Svar på fråga 2021/22:1744 av Magnus Jacobsson (KD)
Afghaner som hamnar i limbo
Magnus Jacobsson har frågat mig om agerandet mot vissa grupper av asylsökande från Afghanistan, framför allt kvinnor, lever upp till regeringens feministiska utrikespolitik och om jag avser vidta några åtgärder från min ståndpunkt.
Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om prövning av skyddsbehov för medborgare från Afghanistan från den 21 april 2022 utgår från landinformation om Afghanistan från EU:s asylbyrå (EUAA) som särskilt tar upp situationen för flickor och kvinnor, konvertiter, hazarer och hbtqi-personer. Ställningstagandet innehåller bland annat vägledande information om grupper som är särskilt utsatta i Afghanistan. Internflykt anses inte vara ett alternativ utom i undantagsfall. Det föreligger inte något generellt praktiskt verkställighetshinder. Migrationsverket bedömer dock att den förändrade situationen när det gäller mänskliga rättigheter och de begränsade möjligheterna till internflykt i det enskilda fallet kan innebära att det föreligger ett hinder mot verkställighet, vilket kan motivera ett uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder.
Hittills i år har mer än 2 300 afghanska medborgare beviljats uppehållstillstånd i Sverige efter asylansökan, och för 2021 var siffran 6 243 personer. Huvudregeln är att de tillstånd som beviljas är tidsbegränsade med möjlighet att ansöka om förlängning. Avslagsbeslut kan överklagas.
Migrationsverket följer och analyserar händelseutvecklingen i Afghanistan och fattar beslut som grundas på analyserna, men regeringen har inte möjlighet att ingripa i detta arbete. Situationen i Afghanistan är osäker och kan förändras snabbt. Jag följer situationen för asylsökande från Afghanistan men har i nuläget inte för avsikt att ta några initiativ av det slag som frågeställaren tar upp.
Stockholm den 22 juni 2022
Anders Ygeman