Svar på fråga 2018/19:566 av Hans Hoff (S)
Barns och ungas psykiska hälsa
Hans Hoff har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga i grund- och gymnasieskolan.
Jag vill börja med att instämma i att utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige är ytterst oroväckande. Som bl.a. Folkhälsomyndigheten pekar på i en rapport från 2018 (Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?) är orsakerna till utvecklingen flera. Det krävs därför insatser inom ett flertal olika områden.
Det ska finns elevhälsa för eleverna i såväl grundskolan som i gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Återkommande rapporter från både Statens skolinspektion och Statens skolverk visar dock att många skolor har svårt att utföra detta uppdrag. Det är bl.a. mot denna bakgrund som regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019.
Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera de bakomliggande orsakerna till skillnaderna i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa inom förskoleklass och grundskola mellan kommunerna och mellan de enskilda huvudmännen samt hur skillnaden i avsatta resurser påverkar kunskapsresultaten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2020.
Regeringen har därutöver gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bakgrunden är bl.a. att ett system med ämnesbetyg kan bidra till att minska stressen hos eleverna. Utredaren ska även analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019. Betygssystemet och elevhälsan ingår också i det januariavtal som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.
För att stärka elevhälsan har regeringen även beslutat om statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan. För bidragsomgången 2017 finansierade statsbidraget närmare 500 tjänster (räknat som årsarbetskrafter) inom elevhälsan. Regeringen har därutöver gett Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Vidare har Skolverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Detta är exempel på insatser som långsiktigt syftar till att förbättra elevhälsan.
Som Hans Hoff nämner i sin fråga har regeringen sammanfattningsvis vidtagit åtgärder i form av satsningar på bl.a. elevhälsan och nya satsningar har aviserats.
Stockholm den 2 maj 2019
Anna Ekström