Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2018/19

utskottsdokument 2018/19:verk



-1001837

-46990

DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT

2018/19

:

JuU

0

0

DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT

2018/19

:

JuU

STYLEREF "\1"


Justitieutskottets verksamhet
riksmötet 2018/19

Justitieutskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom

Sveriges Domstolar

åklagarväsendet

polisväsendet

kriminalvården

samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2018/19 hade justitieutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande

Andreas Carlson (KD), vice ordförande

Tomas Tobé (M) t.o.m. 2019-02-13

Johan Forssell (M) fr.o.m. 2019-02-13

Petter Löberg (S)

Carl-Oskar Bohlin (M) t.o.m. 2019-05-10

Adam Marttinen (SD)

Maria Strömkvist (S)

Johan Hedin (C)

Linda Westerlund Snecker (V)

Kristina Axén Olin (M) t.o.m. 2019-02-13

Louise Meijer (M) fr.o.m. 2019-02-13 t.o.m. 2019-06-24

Ellen Juntti (M) fr.o.m. 2019-05-10

Magdalena Schröder (M) fr.o.m. 2019-06-24

Katja Nyberg (SD)

Joakim Sandell (S)

Carina Ödebrink (S)

Johan Pehrson (L) fr.o.m. 2019-02-15 t.o.m. 2019-09-05

Juno Blom (L) fr.o.m. 2019-02-15 t.o.m. 2019-09-05

Henrik Vinge (SD)

Rasmus Ling (MP)

Ingemar Kihlström (KD)

Suppleanter

Gustaf Lantz (S)

Sten Bergheden (M) fr.o.m. 2019-02-13

Josefin Malmqvist (M) t.o.m. 2019-06-17

Hans Hoff (S)

Alexandra Anstrell (M) t.o.m. 2019-06-17

Richard Jomshof (SD)

Serkan Köse (S)

Jonny Cato (C)

Jessica Thunander (V)

Arin Karapet (M) t.o.m. 2019-02-13

Fredrik Lindahl (SD) t.o.m. 2019-06-18

Sanne Lennström (S)

Robert Halef (KD)

Heléne Björklund (S)

Johan Pehrson (L) fr.o.m. 2019-02-15

Juno Blom (L) fr.o.m. 2019-02-15

Jennie Åfeldt (SD) t.o.m. 2019-06-18

Karolina Skog (MP) fr.o.m. 2019-02-07

Annica Hjerling (MP) t.o.m. 2019-01-21

Noria Manouchi (M) t.o.m. 2019-06-17

Lars Andersson (SD) fr.o.m. 2018-10-09

Clara Aranda (SD) fr.o.m. 2018-10-09 t.o.m. 2019-04-26

Robert Hannah (L) fr.o.m. 2018-10-09

Lina Nordquist (L) fr.o.m. 2018-10-09

Annika Hirvonen Falk (MP) fr.o.m. 2018-10-09 t.o.m. 2019-01-21

Helena Vilhelmsson (C) fr.o.m. 2018-10-16

Hanna Gunnarsson (V) fr.o.m. 2018-10-16

Magnus Oscarsson (KD) fr.o.m. 2018-10-16

Tuve Skånberg (KD) fr.o.m. 2018-10-16

Lars Thomsson (C) fr.o.m. 2019-01-16

Mattias Ottosson (S) fr.o.m. 2019-02-27

Henrik Edin (L) fr.o.m. 2019-03-13 t.o.m. 2019-05-16

Pernilla Stålhammar (MP) fr.o.m. 2019-03-26

Mattias Vepsä (S) fr.o.m. 2019-04-03

Bo Broman (SD) fr.o.m. 2019-04-26

Mikael Damsgaard (M) fr.o.m. 2019-07-02

Elsemarie Bjellqvist (S) fr.o.m. 2019-07-15

Utskottets presidium bestod av ordföranden Fredrik Lundh Sammeli (S) och vice ordföranden Andreas Carlson (KD). Som framgår av uppställningen tillhörde fem av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, tre Moderaterna, tre Sverigedemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Liberalerna och en Miljöpartiet.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Thomas Lindstam, kanslichef

Cecilia Back, utskottsråd, tjl. t.o.m. 2018-12-17

Maria Kaiser, föredragande, tjl. t.o.m. 2018-12-30

Camilla Ulvenfalk, föredragande, tjl. t.o.m. 2019-12-30

Karolina Hermansson, föredragande

Lena Lindbäck, föredragande

Elin Häggqvist, föredragande t.o.m. 2018-12-30

Ida Salomonsson, föredragande fr.o.m. 2019-01-07 t.o.m. 2019-06-30

Anders Bergene, föredragande fr.o.m. 2019-01-25 t.o.m. 2019-04-05

Elizabeth Lindell, föredragande fr.o.m. 2019-01-01

Amanda Forsberg, utskottshandläggare

Virpi Torkkola, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2018/19 behandlade utskottet 16 propositioner och 3 skrivelser. Utskottet behandlade vidare 454 motioner innehållande 871 motionsyrkanden. Utskottet redovisade 29 betänkanden, 1 utlåtande och 3 yttranden samt utöver detta 37 tillkännagivanden.

Under riksmötet 2018/19 höll utskottet 32 sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till ca 18 timmar.

Betänkanden och utlåtanden

Nedan redovisas kortfattat de frågor som utskottet behandlade och utskottets ställningstaganden i de betänkanden och utlåtanden som lämnades under riksmötet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anvisa anslag för 2019 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet i enlighet med det förslag som lagts fram gemensamt av Moderaterna och Kristdemokraterna och som baserades på partiernas motioner för utgiftsområdet. De föreslagna anslagen uppgick till totalt knappt 48,4 miljarder kronor för 2019. Utskottets förslag avvek från budgetpropositionen när det gällde anslagen till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. I fråga om övriga anslag inom utgiftsområdet fanns det inga avvikelser mellan utskottets förslag och förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till bemyndigande. Vidare föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer. I betänkandet fanns fyra särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Rättelse i lagen om ändring i rättegångsbalken (JuU2)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen om ändring i rättegångsbalken. Genom lagändringen åtgärdades en bristfällig utformning av bestämmelsen i ett tidigare lagstiftningsärende.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning (JuU3)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:269 Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas nya lagar om personuppgiftsbehandling på brottsdatalagens område för polisen, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket, åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården.

Brottsdatalagen trädde i kraft den 1 augusti 2018, och genom den genomfördes i huvudsak EU:s nya dataskyddsdirektiv. Lagen är generellt tillämplig inom det område som direktivet reglerar, i huvudsak behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. De nya lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen och enbart innehålla bestämmelser som innebär preciseringar, undantag eller avvikelser från den lagen.

Regeringen föreslog också ändringar i vissa andra lagar som en följd av de nya registerförfattningarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (JuU4)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2017/18:258 Riksrevisionens rapport om utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen till handlingarna.

Riksrevisionen hade granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visade att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt utbyte av information, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömde att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 när de blev två separata myndigheter.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna (JuU5)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:279 Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslaget innebar att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten förtydligades och förstärktes, att det infördes mer flexibla regler om rättens sammansättning, att möjligheterna att överlämna mål från en obehörig domstol utökades samt att det infördes kompetenskrav för tolkar och översättare. Förslaget syftade till att effektivisera processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och stärka rättssäkerheten.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En modernisering av lagen om skiljeförfarande (JuU6)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:257 En modernisering av lagen om skiljeförfarande.

Förslaget innebar att lagen om skiljeförfarande moderniserades för att skiljeförfarande även fortsättningsvis skulle vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftade även till att lagen skulle vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige. I betänkandet fanns två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Återinförande av direktförverkande i samband med föreläggande av ordningsbot (JuU7)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2017/18:302 Återinförande av direktförverkande i samband med föreläggande av ordningsbot.

Lagförslaget innebar ett återinförande av möjligheten att förena ordningsbot med förverkande och annan sådan särskild rättsverkan. Ändringen var av rättelsekaraktär och medförde att rättsläget fram till den 1 juli 2018 återställdes.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

2018 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU8)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2018/19:17 2018 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till handlingarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2017 (JuU9)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2018/19:19 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2017 till handlingarna.

Utskottet ansåg att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och har inneburit en reell nytta.

Liksom föregående år såg utskottet positivt på att Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket lämnat en gemensam redovisning av hemliga tvångsmedel till regeringen och att Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel också redovisats i viss utsträckning. Vidare såg utskottet positivt på att myndigheterna redovisat anonymiserade exempel från tillämpningen av respektive tvångsmedel, vilket bidrar till att höja kvaliteten i redovisningen. Utskottet noterade även med tillfredsställelse att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten sedan mitten av januari 2017 registrerat ärenden om hemliga tvångsmedel i ett särskilt it-stöd och att man under den granskning av ett urval av ärenden som Åklagarmyndigheten gjort inte hade identifierat några systemfel. Liksom regeringen ansåg utskottet att ett digitalt registreringssystem kan bidra till en högre effektivitet och kvalitet i myndigheternas redovisning av deras användning av hemliga tvångsmedel.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisfrågor (JuU10)

Utskottet behandlade ca 250 motionsyrkanden om polisfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog tre tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

inrättande av vissa specialenheter inom Polismyndigheten

skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar

en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser.

I betänkandet fanns 86 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffrättsliga frågor (JuU11)

Utskottet behandlade ca 180 motionsyrkanden om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog tolv tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

översyn av straffskalorna för sexualbrott

skärpt straff för våldtäkt av normalgraden

skärpt straff för sexuellt övergrepp

ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande

skärpt straff för inbrottsstöld

stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal

skärpt straff för övergrepp i rättssak

skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser

skärpt straff för överlåtelse av narkotika

preskription

tillträdesförbud till butiker

straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

I betänkandet fanns 50 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Processrättsliga frågor (JuU12)

Utskottet behandlade ca 70 motionsyrkanden om processrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog fem tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Tillståndsplikten för Polismyndighetens kamerabevakning ska tas bort.

Regelverket för förundersökningsbegränsning ska ses över.

Ett system med kronvittnen ska utredas.

Möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt ska utredas.

Ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen.

I betänkandet fanns 23 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsfrågor (JuU13)

Utskottet behandlade ca 50 motionsyrkanden om kriminalvårdsfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog fyra tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas.

Ett nationellt exitprogram ska införas.

En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.

Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna sina straff i hemlandet.

I betänkandet fanns 26 reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Våldsbrott och brottsoffer (JuU14)

Utskottet behandlade ca 130 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog följande två tillkännagivanden till regeringen:

Regeringen ska vidta åtgärder för att skärpa straffen för överträdelser av ett kontaktförbud.

Regeringen ska ta initiativ till att en brottsofferportal inrättas för dem som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar.

I betänkandet fanns 49 reservationer och 10 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Unga lagöverträdare (JuU15)

Utskottet behandlade ca 20 motionsyrkanden om unga lagöverträdare från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att systemet med bevistalan borde ses över. I betänkandet fanns tolv reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Terrorism (JuU16)

Utskottet behandlade ca 50 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19. Motionerna handlade bl.a. om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terrororganisation. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns 32 reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden (JuU17)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:60 Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken. Lagförslagen innebar att Högsta domstolen skulle kunna pröva ärenden om utlämning enligt lagen om utlämning för brott samt verkställighet enligt lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom med färre ledamöter i rätten än i dag.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform (JuU18)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:37 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform om ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. Lagändringarna syftade till att dels anpassa lagstiftningen till EU:s dataskyddsreform, dels göra regleringen mer ändamålsenlig.

Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om att regeringen borde vidta åtgärder för att ge Tullverket direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret. I betänkandet fanns ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott (JuU19)

Utskottet granskade ett s.k. meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, t.ex. bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslog en utvidgning av befogenheterna för Eppo till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Utskottet delade kommissionens och regeringens uppfattning att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet var dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos befogenheter till att även omfatta terroristbrott är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorismen.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen hade presenterats ansåg utskottet att det var för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande till en eventuell utvidgning av Eppo. Utskottet ansåg att frågan om behovet av den föreslagna utvidgningen av Eppos befogenheter och konsekvenserna därav måste analyseras ytterligare. I utlåtandet fanns tre motivreservationer

Riksdagen godkände utskottets förslag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, dvs. avslutade ärendet.

Genomförande av rättshjälpsdirektivet (JuU20)

Utskottet tillstyrkte delvis regeringens förslag i proposition 2018/19:42 Genomförande av rättshjälpsdirektivet.

Utskottet avstyrkte regeringens lagförslag om att åklagare ska ges rätt att tillfälligt och i begränsad utsträckning förordna offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Utskottet föreslog i detta sammanhang ett tillkännagivande till regeringen om att det i stället borde införas en nationell domstolsjour för att förordna offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider.

Vidare ställde sig utskottet bakom regeringens lagförslag där det klargjordes att rätten till en offentlig försvarare för den som eftersöks i Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder gäller fram till dess att ett överlämnande till en annan stat görs. I betänkandet fanns tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor (JuU21)

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag i proposition 2018/19:71 Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor om att det skulle införas en skyldighet för åklagare att anmäla en försvarare till rätten i vissa fall. Lagförslaget innebar även att en domstol ges möjlighet att förordna en offentlig försvarare vid sidan av en försvarare som den misstänkte själv har utsett, om det finns synnerliga skäl. Vidare föreslogs att ett barn som blir myndigt när han eller hon är frihetsberövad under vissa förutsättningar ska ha rätt att fortsätta vara placerad med barn under 18 år. Lagändringarna syftade bl.a. till att genomföra EU:s direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.

Vidare ställde sig utskottet bakom regeringens lagförslag om ökade möjligheter för en arbetsgivare att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och om att övervakningsnämnden ska ges möjlighet att lämna information om förenklad delgivning. I betänkandet fanns två reservationer och två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden (JuU22)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:66 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden.

Regeringens förslag innebar bl.a. att modern teknik ska utnyttjas på ett bättre sätt genom att förhör i arrende- och hyresnämnderna som huvudregel ska dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, som sedan ska användas i hovrätten om ärendet överklagas. Vidare innebar förslaget att möjligheterna att överklaga nämndernas beslut utökades, att det infördes mer flexibla regler om nämndernas sammansättning och att det infördes en möjlighet att delegera fler uppgifter till en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Stärkt ordning och säkerhet i domstol (JuU23)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:81 Stärkt ordning och säkerhet i domstol.

De föreslagna lagändringarna syftade till att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för alla som vistas i deras lokaler. Förslagen medförde att domstolarna kan genomföra sammanträden under mer ordnade och säkra former och att förhörspersoner kan lämna sina uppgifter utan att känna sig störda, hotade eller utsatta för påtryckningar.

Förslaget innebar bl.a. följande:

Rädda och utsatta brottsoffer och vittnen ska få större möjlighet att delta genom videokonferens.

Åhörare kan hänvisas till en sidosal av ordnings- eller säkerhetsskäl.

En part eller åhörare som utsätter en förhörsperson för påtryckningar kan utvisas från rättssalen under ett förhör eller andra delar av ett sammanträde. En åhörare kan också i vissa fall avvisas helt från domstolens lokaler.

Förbudet mot att fotografera i rättssalen utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen, och straffskalan för brott mot förbudet skärps.

Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

I betänkandet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skärpt straff för subventionsmissbruk (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:78 Skärpt straff för subventionsmissbruk. Syftet med förslaget var att genomföra EU:s direktiv om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

Förslaget innebar att det infördes en bestämmelse om grovt subventionsmissbruk i brottsbalken. Straffet föreslogs vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett ett betydande värde eller varit av särskilt farlig art.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (JuU25)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning om ändringar i brottsbalken och fängelselagen.

Syftet med lagändringarna var att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder i fråga om dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Förslagen innebar bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängdes, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökades och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgades. Vidare föreslogs att Kriminalvården skulle kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Det föreslogs även att Kriminalvården i stället för övervakningsnämnden skulle få rätt att fatta beslut om särskilda föreskrifter och om varning vid misskötsamhet samt att Kriminalvården skulle få överklaga övervakningsnämndens beslut till domstol.

Utskottet föreslog även två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Förslagen rörde i korthet följande frågor:

En tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.

En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn tas till bl.a. hur den intagne skött sig under verkställigheten.

I betänkandet fanns sex reservationer och fyra särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet – anpassningar till EU:s dataskyddsreform (JuU26)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:65 Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet – anpassningar till EU:s dataskyddsreform.

Syftet med förslagen var att anpassa lagstiftningen till EU:s dataskyddsreform. Förslagen innebar även en förenklad reglering av hur personuppgifter behandlas vid uppbörd av böter, t.ex. när en person frivilligt betalar utdömda böter.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten (JuU27)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten.

Lagändringarna syftade till att anpassa de befintliga reglerna för lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, s.k. datalagring, till EU-rätten.

Förslaget innebar att lagringsskyldighetens omfattning minskades och att lagringstiderna differentierades. Lagringen skulle inte längre få ske utanför EU. Dessutom skulle det krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna skulle få begära in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.

Vidare innebar förslaget att en bestämmelse som var tidsbegränsad permanentades i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Det skulle dessutom bli möjligt att enligt den lagen begära in uppgifter om brottslig verksamhet som innefattar statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Utskottet föreslog även ett tillkännagivande till regeringen om en mer omfattande lagringsskyldighet. I denna del fanns en reservation. I betänkandet fanns sex reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt (JuU28)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2018/19:96 Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt.

Den föreslagna lagen om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott skulle göra det möjligt för Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten att bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågick en förundersökning. Vidare ställde sig utskottet bakom regeringens lagförslag om att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skulle ha tillsyn över Säkerhetspolisens och Polismyndighetens tillämpning av den nya lagen.

Utskottet ställde sig även bakom regeringens lagförslag om att en felaktig

hänvisning i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder skulle rättas. I betänkandet fanns två reservationer och två särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Vapenfrågor (JuU29)

Utskottet behandlade ca 70 motionsyrkanden om vapenfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Utskottet föreslog sju tillkännagivanden till regeringen om följande frågor:

skärpta straff för vapenbrott

skärpta straff för smuggling av vapen

en översyn av vapenlagstiftningen

avskaffande av kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare

tidsbegränsade vapenlicenser

en utökad vapengarderob

en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass m.m.

I betänkandet fanns 26 reservationer och fem särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat tre yttranden till andra utskott.

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (JuU1y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 (JuU2y). I yttrandet fanns två avvikande meningar.

I ett yttrande till finansutskottet behandlade justitieutskottet regeringens proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (JuU3y). I yttrandet fanns två avvikande meningar och ett särskilt yttrande.

EU-frågor

Under riksmötet har utskottet löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har i det sammanhanget på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior.

Av de 29 betänkanden som utskottet har lämnat under riksmötet har 7 varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU.

Under riksmötet har utskottet genomfört fyra prövningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning i utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen (se bilaga).

Inrikesminister Mikael Damberg med medarbetare från Justitiedepartementet har vid två tillfällen lämnat information till utskottet inför möten i ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor. Statssekreterare Catharina Espmark har vid ett tillfälle lämnat information inför ett ministerrådsmöte. Statssekreterare Elisabeth Backteman har vid två tillfällen lämnat information inför ett ministerrådsmöte. Dessutom har utskottet haft överläggningar med regeringen i nio ärenden och fått information om aktuella EU-frågor. Regeringen har vid dessa tillfällen företrätts av inrikesminister Mikael Damberg samt statssekreterarna Catharina Espmark, Elisabeth Backteman och Max Elger.

Utskottet har överlagt med regeringen om följande dokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online, COM(2018) 640 (se prot. 2018/19:5).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering, COM(2018) 473 (se prot. 2017/18:13).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet, COM(2018) 472 (se prot. 2018/19:13).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (”delgivning av handlingar”), COM(2018) 379 (se prot. 2018/19:14).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, COM(2018) 378 (se prot. 2018/19:14).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkor för åtkomst till andra EU-informationssystem och om ändring av förordning (EU) 2018/1862 och förordning (EU) yyyy/xxx [Ecris-TCN-systemet], COM(2019) 3 (se prot. 2018/19:17).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för Etias syften och om ändring av förordning (EU) 2018/1240, förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EU) 2017/226 och förordning (EU) 2018/1861, COM(2019) 4 (se prot. 2018/19:17).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar, COM(2018) 338, (se prot. 2018/19:8 och prot. 2018/19:18).

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av rådets gemensamma åtgärd nr 98/700/RIF, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624, COM(2018) 631 (se prot. 2018/19:5 och prot. 2018/19:23).

Resor och besök

Den 4 december 2018 besökte utskottet Kammarrätten i Stockholm, och den 27 mars 2019 besökte utskottet Riksrevisionen.

Vid följande tillfällen har företrädare för myndigheter besökt utskottet för att lämna information:

Den 6 november 2018 besökte riksåklagare Petra Lundh och vice riksåklagare Kerstin Skarp från Åklagarmyndigheten utskottet.

Den 8 november 2018 besökte generaldirektör Martin Holmgren och tf. ekonomidirektör Claes Tidanå från Domstolsverket utskottet.

Den 27 november 2018 besökte rikspolischef Anders Thornberg, stabschef Christina Weihe och pressekreterare Andreas Fahlén från Polismyndigheten utskottet.

Den 24 januari 2019 besökte generaldirektör Nils Öberg, ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg och stabschef Linda Romanus från Kriminalvården utskottet.

Den 26 mars 2019 besökte chef Jonas Trolle och biträdande chef Anna Lekvall från Center mot våldsbejakande extremism (CVE) utskottet.

Den 28 mars 2019 besökte säkerhetspolischef Klas Friberg med medarbetare Martin Talvik och Nina Odermalm från Säkerhetspolisen utskottet.

Den 25 april 2019 besökte enhetschef Jörgen Lindström och revisor Linnéa Olander från Riksrevisionen utskottet.

Den 11 juni 2019 besökte rättschef Martin Valfridsson, enhetschef Magnus Rogler och processledare Maria Thulin från Polismyndigheten utskottet.

Avslutningsvis har företrädare för utskottet i olika sammanhang tagit emot internationella besök i riksdagen.


Bilaga

Genomförda subsidiaritetskontroller

COM(2018) 640. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online

Ankomst till kammarkansliet: 2018-09-12

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-10-18

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2018/19:8 (2018-11-15)

COM(2018) 631. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av rådets gemensamma åtgärd nr 98/700/RIF, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624

Ankomst till kammarkansliet: 2018-09-12

Hänvisning till justitieutskottet: 2018-10-18

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2018/19:8 (2018-11-15)

COM(2019) 3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkor för åtkomst till andra EU-informationssystem och om ändring av förordning (EU) 2018/1862 och förordning (EU) yyyy/xxx [Ecris-TCN-systemet]

Ankomst till kammarkansliet: 2019-01-07

Hänvisning till justitieutskottet: 2019-01-17

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2018/19:18 (2019-02-14)

COM(2019) 4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för Etias syften och om ändring av förordning (EU) 2018/1240, förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EU) 2017/226 och förordning (EU) 2018/1861

Ankomst till kammarkansliet: 2019-01-07

Hänvisning till justitieutskottet: 2019-01-17

Beslut i utskottet: utskottssammanträde 2018/19:18 (2019-02-14)

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019