Den ökande brottsligheten

den 21 augusti

Svar på fråga

2007/08:1534 Den ökande brottsligheten

Justitieminister Beatrice Ask

Hans Hoff har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med den ökade brottsligheten i vårt land.

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört den största enskilda satsningen någonsin på polisen. Under 2007 och 2008 har polisen tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Denna resursförstärkning möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser. Bakgrunden till regeringens satsning är att det finns ett stort behov av att öka den polisiära närvaron för att bland annat minska brottsligheten. Satsningen har också betydelse för polisens förmåga att bekämpa alla typer av brott.

Det räcker självklart inte att bara öka antalet poliser. Polisen måste även arbeta på ett sådant sätt att den effektivt förebygger brott och utreder de brott som har inträffat. För närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom Rikspolisstyrelsen. En del i utvecklingsarbetet syftar till att förbättra informationsspridningen mellan polismyndigheterna om pågående och planerad brottslighet. Det kommer i större utsträckning att leda till att de insatser som genomförs beslutas utifrån all tillgänglig information. En annan del av utvecklingsarbetet syftar till att utveckla och effektivisera utredningsverksamheten. Polisens pågående satsningar bör leda till att brottsligheten på sikt kommer att minska.

Regeringen mobiliserar också mot den grova organiserade brottsligheten. I juli i år fattade regeringen tre beslut som innebär en tydlig förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Det första beslutet innebär att Rikspolisstyrelsen tillsammans med övriga brottsbekämpande myndigheter ska inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och Rikskriminalpolisen, etablera permanenta regionala underrättelsecenter samt säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet. Det andra beslutet ger Säkerhetspolisen ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på politiker, myndighetsföreträdare och journalister. Det tredje beslutet innebär att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att leda arbetet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, polisen, andra myndigheter, näringslivet och övriga berörda organisationer.

Det senaste året har också regeringen genom ny lagstiftning gett polis och åklagare nya och skarpare verktyg i kampen mot den grova brottsligheten. Ett viktigt verktyg är reglerna om utvidgat förverkande som möjliggör för polisen att i större omfattning än tidigare förverka inte bara utbyte av ett visst konkret brott, utan också utbyte av inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Ett annat sådant verktyg är buggning.

En annan viktig faktor i det brottsbekämpande arbetet är samverkan mellan polisen och andra aktörer både inom och utanför rättsväsendet. Det är därför positivt att Rikspolisstyrelsen nyligen har utarbetat en handlingsplan som ska stärka och utveckla samverkan mellan polisen och kommunerna. Flertalet polismyndigheter har också träffat lokala utvecklingsavtal med kommuner. Dessa avtal är en del i regeringens integrationspolitik som bland annat syftar till att minska antalet stadsdelar som präglas av utanförskap.

Parallellt med dessa nya åtgärder för att bekämpa brott är det viktigt att arbeta för att fånga upp de ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Samhället måste också öka sin förmåga att kunna hjälpa dem som vill lämna olika kriminella grupperingar. Tydliga strategier behövs för arbetet inom dessa områden. Regeringen avser att under hösten återkomma med ytterligare initiativ i denna fråga.