Protokoll utskottssammanträde 2014/15:39

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:39

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:39

DATUM

2015-06-11

TID

08.00 – 10.00 (ajournering 09.40 – 09.45)

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Miljöråd 15 juni 2015

Utskottet beslutade enligt RO 7:12 att överlägga med klimat- och miljöminister Åsa Romson, Miljö- och energidepartementet, om följande punkter på rådsdagordningen:

Rådets dagordningspunkt 3. Förslag till direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och ändring av direktiv 2003/35/EG (Takdirektivet)

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- kommenterad dagordning, inkommen 2015-06-08
Förslag till svensk ståndpunkt: Orienteringsdebatten kommer föras mot bakgrund av två frågor som delats bland medlemsstaterna.

1. Med utgångspunkt från rådet debatt i juni 2014 där länderna gav sitt stöd till den strategiska ansatsen i förslaget att stegvis gå vidare för att nå 2030 målen, vilka ser ni som de största svårigheterna i att nå 2030 målen?

2. Vilka ytterligare element krävs och är lämpliga att diskutera, om några, för att nå det övergripande målet till 2030 att halvera antalet de förtida dödsfallen i EU som orsakas av luftföroreningar?

Regeringen anser att den målsättning som kommissionen redovisat om att halvera antalet förtida dödsfall till 2030 bör utgöra en central utgångspunkt för regeringens agerande i förhandlingarna. I syfte att möjliggöra denna målsättning avser regeringen att verka för att förhandlingarna om ett reviderat takdirektiv kan slutföras så snart som möjligt och direktivet därmed ska kunna träda i kraft. Regeringens målsättning är att det slutliga direktivet åtminstone omfattar en så pass hög ambitionsnivå som motsvarar de föreslagna taknivåerna för utsläpp av vissa luftförorenande ämnen.

Regeringen anser att de föreslagna målen för 2030 ska vara fortsatt bindande. Målåret 2030 ligger långt fram i tiden vilket innebär en möjlighet för medlemsstaterna att påverka utvecklingen åt rätt håll så att hänsyn tas till luftföroreningssituationen och att luftvårdsaspekten tas in i de beslut och investeringar som görs. Den långa tidshorisonten ger medlemsstaterna även en möjlighet att gå vidare med nya initiativ för att minska exponeringen av luftföroreningar för dem som är mest utsatta. Här finns enligt regeringen stora synergier att hämta med andra politikområden, såsom klimat-, energi- och transportområdet.

EU behöver enligt regeringen ett reviderat takdirektiv med en gemensam och tillräckligt hög ambitionsnivå med bindande mål fram till 2030 i syfte att skydda människors hälsa och miljön.

- rådspromemoria, inkommen 2015-06-08

Förslag till svensk ståndpunkt: Orienteringsdebatten kommer föras mot bakgrund av två frågor som delats bland medlemsstaterna.

1. Med utgångspunkt från rådet debatt i juni 2014 där länderna gav sitt stöd till den strategiska ansatsen i förslaget att stegvis gå vidare för att nå 2030 målen, vilka ser ni som de största svårigheterna i att nå 2030 målen?

2. Vilka ytterligare element krävs och är lämpliga att diskutera, om några, för att nå det övergripande målet till 2030 att halvera antalet de förtida dödsfallen i EU som orsakas av luftföroreningar?

Regeringen anser att den målsättning som kommissionen redovisat om att halvera antalet förtida dödsfall till 2030 bör utgöra en central utgångspunkt för regeringens agerande i förhandlingarna. I syfte att möjliggöra denna målsättning, avser regeringen att verka för att förhandlingarna om ett reviderat takdirektiv kan slutföras så snart som möjligt och att direktivet därmed ska kunna träda ikraft. Regeringens målsättning är att det slutliga direktivet åtminstone omfattar en så pass hög ambitionsnivå som motsvarar de föreslagna taknivåerna för utsläpp av vissa luftförorenande ämnen.

Regeringen anser att målen som sätts för 2030 ska fortsatt vara bindande. Målåret 2030 ligger långt fram i tiden vilket innebär en möjlighet för medlemsländerna att påverka utvecklingen åt rätt håll så att hänsyn tas till luftföroreningssituationen och att luftvårdsaspekten tas in i de beslut och investeringar som görs. Den långa tidshorisonten ger medlemsstaterna även en möjlighet att gå vidare med nya initiativ för att minska exponeringen av luftföroreningar för dem som är mest utsatta. Här finns enligt regeringen stora synergier att hämta med andra politikområden, såsom klimat-, energi- och transportområdet.

EU behöver enligt regeringen ett reviderat takdirektiv med en gemensam och tillräckligt hög ambitionsnivå med bindande mål fram till 2030 i syfte att skydda människors hälsa och miljön.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Jag ansluter mig till tidigare avvikande mening från S, MP, V den 18 februari 2014 gällande takdirektivet. I den avvikande meningen kräver vi att Sverige ska driva bindande åtaganden. Det driver den svenska regeringen numera, vilket vi välkomnar. I övrigt ansluter vi oss till den tidigare avvikande meningen,

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Rådets dagordningspunkt 5. Vägen mot UNFCCC:s partsmöte (Paris, 30 november – 11 december 2015)

a) Kommissionens meddelande: Parisprotokollet – en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020

b) Förhandlingsläget i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i


- kommenterad dagordning, inkommen 2015-06-08

Förslag till svensk ståndpunkt. Regeringens övergripande ståndpunkt är att förhandlingarna bör resultera i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Regeringen betonar också vikten av fortsatt fokus på ökad ambition såväl för tiden före som efter 2020.

Fråga 1

Hur kan det rättsliga ramverket och arkitekturen utformas, inklusive omvandlingen av INDCs till NDCs, så att universellt deltagande och högsta möjliga ambition säkerställs i Parisavtalet?

Regeringen anser att ett brett deltagande och en hög ambition företrädelsevis säkerställs genom ett rättsligt bindande avtal, ett protokoll.

Regeringen anser att en förutsättning för att bli part till 2015-överenskommelsen bör vara att en part till konventionen tar på sig ett åtagande för att begränsa utsläppen.

Regeringen föredrar dubbla kriterier för avtalets ikraftträdande och anser att 2015-överenskommelsen bör träda ikraft först när tillräckligt många parter till konventionen, som står för en stor del av världens utsläpp, lämnat in sina ratifikationsinstrument.

Fråga 2

Hur ser ni att Parisavtalet kan utformas så att det stärker ambitionsnivån över tid? Hur bör en översynscykel se ut för att stärka avtalets varaktighet och hålla tvågradersmålet inom räckhåll? I detta sammanhang, hur ska önskemål från andra parter om dynamik för andra element än utsläppsbegränsningar hanteras?

Regeringen verkar för att avtalet ska ha en stark koppling till vetenskapen och innehålla en mekanism för att regelbundet, helst vart femte år, bedöma den samlade nivån av begränsningsåtaganden samt uppmuntra och underlätta för parterna att höja sina åtaganden för utsläppsbegränsningar. Avtalet bör, enligt regeringen, binda upp parterna till att förbinda sig att alltid ha ett åtagande att begränsa sina utsläpp från 2020 och framåt. Regeringen anser även att alla parter bör sträva mot femåriga åtagandeperioder efter den inledande perioden.

Regeringen anser att EU bör verka för att avtalet innehåller ett långsiktigt, vetenskapligt grundat mål för utsläppsminskningar som komplement till målet att hålla den globala temperaturökningen under två grader.

Klimatanpassning är en central fråga i förhandlingarna. Regeringen verkar för att frågan får större politisk vikt, exempelvis genom att ett långsiktigt, kvalitativt mål om resiliens mot klimatförändringarnas effekter inkluderas i avtalet

Regeringen anser slutligen att klimatfinansiering bör vara ett centralt element i 2015-överenskommelsen och betonar vikten av att EU agerar konstruktivt. Långsiktighet, dynamik och ökad förutsägbarhet behövs för klimatfinansiering, liksom för teknikspridning och kapacitetsuppbyggnad, för att stödja genomförandet av mål för utsläppsbegränsningar och anpassning.

- rådspromemoria, inkommen 2015-06-08

Svensk ståndpunkt. Regeringens övergripande ståndpunkt är att förhandlingarna bör resultera i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Regeringen betonar också vikten av fortsatt fokus på ökad ambition såväl för tiden före som efter 2020.

Fråga 1

Hur kan det rättsliga ramverket och arkitekturen utformas, inklusive omvandlingen av INDCs till NDCs, så att universellt deltagande och högsta möjliga ambition säkerställs i Parisavtalet?

Regeringen anser att ett brett deltagande och en hög ambition företrädelsevis säkerställs genom ett rättsligt bindande avtal, ett protokoll.

Regeringen anser att en förutsättning för att bli part till 2015-överenskommelsen bör vara att en part till konventionen tar på sig ett åtagande för utsläppsbegränsningar.

Regeringen föredrar dubbla kriterier för avtalets ikraftträdande och anser att 2015-överenskommelsen bör träda ikraft först när tillräckligt många parter till konventionen, som står för en stor del av världens utsläpp, lämnat in sina ratifikationsinstrument.

Fråga 2

Hur ser ni att Parisavtalet kan utformas så att det stärker ambitionsnivån över tid? Hur bör en översynscykel se ut för att stärka avtalets varaktighet och hålla tvågradersmålet inom räckhåll? I detta sammanhang, hur ska önskemål från andra parter om dynamik för andra element än utsläppsbegränsningar hanteras i avtalet?

Regeringen verkar för att avtalet ska ha en stark koppling till vetenskapen och innehålla en mekanism för att regelbundet, helst vart femte år, bedöma den samlade nivån av åtaganden för utsläppsbegränsningar samt uppmuntra och underlätta för parterna att höja dessa. Avtalet bör, enligt regeringen, binda upp parterna till att förbinda sig att alltid ha ett åtagande att begränsa sina utsläpp från 2020 och framåt. Regeringen anser även att alla parter bör sträva mot femåriga åtagandeperioder efter den inledande perioden.

Regeringen anser att EU bör verka för att avtalet innehåller ett långsiktigt, vetenskapligt grundat mål för utsläppsminskningar som komplement till målet att hålla den globala temperaturökningen under två grader.

Klimatanpassning är en central fråga i förhandlingarna. Regeringen verkar för att frågan får större politisk vikt, exempelvis genom att ett långsiktigt, kvalitativt mål om resiliens mot klimatförändringarnas effekter inkluderas i avtalet.

Regeringen anser slutligen att klimatfinansiering bör vara ett centralt element i 2015-överenskommelsen och betonar vikten av att EU agerar konstruktivt. Långsiktighet, dynamik och ökad förutsägbarhet behövs för klimatfinansiering, liksom för teknikspridning och kapacitetsuppbyggnad, för att stödja genomförandet av mål för utsläppsbegränsningar och anpassning.

Följande justering, vilken godkändes av klimat- och miljöministern, lämnades: Regeringen anser att en förutsättning för att bli part till 2015-överenskommelsen ska vara att en part till konventionen tar på sig ett åtagande för att begränsa utsläppen.

M-, C-, FP- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Det är av största vikt att Parisavtalet utformas så att ambitionsnivån kan höjas över tid och på ett sådant sätt att kostnadseffektiva och tillräckliga utsläppsminskningar kan nås. Därför är det viktig att avtalet innehåller flexibla mekanismer, så som t.ex. dagens CDM och JI. Flexibla mekanismer kan vara ett viktigt verktyg för att stärka ambitionsnivån över tid. Detta bör regeringen verka för och lyfta fram i diskussionen på kommande miljöråd.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Miljörådet den 15 juni 2015.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Kommissionens förslag om översynen av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer

Utskottet överlade med statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet, om:


KOM(2015) 176 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om översynen av beslutsprocessen för genetiskt modifierade organismer

och

KOM(2015) 177 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier

Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.2.-2641-2014/15)

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen har förståelse för att det är möjligt att godkännandeprocessen av GMO kan förbättras genom tillämpning av lagförslaget. Allmänt sett ställer sig regeringen dock frågande till förslaget och hur det ska kunna tillämpas i praktiken.

M-, C-, FP- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Det förslag kommissionen har lagt fram riskerar att leda till flertalet negativa konsekvenser. Framförallt äventyras med förslaget principerna för EU:s inre marknad då förslaget syftar till att öppna upp för enskilda medlemsländer att resa hinder mot handel och användning av produkter som redan blivit prövade och godkända på EU-nivå. Det är vidare mycket tveksamt om kommissionens förslag är förenligt med gällande WTO-regler. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt och allvarligt att regeringens förslag till svensk ståndpunkt är så svag och så vag. Regeringen måste ge besked om hur regeringen ställer sig till förslaget och hur regeringen ämnar agera. Vår uppfattning är att regeringen ska motsätta sig förslaget och verka för att kommissionen drar det tillbaka. 

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

Sverigedemokraterna anser att de gemensamma reglerna på EU:s inre marknad ska kunna tillåta nationella restriktioner vid import av till exempel livsmedel eller andra varor. Vi anser att intentionerna i förslaget är goda, och vi stödjer därför i princip EU-kommissionens förslag. Dock behöver fortfarande ett antal frågetecken rätas ut kring förfarandet och tillämpningen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Sverige borde välkomna förslagen som möjliggör för medlemsländerna att själva begränsa och förbjuda GMO. Det här borde ses som ett viktigt demokratiskt steg framåt. Sverige borde dock verka för att medlemslängerna ges full frihet att säga nej till GMO oavsett EFSA:s bedömning, EU:s inre marknadsregler eller WTO. Demokratin - rätten att motsätta sig GMO – måste vara överordnad.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 3

Jordbruks- och fiskeråd 16 juni 2015

Utskottet beslutade enligt RO 7:12 att överlägga med statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen:

Rådets dagordningspunkt 4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om offentlig kontroll] och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (första behandlingen)

Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i

- kommenterad dagordning, inkommen 2015-06-08
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen har höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen. Regeringen arbetar aktivt för att de regler som nu förhandlas ska gynna den ekologiska produktionen och marknaden, och bidra till en fortsatt positiv utveckling för sektorn. Regeringen kommer fortsatt verka för att behålla undantagen i gällande lagstiftning för ekologisk produktion, som exempelsvis möjligheten att använda konventionellt utsäde och möjlighet till avhorning.

Regeringen kommer även att verka för att importreglerna inte ska missgynna u-länder eller försvåra handeln med tredje land.

Regeringen verkar för att gränsvärden inte införs eftersom detta skulle innebära en belastning för sektorn. Regeringen avser vidare att verka för en riskbaserad kontroll och att de krav som ställs på detaljhandelsledet skall vara proportionerliga.

Följande förtydligande till den svenska ståndpunkten, vilken godkändes av statssekreteraren, lämnades: Om Sverige inte får gehör för sina prioriteringar bör den allmänna inriktningen inte stödjas och kommissionen uppmanas dra tillbaka förslaget.

Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede.

Statssekreterare Elisabeth Backteman lämnade, under övriga punkter på rådsdagordningen, information inför Jordbruks- och fiskerådet den 16 juni 2015.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokollen 2014/15: 37 och 38.

§ 5

Inkomna EU-dokument

Inkomna EU-dokument m.m. anmäldes och lades till handlingarna.

§ 6

Inkomna skrivelser

En inkommen skrivelse anmäldes och lades till handlingarna.

§ 7

EPTA-konferens i Paris 24 september 2015

Kanslichefen anmälde att ordförande Matilda Ernkrans (S), på förfrågan från talmannen, deltar i en konferens på temat klimat och innovation i Paris den 24 september 2015.

§ 8

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 23 juni 2015 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 23 juni 2015

Matilda Ernkrans



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2014/15:39

§ 1

§ 2 – 8

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf

X

X

Ulf Berg (M)

X

X

Isak From (S)

-

-

Johan Hultberg (M)

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

-

-

Monica Haider (S)

X

X

Anders Forsberg (SD)

X

X

Lars Tysklind (FP)

X

X

Jens Holm (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

O

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Vakant

Emma Nohrén (MP)

O

O

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

O

-

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Said Abdu (FP)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH

JORDBRUKSUTSKOTTET

2015-06-11

Bilaga 2 till protokoll 2014/15:39

Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 2015

Beteckning

Rubrik

KOM- dokument

KOM(2015) 229

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel, om användningen av fosfater

KOM(2015) 239

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken

KOM(2015) 280

Förslag till rådets beslut om fastställande av Europeiska unionens ståndpunkt vad gäller vissa resolutioner som kommer att bli föremål för omröstning inom Internationella vinorganisationen (OIV)

K-dokument

K(2015) 3234

Kommissionens beslut av den 20.5.2015 om referensdokument för bästa miljöledningspraxis, indikatorer för sektorspecifik miljöprestanda och riktmärken för resultat i världsklass för detaljhandelssektorn enligtförordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas)

K(2015) 3304

Kommissionens genomförandebeslut av den 22.5.2015 om ändring av bilaga F till rådets direktiv 64/432/EEG vad gäller formatet på förlagorna till hälsointyg för handel inom unionen med nötkreatur och svin

K(2015) 3373

Kommissionens genomförandebeslut av den 22.5.2015 om ändring av genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater

K(2015) 3485

Kommissionens genomförandebeslut av den 26.5.2015 om godkännande av Sveriges landsbygdsprogram för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

K(2015) 3546

Kommissionens genomförandebeslut av den XXX om månatliga utbetalningar från EGFJ för utgifter som verkställts av utbetalningsställen i medlemsstaterna i april 2015

K(2015) 3591

Kommissionens genomförandebeslut av den 28.5.2015 om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ beträffande utgifter som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för budgetåret 2014

K(2015) 3593

Kommissionens genomförandebeslut av den 28.5.2015 om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ beträffandeutgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) för budgetåret 2014

K(2015) 3706

Kommissionens delegerade förordning (EU) …/… av den 4.6.2015om ändring av delegerad förordning (EU) nr 807/2014 vad gäller övergångsbestämmelser för landsbygdsprogrammen för perioden 2007–2013

Antagna dokument

Dokument antagna av Europa-parlamentet 27-30 april 2015

Rådsrapporter

2015-06-08

Rapport från informellt jordbruksministermöte den 2 juni i Riga

Fakta-PM

2014/15:FMP32

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Övrigt

9032/15

Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the reduction of national emissions of certain atmospheric pollutants and amending Directive 2003/35/EC - Comments from delegations (BE, DK, DE, NL)

9247/15

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35/EG – Riktlinjedebatt

9057/15

Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the limitation of emissions of certain pollutants into the air from medium combution plants - Preparation for the informal trilogue

9273/15

Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the limitation of emissions of certain pollutants into the air from medium combustion plants - Preparation for the informal trilogue

9328/15

Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the limitation of emissions of certain pollutants into the air from medium combustion plants - Preparation for the informal trilogue

2947/15

Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the reduction of national emissions of certain atmospheric pollutants and amending Directive 2003/35/EC - Policy debate