Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

utskottsdokument 2014/15:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2014/15 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Lena Ek (C) t.o.m. 2015-05-27

Kristina Yngwe fr.o.m. 2015-05-28

Ulf Berg (M)

Isak From (S)

Johan Hultberg (M)

Maria Strömkvist (S)

Martin Kinnunen (SD)

Åsa Coenraads (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Stina Bergström (MP)

Gunilla Nordgren (M)

Monica Haider (S)

Anders Forsberg (SD)

Fredrik Malm (FP) t.o.m. 2015-03-05

Lars Tysklind (FP) fr.o.m. 2015-03-06

Jens Holm (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Marianne Pettersson (S)

Suppleanter

Johan Büser (S)

Sotiris Delis (M) t.o.m. 2015-01-27

Jesper Skalberg Karlsson (M) fr.o.m. 2015-01-27

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Kristina Yngwe t.o.m. 2015-05-27

Emma Nohrén (MP)

Jenny Petersson (M) tjl 2014-11-03–2015-03-29

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Lars Tysklind (FP) t.o.m. 2015-03-05

Fredrik Malm (FP) fr.o.m. 2015-03-06

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Mikael Eskilandersson (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Anders Schröder (MP) fr.o.m. 2014-10-14

Eskil Erlandsson (C) fr.o.m. 2014-10-14

Emma Wallrup (V) fr.o.m. 2014-10-14

Birger Lahti (V) fr.o.m. 2014-10-14

Lars-Axel Nordell (KD) fr.o.m. 2014-10-14

Emma Carlsson Löfdahl (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Said Abdu (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Magnus Manhammar (S) fr.o.m. 2014-11-25

Larry Söder (KD) fr.o.m. 2015-05-08

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Lena Ek t.o.m. den 27 maj 2015, och fr.o.m. den 28 maj Kristina Yngwe. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Folkpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, utskottsråd

Anna-Lena Kileus, föredragande t.o.m. 2015-08-31

Christina Malmros, föredragande, tjl 2014-10-01–2015-03-31

Helena Rudin, föredragande

Lena Sandström, föredragande t.o.m. 2015-08-16

Monica Törnlund, föredragande 2014-10-01–2015–03-31

Eva Forsman, utskottshandläggare

Anna Klefborg, utskottsassistent


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2014/15 höll miljö- och jordbruksutskottet 42 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 45 timmar och 48 minuter. Utskottet har avgett 14 betänkanden till kammaren. Vidare har 5 yttranden lämnats till andra utskott.

Utskottet behandlade 4 propositioner och 1 skrivelse med tillsammans 6 följdmotioner innehållande 43 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 256 motioner med 589 yrkanden från den allmänna motionstiden 2014 samt xx yrkanden från andra utskott.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkanden och utlåtanden

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och motioner med dels ett gemensamt alternativt budgetförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dels ett alternativt budgetförslag från Sverigedemokraterna. Utskottet behandlade även andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2014.

Den 3 december 2014 fastställde riksdagen budgetramen för utgiftsområde 20 till 5 348 118 000 kronor. I betänkandet tillstyrkte utskottet att riksdagen skulle anvisa anslagen i enlighet med Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag om fördelningen av anslag och anslagsvillkor inom utgiftsområde 20. Utskottet tillstyrkte även motionsförslag (C) som sammanföll med det ovannämnda anslagsförslaget.

I övrigt tillstyrkte utskottet att riksdagen anvisade anslagen i enlighet med regeringens förslag och lämnade de bemyndiganden om framtida anslag som regeringen hade begärt. Utskottet tillstyrkte även att riksdagen lämnade det bemyndigande om att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod som regeringen hade begärt.

Övriga motionsförslag avstyrktes.

Utskottet hade genomfört en fördjupad uppföljning av stöd till lokala åtgärder mot övergödning. Vidare hade utskottet följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområdet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i dessa avsnitt.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna avstod från ställningstagande i anslagsbeslutet och redovisade i stället sina ställningstaganden i var sitt särskilt yttrande.

I betänkandet fanns även två reservationer (M, C, FP och KD) och (SD).

I betänkande MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och motioner med dels ett alternativt budgetförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dels ett alternativt budgetförslag från Sverigedemokraterna. Utskottet behandlade även andra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014.

Den 3 december 2014 fastställde riksdagen utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 15 656 027 000 kronor. I betänkandet tillstyrkte utskottet att riksdagen skulle anvisa anslagen i enlighet med Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas förslag om fördelning av anslag och anslagsvillkor inom utgiftsområde 23. I övrigt tillstyrkte utskottet att riksdagen skulle anvisa anslagen i enlighet med regeringens förslag och lämna de bemyndiganden om framtida anslag som regeringen hade begärt. Utskottet tillstyrkte även det nya mål för utgiftsområdet som regeringen hade föreslagit. Övriga motionsförslag avstyrktes.

Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning i budgetproposi-tionen för utgiftsområdet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i detta avsnitt.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna avstod från ställningstagande i anslagsbeslutet och redovisade i stället sina ställningstaganden i var sitt särskilt yttrande.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2014/15:16 Riksrevisionens rapport om granskning av livsmedelskontrollen och en följdmotion med sammanlagt tre yrkanden.

I betänkandet behandlades vidare 51 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om livsmedelspolitik. Motionsyrkandena tog upp frågor om bl.a. livsmedelskontroll, ursprungsmärkning, olika aspekter av märkning av livsmedel, mål för offentlig konsumtion av ekologiska produkter, hantering och försäljning av vildsvinsprodukter, märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning, regelförenkling, användning av antibiotika i livsmedelsproduktionen, dricksvatten och förslag om olika utredningsinsatser.

Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden fyra tillkännagivanden. För det första att regeringen skulle ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden, för det andra att regeringen skulle ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas, för det tredje att det bör göras en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda och för det fjärde att regeringen snarast skulle ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen. Utskottet föreslog att övriga motionsyrkanden skulle avstyrkas. I betänkandet fanns 17 reserva-tioner (S, M, SD, MP, C, V, KD).

I betänkande MJU4 behandlade utskottet 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om vattenvård. Motionerna tog huvudsakligen upp frågor om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. I betänkandet fanns fem reservationer (M, C, FP, KD), (SD) och (V).

I betänkande MJU5 behandlade utskottet 55 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om jordbruk och landsbygdens utveckling m.m. Motionerna tog upp frågor som rörde bl.a. landsbygdspolitik, jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsstrategi, regelförenkling, ekologisk produktion, skyddszoner längs vattendrag och rennäringsfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående arbete och till utskottets tidigare ställningstaganden.

I betänkande MJU6 behandlades 28 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15. Motionerna rörde bl.a. den gemensamma fiskeripolitiken, regelverket för yrkesfisket, vattenbruk och vissa fiskeredskap samt den nationella ålförvaltningsplanen. Samtliga motionsförslag avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom området.

I betänkandet fanns sex reservationer (M, C, FP, KD), (SD) och (V).

I betänkande MJU7 behandlade utskottet 36 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2014/15 om kemikaliepolitik. Motionerna tog huvudsakligen upp frågor om EU:s kemikalielagstiftning, förbud mot och begränsning av olika kemikalier på såväl EU-nivå som nationell nivå, barn och farliga ämnen samt information och tillsyn. Med anledning av motionsyrkanden om kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel föreslog utskottet två tillkännagivanden om att regeringen inom EU skulle verka för att dels kvicksilver, dels bromerade flamskyddsmedel fasas ut.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete med de väckta frågorna eller gällande regelverk.

I betänkandet fanns 16 reservationer (M, SD, C, V, FP, KD).

I betänkande MJU8 behandlade utskottet 37 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om avfall och kretslopp. Motionerna tog huvudsakligen upp frågor om återvinning av material, omhändertagande av avfall och förorenade områden. Utskottet föreslog ett tillkännagivande om prioritering av områden för sanering av mark och ett tillkännagivande om ett stärkt arbete för att minska förekomsten av marint skräp och mikroplaster i våra vattenområden. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. I betänkandet fanns 10 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, FP, KD).

I betänkande MJU9 behandlade utskottet 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om jakt och viltvård. Yrkandena berörde frågor om en viltmyndighet, miljöorganisationernas talerätt, jakttider, vildsvinsförvaltning, dubbelregistrering av jaktområden, småviltsjakt ovanför odlingsgränsen och terrängkörning vid jakt. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen hade delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen skulle låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Vidare föreslog utskottet med anledning av ett motionsyrkande ett tillkännagivande om att regeringen borde inrätta en myndighet för viltförvaltning och jaktfrågor. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, främst med hänvisning till gällande regelverk eller till att frågorna är under beredning. I betänkandet fanns tio reservationer (S, M, SD, MP, C, V) och ett särskilt yttrande (M, C, KD).

I betänkande MJU10 behandlade utskottet 72 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om djurskydd. De frågor som togs upp avsåg bl.a. en översyn av djurskyddslagen, djurhållning, slakt, offentlig förevisning av djur, märkning av katter, hästar, pälsdjursnäringen, organisation och djurskyddskontroller. Med anledning av motionsyrkanden om behovet av att både förbättra djurskyddet inom EU och minska användningen av antibiotika i foder föreslog ett enigt utskott två tillkännagivanden om att regeringen behövde intensifiera arbetet inom EU-samarbetet för att dels förbättra djurskyddet, dels minska antibiotikaanvändningen. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete som rörde de väckta förslagen. I betänkandet fanns 15 reservationer (M, SD, C, V, FP, KD).

I betänkande MJU11 behandlade utskottet 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om skogspolitik. Motionerna tog upp frågor om bl.a. ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden, en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk, användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling, insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner. Samtliga motionsförslag avstyrktes. I betänkandet fanns 13 reservationer (M, SD, C, V, FP, KD) och ett särskilt yttrande (M, C, FP, KD).

I betänkande MJU12 behandlade utskottet 108 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2014/15 om naturvård och biologisk mångfald. Motionerna tog bl.a. upp frågor om EU:s naturvårdsdirektiv, rovdjurspolitik, artskydd, allemansrätt, nationalparker, naturreservat, vattenskyddsområden, strandskydd och terrängkörning. Utskottet föreslog fem tillkännagivanden med anledning av motionsförslagen. Regeringen uppmanades att inom EU verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad skulle kunna avgöras i Sverige. Vidare uppmanades regeringen dels att säkerställa att det går att bedriva en riktad och selektiv jakt på varg, dels att förstärka viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen uppmanades även att göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen. Slutligen uppmanade ett enigt utskott regeringen att stärka arbetet för biologisk mångfald. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. I betänkandet fanns 25 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, FP, KD) och ett särskilt yttrande (SD).

I betänkande MJU13 behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:81 Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod tillsammans med en följdmotion med två yrkanden. Därutöver behandlade utskottet 59 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om bl.a. internationellt klimatarbete, klimatarbetet inom EU och nationellt, hållbara bränslen, luftkvalitet och vindkraft.

I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna den s.k. Dohaändringen av Kyotoprotokollet. Dohaändringen antogs vid det åttonde partsmötet för Kyotoprotokollet i Doha 2013. Med Dohaändringen infördes en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet. Perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den andra åtagandeperioden åtar sig EU och dess medlemsstater samt Island att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. EU och dess medlemsstater å ena sidan och Island å andra sidan hade träffat ett avtal om Islands deltagande i avtalsparternas gemensamma fullgörande av sina åtaganden under den andra åtagandeperioden. Regeringen föreslog även att riksdagen skulle godkänna det avtalet. Godkännandena syftade till att Sverige skulle kunna ratificera Dohaändringen och avtalet med Island. I propositionen redovisades även hur Sverige uppfyllde åtagandet under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod (perioden 2008–2012) och att det nationella delmålet för att minska utsläppen av växthusgaser under samma period var nått.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna Dohaändringen och Islandsavtalet. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet fanns 30 reservationer (M, SD, C, V, FP, KD).

I betänkande MJU14 behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:70 Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper.

I propositionen föreslogs ändringar i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och luftfartslagen (2010:500). Ändringarna föreslogs för att det svenska regelverket skulle överensstämma med nya EU-regler om hanteringen av utsläppsrätter i unionsregistret. Förslagen gällde de nya kontotyperna handelskonto och mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter. Kontoföringsmyndigheten föreslogs få rätt att ta ut avgifter för både ansökan om och förande av konton.

I propositionen föreslogs vidare att tillsynsmyndigheten skulle få ta ut en förseningsavgift om en verksamhetsutövare inte i rätt tid hade lämnat infor-mation om genomförda minskningar av en anläggnings kapacitet, aktivitetsnivå eller drift och detta medfört en för hög tilldelning av utsläppsrätter. Den verksamhetsutövare som hade fått för många utsläppsrätter blev skyldig att återlämna dessa.

För genomförande av EU-regler om flygverksamheter i handelssystemet föreslogs regler om verksamhetsförbud och verkställighet av sådana förbud.

Förslagen innebar också att regler som avser tidigare handelsperioder och som inte längre behövdes skulle tas bort. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2015.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Under riksmötet 2014/15 lämnade utskottet följande yttranden:

MJU1y Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprövningen till konstitutionsutskottet över dess promemoria Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. –

MJU2y Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23 till finansutskottet över budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt motioner som hade väckts med anledning av propositionen, i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

MJU3y Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 till utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2013/14:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 samt en motion som hade väckts med anledning av skrivelsen, i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

MJU4y Vårändringsbudget för 2015 till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) med motioner, i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

MJU5y 2015 års ekonomiska vårproposition till finansutskottet över proposition 2014/15:100 2015 års ekonomiska vårproposition samt de motioner som väckts med anledning av propositionen, i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2014/15.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Klimat- och miljöministern, energiministern eller statssekreterare vid Miljö- och energidepartementet har vid elva tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 7 kap. 12 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört klimat- och energipaketet, avfallspaketet, luftföroreningar, FN:s klimattoppmöten i Lima 2014 och Paris 2015, vattendirektivet, plastbärkassar, bensin och dieselbränsle, förbränningsanläggningar och det s.k. takdirektivet.

Landsbygdsministern eller statssekreteraren vid Näringsdepartementet, t.o.m. den 31 december 2014 Landsbygdsdepartementet, har vid tio tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet om bl.a. ett flertal fiskefrågor, ekologisk produktion, GMO i livsmedel, GMO på EU-nivå och politik för unga jordbrukare.

Den politiska ledningen i Näringsdepartementet, t.o.m. den 31 december 2014 Landsbygdsdepartementet, och Miljö- och energidepartementet har i utskottet vid tio respektive sex tillfällen lämnat information inför möten i jordbruks- och fiskerådet och miljörådet samt om de italienska, lettiska och luxemburgska ordförandeskapen.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som är bifogat Lissabonfördraget, nämligen protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska vidtas. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.

Under riksmötet 2014/15 översände kommissionen sex ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om import till unionen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet (kodifiering) (KOM(2014) 556).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om krav för utsläppsgränser och typgodkännande för förbränningsmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (KOM(2014) 581).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter (KOM(2015) 45).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2015 (KOM(2014) 141).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets direktiv 76/621/EEG om högsta tillåtna halt av erukasyra i oljor och fetter och rådets förordning (EG) nr 320/2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin (KOM(2015) 174).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (KOM(2015) 177).

Utskottet ansåg inte att det i något fall förelåg problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.

Utfrågningar, seminarier m.m.

Den 13 november 2014 informerade Jordbruksverkets ledning utskottet om aktuella frågor.

Den 2 december 2014 informerade Naturvårdsverkets ledning utskottet om sin verksamhet och om aktuella frågor.

Den 24 mars 2015 anordnade utskottet, med utgångspunkt från utskottets uppföljning av stöd till lokala åtgärder mot övergödning, ett seminarium om övergödning.

Den 9 april 2015 informerade de fem vattenmyndigheterna utskottet om arbetet med åtgärdsplaner.

Den 22 april 2015 anordnade utskottet, i samarbete med Naturvårdsverket, ett seminarium om ekosystemtjänster.

Den 23 april 2015 informerade Sveriges kommuner och landsting, SKL, utskottet om bl. a. strandskydd, riksintressen, dricksvatten och hanteringen av och kostnader för översvämningar.

Den 4 juni 2015 informerade Riksrevisionen utskottet om granskningen Transporter av farligt avfall – fungerar tillsynen?

Vidare har ett antal intresseorganisationer m.fl. uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. LRF Mjölk den 10 februari 2015, Sveaskog den 10 mars 2015 och Ekologiska Lantbrukarna den 4 juni 2015.

Konferenser, resor och studiebesök

Inrikes

Den 21 januari 2015 besökte utskottet Livsmedelsföretagen för information om aktuella frågor.

Den 3 mars 2015 besökte utskottet Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, för information om aktuella frågor.

Den 10 mars 2015 besökte utskottet Riksrevisionen för en presentation av myndighetens arbete.

Den 9–10 september 2015 genomförde utskottet en länsresa till Västmanland. Under resan genomfördes bl. a. besök i det 2014 skogsbrandshärjade området, hos Mälarenergi och i fält tillsammans med länets viltförvaltningsdelegation.

Utrikes

Den 26–27 oktober 2014 deltog utskottets ordförande i en ordförandekonferens för jordbruksutskotten i Rom

Den 7–13 december 2014 deltog utskottets vice ordförande och en ledamot i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP20 i Lima, Peru.

Den 25–27 februari 2015 deltog två ledamöter i OECD:s Parliamentary Days i Paris.

Den 3–5 maj 2015 genomfördes en utskottsresa med 21 ledamöter och två tjänstemän till OECD i Paris. Tema för resan var bl. a. klimatfrågor och förberedelser inför COP21 i Paris 2015, övriga miljöfrågor, jordbruksfrågor och antibiotikaresistens.

Den 7–11 juni deltog utskottets vice ordförande och en ledamot i Food and Agricultural Organisations, FAO, konferens i Rom.

Utländska besök

Den 27 maj 2015 tog ordföranden och tre ledamöter emot en delegation från Panama för en arbetslunch med diskussioner kring bl.a. avfalls-, återvinnings- och vattenreningsfrågor.

Den 27 augusti deltog en ledamot i en arbetslunch med Marshallöarnas president med temat klimat.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 § RF) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har också beslutat om riktlinjer som syftar till att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår bl.a. att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är också en del av utskottets löpande uppföljningsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samtliga partier. Under riksmötet 2014/15 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Fredrik Malm (FP) t.o.m. 2015-03-18, Lars Tysklind fr.o.m. 2015-03-19, Magnus Oskarsson (KD), Sotiris Delis (M) t.o.m. 2015-02-09, Gunilla Nordgren fr.o.m. 2015-02-10 , Runar Filper (SD), Emma Nohrén (MP), Kristina Yngwe (C). Jens Holm (V) har varit gruppens ordförande. Under riksmötet 2014/15 har gruppen haft fem sammanträden.

Utskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2015 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 och 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av regeringens redovisning, dels en särskild analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer. Inom ramen för dessa uppföljningar har gruppen haft möten med bl.a. statssekreterare Göran Enander vid Miljö- och energidepartementet och statssekreterare Elisabeth Backteman vid Näringsdepartementet.

Uppföljningsgruppen har slutfört den fördjupade uppföljning av statliga stöd till lokala åtgärder mot övergödning som det dåvarande miljö- och jordbruksutskottet beslutade att inleda den 13 mars 2014. Uppföljningen har syftat till att undersöka användning av statliga medel mot övergödning för att tillgodose behov på lokal nivå. Utskottet beslutade den 27 november 2015 att publicera rapporten Stöd till lokala åtgärder mot övergödning – En uppföljning (2014/15:RFR1). Den 24 februari 2015 genomförde utskottet ett seminarium om övergödning med utgångspunkt från de resultat som hade framkommit i utskottets uppföljning.

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Avslutningsvis kan nämnas att den 12 juni 2014 beslutade det dåvarande utskottet, efter förslag från utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp, att ge kansliet i uppdrag att ta fram ett underlag om utskottets arbete med uppföljning och utvärdering. Utskottet inledde sitt arbete med frågorna 2003 och sedan dess har arbetet har utvecklats. En promemoria som beskriver arbetet redovisades den 9 oktober 2014.