Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2017/18

utskottsdokument 2017/18:verk



-1001837

-46990

DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT

2017/18

:JuU

0

0

DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT

2017/18

:JuU

Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2017/18


Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2017/18

Justitieutskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politikområdet innefattar bl.a. myndigheter inom

Sveriges Domstolar

åklagarväsendet

polisväsendet

kriminalvården

samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2017/18 hade justitieutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Tomas Tobé (M), ordförande

Annika Hirvonen Falk (MP), vice ordförande, t.o.m. 2018-04-23

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Elin Lundgren (S)

Krister Hammarbergh (M)

Arhe Hamednaca (S)

Kent Ekeroth (SD), t.o.m. 2018-01-25

Anti Avsan (M)

Susanne Eberstein (S)

Johan Hedin (C)

Anders Hansson (M)

Petter Löberg (S)

Adam Marttinen (SD)

Roger Haddad (L)

Linda Snecker (V)

Andreas Carlson (KD)

Lawen Redar (S)

Suppleanter

Sanne Lennström (S)

Ellen Juntti (M)

Krister Örnfjäder (S)

Pål Jonson (M)

Carina Ohlsson (S)

Richard Jomshof (SD)

Mikael Cederbratt (M)

Mattias Jonsson (S)

Rickard Nordin (C)

Tina Ghasemi (M)

Emanuel Öz (S)

Björn Söder (SD)

Christina Örnebjär (L)

Yasmine Posio (V)

Caroline Szyber (KD)

Rikard Larsson (S)

Patrick Reslow (-)

Agneta Börjesson (MP)

Jens Holm (V)

Tuve Skånberg (KD)

Robert Hannah (L)

Said Abdu (L)

Agneta Gille (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Sultan Kayhan (S)

Mats Pertoft (MP), vice ordförande fr.o.m. 2017-10-19 t.o.m. 2018-04-30

Gustaf Lantz (S), t.o.m. 2018-01-01

Stefan Nilsson (MP) t.o.m. 2017-11-30

Jan Lindholm (MP) fr.o.m. 2018-05-24

Utskottets presidium bestod av ordförande Tomas Tobé (M) och vice ordförande Annika Hirvonen Falk (MP) t.o.m. 2018-04-23. Mats Pertoft (MP) var vice ordförande fr.o.m. 2017-10-19 t.o.m. 2018-04-30.

Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Thomas Lindstam, kanslichef

Cecilia Back, utskottsråd, tjl. t.o.m. 2018-12-30

Maria Kaiser, föredragande, tjl. t.o.m. 2018-12-30

Camilla Ulvenfalk, föredragande

Elizabeth Lindell, föredragande t.o.m. 2017-12-31

Karolina Hermansson, föredragande

Lena Lindbäck, föredragande

Christian Olsson, föredragande t.o.m. 2017-11-03

Petra Forslid, föredragande fr.o.m. 2018-01-22 t.o.m. 2018-06-30

Stina Nordström, utskottshandläggare fr.o.m. 2018-04-16 t.o.m. 2018-08-31.

Amanda Forsberg, utskottshandläggare

Virpi Torkkola, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2017/18 behandlade utskottet 25 propositioner och 4 skrivelser. Utskottet behandlade vidare ca 600 motioner innehållande ca 1138 motionsyrkanden. Förutom detta har utskottet med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen lagt fram ett förslag till lagändring. Utskottet redovisade 37 betänkanden och 7 yttranden samt 25 tillkännagivanden.

Under riksmötet 2017/18 höll utskottet 32 sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till ca 18 timmar.

Betänkanden

Nedan redovisas kortfattat de frågor som utskottet behandlade och utskottets ställningstaganden i de betänkanden som lämnades under riksmötet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 4, totalt knappt 45,8 miljarder kronor. Utskottet föreslog också att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra elva tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena gällde krav på tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet, en översyn av Rekryteringsmyndigheten, en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet, en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden, en särskild brottskod för brott med hedersmotiv, statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal, en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller den it-relaterade brottsligheten, ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn, polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott, polisens återkoppling till brottsutsatta samt särskild utbildning för den som hör eller förhör barn. I betänkandet fanns 54 reservationer och sju särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte (JuU2)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:214 Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte. Regeringen föreslog i propositionen att skyddet för barn mot sexuella övergrepp skulle förstärkas ytterligare. Ändringarna innebär att straffansvaret för kontakt med barn i sexuellt syfte inträder redan när en vuxen eller en annan straffmyndig person föreslår en träff för ett barn under 15 år eller stämmer träff med barnet i syfte att begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 6 kap. 4, 5, 6, 8 eller 10 § brottsbalken. Enligt förslaget ska det inte längre krävas någon ytterligare åtgärd som är ägnad att främja att en sådan träff kommer till stånd. Vidare föreslog regeringen att brottsbeteckningen skulle ändras från kontakt med barn i sexuellt syfte till kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater (JuU3)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:209 En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater. Enligt tidigare ordning fanns det begränsade möjligheter att utesluta en advokat ur Advokatsamfundet på grund av hans eller hennes brottsliga agerande utanför advokatverksamheten. Regeringen föreslog i propositionen att en advokat som visar sig uppenbart olämplig att vara advokat genom att begå brott utanför advokatverksamheten ska uteslutas ur samfundet. Syftet var att säkerställa att advokater uppfyller lagens krav på lämplighet.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Nya regler om bevisinhämtning inom EU (JuU4)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:218 Nya regler om bevisinhämtning inom EU. Lagen innehåller bestämmelser som förbättrar möjligheterna att inhämta bevisning mellan Europeiska unionens medlemsstater, vilket bidrar till att förstärka det brottsbekämpande arbetet. Lagförslaget innebär bl.a. att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder som ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat, om det finns bevisning där som behövs för att utreda brott i Sverige. Den föreslagna lagen om en europeisk utredningsorder innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot en enskild person överlåts till en annan stat.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet (JuU5)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet till handlingarna och avslå ett yrkande i en följdmotion.

Riksrevisionen granskade tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015. I rapporten lämnade Riksrevisionen rekommendationer till Domstolsverket och tingsrätterna om det fortsatta effektiviseringsarbetet. Riksrevisionen lämnade inte några rekommendationer till regeringen.

Utskottet instämde i regeringens bedömning att granskningen utgör ett värdefullt bidrag i det fortsatta effektiviseringsarbetet och ansåg att de rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Domstolsverket och tingsrätterna är lämpliga. Utskottet såg även positivt på det arbete som Domstolsverket redan bedriver på området.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (JuU6)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. I propositionen föreslog regeringen ändringarna i syfte att renodla polisens arbetsuppgifter genom att flytta sådana uppgifter på djurområdet som inte kräver polisens särskilda befogenheter och kompetens till länsstyrelserna. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande till regeringen med anledning av yrkanden i motioner från allmänna motionstiden om att polisens verksamhet skulle renodlas ytterligare och att Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) skulle återupptas senast den 1 mars 2018. I betänkandet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar (JuU7)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen (2005:716) och passlagen (1978:302). I propositionen föreslog regeringen att en utlänning vid in- och utresekontroll, på samma sätt som redan gäller för svenska medborgare, ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). I betänkandet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten (JuU8)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i vapenlagen (1996:67) och i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Det huvudsakliga syftet med lagändringarna var att motverka den ökade förekomsten av illegala vapen och handgranater i samhället med dödligt våld som följd.

I propositionen föreslog regeringen att straffskalorna för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ändras från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Vidare föreslog regeringen att minimistraffen för de synnerligen grova brotten höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Slutligen föreslogs att straffmaximum för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Utskottet föreslog med anledning av en följdmotion två tillkännagivanden till regeringen. Enligt utskottet borde regeringen återkomma med dels ett förslag om att även straffmaximum för de synnerligen grova brotten ska höjas, dels ett förslag om att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning (JuU9)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändringar i proposition 2017/18:36 Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Syftet var att få ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning. I propositionen föreslog regeringen lagändringar som ger Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten möjlighet att, inom ramen för samarbetet vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska enligt förslaget inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna enligt tidigare lagstiftning kunnat lämna ut till varandra. Syftet med förslaget var att effektivisera det informationsutbyte som redan förekommer inom samarbetet för att skapa bättre förutsättningar för myndigheterna att göra korrekta bedömningar av terrorhot i rätt tid.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2016 (JuU10)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2017/18:69 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2016 till handlingarna. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Liksom föregående år såg utskottet positivt på att Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket numera lämnar en gemensam redovisning av hemliga tvångsmedel till regeringen och att Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel också redovisas. Vidare såg utskottet positivt på att myndigheterna redovisar anonymiserade exempel från tillämpningen av respektive tvångsmedel, vilket bidrar till att höja kvaliteten i redovisningen. Utskottet noterade även med tillfredsställelse att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten under det gångna året börjat registrera hemliga tvångsmedel i ett särskilt it-stöd, vilket bör leda till en högre effektivitet och kvalitet i myndigheternas redovisning.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU11)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2017/18:57 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till handlingarna. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om att se över lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll i syfte att lagen ska kunna tillämpas i fler fall än vad som då skedde. I betänkandet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet (JuU12)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:58 Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet. I propositionen föreslog regeringen att ett brottmål inte ska få avgöras när den tilltalade uteblir från en huvudförhandling som han eller hon inte har fått en kallelse till. Förslaget tillkom för att uppfylla EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång. I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisfrågor (JuU13)

Utskottet föreslog tre tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om polisfrågor. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten i syfte att utmäta egendom som påträffas i polisens verksamhet.

En skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier.

En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.

I betänkandet fanns 40 reservationer och sex särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffrättsliga frågor (JuU14)

Utskottet föreslog fyra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om straffrättsliga frågor. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Ett stärkt straffrättsligt skydd för hälso- och sjukvårdspersonal och skärpta straff för våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner.

Skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning.

Brott med hedersmotiv ska få en särskild brottsrubricering.

Hedersmotiv vid brott ska vara en särskild straffskärpningsgrund.

I betänkandet fanns 27 reservationer och sex särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Processrättsliga frågor (JuU15)

Utskottet behandlade ca 60 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna handlade bl.a. om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns 17 reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsfrågor (JuU16)

Utskottet föreslog tre tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om kriminalvårdsfrågor. Förslagen rörde i korthet följande frågor:

Bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella.

En ny utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård.

Försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, ska i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal.

I betänkandet fanns 22 reservationer och sex särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Våldsbrott och brottsoffer (JuU17)

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om våldsbrott och brottsoffer. Enligt utskottet ska regeringen överväga åtgärder för att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om en sådan underrättelse är till men för barnet. I betänkandet fanns 15 reservationer och fem särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Unga lagöverträdare (JuU18)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle göra sex tillkännagivanden till regeringen med anledning av motioner om unga lagöverträdare. Förslagen rörde i korthet följande frågor:

Utvärdering av de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst.

Utvärdering av lagstiftningen om drogtester av barn under 15 år.

Snabbare lagföring av brott som begås av unga.

Fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas.

Införande av möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott.

Införande av fler former av påföljder för unga.

I betänkandet fanns 21 reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisens kameraövervakning (JuU19)

Utskottet föreslog, med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att kravet på att polisen ska söka tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. Utskottet föreslog att ändringen skulle införas senast i samband med att den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft den 25 maj 2018. I betänkandet fanns en reservation och två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En utvidgning av kapningsbrottet (JuU20)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:73 En utvidgning av kapningsbrottet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna Pekingprotokollet och Pekingkonventionen samt förklaringarna om ansvarsfrihet i familjerelationer. Utskottet föreslog även att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Lagändringarna innebär att svensk rätt anpassas till Pekingprotokollet och att kapningsbrottet utvidgas till att omfatta även lätta lastbilar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag (JuU21)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om en ny säkerhetsskyddslag i proposition 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag. Den nya lagen innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. I propositionen föreslog regeringen även att skyddet av andra säkerhetskänsliga verksamheter, t.ex. samhällsviktiga informationssystem, ska förbättras. Det förtydligades att lagen gäller i både allmänna och enskilda verksamheter. Den nya lagen tydliggör vidare skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vikten av att verksamhetsutövarna genomför säkerhetsskyddsanalyser för sina verksamheter.

Utskottet föreslog även tre tillkännagivanden om följande frågor:

Tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter bör regleras i säkerhetsskyddslagen.

En översyn bör göras av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.

Det bör utredas om säkerhetsskyddslagen i större omfattning ska gälla för Regeringskansliet.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation (JuU22)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation till handlingarna. I rapporten granskade Riksrevisionen den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten för att se om den på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp och därvid identifierat vissa brister. I rapporten lämnade Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Utskottet instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskningsrapport och de rekommendationer som gavs i rapporten utgör ett värdefullt bidrag i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens pågående arbete med att effektivisera den forensiska verksamheten. I betänkandet fanns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Tillgänglighetsdelgivning – försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål (JuU23)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:67 Tillgänglighetsdelgivning – försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål.

I propositionen föreslog regeringen en ny lag om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål. Det nya delgivningssättet innebär att delgivning sker genom att stämning och andra handlingar i ett brottmål hålls tillgängliga vid tingsrätten från en i förväg bestämd tidpunkt. Den misstänkte ska dessförinnan vid ett personligt sammanträffande med polis eller åklagare ha delgetts information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna hålls tillgängliga. Förslaget syftar till att skapa en effektivare handläggning av brottmål och snabbare lagföring av brott. Tillgänglighetsdelgivning föreslogs få användas på försök vid de tingsrätter som regeringen bestämmer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:86 Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden. I propositionen föreslog regeringen ändringar som syftar till ett mer effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av resurserna när det gäller rättsliga biträden.

Förslaget innebar skärpta kompetenskrav för målsägandebiträden och krav på rättens tillstånd för att ett sådant biträde ska få sätta någon annan i sitt ställe. Vidare föreslogs att ett målsägandebiträdes förordnande ska gälla till dess att tiden för att överklaga domen i målet har löpt ut. Ett målsägandebiträde ska dock kunna förordnas i hovrätten eller Högsta domstolen om det finns behov av det. Slutligen föreslogs att dömda i brottmål får en viss ökad ersättningsskyldighet till staten för kostnader samt uttryckliga regler om när man ska få byta offentlig försvarare. I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Elektronisk övervakning av kontaktförbud (JuU25)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2017/18:81 Elektronisk övervakning av kontaktförbud. I propositionen föreslog regeringen ändringar i lagen om kontaktförbud och i brottsbalken. Syftet var att stärka skyddet mot trakasserier och förföljelse genom en bättre kontroll av att kontaktförbud följs och en skärpt syn på överträdelser av kontaktförbud med elektronisk övervakning (fotboja).

Förslaget innebär bl.a. att om en person har brutit mot ett kontaktförbud ska huvudregeln vara att personen framöver ska övervakas elektroniskt. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med elektronisk övervakning få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max. två år.

Utskottet föreslog också ett tillkännagivande till regeringen om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd. I betänkandet fanns åtta reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

JuU26

Beteckningen har inte används.

Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning (JuU27)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:88 Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning. I propositionen föreslog regeringen lagändringar som bland annat innebär att ordförandeskapet när flera lagfarna domare deltar i rätten regleras i lag. Omröstningsreglerna föreslogs även ändras även så att det framgår i vilka situationer ordföranden har utslagsröst och att ordföranden ska säga sin mening sist.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar (JuU28)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:48 Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. I propositionen föreslog regeringen lagändringar i syfte att genomföra Europeiska unionens råds direktiv om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer.

Förslaget innebär att bistånd enligt lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd även ska kunna lämnas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar i enlighet med direktivet. Regeringen föreslog även att det i lagen införs en ersättningsskyldighet för den som har fått konsulärt skydd av en annan medlemsstat med stöd av direktivet.

Förslaget innebär också att det i lagen om konsulära katastrofinsatser införs en bestämmelse om att även unionsmedborgare och deras familjemedlemmar kan omfattas av en konsulär katastrofinsats i enlighet med direktivet.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (JuU29)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. I propositionen föreslog regeringen ändringar i brottsbalken och i rättegångsbalken. Förslagets syfte var att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Förslagen innebär bl.a. att gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för t.ex. våldtäkt även om personen inte använt sig av våld eller hot. Dessutom infördes ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga våldsbrott.

Utskottet föreslog även två tillkännagivanden om följande frågor:

Straffminimum för våldtäkt av normalgraden bör höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år.

I betänkandet fanns 4 reservationer och två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En ny strafftidslag (JuU30)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:250 En ny strafftidslag. I propositionen föreslog regeringen en ny strafftidslag. Lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Lagförslaget innebär bl.a. att strafftiden bara ska beräknas i dagar och att bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Den nya lagen innehåller vidare tydliga tidsramar för att hålla en dömd person i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna nöjdförklaring utökas, liksom möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med verkställighet av fängelsestraff. I betänkandet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Digital hantering av domstolsavgörande, strafföreläggande och ordningsbot (JuU31)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:126 Digital hantering av domstolsavgörande, strafföreläggande och ordningsbot. I propositionen föreslog regeringen lagändringar som möjliggör en mer digital hantering av ordningsbot och strafföreläggande samt ansökan om betalningsföreläggande och handräckning. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att elektroniska underskrifter och elektroniskt undertecknande av domstolsavgöranden tillåts. Syftet med förslagen var att möjliggöra betydande effektiviseringar, inte minst hos Polismyndigheten, och skapa förutsättningar för bättre service till medborgarna genom snabbare och enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering (JuU32)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:123 Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering. Regeringen föreslog i propositionen lagändringar i syfte att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete eller tiggeri.

Förslagen innebär bl.a. att det nya brottet människoexploatering införs. Brottet består i att genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploatera en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri.

När det gäller människohandel föreslogs att de s.k. otillbörliga medlen förtydligas, att straffansvaret för brott mot en person som är under 18 år ska gälla även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder och att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, ska skärpas till fängelse i sex månader. Vidare föreslogs bl.a. att maximistraffet för grovt koppleri skärps till fängelse i tio år. I betänkandet fanns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Anpassning av domstolsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning (JuU33)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i domstolsdatalagen. Förslaget innebär att domstolsdatalagen anpassas till dataskyddsförordningen. De flesta av de föreslagna ändringarna är en direkt följd av att EU:s dataskyddsförordning skulle börja tillämpas den 25 maj 2018 och att personuppgiftslagen skulle upphävas. Det föreslogs bl.a. regler om dataskyddsombud och att domstolsdatalagens förbud mot att använda integritetskänsliga sökbegrepp ska omfatta fler typer av uppgifter.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

JuU34

Beteckningen har inte används.

En mer heltäckande terrorismlagstiftning (JuU35)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:174 En mer heltäckande terrorismlagstiftning. I propositionen föreslog regeringen lagändringar med syfte att uppnå en mer heltäckande straffrättslig terrorismlagstiftning. Förslagen innebär att nästan alla straffbestämmelser i de tre särskilda lagarna på området utvidgas. De förslag som gäller nykriminalisering innebar bl.a. följande:

Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.

Självstudier i exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska vara straffbart.

Terrorismresor till det egna medborgarskapslandet blir straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.

Kriminaliseringen av terrorismfinansiering blir mer heltäckande.

Därutöver föreslogs att svenska domstolar i fler fall ska kunna döma över terrorismrelaterade brott som har begåtts utomlands.

Förslagen syftade i huvudsak till att genomföra EU:s direktiv om bekämpande av terrorism och tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna att Sverige tillträder tilläggsprotokollet. I betänkandet fanns 43 reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ny kamerabevakningslag (JuU36)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag. I propositionen föreslog regeringen att kameraövervakningslagen skulle upphävas och en ny lag om kamerabevakning införas. Förslaget innebar förbättrade möjligheter att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärks. Regleringen anpassas i förslaget också till de nya EU-reglerna om dataskydd.

Förslaget innebär bl.a. följande.

Kravet på tillstånd begränsades till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse.

Det ska bli lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser, i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen fick utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet.

Det ska bli lättare att få tillstånd till kamerabevakning bl.a. på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Utskottet föreslog också ett tillkännagivande om att tillståndsplikten för Polismyndighetens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning ska tas bort. I betänkandet fanns tio reservationer och två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Brottsdatalag (JuU37)

Utskottet tillstyrkte proposition 2017/18:232 Brottsdatalag. I propositionen föreslog regeringen en brottsdatalag. Syftet med den föreslagna lagen var dels att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, dels att säkerställa att myndigheter kan behandla och utbyta personuppgifter med varandra på ett ändamålsenligt sätt.

Genom den nya lagen genomförs EU:s nya dataskyddsdirektiv. Lagen är en ramlag som ska vara generellt tillämplig inom det nya område som direktivet reglerar, i huvudsak behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Lagen föreslogs vara subsidiär i förhållande till andra lagar och förordningar, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsdatalag – en ny lag med anpassning till EU:s dataskyddsförordning (JuU38)

Utskottet tillstyrkte proposition 2017/18:248 Kriminalvårdsdatalag – en ny lag med anpassning till EU:s dataskyddsförordning. I propositionen föreslog regeringen en ny kriminalvårdsdatalag som ska gälla för behandling av personuppgifter inom den del av Kriminalvårdens verksamhet som inte omfattas av brottsdatalagens tillämpningsområde. Det gäller bl.a. när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård.

Genom den nya lagen anpassas regleringen av personuppgifter inom kriminalvården till EU:s dataskyddsförordning.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen (JuU39)

Utskottet tillstyrkte proposition 2017/18:234 Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. I propositionen föreslog regeringen en ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om lufttrafikföretags skyldigheter att överföra PNR-uppgifter (passenger name record) till enheten för passagerarinformation och om behandling av PNR-uppgifter i verksamhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet. Enheten för passagerarinformation föreslås enligt lagen vara placerad vid Polismyndigheten.

Enligt regeringens förslag skulle lagen både tillgodose behovet av tillgång till PNR-uppgifter i sådan verksamhet och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna. Lagen föreslogs för att genomföra PNR-direktivet i svensk rätt.

PNR-direktivet utgör ett unionsgemensamt regelverk för insamling och användning av PNR-uppgifter i viss brottsbekämpande verksamhet. PNR avser uppgifter som passagerare lämnar vid bokning av flygresor och vid incheckning, t.ex. namn, resedatum, resväg, bagageinformation och betalningssätt. I syfte att bekämpa terrorism och annan allvarlig brottslighet har myndigheter i flera länder i allt större utsträckning börjat samla in och analysera PNR-uppgifter. I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat sju yttranden till andra utskott.

I ett yttrande till finansutskottet behandlade justitieutskottet utgiftsramen för 2018 samt de preliminära utgiftsramarna för 2019 och 2020. I yttrandet fanns fem avvikande meningar (JuU1y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet proposition 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. I yttrandet fanns en avvikande mening (JuU2y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (JuU3y).

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet kommissionens arbetsprogram för 2018, COM(2017) 650. I yttrandet fanns en avvikande mening (JuU4y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet proposition 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. I yttrandet fanns två avvikande meningar (JuU5y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2017/18:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2017. I yttrandet fanns en avvikande mening (JuU6y).

I ett yttrande till socialutskottet behandlade justitieutskottet regeringens proposition 2017/18:221 Klassificering av nya psykoaktiva substanser (JuU7y).

EU-frågor

Under riksmötet har utskottet löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har i det sammanhanget på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior.

Av de 37 betänkanden som utskottet har lämnat under riksmötet har 10 varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU.

Under riksmötet har utskottet genomfört 23 prövningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning i utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen (se bilaga 1).

Justitieminister Morgan Johansson med medarbetare från Justitiedepartementet har vid ett tillfälle lämnat information till utskottet. Statssekreterarna Catharina Espmark och Charlotte Svensson har vid tre tillfällen vardera lämnat information till utskottet inför ministerrådsmöten i rådet för rättsliga och inrikes frågor. Dessutom har utskottet haft överläggningar med regeringen i tolv ärenden och fått information om aktuella EU-frågor. Regeringen har vid dessa tillfällen företrätts av statssekreterarna Catharina Espmark och Charlotte Svensson. Utskottet har överlagt med regeringen om följande dokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011, COM(2017) 344 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006, COM(2016) 882 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU, COM(2016) 883 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, COM(2016) 881 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011, COM(2016) 352 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 gällande regler för tillämpning av tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna, COM(2017) 571 (se prot. 2017/18:6).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, COM(2016) 819 (se prot. 2017/18:8).

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF, COM(2017) 489 (se prot. 2017/18:8).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett ramverk för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (gränser och viseringar) med ändringar i rådets beslut 2004/512/EC, förordning (EG) nr 767/2008, rådets beslut 2008/633/RIF, förordning (EU) 2016/399 och förordning (EU) 2017/2226, COM(2017) 793 (se prot. 2017/18:18).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett ramverk för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (polisiärt och rättsligt samarbete, asyl och migration), COM(2017) 794 (se prot. 2017/18:18).

Förslag till förordning om gränsöverskridande åtkomst av elektronisk bevisning i straffrättsliga förfaranden, COM(2018) 225 (se prot. 2017/18:29).

Förslag till direktiv om skyldighet för vissa tjänsteleverantörer att utse företrädare inom unionen, COM(2018) 226 (se prot. 2017/18:29).

Resor och besök

Den 28 oktober till den 4 november 2017 besökte en delegation bestående av nio ledamöter och två tjänstemän Baltimore och Chicago i USA. Syftet med resan var att fördjupa sig i olika frågor inom utskottets beredningsområde, främst frågor som gällde kampen mot organiserad brottslighet, gängbrottslighet, ungdomsbrottslighet och brottsförebyggande arbete.

Fyra ledamöter deltog i det första mötet med den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG) i Bryssel den 9 – 10 oktober 2017.

En ledamot deltog i ett parlamentariskt forum om underrättelsesäkerhet i Washington D.C. den 7 december 2017.

Tre ledamöter deltog i det andra mötet med den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol i Sofia den 18 – 19 mars 2018.

Vid följande tillfällen har företrädare för myndigheter besökt utskottet för att lämna information:

Den 14 september 2017 besökte rikspolischef Dan Eliasson med medarbetare utskottet.

Den 24 oktober 2017 besökte generaldirektör Monica Rodrigo från Rättsmedicinalverket utskottet.

Den 15 mars 2018 besökte generaldirektör Christina Malm från Rekryteringsmyndigheten tillsammans med statssekreterarna Charlotte Svensson och Jan Salestrand utskottet.

Den 31 maj 2018 besökte rikspolischef Anders Thornberg tillsammans med statssekreterare Charlotte Svensson utskottet.

Avslutningsvis har företrädare för utskottet i olika sammanhang tagit emot internationella besök i riksdagen.


Bilaga

Genomförda subsidiaritetskontroller

COM(2017) 352. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-06-29

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-09-07

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:1 (2017-09-14)

COM(2017) 344. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU).

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-06-29

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-09-07

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:1 (2017-09-14)

COM(2017) 489. Förslag till direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-09-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-09-29

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:4 (2017-10-17)

COM(2017) 571. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller bestämmelserna om tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-09-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-10-27

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:7 (2017-11-09)

COM(2017) 793. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett ramverk för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (gränser och viseringar) med ändringar i rådets beslut 2004/512/EC, förordning (EG) nr 767/2008, rådets beslut 2008/633/RIF, förordning (EU) 2016/399 och förordning (EU) 2017/2226.


Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-12-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-02-28

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:19 (2018-03-08)

COM(2017) 794. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett ramverk för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (polisiärt och rättsligt samarbete, asyl och migration).

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2017-12-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-02-28

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:19 (2018-03-08)

7586/18. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-04-11

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-04-13

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:28 (2018-05-17)

COM(2018) 213. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-04-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-05-22

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:29 (2018-05-24)

COM(2018) 212. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-04-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-05-25

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:30 (2018-05-31)

COM(2018) 369. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning under perioden 2021-2027 (Perikles IV-programmet).

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-31

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-19

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 226. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-04-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-19

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 225. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-04-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-19

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 338. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-24

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 358. Förslag till rådets direktiv om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/Gusp.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-31

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 378. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-31

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 379. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (”delgivning av handlingar”).


Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-31

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 386. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av EU-programmet för bedrägeribekämpning.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-30

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-19

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 384. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättsliga frågor.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-30

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-19

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM (2018) 371. Förslag till rådets förordning om utvidgning av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr …/2018 om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning för perioden 2021-2027 (”Perikles IV-programmet”) till att även omfatta icke deltagande medlemsstater.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-05-31

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-06-20

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 472. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-06-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 473. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering.

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-06-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 478. Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU informationssystem (gränser och viseringar) och om ändring av rådets beslut 2004/512/EG, förordning (EG) nr 767/2008, rådets beslut 2008/633/RIF, förordning (EU) 2016/399, förordning (EU) 2017/2226, förordning (EU) 2018/XX [Etiasförordningen], förordning (EU) 2018/XX [förordningen om SIS på området in- och utresekontroller] och förordning (EU) 2018/XX [förordningen om eu-LISA].

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-06-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

COM(2018) 480. Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration) och om ändring av [förordning (EU) 2018/XX [Eurodac förordningen],] förordning (EU) 2018/XX [förordningen om SIS på området brottsbekämpning], förordning (EU) 2018/XX [Ecris-TCN-förordningen] och förordning (EU) 2018/XX [förordningen om eu-LISA].

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2018-06-13

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-08-09

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2017/18:32 (2018-08-23)

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018