tjänsterna.

Vad angår fögderiindelningen och häradsskrivarnas stationeringsorter ha
i åtskilliga motioner framförts önskemål om jämkning i det förslag, som intagits
i slutet av propositionen. Sålunda ha i de likalydande motionerna I: 446
och II: 692 föreslagits vissa ändringar av fögderiindelningen i Göteborgs och
Bohus län, i samband varmed föreslagits, att häradsskrivarens stationeringsort
i Inlands fögderi flyttas från Göteborg till Kungälv och i Mölndals fögderi
från Göteborg till Mölndal. Jämväl i Västmanlands län har en viss jämkning
i fögderiindelningen ifrågasatts (motionen 1:450). Den genomsnittliga
folkmängden i de fyra föreslagna fögderierna i detta län är förhållandevis
hög, 33 850, och med hänsyn härtill ävensom till den väntade folkökningen
i det största av de fyra fögderierna motionären räknar med att folkmängden
i detta fögderi redan den 1 januari 1947 skall överstiga 40 000 invånare
föreslås inrättande av ett femte fögderi i länet med stationeringsort i
Arboga.

I de motioner vilka endast beröra frågan örn häradsskrivares stationeringsort
föreslås, att densamma flyttas, beträffande Svenljunga fögderi (Älvsborgs
län) från Borås till Svenljunga (motionerna 1:447 och 11:695), beträffande
Edsbergs fögderi från örebro till Degerfors eller Laxå (motionen 11:696),
beträffande Gävle fögderi från Gävle till Sandviken, i samband varmed fögderiets
benämning skulle ändras till Sandvikens fögderi (motionen 11:687),
samt beträffande Jämtlands norra och södra fögderier från Östersund till
Strömsund, respektive Svenstavik (motionen 11:697).

Riksdagen betraktar det i propositionen intagna förslaget till rikets indelning
i fögderier såsom ett departementsförslag, till vilket Kungl. Maj:t icke
tagit slutlig ställning. Riksdagen är ej beredd att giva bindande direktiv i de
särskilda spörsmål, vilka beröras i motionerna. Emellertid vill riksdagen uttala,
att starka skäl synas vara anförda i respektive motioner för en omprövning
av fögderiindelningen i Göteborgs och Bohus län ävensom i Västmanlands
län. Riksdagen förutsätter, att vad i motionerna anförts blir föremål
för noggrant övervägande vid frågans vidare behandling av Kungl. Maj:t.

Vad särskilt stationeringsortema angår synes det riksdagen, att det i propositionen
intagna förslaget bör bliva föremål för ytterligare genomgång i
syfte alt i den mån kommunikationsförhållandena icke lägga hinder i vägen
förlägga stationeringsorten inom fögderiets gränser eller till magistratsstad,
som gränsar lill fögderiet. De särskilda önskemål, vilka i detta hänseende
framförts i motionerna, böra beaktas vid ärendets fortsatta handläggning.
Därvid synes beträffande Jämtlands södra fögderi alternativt böra övervägas
att förlägga stationeringsorten till Sveg. I vissa fall torde den av departementschefen
anvisade utvägen, att häradsskrivaren ordnar mottagning för
allmänheten vissa dagar å annan ort än stationeringsorten, utgöra en lämp -

4

Riksdagens skrivelse nr 605.

lig lösning. Detta torde exempelvis vara fallet med det fögderi, som i departementsförslaget
benämnts Gävle fögderi, vare sig stationeringsorten blir
Gävle eller Sandviken.

Såsom tidigare framhållits skola de uppgifter, som på landet ankomma på
häradsskrivare, i större magistratsstäder ombesörjas av ett särskilt uppbördsverk,
vilket föreslås skola jämväl handhava uppbörd och redovisning av
både krono- och kommunalutskylder liksom de arbetsuppgifter i övrigt
som ankomma på de nuvarande kronouppbördskontoren. I propositionen
föreslås, att uppbördsverken skola vara kommunala myndigheter men i motionen
II: 694 att de skola förstatligas.

Uppbördsberedningen har i denna fråga erinrat, att det av ålder ålåge magistratsstäderna
att själva ombesörja mantalsskrivning och uppbörd samt att
svara för kostnaderna härför, vilket sammanhängde med städernas särskilda
rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Att förstatliga uppbördsverken
eller låta staten bestrida kostnaderna för desamma torde därför enligt
beredningens mening icke kunna genomföras annat än i samband med
att frågan om dessa särskilda rättigheter och skyldigheter vunne sin lösning.
Såsom framgår av departementschefens anförande grundas jämväl Kungl.
Maj:ts ställningstagande på den uppfattningen, att frågan örn uppbördsverkens
förstatligande äger sådant samband med den större frågan om städernas
särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten, att dessa
frågor samtidigt böra komma under bedömande. Då härför erfordras särskild
utredning har departementschefen ansett, att de berörda frågorna
böra upptagas i annat sammanhang.

Riksdagen vill för sin del framhålla, att ett förstatligande av de större magistratsstädernas
uppbördsverk säkerligen skulle innnebära en önskvärd rationalisering
av organisationen. Ehuru riksdagen måste lägga avgörande vikt
vid de skäl, som anförts mot ett förstatligande vid nuvarande tidpunkt, vill
riksdagen likväl i anledning av motionen framhålla angelägenheten av att
frågan örn den slutliga organisationen av de större magistratsstädernas uppbördsverk
icke ställes på framtiden, varför den av departementschefen omnämnda
utredningen snarast bör komma till stånd.

Kungl. Maj:ts förslag och departementschefens anföranden i övriga frågor
föranleda ej erinran från riksdagens sida. Beträffande den centrala uppbördsnämnd,
örn vars inrättande riksdagen beslutat, och som ansetts böra
träda i verksamhet redan tidigt under våren 1946, förutsätter riksdagen, att
Kungl. Maj:t tager frågan örn medelsbehovet för nämndens verksamhet under
omprövning. Då det står Kungl. Maj:t öppet att för bestridande av ifrågakommande
utgifter anlita vederbörande huvudtitels anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, synes särskild medelsanvisning av riksdagen
i nuvarande läge ej erforderlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen ej

mindre med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänt de i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 15 november 1945 framlagda grunderna

Riksdagens skrivelse nr 605.

5

för en omläggning av uppbördsorganisationen, avsedda att träda i kraft den
1 juli 1946, sedan riksdagen på framställning anvisat medel för de av omorganisationen
föranledda kostnaderna;

än även med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1946 i den utsträckning
Kungl. Maj:t prövar erforderligt överföra ordinarie häradsskrivare
å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet
med rätt för sådan häradsskrivare att så länge han kvarstår å nämnda stat
åtnjuta dels å allmänna indragningsstaten nu utgående lön jämte ålderstilllägg,
tjänstgöringspenningar och tillfällig löneförbättring, dels ock i förekommande
fall dyrtids- och kristillägg enligt därom gällande bestämmelser;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den 1 juli 1946 i den utsträckning
Kungl. Majit prövar erforderligt överföra ordinarie häradsskrivare
å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet samt
med rätt för sådan häradsskrivare att uppbära nu utgående lön jämte ålderstillägg,
tjänstgöringspenningar, tillfällig löneförbättring, i förekommande fall
ortstillägg, ävensom dyrtidstillägg och kristillägg enligt därom gällande bestämmelser; dels

medgivit, att de före år 1943 utnämnda ordinarie häradsskrivare, vilka
ej före tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 juli 1946
enligt nu gällande pensionsbestämmmelser för dessa häradsskrivare uppnått
pensionsåldern men före sistnämnda dag fyllt 65 år, må under förutsättning,
att de förklarat sig villiga att i samband med omorganisationens genomförande
avgå med ålderspension, från och med den 1 juli 1946 pensioneras, såsom
örn de varit innehavare av häradsskrivartjänst i lönegrad A 24;

dels medgivit, att ordinarie häradsskrivare, som är född före den 1 juli
1886 men vid tidpunkten för omorganisationens ikraftträdande den 1 juli
1946 icke uppnått 65 års ålder, må enligt Kungl. Majits bestämmande från
sistnämnda tidpunkt kunna efter därom gjord ansökning beviljas pension,
såsom om han blivit innehavare av häradsskrivartjänst i lönegrad A 24 och
vid avgången uppnått nämnda ålder;

dels medgivit, att till ordinarie häradsskrivare, som kommer att vid omorganisationens
genomförande erhålla nyorganiserad häradsskrivartjänst, må
vid ingången av juli månad år 1946 utbetalas ett belopp motsvarande vad
han skulle hava erhållit i förskott för samma månad, därest de tidigare lönebestämmelserna
skolat fortfarande gälla för honom;

dels medgivit, att ersättning i vissa fall må i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 15 november 1945 förordats, utan hinder
av bestämmelserna i 16 g tredje stycket allmänna resereglementet, utgå
till häradsskrivare och å häradsskrivarkontor anställd personal för färd mellan
befattningshavares bostad och gränsen för hans tjänstgöringsområde;

dels medgivit, att Kungl. Majit må utfärda de bestämmelser, som i övrigt
bliva erforderliga för genomförandet av den föreslagna organisationen;

dels ock godkänt följande tillägg till personalförteckningen för länsstyrelserna
att tillämpas från och med den 1 april 1946:

6

Riksdagens skrivelse nr 605.

Personalförteckning.

L ä n

Tjänstemän
å ordinarie
stat

Extra
ordinarie
tjänstemän i
högre lönegrad
än 20

Lönegrad A 27

Lönegrad Eo 27

Länsassessor

Stockholms ................

1

Uppsala....................

1

Södermanlands..............

1

Östergötlands ..............

1

Jönköpings ................

l

Kronobergs ................

1

Kalmar ....................

1

Gotlands....................

1

Blekinge....................

1

Kristianstads................

1

Malmöhus..................

1

Hallands ..................

1

Göteborgs och Bohus........

1

Älvsborgs ..................

1

Skaraborgs..................

1

Värmlands..................

1

Örebro ....................

1

Västmanlands ..............

1

Kopparbergs................

1

Gävleborgs..................

1

Västernorrlands ............

1

Jämtlands..................

1

Västerbottens ..............

1

Norrbottens ................

1

Stockholm den 19 december 1945.

Med undersåtlig vördnad