Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2018/19

utskottsdokument 2018/19:verk



-1001837

-46990

DOCPROPERTY Dok

beteckning \* MERGEFORMAT

2018/19

:SkU

0

0

DOCPROPERTY Dok

beteckning \* MERGEFORMAT

2018/19

:SkU

DOCPROPERTY Typrubrik \* MERGEFORMAT

Skatteutskottets verksamhet riksmötet

DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT

2018/19


Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2018/19

Utskottets beredningsområde

Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden om skatteförfarandet, folkbokföring och exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution hör också till utskottets beredningsområde.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2018/19 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Jörgen Hellman (S), ordförande

Per Åsling (C) förste vice ordförande

Cecilia Widegren (M) t.o.m. 2019-02-13

Niklas Wykman (M) ledamot fr.o.m. 2019-02-13 andre vice ordförande fr.o.m. 2019-03-05

Hillevi Larsson (S)

Helena Bouveng (M)

Bo Broman (SD)

Peter Persson (S)

Tony Haddou (V)

Boriana Åberg (M)

David Lång (SD)

Patrik Lundqvist (S)

Hampus Hagman (KD)

Anna Vikström (S)

Joar Forssell (L)

Eric Westroth (SD)


Rebecka Le Moine (MP)

Kjell Jansson (M)

Suppleanter

Sultan Kayhan (S)

Fredrik Schulte (M) fr.o.m. 2019-06-17

Jörgen Berglund (M) t.o.m. 2019-06-17

Erik Ezelius (S)

Sofia Westergren (M)

Viktor Wärnick (M) t.o.m. 2019-06-17

Johnny Skalin (SD)

Eva Lindh (S)

Helena Vilhelmsson (C)

Håkan Svenneling (V)

Jessika Roswall (M) t.o.m. 2019-02-13

Mattias Karlsson i Luleå (M) fr.o.m. 2019-02-13

Dennis Dioukarev (SD) t.o.m. 2019-06-18

Cassandra Sundin (SD) fr.o.m. 2019-06-18

Laila Naraghi (S)

Christian Carlsson (KD) t.o.m. 2018-12-31

Ola Möller (S)

Maria Arnholm (L) t.o.m. 2018-10-09

Mats Persson (L) fr.o.m. 2018-10-09

Jörgen Grubb (SD)

Janine Alm Ericson (MP)

Ann-Christine From Utterstedt (SD) fr.o.m. 2018-10-09

Anne Oskarsson (SD) fr.o.m. 2018-10-09

Maria Nilsson (L) fr.o.m. 2018-10-09

Emma Carlsson Löfdahl (-) fr.o.m. 2018-10-09 t.o.m. 2019-03-26

Emma Berginger (MP) fr.o.m. 2018-10-09

Ida Gabrielsson (V) fr.o.m. 2018-10-16

Jakob Forssmed (KD) fr.o.m. 2018-10-16

Magnus Jacobsson (KD) fr.o.m. 2018-10-16

Ingemar Nilsson (S) fr.o.m. 2019-04-03

Extra suppleant

Nermina Mizimovic (S) fr.o.m. 2019-01-22 t.o.m. 2019-05-07

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Anna Wallin, kanslichef

Mikael Pyka, utskottsråd

Eva Berggren, föredragande

Helena Winter, föredragande


Peder Brynolf, föredragande t.o.m. 2019-03-30

Rikard Bergman, föredragande, t.o.m. 2018-12-31

Marianne Kilnes, föredragande fr.o.m. 2019-03-11

Cecilia Mobach, utskottshandläggare t.o.m. 2019-03-30

Annelie Jonsson, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2018/19 höll utskottet 32 protokollförda sammanträden och behandlade då dels sin del av budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:
SkU1) om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket m.m., dels ytterligare 15 propositioner och 3 skrivelser. Utskottet behandlade dessutom motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2018 samt yrkanden som väckts med anledning av propositioner och skrivelser, totalt ca 560 motionsyrkanden. Därutöver behandlade utskottet skattemotioner i samband med sina yttranden till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen och 2019 års ekonomiska vårproposition. Utskottet behandlade även 5 ärenden som avsåg subsidiaritetsprövningar.

Betänkanden

Sammanlagt lade utskottet fram 24 betänkanden samt 1 utlåtande och lämnade 6 yttranden till andra utskott. De behandlade propositionerna tillstyrktes genomgående av utskottet, i några fall med mindre justeringar. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag. De frågor som utskottet behandlade gällde bl.a. följande.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (SkU1)

Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen biföll Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen avslog också några motioner om Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg: Först om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 12 december 2018. Därefter, i ett andra steg, om hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.


Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet (SkU2)

Lagar som gäller punktskatter ändras, bl.a. reglerna om skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det s.k. uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.

En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i viss elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.

Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el, och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.

De flesta av de nya reglerna började gälla den 1 januari 2019. Riksdagen biföll regeringens förslag.

Ändrade mervärdesskatteregler för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (SkU3)

Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället.

Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms.

De nya reglerna började gälla den 1 januari 2019. Riksdagen biföll regeringens förslag.

Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden (SkU4)

De s.k. CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i OECD:s projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att genomföra och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och biföll regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2019.

Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor (SkU5)

Lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes 2016. Syftet var bl.a. att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter har sedan dess utvärderat Sveriges lagstiftning. Efter forumets påpekanden ändras lagstiftningen.

Samtidigt ändras vissa skatteregler med anledning av den nya spellagen som börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringarna innebär att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel och därför beskattas. För att undanröja tveksamheter kring skattefriheten för vinster från spel efter den 1 januari 2019 tydliggörs lagstiftningen. Vid tillämpningen av bestämmelsen om skattefrihet för spelvinster ska spel med tillstånd enligt lotterilagen jämställas med spel som inte kräver licens och därmed vara skattebefriade.

En ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen införs också. Ändringen innebär att en ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska redovisas i en årlig kontrolluppgift.

Riksdagen biföll regeringens förslag. Ändringarna började gälla den 1 januari 2019.

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning (SkU6)

Riksdagen biföll regeringens förslag att skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland ska ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning av inkomst, och ändringarna innebär bl.a. att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.

Ändringarna gäller även begränsning av förmåner i fråga om s.k. offshoreinkomster, dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen beslutade även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen ska sluta att gälla den 30 april 2019.

Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (SkU7)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa former av aktiesparande blivit mer komplicerade, och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bl.a. att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör enligt rapporten även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid nyemissioner och börsintroduktioner samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktioner eller nyemissioner.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (SkU8)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan den 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och inte är ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna.

Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet (SkU9)

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen biföll regeringens förslag.

Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Inkomstskatt (SkU10)

Riksdagen avslog ca 170 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19. Motionerna handlar bl.a. om en särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Företag, kapital och fastighet (SkU11)

Riksdagen avslog yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bl.a. att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.

Motionerna handlar bl.a. om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.

Punktskatt (SkU12)

Riksdagen avslog ca 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, s.k. punktskatt. Motionerna handlar bl.a. om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.

Anledningen är bl.a. att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna.

Mervärdesskatt (SkU13)

Riksdagen avslog ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om mervärdesskatt. Motionerna handlar bl.a. om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.

Skatteförfarande och folkbokföring (SkU14)

Riksdagen avslog ca 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bl.a. att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte finner att det finns något behov av åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (SkU15)

Riksdagen biföll regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2019.

Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott (SkU16)

Den del av Skatteverket som bedriver brottsbekämpande verksamhet ska få utökade möjligheter att bekämpa brott. Det innebär att Skatteverket får rätt att utreda brott där man misstänker att falska eller manipulerade handlingar har använts, exempelvis för att försöka få ut oberättigade bidrag eller driva företag under falsk identitet. För att omfattas av lagen ska brottet avse en uppgift eller handling som finns hos Skatteverket. Skatteverket ska också kunna utreda penningtvättsbrott.

Riksdagen biföll regeringens förslag. De nya bestämmelserna började gälla den 1 juli 2019.

Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag (SkU17)

Med de regler som gäller i dag kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående än om hon eller han hade överlåtit det till en utomstående. Regeringen anser att det bör vara samma skatteregler som gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen, och föreslår därför att de nuvarande reglerna ändras.

Riksdagen biföll regeringens förslag. De nya bestämmelserna började gälla den 1 juli 2019.

Avskaffad särskild löneskatt för äldre (SkU18)

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65 och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen biföll regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2019.

Vissa inkomstskatteändringar (SkU19)

Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats, och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften som gäller delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.

Riksdagen biföll regeringens förslag. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2019.

Höjt tak för RUT-avdrag (SkU20)

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det s.k. RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och år. Genom att höja taket till 50 000 kronor blir taket detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen biföll regeringens förslag. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (SkU21)

Regeringen föreslår att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.

Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.

Riksdagen biföll regeringens förslag. De nya bestämmelserna började gälla den 1 juli 2019.

Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin (SkU22)

Riksdagen biföll regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på 2 procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på 2 procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den s.k. överindexeringen slopas från den 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen biföll även regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Redovisning av skatteutgifter 2019 (SkU23)

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018–2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, t.ex. i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018–2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Granskning av meddelande om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik (SkU24)

Riksdagen har granskat ett s.k. meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslut ska fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det i stället med kvalificerad majoritet, dvs. att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.

Beskattning av uthyrning av vårdpersonal (SkU25)

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning i stället för sjukvård som är undantagen från skatteplikt. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen fr.o.m. den 1 juli 2019.

Yttranden till andra utskott

Utskottet lämnade följande yttranden:

SkU1y till finansutskottet över Skattefrågor i budgetpropositionen för 2018 och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skattefrågor

SkU2y till konstitutionsutskottet över Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

SkU3y till finansutskottet över Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer

SkU4y till konstitutionsutskottet över Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018

SkU5y till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2019

SkU6y till finansutskottet över 2019 års ekonomiska vårproposition.

EU-frågor

Utskottet höll överläggningar med regeringen vid sammanlagt 17 tillfällen i olika EU-frågor. Överläggningarna avsåg

Rådets direktiv om ändring av direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker, COM(2018) 334 (prot. 2018/19:3)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet, COM(2018) 443 (prot. 2018/19:3)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor, COM(2018) 442 (prot. 2018/19:3)

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, COM(2018) 474 (prot. 2018/19:3)

Rådets slutsatser om kommissionens andra lägesrapport om genomförandet av EU:s strategi och handlingsplan för riskhantering på tullområdet, COM(2018) 549 (prot. 2018/19:3)

Tull – Rådslutsatser om kommissionens första tvåårsrapport om framstegen i utvecklingen och styrningen av EU:s tullunion, COM(2018) 524. I ärendet förelåg PM med underlag inför överläggning daterad 2018-11-27 dnr Fi2018/03679/SKA (prot. 2018/19:8)

Digital beskattning – Rådets direktiv om digital beskattning (bolagsbeskattning vid en betydande digital närvaro samt rekommendation om sådan beskattning), COM(2018) 147, C(2018) 1650, faktapromemoria 2018/19:74 och Direktiv om skatt på intäkter från vissa digitala tjänster, COM(2018) 148, faktapromemoria 2018/19:75 (prot. 2018/19:8)

Ändringar i punktskattedirektivet samt vissa följdändringar, COM(2018) 346, COM(2018) 349, COM(2018) 341, faktapromemoria 2018/19:103 (prot. 2018/19:8)

Skatt på digitala tjänster – DAT I (skatt på intäkter från vissa digitala tjänster). COM(2018) 148, faktapromemoria 2018/19:75 (prot. 2018/19:15)

Övergång till beslut med kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (QMV) COM(2019) 8 (prot. 2018/19:15)

Tull – Rådslutsatser om revisionsrättens rapport om införandet av tullens it-system, Europeiska revisionsrättens rapport 2018:26 (prot. 2018/19:15)

Mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter, COM(2018) 819, COM(2018) 821, faktapromemoria 2018/19:24 (prot. 2018/19:19)

Ändring i alkoholskattedirektivet, COM(2018) 334, faktapromemoria 2017/18:104 (prot. 2018/19:19)

Förslag till nytt punktskattedirektiv samt vissa följdändringar i andra rättsakter, COM(2018) 346, COM(2018) 349, COM(2018) 341 och faktapromemoria 2017/18:103 (prot. 2018/19:19)

Mervärdesskatt – förslag om krav på betaltjänstleverantörer, COM(2018) 812, COM(2018) 813, faktapromemoria 2018/19:25 (prot. 2018/19:27)

Beskattning av den digitala ekonomin i ett internationellt sammanhang – koordinering av EU-position i G20 och OECD, pm inför överläggning daterad 2019-05-10 dnr Fi2019/01858/SKA (prot. 2018/19:27)

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för små företag, COM(2018) 21, faktapromemoria 2017/18:55 (prot. 2018/19:31).

Vid fem tillfällen fick utskottet information i EU-frågor av företrädare för finansdepartementet, bl.a. om det pågående lagstiftningsarbetet i EU inom utskottets beredningsområde.

Utskottet gjorde subsidiaritetsprövningar av följande fem EU-förslag:

Kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor, COM(2018) 819 (SUB-9-2018/19)

Kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 20016/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer COM(2018) 812 (SUB-10-2018/19)

Kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri, COM(2018) 813 (SUB-11-2018/19)

Kommissionens förslag till rådets beslut om ändring av beslut 940/2014/EU vad gäller produkter som kan omfattas av befrielse från eller nedsättning av sjötull COM(2018) 825 (SUB-16-2018/19)

Kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt och direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt på gemensamma försvarsinsatser inom unionen (SUB-27-2018/19).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet beslutade den 4 april 2019 att lägga fram rapporten En utvärdering av personalliggarsystemet (2018/19:RFR4). Den 11 april hölls ett seminarium om hur systemet med personalliggare fungerar i restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggbranscherna för berörda aktörer. Rapporten presenterades av Åsa Wiklund Fredström, utredare vid Riksdagsförvaltningen, och kommenterades av Conny Svensson, nationell samordnare vid Skatteverket, Erik Ageberg, expert på socialförsäkringsfrågor vid organisationen Företagarna, Suzanne Parenius, vd för Hjortviken Konferens AB, Martin Rosenström, utredare vid Handels, Stefan Lundin, chefsjurist vid Visita samt Jessica Löfström, vd för Expandera Mera AB.

Offentliga och interna utfrågningar m.m.

Den 25 oktober 2018 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren, ämnesrådet Eva Posjnov, kanslirådet Roger Ghiselli och departementssekreteraren Selma Golubic, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.

Den 6 november 2018 informerade riksrevisor Stefan Lundgren, enhetschef Håkan Jönsson, revisionsdirektör Anna Brink, revisionsledare Peter Johansson, revisor Amina Peco och revisionsdirektör Helena Knutsson, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskning Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem (RiR 2018:19).

Den 6 november 2018 informerade riksrevisor Stefan Lundgren, enhetschef Håkan Jönsson, revisionsdirektör Anna Brink, revisionsledare Peter Johansson, revisor Amina Peco och revisionsdirektör Helena Knutsson, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskning Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet (RiR 2018:25).

Den 13 november 2018 informerade rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg och ekonomidirektör Mattias Román, Kronofogdemyndigheten, om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Den 27 november 2018 besvarade generaltulldirektör Charlotte Svensson och stabschef Bodil Taylor, Tullverket, frågor om Tullverkets verksamhet.

Den 29 november 2018 informerade generaldirektör Katrin Westling Palm, sektionschef Charlotta Wesslau och chefen för skatteavdelningen Marie Carlsson, Skatteverket, om Skatteverkets verksamhet.

Den 29 november 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren, kanslirådet Marc Gren samt ämnesrådet Ann-Christine Ålander, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.

Den 4 december 2018 lämnade företrädare för Skatteverket information om skattefrågor i de motioner som väckts med anledning av budgetpropositionen för 2019.

Den 5 december 2018 lämnade företrädare för Finansdepartementet information om skattefrågor i de motioner som väckts med anledning av budgetpropositionen för 2019.

Den 29 januari 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren, kanslirådet Marc Gren samt politiskt sakkunniga Tora Hansjons, Finansdepartementet, information om aktuella skattefrågor.

Den 7 mars 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren, departementsrådet Johanna Mihaic samt ämnesrådet Jan Larsson, Finansdepartementet, information om aktuella skattefrågor.

Den 4 april 2019 informerade skatteexpert Anna Sandberg Nilsson och jurist Erik Blomquist, Svenskt Näringsliv, förbundsjurist Johan Karlsson, Riksidrottsförbundet och skattejurist Ulla Werkell, Fastighetsägarna, om vissa aktuella momsfrågor.

Den 11 april 2019 hölls seminariet Skatteutskottets utvärdering av personalliggarsystemet. Inbjudna talare var utredaren Åsa Wiklund Fredström vid riksdagens utrednings- och forskningssekretariat. Därefter kommenterades rapporten av Conny Svensson, nationell samordnare vid Skatteverket, Erik Ageberg, expert på socialförsäkringsfrågor vid organisationen Företagarna, Suzanne Parenius, vd för Hjortviken Konferens AB, Martin Rosenström, utredare vid Handels, Stefan Lundin, chefsjurist vid Visita samt Jessica Löfström, vd för Expandera Mera AB.

Den 15 maj 2019 lämnade statssekreterare Leif Jakobsson åtföljd av finansrådet Linda Haggren och ämnesråden Eva Posjnov och Jan Larsson, Finansdepartementet, information om aktuella EU-frågor.

Den 15 maj 2019 informerade finansminister Magdalena Andersson åtföljd av statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och ämnesråden Eva Posjnov, Jan Larsson och Claes Lundgren, Finansdepartementet, om aktuella skattefrågor.

Den 28 maj 2019 informerade generaldirektör Katrin Westling Palm och verksamhetsutvecklare Ingegerd Widell, Skatteverket, om aktuella frågor.

Den 4 juni 2019 informerade riksrevisor Stefan Lundgren, revisionsledare Henrik Allansson, revisionsdirektör Krister Jensevik och enhetschef Håkan Jönsson, Riksrevisionen, om Riksrevisionens granskning Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet? (RiR 2019:12).

Resor och besök

Den 13 februari 2019 besökte utskottet Riksrevisionen.

Den 13–15 februari 2019 deltog tre ledamöter i Parliamentary Days, arrangerat av OECD, i Paris.

Den 18–19 februari 2019 medverkade två ledamöter i Parliamentary Week SESS konferens i Bryssel

Den 28 mars 2019 besökte utskottet Kronofogdemyndigheten.

Den 8 maj 2019 hade utskottet ett möte med en delegation ledamöter från franska parlamentet.

Den 11 juni 2019 besökte utskottet Tullverket.

Den 11 juni 2019 besökte utskottet Fastighetsägarna.

Övrigt

Den 15 maj 2019, i samband med veteranföreningens årsmöte, anordnade utskottet traditionellt öppet hus på kansliet med kaffe och tårta för de som tidigare varit ledamöter eller suppleanter i skatteutskottet. Uppslutningen av såväl tidigare som nuvarande ledamöter var god.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2019