Penningtvättsdirektivet och offentliga register

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Panamadokumenten avslöjade hur anonyma brevlådeföretag används för att gömma tillgångar och undvika beskattning. Detta är en problematik som har uppmärksammats länge av Vänsterpartiet men också i regeringens tiopunktsprogram mot skatteflykt.

Offentliga register över företags verkliga huvudmän är ett viktigt verktyg för att motverka skatteflykt. Detta eftersom det möjliggör för medborgare och journalister att se vem som är företagens egentliga förmånstagare och vem som i slutändan gynnas. Sverige och andra EU-länder ska enligt EU:s fjärde penningtvättsdirektiv under 2017 upprätta register med information om verkliga huvudmän. Enligt direktivet är det medlemsstaternas eget ansvar att bestämma graden av offentlighet. I propositionen Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2016/17:173) som nyligen överlämnats till riksdagen framgår det inte hur regeringen ställer sig i frågan om offentlighet. 

Efter avslöjandet av Panamadokumenten har EU-kommissionen och Europaparlamentet föreslagit en revidering av det fjärde penningtvättsdirektivet som bland annat innebär att registren över företags verkliga huvudmän ska offentliggöras. EU-kommissionen skriver att kravet att ge allmänheten tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap är välgrundat, eftersom det kommer att ge kompletterande garantier till tredjepart som vill göra affärer med dessa företag. Offentlig tillgång ökar civilsamhällets och mediers insyn och bidrar därmed till att bevara förtroendet för affärstransaktioner och det finansiella systemet.

Just nu pågår trilogmöten mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet gällande förslaget. Regeringen har inte öppet tagit ställning till införandet av offentliga register. 

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern följande:

Avser ministern att verka för att Sverige ska stödja EU:s förslag om offentliga register över företagens verkliga huvudmän?