Energirådgivning

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1370 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Dnr M2016/01664/Ee

Miljö- och energidepartementet

Samordnings- och energiministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1370 av Fredrik Christensson (C) Energirådgivning

Fredrik Christensson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen av-ser att vidta för att stoppa centraliseringen av resurserna för den kom-munala energi- och klimatrådgivningen.

Statligt stöd för kommunal energirådgivning infördes första gången i slutet av 1970-talet. Under perioden 1986 till 1996 gavs inget statligt stöd och verksamheten upphörde i stort. Statligt stöd för rådgivningen återinfördes 1997 och verksamheten har utvecklats kontinuerligt sedan dess, både i form av målgrupper och sakområden. De senaste åren har antalet arbetsuppgifter och områden som ska täckas av den kommunala energi- och klimatrådgivningen vuxit.

Under 2013 och 2014 avsatte den dåvarande regeringen medel för en extern utvärdering av den kommunala energi- och klimatrådgivningen och andra statliga insatser för energieffektivisering. Genomförda ut-värderingar pekar på att rådgivningen är av varierande kvalitet med märk-bara regionala skillnader, att det finns otydlighet kring uppdraget och dess målgrupper samt att uppföljningen är bristfällig. Utvärderingen pekade på behov av att se över och konkretisera energi- och klimatråd-givningens uppgifter, ansvarsområden och arbetssätt, samt statens styr-ning av rådgivningsverksamheten. Detta för att styrmedlets kostnads-effektivitet ska öka.

Mot bakgrund av detta gavs Statens energimyndighet i uppdrag av reger-ingen att senast den 30 april 2015 lämna förslag till utformning och in-riktning på den kommunala energi- och klimatrådgivningen framöver. Regeringen har efter remittering av myndighetens förslag och med beaktande av remissinstansernas synpunkter beslutat om förordning (2016:385) om statligt stöd till kommunal energi- och klimatrådgivning. Den nya förordningen ersätter den tidigare förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning. Enligt den nya förordningen bemyndigas Statens energimyndighet att pröva frågor om bidrag enligt förordningen samt att meddela föreskrifter om bl.a. bidra-gets storlek.

Jag är medveten om att de nya föreskrifterna medför en ökad differenti-ering av det stöd som kan sökas av olika kommuner, så att kommuner med många invånare och högre total energianvändning kan erhålla mer stöd än kommuner med färre invånare och lägre total energianvändning. Detta är önskvärt då det har förutsättningar att göra rådgivningen mer kostnadseffektiv.

Jag och regeringen betonar vikten av att alla medborgare har tillgång till oberoende energi- och klimatrådgivning av hög kvalitet. Samtidigt är jag medveten om att vissa glesbygdskommuner, som följd av den nya för-ordningen och tillhörande myndighetsföreskrifter, kan få minskat stöd jämfört med i dag och eventuellt komma att stå utan egen kommunal energi- och klimatrådgivare. Min och regeringens uppfattning är att det nya regelverket premierar samarbete mellan kommuner i fråga om energi- och klimatrådgivning. Många små kommuner samverkar redan idag, t.ex. genom att dela på samma rådgivare. Det nya regelverket tyd-liggör även vikten av regional samordning av rådgivarna, och ger de regionala energikontoren en tydligare roll. Även detta bidrar till att säkerställa tillgång på rådgivning och rådgivare. Avslutningsvis har jag fått uppgifter från Statens energimyndighet om att de avser att genom-föra särskilda glesbygdsprojekt och samarbeten på regional nivå för att säkerställa att alla invånare, även i små glesbygdskommuner, får tillgång till energi- och klimatrådgivning.

Stockholm den 29 juni 2016

Ibrahim Baylan

Skriftlig fråga (Inlämnad 2016-06-16)