Den svenska statsbudgeten och EU-budgeten

Skriftlig fråga 2016/17:1213 av Anette Åkesson (M)

Anette Åkesson (M)

Den svenska statsbudgeten och EU-budgeten (pdf, 79 kB)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

EU:s nästa budgetram planeras gälla åren 2021–2027, och förhandlingarna lär bli svårare än vanligt i och med att Storbritannien lämnar EU. Finansminister Magdalena Andersson redogjorde för regeringens ståndpunkter inför kommande förhandlingar för finans- och skatteutskotten, och det framkom inga egentliga konstigheter.

I detta sammanhang är det en styrka att vi partipolitiskt är helt överens om regeringens ståndpunkter. Då har regeringen ett starkt mandat i Bryssel. Vi svenskar anser att EU ska omprioritera utgifter i stället för att föreslå ny finansiering och nya intäktskällor. Vi är till exempel emot att EU får utökad beskattningsrätt.

Det intressanta är regeringens uppenbara inkonsekvens när man ser till motsvarande situation inrikespolitiskt. Det som är helt självklart i EU vill S-MP-V inte alls kännas vid när det gäller den svenska budgeten. Här är det lika självklart att man höjer skatter, även sådana som endast ger negativ effekt utan att inbringa några egentliga skatteintäkter. Det är nog fler än jag som undrar hur detta går ihop. Varför resonerar inte ministern på samma sätt när det gäller den svenska statsbudgeten som hon gör gällande EU-budgeten angående skattehöjningar och vikten av prioriteringar av offentliga åtaganden?

Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Är ministern beredd att i arbetet med den svenska statsbudgeten agera utifrån samma synsätt som hon redovisat inför EU-budgeten när det gäller skattehöjningar och vikten av prioriteringar av offentliga åtaganden? Om inte, av vilka skäl?

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2017-04-05 Överlämnad: 2017-04-06 Anmäld: 2017-04-07 Sista svarsdatum: 2017-04-12 Svarsdatum: 2017-04-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga




	Dnr Fi2017/01728/BATOT

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1213 av Anette Åkesson (M) Den svenska statsbudgeten och EU-budgeten

Anette Åkesson har frågat mig om jag är beredd att i arbetet med den svenska statsbudgeten agera utifrån samma synsätt som jag redovisat inför förhandlingen av EU-budgeten när det gäller skattehöjningar och vikten av prioriteringar av offentliga åtaganden.

Låt mig först instämma i Anette Åkessons åsikt att det är en styrka att vi är överens om regeringens ståndpunkter inför förhandlingarna om EU:s nya budgetram. Med det sagt vill jag framhålla att det är stor skillnad på EU-budgeten och den svenska statsbudgeten.

Varje euro som spenderas via EU:s budget ska ha ett tydligt EU-mervärde, exempelvis med koppling till den inre marknadens funktion. När Storbritannien lämnar unionen försvinner en stor finansiär till EU:s budget. Det kommer att innebära stora konsekvenser för de kommande förhandlingarna om en ny EU-budget. Istället för att försöka hantera EU:s problem med ökade resurser måste medlemsstaterna komma överens om strukturella och långsiktiga samarbetsformer som löser problemen.

Den skatt som betalas i Sverige går till att finansiera och underhålla ett fungerande samhällssystem och en effektiv offentlig sektor. Sverige är en välfungerande välfärdsstat där alla har rätt till utbildning, sjukvård och ekonomiskt stöd. Vår tids utmaningar går inte att lösa genom borgerlig politik med nedskärning i vår gemensamma välfärd, ofinansierade skattesänkningar eller privatiseringar. De kan bara lösas genom att bygga samhället starkare och hålla ihop vårt land.

Stockholm den 18 april 2017

Magdalena Andersson