Socialutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Socialutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

Utskottets beredningsområde

Socialutskottet bereder ärenden om omsorg om barn och ungdomar i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.

Utgiftsområdet omfattar underindelningarna Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster – omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning, Barnrättspolitik samt Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning.


Utskottets sammansättning

Ordförande i utskottet var Anders W Jonsson. Vice ordförande var Lena Hallengren. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Centerpartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Sverigedemokraterna, en Kristdemokraterna och en Vänsterpartiet.

Under riksmötet 2013/14 hade socialutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Anders W Jonsson (C)

Lena Hallengren (S)

Saila Quicklund (M)

Margareta B Kjellin (M)

Christer Engelhardt (S)

Helena Bouveng (M)

Ann Arleklo (S)

Isabella Jernbeck (M)

Lennart Axelsson (S)

Maria Lundqvist-Brömster (FP)

Catharina Bråkenhielm (S)

Gunnar Sandberg (S)

Rickard Nordin (C) (föräldraledig fr.o.m. den 21 oktober 2013 t.o.m. den 20 december 2013 och fr.o.m. den 3 mars 2014 t.o.m. den 4 april 2014)

Agneta Luttropp (MP)

Anders Andersson (KD)

Per Ramhorn (SD)

Eva Olofsson (V)

Suppleanter

Henrik Ripa (M) (t.o.m. den 15 januari 2014)

Meeri Wasberg (S)

Metin Ataseven (M)

Cristina Husmark Pehrsson (M) (fr.o.m. den 13 mars 2014)

Kent Härstedt (S)

Ellen Juntti (M)

Christina Zedell (S)

Thomas Finnborg (M)

Kurt Kvarnström (S)

Barbro Westerholm (FP)

Shadiye Heydari (S)

Ola Johansson (C)

Magnus Ehrencrona (MP)

Katarina Brännström (M)

Jonas Eriksson (MP)

Magnus Sjödahl (KD)

Johnny Skalin (SD)

Rossana Dinamarca (V)

Roza Güclü Hedin (S)

Gunilla Svantorp (S)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Ismail Kamil (FP)

Solveig Zander (C)

Mia Sydow Mölleby (V)

Susanna Haby (M)

Björn Söder (SD)

Margareta Larsson (SD)

Lars-Axel Nordell (KD)

Annika Eclund (KD)

Åsa Torstensson (C)

Karin Östring Bergman (C) (extra suppleant fr.o.m. den 23 oktober 2013 t.o.m. den 20 december 2013 och fr.o.m. den 3 mars 2014 t.o.m. den 3 april 2014)

Helén Andersson (C) (extra suppleant fr.o.m. den 10 mars 2014 t.o.m. den 17 april 2014)

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:

Monica Dohnhammar, kanslichef (t.o.m. den 31 augusti 2014)

Christina Fredin, kanslichef (fr.o.m. den 1 september 2014)

Anna Rune, föredragande

Kirsten Dieden, föredragande

Cecilia Persson, föredragande

Johanna Lithman Sola, föredragande

Johan Sehlström, föredragande (fr.o.m. december 2013 t.o.m. juni 2014)

Mattias Andersson, utskottsassistent

Cecilia Mobach, utskottshandläggare (föräldraledig fr.o.m. december 2013)

Agota Földes, utskottshandläggare (fr.o.m. den 13 januari 2014)


Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2013/14 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 37 tillfällen. Utskottet behandlade sammanlagt 15 propositioner, 6 skrivelser och 674 motioner. Utskottet avlämnade 28 betänkanden och 1 utlåtande. Dessutom avlämnade utskottet 2 yttranden till andra utskott.

Betänkanden

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Utskottet behandlade i betänkandet regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vidare behandlades ca 160 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Bland motionsyrkandena fanns alternativa budgetförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Drygt 80 motionsyrkanden som tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden behandlades förenklat.

I betänkandet behandlades även regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1998:1214) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening, samt ett utskottsinitiativ i anslutning till detta förslag för att göra en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som föreslogs träda i kraft den 1 maj 2014.

Riksdagen fastställde den 20 november 2013 utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2014 till 62 160 768 000 kronor (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56).

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag, begärda bemyndiganden och förslag till lagändring.

Utskottet föreslog, med anledning av motioner, två tillkännagivanden.

Det ena tillkännagivandet innebar att utskottet delade uppfattningen i två motioner (båda S) om det statliga tandvårdsstödet. Utskottet föreslog att regeringen snarast följer upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa.

Det andra tillkännagivandet innebar att utskottet delade uppfattningen i tre motioner (S, SD respektive V) om den långsiktiga finansieringen av Rett Center. Utskottet föreslog att regeringen skulle återkomma till riksdagen i vårändringsbudgeten för 2014 med ett förslag om bemyndigande att under 2014 besluta om bidrag till Rett Center för betalning under perioden 2015–2016 från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

I dessa frågor reserverade sig ledamöterna från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Övriga motionsyrkanden avstyrktes.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet deltog inte i beslutet om anslagstilldelning. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I betänkandet finns tio reservationer och åtta särskilda yttranden.

Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SoU2)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2012/13:175 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlades motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 om olika behörighetsfrågor. Finansutskottet och utbildningsutskottet hade getts tillfälle att lämna yttranden. Finansutskottet lämnade ett yttrande, medan utbildningsutskottet avstod från att yttra sig.

Socialutskottet ställde sig i huvudsak bakom och tillstyrkte regeringens förslag till lagar om ändringar i patientsäkerhetslagen, tandvårdslagen och socialtjänstlagen.

De nya reglerna i patientsäkerhetslagen innebär att en ny benämning för yrket sjukgymnast skapas: fysioterapeut. Det blir en skyddad yrkestitel. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel.

Landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet regleras genom de nya bestämmelserna i tandvårdslagen.

De nya reglerna i socialtjänstlagen innebär att det införs krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialnämnden har ansvar för att den handläggare som självständigt utför sådana arbetsuppgifter har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.

Utskottet tillstyrkte även övriga lagförslag.

Med anledning av några motionsyrkanden om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister föreslog utskottet att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år. Dessa motionsyrkanden tillstyrktes därför. Ledamöterna från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig i denna del.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. I denna del finns sex reservationer.

Utskottet föreslog några initiativ i ärendet. Ett sådant gällde övergångsbestämmelserna till de nya reglerna i socialtjänstlagen. Ett annat initiativ gällde några smärre redaktionella korrigeringar i regeringens lagförslag.

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012 (SoU3)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2012/13:172 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012. Ingen motion hade väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlades också två motioner från den allmänna motionstiden 2013.

Utskottet avstyrkte motionerna och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Förstärkta samarbetssamtal (SoU4)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:189 Förstärkta samarbetssamtal. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att kommuner ska vara skyldiga att ge föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta det.

Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning (SoU5)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:31 Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. I september 2012 överförde regeringen uppdraget att anordna läkares specialistkompetenskurser som är bekostade av allmänna medel från Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (Ipuls) till Socialstyrelsen. I propositionen föreslogs de lagändringar som är nödvändiga för att ansvaret för administrationen av specialistkompetenskurserna ska kunna föras över till Socialstyrelsen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.

Nytt namn för Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur (SoU6)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:24 Nytt namn för Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs lagändringar som innebar att hänvisningar till Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur ersätts med hänvisningar till E-hälsomyndigheten.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.

Funktionshindersfrågor (SoU7)

I betänkandet behandlades ca 80 motionsyrkanden som rör funktionshindersfrågor från den allmänna motionstiden 2012 respektive 2013. Ett antal motioner tog upp olika aspekter på ledsagarservice. Utskottet ansåg att detta var en mycket angelägen fråga och konstaterade inledningsvis att statsrådet Maria Larsson nyligen i en interpellation hade uttalat att hon var djupt bekymrad över att ledsagningen inte fungerade på det sätt som många förväntar sig att den ska fungera och att hon ville titta närmare på den här frågan. Utskottet välkomnade därför uppdraget till Socialstyrelsen att kartlägga bl.a. insatsen ledsagarservice och förutsätter att regeringen kommer att få förslag på åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad rättssäkerhet för den enskilde.

Utskottet konstaterade vidare att det fanns stora skillnader i landstingens bidragsgivning för glasögon till barn och unga. Det är mycket otillfredsställande. Utskottet förutsätter att skillnaderna mellan landstingen uppmärksammas och blir föremål för diskussion inom Sveriges Kommuner och Landsting.

Utskottet föreslog att ca 20 av motionsyrkandena behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst på grund av pågående arbete på området.

I betänkandet finns 13 reservationer och 8 särskilda yttranden.

Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (SoU8)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:23 Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (RiR 2013:4). I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av rapporten med samma namn och vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. I betänkandet behandlades vidare ett motionsyrkande som väckts med anledning av skrivelsen och motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2013. Utskottet ansåg att det var av stort värde att statens insatser när det gäller nationella riktlinjer följs upp. Utskottet välkomnade därför Riksrevisionens granskning. När det gäller Riksrevisionens sammanfattande slutsats att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård konstaterade utskottet med tillfredsställelse att regeringen lämnat olika uppdrag till Socialstyrelsen och Myndigheten för vårdanalys. Utskottet ansåg inte att riksdagen bör föregripa redovisningen av dessa uppdrag. Därför föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottet avstyrkte dessutom motioner om att nationella riktlinjer bör göras obligatoriska samt motioner om att nationella riktlinjer bör tas fram för fler sjukdomstillstånd, behandlingar etc.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen (SoU9)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att Inspektionen för vård och omsorg ska vara motpart till yrkesutövare som har överklagat Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds eller en domstols slutliga beslut om ny legitimation eller behörighet att förskriva läkemedel efter det att legitimationen har återkallats respektive behörigheten har dragits in eller begränsats.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta detta.

Hälso- och sjukvårdsfrågor (SoU10)

I betänkandet behandlades ca 240 motionsyrkanden på hälso- och sjukvårdsområdet från den allmänna motionstiden 2013. Av dessa behandlades ca 125 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden.

Utskottet konstaterade att tillgången på specialistsjuksköterskor fortsätter att minska. Mot den bakgrunden föreslog utskottet ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med ett förslag om hur tillgången på specialiserade sjuksköterskor kan öka. I denna del reserverade sig ledamöterna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete på olika områden. I dessa delar finns 35 reservationer och 15 särskilda yttranden.

Ett värdigt liv – äldrepolitisk översikt 2006–2014 (SoU11)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:57 Ett värdigt liv – äldrepolitisk översikt 2006–2014 och tre följdmotioner. I ärendet behandlades också ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2012 och 68 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Av dessa behandlades 23 förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat i tidigare betänkanden under valperioden.

I skrivelsen redogjorde regeringen för huvuddragen i den förda äldrepolitiken 2006–2013. Regeringens mål för äldrepolitiken har samlats i tre huvudsakliga inriktningar: värdighet och välbefinnande, självbestämmande och valfrihet samt kvalitet i vård och omsorg. I skrivelsen redovisades också internationella jämförelser av vård och omsorg för äldre.

Utskottet avstyrkte motionerna, främst på grund av pågående arbeten, och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

I betänkandet finns 12 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Socialtjänstfrågor (SoU12)

I betänkandet behandlades 145 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 som rör socialtjänstfrågor. Ett antal motionsyrkanden som tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden behandlades förenklat.

Utskottet avslog samtliga motionsyrkanden främst mot bakgrund av pågående arbete på området.

I betänkandet finns 36 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Tobaksfrågor (SoU13)

I betänkandet behandlades ca 100 motionsyrkanden på tobaksområdet från den allmänna motionstiden 2011, 2012 respektive 2013. Utskottet föreslog att ca 20 av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden. Konstitutionsutskottet lämnade ett yttrande över vissa motioner om förbud mot reklam, neutrala förpackningar och bilder som varningstexter. Flera motioner tog upp olika aspekter på frågan om fler rökfria miljöer. Socialutskottet såg Folkhälsomyndighetens uppdrag om passiv rökning på allmänna platser som ett viktigt steg på vägen mot målet att ingen ofrivilligt ska utsättas för tobaksrök i sin omgivning. Myndighetens redovisning bör avvaktas, och riksdagen bör för närvarande inte ta något initiativ. Utskottet utgick från att regeringen återkommer med förslag på fler rökfria miljöer så snart som möjligt efter myndighetens redovisning.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska göra en översyn för att möjliggöra tillståndsplikt för försäljning av tobak och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på hur en sådan ska utformas. Därmed tillstyrkte respektive tillstyrkte delvis utskottet motioner om tillståndsplikt för försäljning. I denna del reserverade sig ledamöterna från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete på området. I dessa delar finns 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Alkoholfrågor (SoU14)

I betänkandet behandlades 34 motionsyrkanden på alkoholområdet från den allmänna motionstiden 2013. Utskottet föreslog att nio av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Konstitutionsutskottet lämnade ett yttrande över motioner om förbud mot alkoholreklam och den svenska EU-linjen i ämnet samt om varningstexter på alkoholvaror.

Socialutskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör utarbeta en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar och därefter återrapportera på lämpligt sätt till riksdagen. Därmed tillstyrkte utskottet motioner med yrkanden om en sådan handlingsplan. I denna del reserverade sig ledamöterna från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Utskottet avstyrkte övriga motioner främst mot bakgrund av pågående arbete på området. I dessa delar finns sex reservationer och två särskilda yttranden.

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst (SoU15)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:36 Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst samt en följdmotion. I propositionen föreslog regeringen en ny lag som ger kommunerna möjlighet att lämna ekonomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon till personer med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst men inte har rätt till bilstöd. Det ekonomiska stödet ska utgöra ett komplement till färdtjänsten.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta det. Motionen avstyrktes.

I betänkandet finns en reservation.

Kontrollköp – ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel (SoU16)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:56 Kontrollköp – ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Inga motioner väcktes med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att det i alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581) och lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel införs bestämmelser som ger kommunerna möjlighet att genomföra kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel för att kontrollera att den som lämnar ut dessa varor förvissar sig om att mottagaren har uppnått den ålder som föreskrivs i respektive lag, dvs. 18 år. Kontrollköp får genomföras för att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut de aktuella varorna om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har fyllt 18 år. Kommunen får endast anlita personer som har fyllt 18 år för att utföra kontrollköpen. Det som framkommer genom kontrollköp får inte ligga till grund för att kommunen vidtar administrativa åtgärder.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.

Narkotika- och dopningsfrågor (SoU17)

I betänkandet behandlades 16 motionsyrkanden på narkotika- och dopningsområdet från den allmänna motionstiden 2013. Utskottet föreslog att hälften av dessa motionsyrkanden skulle behandlas i förenklad ordning eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns ett särskilt yttrande.

Folkhälsofrågor (SoU18)

I betänkandet behandlades omkring 60 motionsyrkanden på folkhälsoområdet från den allmänna motionstiden 2013. Av dessa föreslogs att ungefär hälften skulle behandlas i förenklad ordning eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst på grund av pågående arbete.

I betänkandet finns tio reservationer och sex särskilda yttranden.

Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel (SoU19)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel samt 3 följdmotioner. I betänkandet behandlades också ca 20 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 respektive 2013. Utskottet föreslog att 7 av dessa skulle behandlas förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden. I propositionen föreslog regeringen att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659) skulle ändras så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen. Genom propositionen ville regeringen betona att landsting och kommuner inom ramen för gällande lagstiftning kan välja att erbjuda förskrivning genom fritt val av hjälpmedel med s.k. eget ägande.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte följdmotionerna. Utskottet avstyrkte även motioner från den allmänna motionstiden 2012 respektive 2013, främst med hänvisning till pågående arbete på området.

I betänkandet finns fem reservationer och fyra särskilda yttranden.

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården (SoU20)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:202 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården. Regeringen anser att det ska finnas lika goda legala förutsättningar att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för personer med nedsatt beslutsförmåga som det gör för personer som kan samtycka och ge uttryck för sin inställning i dessa frågor. I propositionen föreslog regeringen därför ändringar i patientdatalagen (2008:355). En vårdgivare ska få en möjlighet att i enskilda situationer när patienten är i behov av vård ta del av vårddokumentation som en annan vårdgivare gjort tillgänglig i system för sammanhållen journalföring, även om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke. Personuppgifter ska dock endast få behandlas under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd och patientens inställning till personuppgiftsbehandlingen så långt som möjligt klarlagts samt att det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna. Regeringen föreslog vidare att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om en enskild som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till detta, om hans eller hennes inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt har klarlagts och det inte framkommer att han eller hon skulle ha motsatt sig denna. I propositionen föreslogs också en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Det väcktes inte några motioner med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.

Ett stärkt föräldrastöd – för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor (SoU21)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:87 Ett stärkt föräldrastöd – för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor. I skrivelsen redogjorde regeringen för genomförda insatser i syfte att stärka det stöd i föräldraskapet som ges samt för sina bedömningar och insatser när det gäller att ytterligare förbättra stödet till föräldrar. Det väcktes inte några motioner med anledning av skrivelsen. Två motionsyrkanden som väcktes under den allmänna motionstiden 2013 behandlades i betänkandet.

Utskottet avstyrkte motionerna och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel (SoU22)

I betänkandet behandlades regeringens proposition Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel (2013/14:93). Vidare behandlades ett antal motionsyrkanden om olika läkemedelsfrågor från de allmänna motionstiderna 2012 och 2013. Några av motionsyrkandena behandlades förenklat eftersom de dels rörde förhållanden där beslutanderätten enligt den gällande ordningen inte ligger hos riksdagen, dels tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden. Det väcktes inga följdmotion med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig i huvudsak bakom och tillstyrkte regeringens förslag till lagar om ändringar i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., lagen (2009:366) om handel med läkemedel och lagen (1996:1156) om receptregister.

En av de nya reglerna i lagen om läkemedelsförmåner innebär att det blir möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original. Även förutsättningarna för farmaceuter att motsätta sig ett utbyte genom att kryssa i en ruta på receptet (s.k. farmaceutkryss) förtydligas i lagen. För att tillgodose en god läkemedelsförsörjning införs en skyldighet för innehavare av godkännande för försäljning att tillhandahålla periodens vara. Skyldigheten gäller i förhållande till ett öppenvårdsapotek. Det öppenvårdsapotek och den innehavare av godkännande för försäljning som inte följer reglerna om utbyte respektive tillhandahållande av periodens vara får betala en sanktionsavgift som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ges rätt att besluta om.

Den nya bestämmelsen om handel med läkemedel innebär att öppenvårdsapotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel eller en vara som omfattas av apotekens tillhandahållandeskyldighet ska informera konsumenterna om på vilket eller vilka apotek läkemedlet eller varan är tillgänglig.

För att underlätta Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över bestämmelserna om utbyte föreslogs ändringar i lagen om receptregister. Genom ändringarna får receptregistret hos E-hälsomyndigheten innehålla uppgifter om att en expedierande farmaceut på ett öppenvårdsapotek har motsatt sig ett utbyte samt skälen för det.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 15 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor (SoU23)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:91 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige samt två följdmotioner. Dessutom behandlades 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 och 2013. Justitieutskottet och socialförsäkringsutskottet lämnade yttranden över var sitt motionsyrkande som rörde deras respektive beredningsområde.

I skrivelsen redovisade regeringen bl.a. sina prioriteringar och åtgärder inom barnrättspolitiken under i huvudsak perioden 2010–2013. Vidare redogjorde regeringen för hur den avser att fortsätta arbetet med att säkerställa och tillgodose barns rättigheter med utgångspunkt i Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Dessutom redovisades en samlad bild av barns och ungas levnadsvillkor tillsammans med regeringens prioriteringar för att förbättra uppväxtvillkoren för barn i ekonomisk och social utsatthet. I skrivelsen presenterades även regeringens handlingsplan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp 2014–2015.

Med anledning av ett motionsyrkande (S) föreslog socialutskottet ett tillkännagivande till regeringen om att låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. I denna del reserverade sig ledamöterna från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Socialutskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. I denna del finns tre reservationer. Slutligen föreslog socialutskottet att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Patientlag (SoU24)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:106 Patientlag, två följdmotioner och en motion från den allmänna motionstiden 2013. I propositionen föreslog regeringen att en ny lag, patientlagen, införs. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patienters ställning samt att främja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienter utvidgas och förtydligas, det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patienters samtycke och patienters möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienter ska även ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Utöver detta införs bestämmelser om barns inflytande över sin vård i den nya lagen. I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna.

I betänkandet finns två reservationer.

Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (SoU25)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:96 Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer. Bakgrunden till propositionens lagförslag var behovet att genomföra kommissionens genomförandedirektiv 2012/25/EU av den 9 oktober 2012 om informationsförfarandena för utbyte mellan medlemsstater av mänskliga organ avsedda för transplantation. Lagstiftningsärendet omfattade ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ. Det väcktes inte några motioner med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen.

Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd (SoU26)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:168 Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd samt åtta motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) i syfte att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Regeringen föreslog därför att hushåll med barn i årskurs 4–9 ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Barnens fritidsaktiviteter ska enligt förslaget vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap. Regeringen får meddela föreskrifter om vilket belopp fritidspengen får uppgå till.

Utskottet välkomnade propositionen och tillstyrkte de föreslagna lagändringarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård (SoU27)

I betänkandet behandlades regeringens proposition 2013/14:119 Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård samt en följdmotion. Dessutom behandlades åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. I propositionen föreslogs ändringar i bl.a. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT, och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, förkortad LRV. Genom ändringarna införs, för en avgränsad patientgrupp, ett generellt förbud mot att inneha annan utrustning för elektronisk kommunikation än sådan som tillhandahålls av vårdgivaren. Det är fråga om bl.a. patienter som vårdas med stöd av LRV med särskild utskrivningsprövning och som vårdas i en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller. Vidare lämnades förslag om att lagfästa vad som redan i dag anses gälla enligt LPT för beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster eller för beslut om övervakning av försändelser från en patient. Av lagen kommer det uttryckligen att framgå att sådana beslut får förlängas högst två månader vid varje beslutstillfälle. Regeringen föreslog även att patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för psykiatrisk tvångsvård inte får inneha viss egendom som enligt LPT inte får innehas av tvångsvårdade patienter. En chefsöverläkare föreslås också under vissa förutsättningar få besluta om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning även för dessa patienter. Slutligen föreslogs nya bestämmelser i LPT och LRV som ger vårdgivare möjlighet att fatta beslut om allmän inpasseringskontroll för en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten psykiatrisk tvångsvård och sluten rättspsykiatrisk vård, för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer.

Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (SoU28)

I betänkandet behandlades regeringens skrivelse 2013/14:204 Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister. Ingen motion väcktes med anledning av skrivelsen. I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20). Vidare redovisades regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten.

Utskottet instämde i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Utlåtanden

Granskning av grönbok om mobil hälsa (SoU29)

I utlåtandet behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa (”m-hälsa”), KOM(2014) 219. Syftet med grönboken var att inleda ett brett samråd med berörda parter om befintliga hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård och att på så sätt få ett underlag för att kunna utnyttja m-hälsovårdens möjligheter.

Utskottet välkomnade samrådet och föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna.

Yttranden till andra utskott

Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1y)

Finansutskottet beslutade den 3 oktober 2013 att ge bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 om den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor m.m. samt de motioner som väckts med anledning av propositionen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. Socialutskottet ansåg att prioriteringarna var väl avvägda och tillstyrkte regeringens proposition i berörda delar. Motionerna avstyrktes.

I ärendet finns fyra avvikande meningar.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (SoU2y)

Konstitutionsutskottet beslutade den 24 september 2013 att ge övriga utskott tillfälle att kommentera de iakttagelser av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisats i en promemoria som upprättats inom konstitutionsutskottets kansli. Konstitutionsutskottet ville särskilt att utskotten kommenterade och bedömde vissa särskilt angivna frågor. Uppföljningen omfattade de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2012. I yttrandet redovisade socialutskottet sina kommentarer och bedömningar när det gäller konstitutionsutskottets frågor.

EU-frågor

Sedan 2007 har riksdagens arbete med EU-frågor förändrats med inriktning på att riksdagen ska involveras mer i EU-arbetet än vad som tidigare varit fallet (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:334). Enligt den nya ordningen ska utskotten bl.a. granska grön- och vitböcker samt andra strategiska dokument och redovisa utfallet i utlåtanden till kammaren.

Sedan den 1 december 2009, då Lissabonfördraget trädde i kraft, deltar de nationella parlamenten inom EU i den s.k. subsidiaritetsprövningen av nya lagförslag från EU:s institutioner. (Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, handlar om på vilken politisk nivå ett beslut ska fattas.) Inom riksdagen är det utskotten som gör denna prövning. Om ett utskott anser att subsidiaritetsprincipen inte följs, ska utskottet lämna ett utlåtande till kammaren. Utlåtandet ska innehålla ett förslag till ett s.k. motiverat yttrande. Om kammaren godkänner utskottets förslag, skickas det motiverade yttrandet till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamenten har åtta veckor på sig att göra en subsidiaritetsprövning av ett förslag till ny lagstiftning.

Socialutskottet gjorde en subsidiaritetsprövning under riksmötet 2013/14. Prövningen gällde EU-förslaget om nya psykoaktiva ämnen (KOM(2013) 619). Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet granskade en grönbok under riksmötet 2013/14. I utlåtandet SoU29 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa (”m-hälsa”), KOM(2014) 219. Syftet med grönboken var att inleda ett brett samråd med berörda parter om befintliga hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård och att på så sätt få ett underlag för att kunna utnyttja m-hälsovårdens möjligheter. Utskottet välkomnade samrådet.

I övrigt följer utskottet fortlöpande utvecklingen inom EU och får information från Socialdepartementet om frågor inom utskottets ansvarsområde. Vidare bevakar utskottets kansli dokument från EU och presenterar fortlöpande dessa för utskottets ledamöter. Kansliet har sedan tidigare upprättat en promemoria över aktuella EU-frågor inom utskottets beredningsområde. Promemorian uppdateras kontinuerligt.

Den 22 oktober 2013 lämnade statssekreterare Ragnwi Marcelind med medarbetare information om EU-kommissionens förslag om nya psykoaktiva ämnen, KOM(2013) 619.

Den 26 november 2012 lämnade statssekreterarna Lena Furmark och Ragnwi Marcelind med medarbetare information om aktuella EU-frågor inför Epscorådet den 9–10 december 2013.

Den 5 mars 2014 deltog en ledamot från socialutskottet vid Europaparlamentets kvinnorätts-/jämställdhetsutskotts konferens i Bryssel om förebyggande av våld mot kvinnor.

Den 27 februari 2014 lämnade statssekreterarna Lena Furmark och Ragnwi Marcelind med medarbetare information om aktuella EU-frågor inför Epscorådet den 10 mars 2014.

Den 3 juni 2014 lämnade statssekreterarna Lena Furmark och Ragnwi Marcelind med medarbetare information om aktuella EU-frågor inför Epscorådet den 19–20 juni 2014.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet beslutade den 29 november 2012 att utse en uppföljnings- och utvärderingsgrupp bestående av tre ledamöter samt en tjänsteman som skulle biträda gruppen.

Vid sitt sammanträde den 6 december 2012 beslutade utskottet att följa upp riksdagens beslut om etisk bedömning av nya metoder i vården (prop. 2009/10:83, bet. 2009/10:SoU8, rskr. 2009/10:213). Uppföljnings- och utvärderingsgruppen ledde uppföljningsarbetet, som genomfördes av utvärderings- och forskningssekretariatet (UoF) inom Riksdagsförvaltningen.

Vid utskottets sammanträde den 24 oktober 2013 presenterade UoF resultatet av uppföljningen. Utskottet beslutade vid samma tillfälle att trycka rapporten Etisk bedömning av nya metoder i vården – en uppföljning av landstingens och statens insatser (2013/14:RFR1). Med anledning av rapporten hölls ett internt seminarium i utskottet den 21 januari 2014; se nästa avsnitt.

Även utskottets inhämtande av information i samband med ärendeberedning samt besök och studiebesök utgör väsentliga delar av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering tillsammans med forsknings- och framtidsfrågor.

Offentliga och interna utfrågningar

Den 4 december 2013 genomförde socialutskottet ett öppet kunskapsseminarium om icke smittsamma sjukdomar – ett ökande hot globalt och i Sverige. Seminariet avsåg att bredda och fördjupa ledamöternas kunskaper på området. De inbjudna var Peter Friberg, Svenska Läkaresällskapet, Margareta Kristenson, Linköpings universitet, Hans Gilljam, Karolinska Institutet, Ingemar Engström, Örebro universitet, Mai-Lis Hellénius, Karolinska Institutet, Eva Tideman, Lunds universitet och Sven Andréasson, Karolinska Institutet. Till seminariet hade företrädare för Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens medicinsk-etiska råd, Stroke-Riksförbundet, Svenska Diabetesförbundet, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Landsting bjudits in. Seminariet finns dokumenterat i rapporten Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma sjukdomar – ett ökande hot globalt och i Sverige (2013/14:RFR13).

Den 21 januari 2014 genomförde utskottet ett internt seminarium om etisk bedömning av nya metoder i vården. Seminariet avsåg att följa upp rapporten Etisk bedömning av nya metoder i vården – en uppföljning av landstingens och statens insatser (2013/14:RFR1). Till seminariet hade företrädare för Socialstyrelsen, Statens medicinsk-etiska råd, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet bjudits in.

Den 3 april 2014 genomförde socialutskottet ett öppet kunskapsseminarium på temat socialtjänstens arbete med barn som far illa. Seminariet avsåg att bredda och fördjupa ledamöternas kunskaper på området. De inbjudna var Carina Nyström, Familjecentralen i Spånga-Tensta, My Eriksson, Uppsala kommun, Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, Bodil Rasmusson, Socialhögskolan i Lund, Bo Vinnerljung, Socialhögskolan i Stockholm, Titti Fränkel, Akademikerförbundet SSR, Kristina Folkesson, Vision, Håkan Ceder, särskild utredare, Ragnwi Marcelind, Socialdepartementet. Seminariet finns dokumenterat i rapporten Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om socialtjänstens arbete med barn som far illa (2013/14:RFR18).

Resor och besök

Den 15 oktober 2013 uppvaktade representanter från de två brukarorganisationerna Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) och Jämlikhet Assistans Gemenskap (JAG) socialutskottet och framförde synpunkter på bedömningsinstrumentet i pilotkassorna.

Den 16 oktober 2013 genomförde utskottet ett besök hos Vårdförbundet. Förbundsordförande Sineva Ribeiro med medarbetare informerade om aktuella frågor.

Den 22 oktober 2013 informerade generaldirektör Dan Eliasson med medarbetare från Försäkringskassan om behovsbedömningsstödet i pilotkassorna. Samma dag uppvaktade företrädare för Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) utskottet och framförde synpunkter på regeringens proposition 2012/13:175.

Den 23 oktober 2013 tog fem ledamöter från socialutskottet emot en delegation från det finska social- och hälsoutskottet.

Den 24 oktober 2013 presenterade utredare Fredrik Friberg från riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat resultatet av uppföljningen av bestämmelsen 2 h § i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Den 6 november 2013 genomförde utskottet ett besök hos Systembolaget AB. Vd Magdalena Gerger med medarbetare informerade om verksamheten och aktuella frågor.

Den 7 november 2013 informerade företrädare för Cancerfonden om verksamheten och aktuella frågor.

Den 12 november 2013 informerade Anders Öhlén, vd för Läkemedelsförsäkringen, om pågående ersättningsärenden vad gäller samband mellan vaccinationer med Pandemrix och narkolepsi.

Den 14 november 2013 informerade ordföranden i Ersättningsnämnden Göran Ewerlöf med medarbetare från nämnden om verksamheten och aktuella frågor. Samma dag informerade (utanför sammanträdestid) företrädare för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) om verksamheten och aktuella frågor.

Den 21 november 2013 tog tre ledamöter från socialutskottet emot en skrivelse på Riksgatan 1 av Röster för Barn m.fl. om ett upprop till regeringen, riksdagen och Ersättningsnämnden om ersättning för vanvård.

Den 26 november 2013 informerade statssekreterare Lena Furmark om tidsplanen för den pågående utredningen om hur systemet för eventuella statliga utbetalningar till de barn och ungdomar som drabbats av narkolepsi efter vaccinering med Pandemrix ska utformas.

Den 28 november 2013 informerade företrädare för Universitetskanslersämbetet om regeringsuppdraget om samverkan mellan hälso- och sjukvården och de lärosäten som utfärdar specialistsjuksköterskeexamen.

Den 10 december 2013 uppvaktade representanter från Synskadades Riksförbund (SRF) och Akademikerförbundet SSR utskottet och framförde synpunkter på tolkningen av LSS.

Den 16 januari 2014 informerade riksrevisor Jan Landahl med medarbetare från Riksrevisionen om granskningsrapporten Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20).

Den 23 januari 2014 informerade generaldirektör Gunilla Hult Backlund med medarbetare från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om verksamheten och aktuella frågor. Samma dag informerade projektledare Anne Rymer-Rythén om införandet av den digitala mötestjänsten i riksdagen.

Den 28 januari 2014 informerade generaldirektör Lars-Erik Holm med medarbetare från Socialstyrelsen om nationella riktlinjer.

Den 4 februari 2014 informerade den särskilda utredaren Anders Milton om utredningen om donations- och transplantationsfrågor.

Den 25 februari 2014 informerade den särskilda utredaren Eva Wendel Rosberg om arbetet och aktuella frågor kring utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

Den 6 mars 2014 informerade företrädare för Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket om olika frågor i anslutning till s.k. familjeklassning av narkotika. Generaldirektör Johan Carlson från Folkhälsomyndigheten informerade även om passiv rökning.

Den 2 april 2014 deltog ett antal ledamöter från utskottet i riksdagens evenemang Återvändardagen.

Den 8 april 2014 informerade den särskilde utredaren Anders Milton om arbetet i utredningen om donations- och transplantationsfrågor samt om den rapport som lämnats.

Den 29 april 2014 informerade generaldirektör Sofia Wallström med medarbetare från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och företrädare för Socialdepartementet om vad det innebär när läkemedel lyfts ur förmånen och om förbättrad läkemedelsanvändning. Samma dag informerade riksrevisor Jan Landahl med medarbetare från Riksrevisionen om granskningsrapporten Stödet till anhöriga omsorgsgivare (RiR 2014:9).

Den 27 maj 2014 tog fem ledamöter från socialutskottet emot ett tyskt parlamentarikerbesök från delstatsparlamentet i Bayern.

Elanders, Stockholm 2014