Lag (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster

t.o.m. SFS 2018:1869
SFS nr: 2011:1245
Departement/myndighet: Finansdepartementet S2
Utfärdad: 2011-12-01
Ändrad: t.o.m. SFS 2018:1869
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll

1 §   Denna lag innehåller bestämmelser om särskilda ordningar för beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. De särskilda ordningarna avser
   - beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU om tjänsterna förvärvas av någon i ett EU-land som inte är en beskattningsbar person (tredjelandsordningen), och
   - beskattningsbara personer som är etablerade i ett EU-land om tjänsterna förvärvas av någon i ett annat EU-land som inte är en beskattningsbar person (unionsordningen).

Bestämmelser finns även i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013. Lag (2014:942).

Definitioner

2 §   Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i mervärdesskattelagen (1994:200).

Med särskild mervärdesskattedeklaration förstås en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag.

Med motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land avses bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin grund i avdelning XII kapitel 6 (artiklarna 358-369k) i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt direktiv 2008/8/EG. Lag (2014:942).

Beslutande myndighet

3 §   Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Identifieringsbeslut

4 §   Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person fatta beslut om att denne är skyldig att redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag (identifieringsbeslut). Lag (2014:942).

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU (tredjelandsordningen)

4 a §   Identifieringsbeslut ska fattas, om
   1. den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige eller i ett annat EU-land,
   2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
   3. tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land,
   4. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land,
   5. det inte redan har fattats ett motsvarande, gällande identifieringsbeslut i ett annat EU-land, och
   6. den beskattningsbara personen inte är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 57g tredje stycket eller artikel 58b.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011. Lag (2018:1869).

Beskattningsbara personer som är etablerade inom EU (unionsordningen)

4 b §   Identifieringsbeslut ska fattas, om
   1. den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här,
   2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
   3. tillhandahållandena ska beskattas i ett annat EU-land,
   4. den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe i det EU-land där tillhandahållanden ska beskattas,
   5. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land,
   6. det inte redan har fattats ett motsvarande, gällande identifieringsbeslut i ett annat EU-land,
   7. den beskattningsbara personen inte är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 369a andra stycket i direktiv 2006/112/EG, och
   8. den beskattningsbara personen inte är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 57g tredje stycket eller artikel 58b.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011. Lag (2014:942).

4 c §   En beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU och som har flera fasta etableringsställen i skilda EU-länder, varav minst ett i Sverige, och som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 b § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.
Lag (2014:942).

Ansökan på elektronisk väg

4 d §   En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg. Lag (2014:942).

Mervärdesskattegrupper

4 e §   Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslut fattas för den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2014:1511).

Vad identifieringsbeslutet innebär

5 §   Den som ett identifieringsbeslut enligt 4 a § gäller för ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för de tjänster som beslutet avser. Lag (2014:942).

6 §   En beskattningsbar person som är skattskyldig i Sverige för tjänster som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land ska redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i det landet. Lag (2014:942).

Identifieringsnummer

7 §   Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet gäller för.

Om ett identifieringsbeslut fattas enligt 4 b §, ska den beskattningsbara personens registreringsnummer till mervärdesskatt användas som identifieringsnummer.
Lag (2014:942).

Underrättelse till Skatteverket om förändringar

8 §   Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt denna lag inte längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats. Lag (2014:942).

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen

9 §   Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 4 a §, om den beskattningsbara personen
   1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
   2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet,
   3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 a §, eller
   4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda ordningen. Lag (2014:942).

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen

9 a §   Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 4 b §, om den beskattningsbara personen
   1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
   2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning,
   3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 b §, eller
   4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda ordningen. Lag (2014:942).

Deklaration och betalning av mervärdesskatt

10 §   En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.

Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.
Lag (2014:942).

11 §   En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.

12 §   En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla
   1. identifieringsnumret,
   2. följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållanden av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster ska beskattas:
      a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa tjänster under redovisningsperioden,
      b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten på tjänsterna, fördelat på skattesatser, och
      c) tillämpliga skattesatser, samt
   3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden. Lag (2014:942).

12 a §   Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 b § har ett eller flera fasta etableringsställen i ett annat EU-land eller i andra EU-länder från vilket eller vilka telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster tillhandahålls, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållandena ska beskattas:
   1. det sammanlagda värdet av ersättningarna för de tillhandahållanden som omfattas av den särskilda ordningen, uppdelat för varje annat EU-land där den beskattningsbara personen har ett fast etableringsställe, och
   2. det fasta etableringsställets registreringsnummer till mervärdesskatt eller motsvarande uppgift. Lag (2014:942).

13 §   Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska anges i euro. Lag (2014:942).

14 §   En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Lag (2014:942).

15 §   Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.

Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för skattebetalningar som görs enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot. Lag (2014:942).

Beslut om skatt

16 §   Om en särskild mervärdesskattedeklaration avseende skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) har lämnats, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.
Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en myndighet i ett annat EU-land i enlighet med bestämmelserna i det landet. Lag (2014:942).

Omprövning

Omprövning av Skatteverkets beslut om identifiering eller återkallelse

17 §   Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse om den som beslutet gäller begär det, om beslutet överklagas eller om det finns andra skäl.

Skatteverket får inte ompröva beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller. Lag (2014:942).

17 a §   En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades. Lag (2014:942).

18 §   Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut som avses i 17 § första stycket till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet meddelades.

Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid. Lag (2014:942).

Omprövning av Skatteverkets beslut om skatt

19 §   Beslut om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. 2-8, 18, 19, 21, 22 och 27-29 §§, 30 § första stycket samt 31-35 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artiklarna 61 och 61a i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011. Lag (2014:942).

Överklagande

Överklagande av Skatteverkets beslut om identifiering eller återkallelse

20 §   Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 19-22, 28-32 och 34-36 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2014:942).

Överklagande av Skatteverkets beslut om skatt

21 §   Beslut om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13, 19-25, 27-37 och 39 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lag (2014:942).

Förfarandet i övrigt

Förfarandet i övrigt i samband med Skatteverkets beslut om identifiering och återkallelse

22 §   Vid prövning av frågor om identifiering och återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
   1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
   2. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§,
   3. begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 §, och
   4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
Lag (2014:942).

22 a §   Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 b §, om den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följande bestämmelser i skatteförfarandelagen tillämpas för
   1. behörighet och återkallelse av godkännande: 6 kap. 5 § första stycket 1-3 och 8 §,
   2. omprövning och överklagande: 66 och 67 kap.,
   3. besluts verkställbarhet: 68 kap. 1 § och 3 § 1.
Lag (2014:942).

Förfarandet i övrigt i samband med Skatteverkets beslut om skatt

23 §   I fråga om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som ska redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
   1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
   2. föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,
   3. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§,
   4. revision i 41 kap.,
   5. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,
   6. bevissäkring i 45 kap.,
   7. betalningssäkring i 46 kap.,
   8. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap.,
   9. skattetillägg i 49 kap. 4-7, 10-13, 15 och 19 §§,
   10. befrielse från särskilda avgifter i 51 kap.,
   11. beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3-7, 10 och 11 §§,
   12. skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,
   13. ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15-21, 26 och 27 §§,
   14. beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt i 60 kap.,
   15. betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§,
   16. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-10, 16 och 22 §§,
   17. överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket,
   18. kostnadsränta i 65 kap. 3, 4 § första stycket, 7, 8, 11, 13-15 och 19 §§,
   19. besluts verkställbarhet i 68 kap.,
   20. verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap.,
   21. indrivning i 70 kap., och
   22. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.
Lag (2014:942).

23 a §   Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestämmelser som räknas upp i 23 § tillämpas 66 och 67 kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2014:942).

23 b §   Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 23 § ska följande gälla:
   1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skattedeklaration eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.
   2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt 15-35 kap. tillämpas även för uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
   3. Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU-land. Lag (2014:942).

23 c §   Om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskattningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet.
Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodoräknas.

Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen. Lag (2014:942).

24 §   Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.

Dokumentationsskyldighet

25 §   Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de omsättningar som omfattas av beslutet. Räkenskaperna ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land är korrekt.

Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra sådant underlag som avses i första stycket tillgängligt på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes. Lag (2014:942).

26 §   Om ett identifieringsbeslut enligt 4 b § gäller en mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 25 § första stycket finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2014:1511).


Övergångsbestämmelser

2011:1245

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av 2011.

2013:117
   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
   2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2013:370

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av juni 2013.

2014:942
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
   2. Lagen tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av december 2014.

2014:1511
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
   2. Lagen tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av december 2014.