Fråga 1998/99:527 av Anders Ygeman (s) till statsrådet Mona Sahlin om den personliga integriteten vid anställningarden 12 april
Enligt rapporter i fackförbundspressen blir det allt vanligare att arbetsgivare kräver utdrag från kriminalregistret vid nyanställningar. Uppgifterna är i dag skyddade enligt lag, men arbetsgivarna kringgår denna bestämmelse genom att "tvinga" den anställde att själv hämta ut uppgifterna ur registret, och överlämna dem till arbetsgivaren tillsammans med övriga handlingar.
Uppgifter i registren lagras teoretiskt endast i tio år, men i praktiken kan uppgifter som rör bagatellartade brott finnas i registret i 20 år eller mer. Är det rimligt att någon som begått ett brott, och sonat sitt brott, efter tio eller 20 år inte kan få ett jobb? Konsekvensen av en sådan politik skulle uppenbarligen bli att personen för att försörja sig antingen återgår till att begå brott, eller tvingas söka försörjning hos de sociala myndigheterna.
Polisen i Stockholm bekräftar att alltfler begär ut uppgifter ur kriminalregistret för att "många arbetsgivare vill anställa hederliga människor", ofta bekräftar de att skälet till att handlingarna tas ut är att en potentiell arbetsgivare begärt det. Det senaste exemplet i raden av arbetsgivare som kräver utdrag ur kriminalregistret vid anställningar är Posten, som kräver detta av samtliga paket- och brevsorterare.
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att även framgent skydda den personliga integriteten vid anställningar?