Underskott i statens finanser och frågan om ytterligare skattesänkningar

den 20 januari

Svar på fråga

2009/10:403 Underskott i statens finanser och frågan om ytterligare skattesänkningar

Finansminister Anders Borg

Hans Hoff har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att skatterna ska sänkas ytterligare trots att statens finanser för närvarande visar underskott. Mot bakgrund av att det nu är underskott i de offentliga finanserna menar Hoff att regeringen lånar till skattesänkningar.

De skattesänkningar regeringen genomfört syftar till att varaktigt stärka arbetsutbudet och sysselsättningen. De reformer regeringen vidtagit för att stärka arbetslinjen bedöms bidra till ca 150 000 fler varaktigt sysselsatta, varav de fyra stegen i jobbskatteavdraget bedöms stå för drygt hälften av denna ökning. Det förstärkta jobbskatteavdrag som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2010 bidrar, tillsammans med andra vidtagna åtgärder, i detta konjunkturläge till att hålla uppe efterfrågan och till att påskynda sysselsättningsuppgången. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget är ett exempel på en strukturellt riktig åtgärd som samtidigt har goda stabiliseringspolitiska egenskaper i rådande konjunkturläge.

Det är i det här sammanhanget mycket viktigt att skilja på underskott i de offentliga finanserna som beror på konjunkturläget och på sådana underskott som beror på mer varaktiga faktorer. Världen har drabbats av den största konjunkturförsvagningen sedan den stora depressionen på 1930-talet. Att ett starkt exportberoende land som Sverige i en sådan situation får underskott i de offentliga finanserna är naturligt. Likaså är det naturligt att finanspolitiken i en sådan situation är expansiv, vilket i sig bidrar till att budgeten underbalanseras något.

I ett internationellt perspektiv har Sverige, trots de omfattande åtgärder regeringen vidtagit för att möta krisen, mycket starka offentliga finanser. Av EU:s samtliga medlemsstater är Sverige ett av få länder som i år inte bedöms få underskott som väsentligt överskrider stabilitets- och tillväxtpaktens underskottsgräns om 3 procent av bnp. Sverige bedöms också, av EU-kommission, i ett längre tidsperspektiv tillhöra de länder som har starkast offentliga finanser. En viktig orsak till detta är att Sverige, till skillnad från många andra länder, förde en ansvarsfull finanspolitik under de konjunkturellt goda år som föregick krisen, genom att då upprätthålla överskott i de offentliga finanserna.

Utrymmet för framtida reformer bestäms av hur de offentliga finanserna utvecklas på sikt. Om det finansiella sparandet i staten mer varaktigt bedöms att utvecklas starkare än vad överskottsmålet kräver, kommer det att uppstå ett utrymme för ofinansierade reformer. Hur ett sådant reformutrymme ska användas kommer regeringen att återkomma till i budgetpropositionen för 2011. Skulle det visa sig att budgeten i stället måste förstärkas – till följd av att krisen får mer långvarigt negativa effekter på de offentliga finanserna än vad som nu kan bedömas – är regeringen också beredd att vidta de åtgärder som krävs.