den 26 januari
Svar på fråga 1999/2000:442 om asyl för ryska judar
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ingrid Näslund har ställt en fråga till statsrådet Ulrica Messing om vilka åtgärder hon avser att vidta för att avvisningsbesluten mot de ryska judar som sökt skydd i Sverige inte ska verkställas.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ingrid Näslund tar i sin fråga upp judarnas situation i dagens Ryssland. Det är utan tvivel så att antisemitiska stämningar har viss utbredning i Ryssland och även i vissa andra av de f.d. Sovjetrepublikerna i dag. Det kan också konstateras att det finns exempel på hur rättsvårdande organ i Ryssland eftersatt sin plikt att ingripa mot diskriminering, vilket bl.a. kan förklaras med att rättssystemet alltjämt överlag är svagt utvecklat. Detta är oroande och regeringen följer nära utvecklingen på MR-området i de f.d. Sovjetrepublikerna. En huvudambition vid vårt samarbete med bl.a. Ryssland är att stärka uppbyggnaden av rättsväsendet och demokratiska institutioner. Det är emellertid regeringens bedömning att det inte kan anses förekomma någon av myndigheterna initierad eller understödd systematisk antisemitisk förföljelse i Ryssland i dag, en uppfattning som Ingrid Näslund också tycks dela.
Jag vill understryka att det är principiellt viktigt att flyktingpolitiken sätter skyddsbehovet i centrum. Asylrätten upprätthålls genom en noggrann individuell prövning av varje asylansökan, där åberopade asylskäl är avgörande. Politiken på detta område måste vara konsekvent för att kunna kallas rättssäker och kriterierna för uppehållstillstånd måste vara lika för alla. I de enskilda fall där omständigheterna är sådana att skyddsbehov föreligger, ska uppehållstillstånd beviljas.
Under 1999 beviljades också ett 25-tal ryska medborgare uppehållstillstånd i Sverige, varav nio bedömdes vara konventionsflyktingar och därför beviljades asyl medan tre beviljades tillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Då myndigheterna inte registrerar asylsökande efter etnisk tillhörighet finns inte möjlighet att få fram exakta siffror beträffande hur många av de beviljade tillstånden som rör personer med judisk härkomst. Erfarenhetsmässigt gäller dock en majoritet av dessa bifallsbeslut just ryska judar, vilket också bekräftats vid kontakter med Invandrarverket och Utlänningsnämnden. I många fall saknas dock ett reellt skyddsbehov, vilket många gånger leder till att ansökan avslås. Invandrarverkets och Utlänningsnämndens bedömning är att det i dag saknas skäl att generellt bevilja judar från Ryssland asyl i Sverige.
När det gäller de enskilda ärenden som Ingrid Näslund tar upp i sin fråga kan jag av naturliga skäl varken kommentera eller påverka dessa. Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden handlägger självständigt frågor rörande uppehållstillstånd m.m. Varken jag som ansvarig minister eller regeringen som helhet har någon laglig rätt att ingripa i myndigheternas handläggning av ett enskilt ärende. Det är heller inte möjligt för mig eller regeringen att begära att få pröva ett enskilt ärende, då det endast är i de fall då verket eller nämnden själva överlämnar ett ärende till regeringen för avgörande som regeringen kan fatta beslut. Regeringen har för närvarande inget ärende rörande ryska judar på sitt bord.