Nedmonteringen av kopparnätet i coronatider

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1368 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Statsrådet Anders Ygeman (S)



Svar på fråga 2019/20:1368 av Mikael Larsson (C)
Nedmonteringen av kopparnätet i coronatider

Mikael Larsson har frågat mig vad jag avser att göra för att i alla fall temporärt få stopp på den pågående nedmonteringen av kopparnätet under det att covid-19-pandemin pågår.

Telia Company AB (Telia) har sedan 2009 avvecklat delar av kopparnätet i etapper. I samband med avvecklingen tillhandahåller Telia, eller de bolag som verkar i Telias kopparnät, ersättningslösningar till abonnenten i form av fasta eller mobila lösningar. Post- och telestyrelsen (PTS) följer arbetet och enligt uppgift från myndigheten har ingen ökning skett av klagomål till myndigheten om kopparnätsnedläggningen med anledning av covid-19-utbrottet.

Eftersom kopparnätet ägs av Telia är det bolaget som avgör vilka delar av nätet som ska avvecklas. Det är styrelsen och ledningen för Telia som inom ramen för aktiebolagslagen (2005:551) ansvarar för och sköter bolagets verksamhet vilket inkluderar driften av kopparnätet. Som minoritetsägare i Telia kan den svenska staten inte påverka Telias erbjudande av nättjänster eller utöva ett inflytande som står i strid med det aktiebolagsrättsliga vinstintresset. Enligt uppgift från Telia så skjuter bolaget upp ersättandet av teknisk lösning för abonnenter som berörs av nedmonteringen och som är äldre och/eller i riskgrupp med anledning av covid-19-utbrottet.

Enligt uppgift från PTS hade 92 procent av alla hushåll och företag tillgång till digital infrastruktur som tillåter hastigheter på 1 Gbit/s, antingen genom en anslutning eller genom att vara i närheten av fibernät 2019. Sverige placerar sig i toppskiktet inom EU när det gäller uppkoppling och tillgång till bredband enligt EU-kommissionens DESI-rapport för 2019 (The Digital Economy and Society Index 2019).

För de slutanvändare som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet finns det i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation skyddsregler till förmån för slutanvändare som syftar till att alla hushåll och fasta driftsställen ska få tillgång till sådana tjänster. Enligt förordning (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet ska PTS se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet får stöd för åtgärder som ger sådan tillgång. Under 2019 tog PTS emot 23 ansökningar om stöd enligt förordningen. Majoriteten av ansökningarna avslogs efter utredning där PTS konstaterade att det fanns marknadserbjudanden som fungerade för de aktuella adresserna. I tre fall beviljade PTS ansökningar eftersom marknadslösning inte fanns.

Regeringen tar kontinuerligt del av såväl PTS klagomålsstatistik och rapportering av uppdraget om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Vidare följer regeringen utvecklingen i övrigt när det gäller nedläggningen av kopparnätet respektive tillgången till samhällsomfattande tjänster i Sverige.

Stockholm den 27 maj 2020

Anders Ygeman

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Skriftlig fråga (Inlämnad 2020-05-15)