Elförsörjningen under vindstilla vintrar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1914 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Statsrådet Anders Ygeman (S)
I2021/00592 Infrastrukturdepartementet Energi- och digitaliseringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1914 av Sofia Westergren (M)
Elförsörjningen under vindstilla vintrar

Sofia Westergren har frågat mig hur Sverige ska säkra sin elförsörjning och öka den kraftigt i framtiden under de dagar om året då det är kallt, vindstilla och solen inte lyser.

Den nordiska elmarknaden fungerar mycket väl, och tillgången till el är mycket god i Sverige. Att varje land skulle vara helt självförsörjande i varje situation är inte heller nödvändigt eller ens önskvärt ur ett samhälls-ekonomiskt perspektiv. En sådan ordning skulle bli onödigt dyr och även ha stora miljömässiga nackdelar. En av grundidéerna med EU:s inre elmarknad är att vi ska kunna handla el med varandra på en fri marknad och utnyttja resurser på ett effektivt sätt.

Riksdagens, och därmed regeringens, mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 gäller. Det är ett mål och inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft. Min bedömning är att de olika kraftslagen kompletterar varandra. Genom att differentiera vår energi-mix och stärka överföringsförbindelserna får vi ett robustare elsystem. Detta är en erfarenhet från år med lite vattenkraft (torrår) eller låg tillgänglighet i kärnkraften.

Under 2021 beräknas en rekordstor volym av ny förnybar elproduktion ansluta till det nordiska elsystemet. För att sätta den tillkommande volymen i ett sammanhang så motsvarar det nära 5 procent av den totala elproduktionen i Sverige och Norge under 2020 och skulle exempelvis täcka behovet av hushållsel i över 2 miljoner medelstora hushåll under ett år. Det har visat sig att ny storskalig vindkraft kan byggas utan intäkter från elcertifikat, vilket givetvis är positivt för framtiden.

Jag har i tidigare svar till skriftliga frågor och interpellationer, se bland annat fråga 2020/21:1404 och interpellation 2020/21:218, argumenterat för att Sverige har en mycket bra grund att utgå ifrån. Med en betydande volym av ny produktion som kännetecknas av mycket låga produktionskostnader kommer tidvis påverka hur andra marknadsaktörer agerar och optimerar sin elanvändning eller produktion av el. Vi ser exempelvis redan i dag hur vattenkraften kan spara och anpassa sin elproduktion för att balansera variationer i vindkraftsproduktion och elförbrukning. Jag ser därför ingen motsättning mellan kraftslagen.

En nyckelfunktion för att elsystemet ska fungera väl är elnäten. Regeringens prioritet är därför att hitta såväl kortsiktiga som långsiktiga samhälls-ekonomiska motiverade lösningar för att motverka lokala begränsningar i elnäten. Vidare ska ledtiderna kortas för att bygga nya elnät. Affärsverket svenska kraftnät har också i sin systemutvecklingsplan aviserat historiskt stora investeringar de kommande åren för att utveckla och förstärka elöverföringen i det svenska stamnätet.

Stockholm den 3 mars 2021

Anders Ygeman

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2021-02-19)