Åtgärder mot växande antisemitism

Svar på skriftlig fråga 2018/19:658 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)


A2019/00996/MRB

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:658 av Björn Söder (SD)
Åtgärder mot växande antisemitism

Björn Söder (SD) har frågat justitie- och migrationsministern om vilka åtgärder ministern tänker vidta för att skapa trygghet för judarna i Sverige.

Frågan har överlämnats till mig.

Det blåser iskalla vindar från en svunnen tid i Sverige och Europa, trots att det fortfarande finns människor mitt ibland oss som upplevt historiens värsta brott mot mänskligheten. Totalitära ideologier som vi hade hoppats var förvisade till historien gör sig påminda, alldeles i vår närhet. Nazisternas brott mot mänskligheten innebar förföljelse och massavrättningar av judar, romer, personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer med flera. I Europa har vi återigen sett antisemitismen skörda människoliv. Judar och judiska institutioner har utsatts för flera terrordåd i Europa de senaste åren. Även i Sverige har vi upplevt attacker mot synagogor, rabbiner och judiska kvinnor, män och barn.

I regeringsförklaringen anges att antisemitismen ska belysas och bekämpas var den än finns och hur den än uttrycks. Det framgår också att främlingsfientliga hatbrott mot minoriteter ska motverkas med kraft. Det långsiktiga arbetet mot rasism fortsätter och utgår ifrån den nationella planen mot rasism som beslutades under förra mandatperioden. En rad olika insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott pågår och i flera av dessa utgör krafttag mot antisemitism en central del.

Låt mig exemplifiera med några pågående insatser.

Myndigheten Forum för levande historia genomför en stor utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, vilken omfattar antisemitism. Myndigheten framställer bl.a. informationsmaterial om de olika formerna av rasism och utbildar skolpersonal och andra yrkesgrupper, exempelvis anställda vid arbetsförmedlingar, socialsekreterare och polisanställda.

Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Numera finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det bedöms nödvändigt ökar Polismyndigheten sin övervakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda judiska intressen. Även Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott som kommer att presenteras inom kort.

En förordning om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället trädde i kraft den 1 oktober 2018. Kammarkollegiet prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen. Ändamålet med statsbidraget är att det ska bidra till att tillgodose behov av säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier, t.ex. av antisemitisk karaktär.

År 2020 ska Sverige stå som värd för en ny internationell konferens om hågkomst av Förintelsen för att belysa och bekämpa dagens antisemitism. Arbetet med att fler ungdomar ska ha möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser fortsätter. Därtill pågår ett arbete med att inrätta ett nytt museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen.

Rasismen har ingen plats i Sverige, oavsett i vilken skepnad den visar sig. Vi måste ständigt vara beredda att göra mer för att motverka både rasismens grogrunder och uttryck. Låt det därför inte råda någon tvekan om att regeringen tar detta på stort allvar och arbetar outtröttligt med att bekämpa antisemitism och alla former av rasism och hatbrott.

Stockholm den 22 maj 2019

Åsa Lindhagen

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-05-15)