Finansieringen av den nya så kallade vårdmomsen

Skriftlig fråga 2019/20:59 av Lars-Arne Staxäng (M)

Lars-Arne Staxäng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den 1 juli införde Skatteverket 25 procents moms på köp av vård- och omsorgstjänster. Denna så kallade vårdmoms drabbar en redan hårt pressad vård- och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster samt av hyrläkares och hyrsjuksköterskors tjänster utgjorde 2018 en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011; ökningstakten har dock avtagit.

Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etcetera). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Det blir en oerhört märklig ekvation när Skatteverket kräver 25 procents moms på denna hyrkostnad. Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden, men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar ur eget kapital. Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Det är pengar som det offentliga kompenseras för, och då uppstår den knepiga ekvationen. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för Skatteverkets vårdmoms? Den rödgröna regeringen har utlovat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner kronor per år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på den summan, och det krävs inte stora matematiska kunskaper för att räkna ut att skillnaden mellan Stockholm och exempelvis Dalarna kommer att bli enorm. Dalarna kommer inte, jämfört med de stora regionerna, att få stor del av den kompensation som staten utlovar.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson blir därför följande:

 

Hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor finansieras, och varför kan inte regeringen fatta beslut om att vård- och omsorgstjänster ska vara momsbefriade så som ordningen var före den 1 juli 2019, särskilt med tanke på att regeringen har fått ett förslag till lagändring av Vårdföretagarna, ett lagändringsförslag som redan är granskat och har visat sig inte strida mot gällande EU-direktiv? 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-09-26 Överlämnad: 2019-09-26 Anmäld: 2019-09-27 Svarsdatum: 2019-10-09 Sista svarsdatum: 2019-10-09
Svar på skriftlig fråga