Likvärdig undervisningstid för alla elever

Skriftlig fråga 2017/18:226 av Anette Åkesson (M)

Anette Åkesson (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

I skollagens timplan anges undervisningstimmar i olika ämnen i grundskolan. Tyvärr säger detta ingenting om hur mycket undervisning elever i verkligheten får i de olika ämnena. Det kan skilja sig stort till och med mellan skolor i samma kommun – oavsett om de är kommunala eller privata – beroende på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning. Totalt sett kan det röra sig om skillnader på upp till ett helt läsår av undervisningstid i ett ämne som en elev får, eller inte får, under sin tid i grundskolan. Detta är problematiskt.

I juni 2017 beslutade riksdagen att från och med nästa år upphäva grundskolans nuvarande timplan och att regeringen i skollagen ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Regeringen redovisade i propositionen 2016/17:143 sin bedömning att det bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den regleras på förordningsnivå.

En stadieindelad timplan blir tydligare än när antalet timmar anges för hela grundskoleperioden, men den lämnar fortfarande utrymme för visst godtycke. Den faktiska undervisningstiden i minuter eller timmar kommer fortfarande att bero på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning per läsår.

Skolverket har inte utfärdat någon rekommendation men anger i sitt räkneexempel vid efterfrågan av statistik att antalet timmar per läsår delas på 38 veckor. Även 40 veckor har förekommit i muntliga svar. Detta följs därför av många skolor. Problemet är dock att ett läsår rent faktiskt motsvarar 35,6 skolveckor (178 skoldagar per år delat på 5 dagar per vecka). Detta får vid schemaläggningen stora konsekvenser för elevernas undervisningstid.

Exempel:
Svenska ska man ha 680 timmar i lågstadiet. Hur många timmar blir det på schemat?

Rektor 1 räknar med det faktiska antalet skolveckor per år, det vill säga 35,6 veckor per år:
680/35,6 delat med 3 (tre år) = 6,4 timmar i veckan i ettan, tvåan respektive trean.

Rektor 2 utgår från Skolverkets exempel med 40 veckor per år:
680/40 delat med 3 (tre år) = 5,7 timmar i veckan

Det kan alltså skilja 0,7 timmar = 42 minuter varje vecka i tre år, bara i ett ämne på ett stadium.

Som det är nu finns det elever i den svenska grundskolan som mer eller mindre medvetet luras på undervisningstid. För att den svenska grundskolan ska hålla en god kvalitet och ge elever likvärdiga förutsättningar bör man hitta sätt att möjliggöra för alla svenska elever att få lika stor mängd undervisning i alla ämnen.

Med anledning av det som anförts ovan är min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Hur ser utbildningsministern på detta problem, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att möjliggöra likvärdig undervisningstid för alla elever i svenska skolor?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2017-11-06 Överlämnad: 2017-11-07 Anmäld: 2017-11-08 Svarsdatum: 2017-11-15 Sista svarsdatum: 2017-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga