Det ökande försörjningsstödet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:742 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Socialminister Lena Hallengren (S)


S2019/

02756/FST

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:742 av Lars Beckman (M)
Det ökande försörjningsstödet

Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att minska utbetalningarna av försörjningsstöd för Sveriges kommuner.

Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet i trygghetssystemen, och ska vara ett komplement till samhällets generella system och ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte beviljas. Socialstyrelsens årsstatistik över ekonomiskt bistånd visar att såväl andelen biståndsmottagare i befolkningen som utbetalningarna minskat mellan 2013 och 2017. Positivt är vidare att det långvariga biståndsmottagandet minskat något de senaste åren. Andelen invånare med ekonomiskt bistånd varierar mycket mellan olika kommuner. Exempelvis påverkar befolknings-sammansättning och lokal arbetsmarknad det samlade behovet av ekonomiskt bistånd i kommunerna.

Ensamstående föräldrar, utrikes födda och unga är överrepresenterade bland biståndshushållen. När det gäller utrikes födda och unga beror bistånds-mottagandet i högre grad än för andra hushållstyper på arbetslöshet men också på att de ofta inte hunnit kvalificerat sig för ersättningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Att som Lars Beckman föreslår införa en kvalificeringstid in i välfärdssystemen skulle i stället öka behovet av ekonomiskt bistånd eftersom de övriga generella förmånerna då försvinner.

Med anledning av att en betydande andel av de som tar emot ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet är det därför i stället viktigt med insatser som bidrar till att stärka den enskildes förmåga till självförsörjning genom förvärvsarbete. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på över 25 år och den högsta inom EU. Den höga sysselsättningen har gett den lägsta andelen försörjda av ersättnings- och försäkringssystem sedan 1981. Regeringens insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har därför stor betydelse för att minska antalet biståndshushåll.

Regeringen har även drivit igenom flera förstärkningar av den ekonomiska familjepolitiken under den föregående mandatperioden. Höjningarna av barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen, höjda inkomstgränser i bostadsbidraget och höjningarna av underhållstödet stärker barnfamiljernas disponibla inkomster.

Stockholm den 25 juni 2019

Lena Hallengren

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-06-11)