Skogsbränder

den 30 augusti

Svar på fråga 2005/06:2025 om skogsbränder

Försvarsminister Leni Björklund

Anna Grönlund Krantz har frågat statsrådet Ulrica Messing vilken beredskap regeringen har för att komma med bistånd till drabbade län när det gäller skogsbränder. Frågan har överlämnats till mig.

Låt mig börja med att slå fast att skogsbrandbevakning genom flyg @ allmänt kallat skogsbrandsflyg @ inte släcker några bränder. Avsikten med dessa flygplan är att upptäcka och rapportera skogsbränder.

I första hand är det den enskilde som ansvarar för sin egendom och ska vidta åtgärder för att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Vid en olyckssituation, som den enskilde inte kan hantera, har staten och kommunerna en skyldighet, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, att ingripa och ansvara för räddningstjänst. Det är kommunerna som ansvarar för räddningstjänst vid bränder i skog och mark.

Kommunerna har en stor kunskap och erfarenhet när det gäller räddningstjänst. Bland annat genomför den kommunala räddningstjänsten i Sverige totalt ca 88 000 räddningsinsatser per år eller ca 240 insatser per dag. De erfarenheter som finns från större olyckor, inklusive skogsbränder, visar att kommunerna har förmåga att hantera dessa.

En ökad satsning på skogsbrandsbekämpning och förebyggande åtgärder, har också skett till följd av skador, uppkomna på grund av stormen Gudrun. Som exempel kan det nämnas att regeringen den 19 maj 2005 uppdrog till Statens räddningsverk (Fö2005/1463/CIV) att vidta åtgärder som stöder arbetet med att dels förebygga skogsbränder, dels förbättra förmågan att hantera skogsbränder som kan komma att inträffa i de områden som drabbades av stormen i januari 2005. De åtgärder som Räddningsverket och andra aktörer har vidtagit har medfört att beredskapen mot skogsbränder även har haft positiva effekter för beredskapen över hela landet. Några åtgärder som jag kan nämna är att Räddningsverket kan verkställa utlämning av materiella förstärkningsresurser i form av skogsbrandsutrustning till räddningstjänsten.

En inventering av tillgången till flygande resurser i hela Europa är även genomförd. Nationella helikoptrar, såväl militära som civila, begärs direkt av aktuell räddningsledare via Aeronautical Rescue Coordination Centre som är lokaliserad i Göteborg. I den händelse av att lokala och regionala ledningsresurser uttöms och långsiktigheten i ledning är begränsad finns möjlighet att via Räddningsverkets vakthavande tjänsteman aktivera ledningsresurser som främst är avsedda för internationella insatser.

Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger kommunernas självrisk enligt 3 § 7 kap. i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Räddningsverket har tidigare rapporterat att det inte går att påvisa att skogsbrandsflyg är kostnadseffektivt. Den 1 december 2006 ska Räddningsverket på nytt redovisa erfarenheter och konsekvenser av skogsbrandsflyget till Försvarsdepartementet. Regeringen avser utifrån detta underlag att lämna en redogörelse till riksdagen.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är öppen för att i framtiden överväga de ytterligare förändringar på området som kan komma att behöva genomföras utifrån det systematiska arbetssätt och den kunskapsåterföring som ska prägla arbete med skydd mot olyckor.