Hag- och betesmarker

Svar på skriftlig fråga 2018/19:497 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Statsrådet Jennie Nilsson (S)



Svar på fråga 2018/19:497 av Runar Filper (SD)
Hag- och betesmarker

Runar Filper har frågat mig om jag tänker tillse att Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter i högre grad än i dag kommer att verka för att bevara och utveckla hag- och betesmarkerna.

Regeringen är angelägen att ängs- och betesmarkernas rika biologiska mångfald ska bevaras och utvecklas och följer noggrant myndigheternas arbete med bland annat uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Under miljökvalitetsmålet specificeras bland annat att odlingslandskapet ska vara öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar. Den absolut viktigaste faktorn för att upprätthålla den biologiska mångfalden i dessa marker är de enskilda djurhållarna som bedriver betesdrift och därmed bidrar till att dessa marker bibehålls och vårdas. Lantbruksföretag med djurhållning och naturbetesdrift behöver dock få goda förutsättningar för en långsiktig lönsamhet, vilket är en fråga som uppmärksammas i regeringens livsmedelsstrategi.

I innevarande period av landsbygdsprogrammet (2014–2020) finns 5,26 miljarder kronor till hävd och restaurering av ängs- och betesmarker. Härtill kommer EU:s finansiering av gårdsstödet (garantifonden) som för hävd av ängs- och betesmarker uppgår till 5,6 miljarder kronor för samma period. För att förbättra förutsättningarna för en fortsatt hävd av ängs- och betesmarker med särskilt höga naturvärden tillfördes 255 miljoner kronor via riksdagsbeslutet om 2018 års statsbudget. Totalt sett betalas i genomsnitt 1,5 miljarder kronor per år till Sveriges lantbrukare för hävd och restaurering av ängs- och betesmarker.

För närvarande pågår förhandlingar om EU-förordningar för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (2021–2027). Kommissionen har föreslagit att minst 30 procent av budgeten i Landsbygdsfonden ska gå till miljö- och klimatåtgärder och att kompensationsstöd i form av regionala stöd inte ska räknas in i denna andel. Regeringen är positiv till EU-kommissionens höjda ambition på miljö- och klimatområdet men anser att kravet på hur stor andel av EU-budgeten som går till miljö- och klimatåtgärder bör vara ännu högre än kommissionens förslag. Parallellt med förhandlingarna om den framtida jordbrukspolitiken pågår arbetet med planeringen av det praktiska genomförandet inklusive val av åtgärder.

Stockholm den 17 april 2019

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-04-04)