Krav i gymnasieskolan

Svar på skriftlig fråga 2018/19:528 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Utbildningsminister Anna Ekström (S)


U2019/

01515/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:528 av Johanna Rantsi (M)
Krav i gymnasieskolan

Johanna Rantsi har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att ge gymnasieskolan möjlighet att ställa fler krav.

Jag vill börja med att framhålla vikten av att alla ungdomar ges möjligheter att fullfölja en utbildning i gymnasieskolan med så goda resultat som möjligt. En fullföljd gymnasieutbildning ger unga människor en förberedelse för vuxenlivet och bättre förutsättningar för anställningsbarhet. Trots att gymnasieskolan är frivillig påbörjar nästan alla elever i dag en gymnasieutbildning efter avslutad grundskola. Det är dessvärre ett stort antal som inte når målen för utbildningen. Riskfaktorer för studiemisslyckanden är bl.a. hög frånvaro och att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd inte ges det stöd de behöver. Riksdagen har 2018 beslutat i enlighet med de förslag om bättre stödstrukturer i gymnasieskolan som lämnades i propositionen En gymnasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183). Ändringarna syftar till att förbättra kvaliteten i gymnasieutbildningen och till att fler elever fullföljer sina studier i gymnasieskolan, och omfattar bl.a. att alla elever i gymnasieskolan ska ha en mentor, att en överlämning av uppgifter om eleven ska göras när det behövs för att underlätta vid t.ex. övergången från grundskola till gymnasieskola, och att rektors ansvar att utreda frånvaro förtydligas. Vissa av dessa skollagsändringar trädde i kraft den 1 juli 2018 och andra delar träder i kraft den 1 juli 2019.

Det är redan reglerat i skollagen att en elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas, om eleven inte har giltiga skäl att utebli. Rektorn ska också se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Enligt de beslutade ändringarna i skollagen ska rektorn också se till att frånvaro utreds skyndsamt.

Brister i trygghet och studiero är ytterligare en riskfaktor för studiemisslyckanden. Regeringen har därför påbörjat ett arbete för att öka trygghet och studiero i svensk skola. De bestämmelser som finns i skollagen om att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero ska efterlevas av alla huvudmän. Det är dock ett delat ansvar. Elever ska ställa höga krav på sin skolgång och skolan ska ställa höga krav på elever. Regeringen har för att betona elevers ansvar för sina studier beslutat om ändringar i läroplanen som bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35) och som träder i kraft den 1 juli i år. Ändringarna betonar vikten av att varje elev genom egen ansträngning tar ansvar för sitt eget lärande och visar respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Regeringen vill med ändringarna ge bättre förutsättningar för en god arbets- och lärandemiljö för både elever och personal.

Regeringen kommer vidare att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan. I det arbetet ingår att se över de möjligheter som finns för disciplinära åtgärder, att införa ett mobiltelefonförbud i klassrummen och säkerställa ett fungerande regelverk för ett bra arbete med trygghet och studiero i skolan.

Stockholm den 24 april 2019

Anna Ekström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-04-11)