Jordbruks- och bostadsarrendeutredningen

Skriftlig fråga 2019/20:217 av Ingela Nylund Watz (S)

Ingela Nylund Watz (S)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I Sverige arrenderar ungefär 90 000 familjer mark för sitt bostads- eller fritidshus. I de flesta fall har dessa inte råd att köpa hus med mark. Under senare år har många drabbats hårt av höjningar av sina arrenden, vilket också har lett till en stor belastning på arrendenämnderna eftersom allt färre arrendatorer träffar frivilliga överenskommelser med markägaren.

Ett skäl till den uppkomna situationen är att lagstiftningen är oklar. Dessutom är arrendetiderna oftast endast fem år, vilket gör att arrendeperioderna kan ha löpt flera år innan avgifterna fastställs. Med nuvarande lagstiftning kan också markägaren höja sina krav under pågående process trots att arrendatorn är bunden och själv inte kan ställa nya krav.

Enligt lagstiftningen ska avgifterna fastställas genom jämförelser med vad andra på orten betalar. Det finns dock ingen tydlig definition av begreppet orten i detta sammanhang. En enskild markägare kan därför genom egna åtgärder påverka arrendenämnderna så att orten endast omfattar egna arrenden. Detta har bland annat lett till betydande möjligheter att manipulera jämförelsematerialet.

Ovanstående problematik uppmärksammades i Jordbruks- och bostadsarrendeutredningen (SOU 2014:32), och förslag på förändringar presenterades som skulle kunna bidra till att klargöra läget. I de remissvar som inkom fanns inga betydande invändningar mot föreslagna ändringar av regler för bostadsarrende.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Om och när avser ministern att presentera förslag med anledning av Jordbruks- och bostadsarrendeutredningen (SOU 2014:32)?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-10-18 Överlämnad: 2019-10-21 Anmäld: 2019-10-22 Svarsdatum: 2019-10-30 Sista svarsdatum: 2019-10-30
Svar på skriftlig fråga