Återuppbyggnad av kraftsystemet efter ett nätsammanbrott

Svar på skriftlig fråga 2020/21:219 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2020/21:219 av Arman Teimouri (L)
Återuppbyggnad av kraftsystemet efter ett nätsammanbrott

Arman Teimouri har frågat mig om hur jag bedömer förmågan att återställa elnätet i södra Sverige efter ett större avbrott och om Sverige uppfyller EU:s krav på området.

Ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle. I det sammanhanget kan jag konstatera att Sverige varit förskonat från större nätsammanbrott under lång tid. Det senaste större nätsammanbrottet i Sverige ägde rum hösten 2003. Upphovet till den störningen var interna fel i kärnkraftverket i Oskarshamn varpå fel inträffade i stamnätet vilket ledde till att ytterligare två kärnkraftsblock i Ringhals kopplades bort. Störningen innebar att elkunder i södra Sverige och i delar av Danmark blev utan elförsörjning. Elkunderna fick tillbaka sin el med början inom en timme efter störningen.

Mot ovanstående bakgrund är det först och främst viktigt att elsystemet har hög driftsäkerhet så att risken för nätsammanbrott är låg. Men det är också viktigt att förberedelser och planer finns på plats för återuppbyggnad i händelse att en större störning äger rum. Affärsverket svenska kraftnät har här en viktig roll och genomför kontinuerligt övningar kring återuppbyggnad av elsystemet. När det gäller EU:s krav på området kan jag konstatera att affärsverket har en återuppbyggnadsplan på plats i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/2196 av den 24 november 2017 om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet. Vidare genomför Sverige de åtgärder som följer av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG.

Stockholm den 21 oktober 2020

Anders Ygeman

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2020-10-14)