Verkställighet av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

Skriftlig fråga 2018/19:852 av Maria Malmer Stenergard (M)

Maria Malmer Stenergard (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Säkerhetspolisen konstaterar att tillväxten i Sveriges extremistmiljöer är omfattande. Antalet individer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna bedöms ha gått från hundratals till tusentals. Därför har Säkerhetspolisen under våren ansökt till Migrationsverket om att ett antal individer som under längre tid och i stor utsträckning bidragit till radikalisering ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säkerhetspolisen menar att de varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker och därmed bidragit till tillväxten i våldsbejakande extremistmiljöer. De bedöms även utgöra ett säkerhetshot mot Sverige.

Enligt uppgifter rör det sig om sex individer som under våren tagits i förvar på Säpos begäran enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Flera fall har uppmärksammats i medierna. I Gävle har flera män, varav en imam, tagits i förvar. I Västerås och Umeå har Säkerhetspolisen begärt att två imamer ska tas i förvar. En man som tidigare var Vetenskapsskolans vd har tagits i förvar i Göteborg. Säkerhetspolisen uppger att det totalt rör sig om sex personer som bidragit till extremism och radikalisering. Migrationsverket har fattat beslut att utvisa fem av männen. Tre av männen har överklagat besluten.

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll kan Säkerhetspolisen ansöka hos Migrationsverket om utvisning av en person som bedöms utgöra ett säkerhetshot. I samband med ansökan kan Säkerhetspolisen besluta att tillfälligt ta personer i förvar. Migrationsverket prövar Säkerhetspolisens ansökan om utvisning och fattar beslut om personen ska vara kvar i förvar. Beslut om utvisning kan överklagas till regeringen, och innan regeringen fattar beslut ska Migrationsöverdomstolen hålla förhandling och yttra sig i ärendet. Om domstolen bedömer att det finns verkställighetshinder får regeringen inte avvika från den bedömningen.

En utlänning får inte hållas i förvar på denna grund längre tid än två månader. Om det föreligger synnerliga skäl får en utlänning hållas i förvar längre, dock inte mer än tre månader. Om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller att det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, får en person hållas i förvar upp till tolv månader.

Säkerhetspolisen har uttalat att Sverige inte utvisar människor som riskerar dödsstraff eller tortyr i sitt hemland. Därför är det inte säkert att det går att utvisa de terrorstämplade imamerna. Vid så kallat verkställighetshinder kan Säkerhetspolisen fortsätta att hålla en person under uppsikt med till exempel anmälningsplikt. Detta innebär att personerna i de aktuella fallen kan komma att släppas ur Migrationsverkets förvar om utvisningarna inte går att verkställa.

Regeringen har tillsatt en utredning (Ju 2018:08) som ska föreslå en förlängning av tidsgränsen för verkställighetsförvar. Dessa förändringar är välkomna, men utredningen dröjer. Utredningens slutbetänkande är uppskjutet till mars 2020. Medan regeringen drar utredningen i långbänk finns risk att personer som utgör en säkerhetsrisk för Sverige inte kan hållas i förvar tillräckligt länge. Här nämns även elektronisk övervakning med fotboja som ett komplement till dagens verktyg.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka ytterligare åtgärder, utöver de som aviseras i ovan nämnd utredning, avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att den här typen av utvisningsbeslut verkställs och undvika att personer som tas i förvar av Säpo riskerar att släppas innan verkställigheten genomförts?

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2019-07-15 Överlämnad: 2019-07-16 Sista svarsdatum: 2019-07-30 Svarsdatum: 2019-08-15
Svar på skriftlig fråga