den 21 augusti
Svar på fråga
2007/08:1534 Den ökande brottsligheten
Justitieminister
Beatrice Ask
Hans
Hoff har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att komma
till rätta med den ökade brottsligheten i vårt land.
Regeringen
har sedan den tillträdde genomfört den största enskilda satsningen någonsin på
polisen. Under 2007 och 2008 har polisen tillförts en sammanlagd varaktig
anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Denna resursförstärkning möjliggör en
kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000
poliser. Bakgrunden till regeringens satsning är att det finns ett stort behov
av att öka den polisiära närvaron för att bland annat minska brottsligheten.
Satsningen har också betydelse för polisens förmåga att bekämpa alla typer av
brott.
Det
räcker självklart inte att bara öka antalet poliser. Polisen måste även arbeta
på ett sådant sätt att den effektivt förebygger brott och utreder de brott som
har inträffat. För närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom
Rikspolisstyrelsen. En del i utvecklingsarbetet syftar till att förbättra
informationsspridningen mellan polismyndigheterna om pågående och planerad
brottslighet. Det kommer i större utsträckning att leda
till att de insatser som genomförs beslutas utifrån all tillgänglig
information. En annan del av utvecklingsarbetet syftar till att utveckla och
effektivisera utredningsverksamheten. Polisens pågående satsningar bör leda
till att brottsligheten på sikt kommer att minska.
Regeringen
mobiliserar också mot den grova organiserade brottsligheten. I juli i år
fattade regeringen tre beslut som innebär en tydlig förstärkning av insatserna
mot den grova organiserade brottsligheten. Det första beslutet innebär att
Rikspolisstyrelsen tillsammans med övriga brottsbekämpande myndigheter ska
inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och
Rikskriminalpolisen, etablera permanenta regionala underrättelsecenter samt
säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet. Det andra
beslutet ger Säkerhetspolisen ett nationellt huvudansvar för att förebygga,
kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna
påverkan på politiker, myndighetsföreträdare och journalister. Det tredje
beslutet innebär att regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att leda
arbetet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner,
polisen, andra myndigheter, näringslivet och övriga berörda organisationer.
Det
senaste året har också regeringen genom ny lagstiftning gett polis och åklagare
nya och skarpare verktyg i kampen mot den grova brottsligheten. Ett viktigt
verktyg är reglerna om utvidgat förverkande som möjliggör för polisen att i
större omfattning än tidigare förverka
inte bara utbyte av ett visst konkret brott, utan också utbyte av inte närmare
preciserad brottslig verksamhet. Ett annat sådant verktyg är buggning.
En
annan viktig faktor i det brottsbekämpande arbetet är samverkan mellan polisen
och andra aktörer både inom och utanför rättsväsendet. Det är därför positivt att
Rikspolisstyrelsen nyligen har utarbetat en handlingsplan som ska stärka och
utveckla samverkan mellan polisen och kommunerna. Flertalet polismyndigheter
har också träffat lokala utvecklingsavtal med kommuner. Dessa avtal är en del i
regeringens integrationspolitik som bland annat syftar till att minska antalet
stadsdelar som präglas av utanförskap.
Parallellt
med dessa nya åtgärder för att bekämpa brott är det viktigt att arbeta för att
fånga upp de ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Samhället måste
också öka sin förmåga att kunna hjälpa dem som vill lämna olika kriminella
grupperingar. Tydliga strategier behövs för arbetet inom dessa områden.
Regeringen avser att under hösten återkomma med ytterligare initiativ i denna
fråga.