Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

utskottsdokument 2013/14:verk

Trafikutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14

Utskottets beredningsområde

Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, trafiksäkerhet, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade trafikutskottet följande sammansättning:

Ledamöter:

Anders Ygeman (S), ordförande

Jan-Evert Rådhström (M), vice ordförande

Eliza Roszkowska Öberg (M), tjl. fr.o.m. 2013-11-01 t.o.m. 2014-02-28

Monica Green (S)

Jessica Rosencrantz (M)

Lars Mejern Larsson (S)

Sten Bergheden (M)

Suzanne Svensson (S)

Lars Tysklind (FP)

Leif Pettersson (S)

Anders Åkesson (C)

Lars Johansson (S)

Edward Riedl (M)

Stina Bergström (MP)

Annelie Enochson (KD)

Tony Wiklander (SD)

Siv Holma (V)

Suppleanter:

Lotta Finstorp (M)

Roza Güclü Hedin (S)

Christer Akej (M)

Johan Andersson (S)

Betty Malmberg (M)

Krister Örnfjäder (S)

Eva Bengtson Skogsberg (M)

Kerstin Nilsson (S)

Nina Larsson (FP)

Billy Gustafsson (S)

Göran Lindell (C)

Annika Lillemets (MP)

Gunnar Hedberg (M), fr.o.m. 2014-01-13 t.o.m. 2014-03-14

Lise Nordin (MP)

Robert Halef (KD)

Thoralf Alfsson (SD)

Bengt Berg (V)

Katarina Köhler (S)

Jasenko Omanovic (S)

Christer Winbäck (FP)

Jonas Jakobsson Gjörtler (M)

Johnny Skalin (SD)

Björn Söder (SD)

Lars Gustafsson (KD)

Andreas Carlson (KD)

Anders Ahlgren (C)

Lars Ohly (V) fr.o.m. 2013-12-12

Extra suppleanter:

Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), fr.o.m. 2013-11-01 t.o.m. 2014-02-28

Nils Oskar Nilsson (M), fr.o.m. 2014-03-01 t.o.m. 2014-04-10


Kansli:

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Mattias Revelius, kanslichef

Anna Blomdahl, föredragande

Cecilia Forsberg, föredragande

Mathias Henricson, föredragande

Linda Kennemyr, föredragande

Fredrik Jonsson, föredragande fr.o.m. 2013-08-19 t.o.m. 2013-12-31

Sara Turstedt, utskottsassistent tjl. fr.o.m. 2014-08-18

Anne Mattila Wass, utskottsassistent

Anja Kalkitsas, utskottsassistent fr.o.m. 2014-08-18


Utskottets verksamhet

Betänkanden som behandlats av utskottet

Utskottet har lämnat sammanlagt 21 betänkanden och utlåtanden till kammaren. Nedan redovisas i korthet de frågor som har behandlats och utskottets ställningstagande samt riksdagens beslut.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 när det gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlades budgetmotioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om främst alternativa anslagsberäkningar.

Utskottet tillstyrkte regeringens anslagsförslag om 45,4 miljarder kronor till bl.a. vägar, järnvägar, it och post för 2014 och hade inte några invändningar mot regeringens förslag till låneramar, ekonomiska förpliktelser eller investeringsplaner inom utgiftsområdet.

Trafikutskottet har vidare följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnade det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredovisningen. Utskottet har också följt upp statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets uppföljning visar på ansåg utskottet att det är viktigt att regeringen fortsätter att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fyra reservationer (S, MP, V) och fyra särskilda yttranden (S, MP, SD, V).

Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar – del I (TU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:177 Tekniska föreskrifter för fartyg på inre vattenvägar. I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra direktiv 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart.

Förslaget innebär att reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har havssjöfartsregler hittills gällt för all fartygstrafik. I och med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är t.ex. älvar, strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor. Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och som har annat giltigt certifikat.

Utskottet ansåg att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för att införa EU:s regler om inre vattenvägar och att införandet av EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en utveckling av sjötransporterna i Sverige. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle godkänna propositionens förslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Postservice och grundläggande betaltjänster (TU3)

Utskottet behandlade motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om postservice och grundläggande betaltjänster.

Utskottet avstyrkte motionsförslagen med hänvisning till gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns två reservationer (S, MP, V).

Elektroniska vägtullssystem (TU4)

Utskottet behandlade proposition 2013/14:25 Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska vägtullssystem i den del som handlar om elektroniska vägtulls-system.

I propositionen föreslås att det svenska systemet för elektroniska vägtullar anpassas till EU-bestämmelser på området. Den föreslagna lagen om elektroniska vägtullssystem gäller den typ av elektroniska vägtullssystem där fordon registreras med hjälp av utrustning som är installerad i bilen eller bussen, en s.k. transponder. För närvarande används den här lösningen på Öresundsbron och Svinesundsbron. Det är också tänkt att elektroniska vägtullar ska kunna användas på de nya broarna över Motalaviken och Sundsvallsfjärden. Syftet med EU-anpassningen är att samma transpondrar ska fungerar i elektroniska vägtullssystem runt om i Europa. Den föreslagna lagen innehåller bl.a. bestämmelser som rör förmedlingen av vägtullsavgifter samt tekniska krav på vägtullssystem och den utrustning som installeras i fordonet. Ett register över vägtullsområden och de företag som förmedlar betalningen ska också införas.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om elektroniska vägtullssystem.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag
till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation (TU5)

Utskottet prövade i detta utlåtande EU-kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation. Förslaget syftar till att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bl.a. bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.

Utskottet tyckte att syftet är gott men vände sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Utskottet ansåg att det fanns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, ansåg utskottet. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.

Sjöfartsfrågor (TU6)

I betänkandet behandlade utskottet motionsyrkanden om sjöfart från allmänna motionstiden 2013.

Motionsförslagen handlar bl.a. om förutsättningar för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfart och sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet. Utskottet konstaterade att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka sjöfartsnäringens konkurrenskraft och att det också pågår ett aktivt arbete i Sverige och interna-tionellt för att förbättra miljö- och klimatutvecklingen inom sjöfarten. Utskottet framhöll även regeringens avsikt att presentera en maritim strategi. Utskottet avstyrkte därför samtliga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fyra reservationer (S, MP, V).

It-politiska frågor (TU7)

Utskottet behandlade i betänkandet regeringens skrivelse 2013/14:32 om Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden samt olika it-politiska motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2012 och hösten 2013.

Utskottet ansåg att Riksrevisionen i sin rapport hade identifierat ett antal angelägna frågeställningar. Utskottet välkomnade samtidigt de åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den regulatoriska säkerheten på marknaden liksom den utredning som regeringen aviserat om hur statens verksamhet på bredbandsområdet och innehav av bredbandsinfrastruktur kan samordnas.

Utskottet ställde sig helt eller delvis bakom de motionsförslag som lämnats om att it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande i tre delar till regeringen med följande innebörd:

Regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle.

Regeringen bör även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå.

Regeringen bör också ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten i sin verksamhet för att minimera den miljöpåverkan som resor i tjänsten medför.

Utskottet avstyrkte samtliga övriga motionsförslag, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. Utskottet konstaterade exempelvis att omfattande insatser görs i samhället för att även de individer som sällan eller aldrig utnyttjar internet ska inkluderas i det moderna informationssamhället.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns sju reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, KD, V).

Infrastrukturavgifter på väg (TU8)

Utskottet behandlade i betänkandet regeringens proposition 2013/14:25 Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska vägtullssystem, i den del av proposi-tionen som rör infrastrukturavgifter på väg, samt följdmotioner med anledning av propositionen liksom tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013.

Den föreslagna lagen om infrastrukturavgifter på väg anger på vilket sätt sådana avgifter får tas ut och genomför samtidigt det s.k. Eurovinjettdirektivet i de delar som rör vägtullar i form av infrastrukturavgifter. I detta sammanhang framhöll utskottet att man ser allvarligt på de motsättningar som uppstått mellan staten å den ena sidan och Motala och Sundsvalls kommuner å den andra, mot bakgrund av hur infrastrukturavgifterna föreslås beräknas på de nya broarna över Motalaviken och Sundsvallsfjärden. Utskottet noterade vidare att propositionen tyvärr inte innehåller några förslag som innebär att även utländska fordon ska omfattas av infrastrukturavgifter på väg. Utskottet var emellertid tillfreds med de lösningar som kommit till stånd med de aktuella kommunerna, och med den redogörelse som regeringen har lämnat när det gäller hur man avser att säkerställa att ett regelverk för avgiftsplikt och trängselskatt för utländska fordon ska träda i kraft senast den 1 januari 2015.

Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle anta regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut och att motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns en reservation (SD) och ett särskilt yttrande (V).

Trafiksäkerhet (TU9)

I betänkandet behandlade utskottet ett antal trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken med utgångspunkt från 86 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2011 och 2013.

Utskottet ansåg att det långsiktiga målet, nollvisionen, om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken ska bestå. Utskottet vidhöll även att utgångspunkten för arbetet med trafiksäkerhet ska vara att vägtransportsystemet ska vara utformat så att det tar hänsyn till att människor begår misstag samtidigt som det är viktigt att trafikanternas eget ansvar lyfts fram. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att 2013 enligt den preliminära statistiken är det år som har haft lägst antal dödsfall i vägtrafiken sedan andra världskriget.

Mot bakgrund av att alltför många människor omkommer eller skadas svårt i alkohol- och drogrelaterade vägtrafikolyckor varje år framhöll utskottet också vikten av att det på olika sätt vidtas kraftfulla åtgärder för att främja en hög nykterhet och eliminera förekomsten av alkohol i trafiken.

Med anledning av motionsförslag om kommunikationsutrustning och körning föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning med skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning.

Med hänvisning till pågående och planerat berednings- och utvecklingsarbete avstyrkte utskottet övriga motionsförslag och konstaterade att många av dem är eller kommer att bli tillgodosedda.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns 21 reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD).

Cykelfrågor (TU10)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden om cykeltrafik från allmänna motionstiden 2011 och 2013. Motionerna rör bl.a. infrastrukturåtgärder och andra främjandeåtgärder för cykling samt trafikregler för cykling.

I betänkandet lyfte utskottet fram cykeln som ett transportmedel med många fördelar, inte minst ur ett klimat- och kapacitetsperspektiv, men även ur ett folkhälsoperspektiv. Med hänvisning bl.a. till att ett omfattande beredningsarbete om cykelfrågor pågår inom Regeringskansliet samt till övriga pågående uppdrag och försöksverksamheter avstyrkte utskottet motionsförslagen. Flertalet av dem förutsattes komma att bli helt eller delvis tillgodosedda genom det pågående arbetet.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fyra reservationer (S, MP, V).

Kollektivtrafik (TU11)

I detta betänkande behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2013. Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag med hänvisning till bl.a. pågående arbete.

Utskottet framhöll att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och därigenom åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Utskottet underströk också att ett inslag av konkurrens inom kollektivtrafiken främjar attraktivitet och effektivitet.

Utskottet förutsatte vidare att arbetet fortsätter med att anpassa kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utskottet framhöll i sammanhanget den uppföljning som utskottet genomfört på området under 2013.

Med anledning av motionsförslag om Gotlandstrafiken förutsatte utskottet också att den fortsatta beredningen av ett nytt avtal om Gotlandstrafiken skulle utmynna i en färjetrafik som tillgodoser både näringslivets, resenärernas och miljöns behov av goda och hållbara transporter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns nio reservationer (S, MP, SD, V).

Utlämnande av körkort (TU12)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:64 Utlämnande av körkort.

Regeringen föreslår i propositionen att det i körkortslagen (1998:488) införs en ändring som ger regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att överlämna uppgiften att lämna ut körkort till företag som har tillstånd att bedriva postverksamhet (tillståndshavare), åt dotterföretag till sådana tillståndshavare och åt företag (postombud) som på uppdrag av dessa lämnar ut postförsändelser till mottagare. Ändringen innebär vidare att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om sådana överlämnanden och om utlämnande av körkort.

Utskottet bedömde att de föreslagna ändringarna i körkortslagen är väl motiverade och bidrar till att förenkla utlämnandet av körkort som därigenom kommer att kunna ombesörjas av postombuden. Utskottet ställde sig därför bakom regeringens proposition.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Vissa vägtrafikfrågor (TU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:181 Lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel och följdmotioner till denna proposition. Vidare behandlades ett sextiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bl.a. ett främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler, längd och vikt för lastbilar och fordonsbesiktning.

Regeringens proposition innehåller två förslag till ändringar i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen. Den ena ändringen innebär att de bensinstationer eller andra försäljningsställen som årligen tillhandahåller allmänheten 1 500 kubikmeter eller mer konventionella bränslen ska ha en skyldighet att även tillhandahålla förnybara drivmedel. Den andra ändringen gäller möjligheten till dispens från kravet på att tillhandahålla förnybara drivmedel. I propositionen föreslås en dispens få ges för så lång tid som skälen för dispens kan antas finnas kvar. Utskottet välkomnade regeringens förslag i propositionen och framhöll att förslagen innebär att den administrativa bördan för bränslesäljare och myndigheter minskar och förutsebarheten ökar. Utskottet ansåg vidare att det är positivt att dispenserna från den s.k. pumplagens sista steg permanentas och att de får ges för så lång tid som behovet kvarstår. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå följdmotionerna.

Med anledning av motionsförslagen om fordonsbesiktningen föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning snarast bör genomföras kring hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden samt att någon ytterligare försäljning av bolagets besiktningsstationer inte bör göras förrän utredningen är färdigställd och behandlad.

Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag med hänvisning till bl.a. att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna inom transportpolitiken och välkomnade att en rad insatser gjorts samtidigt som ett omfattande utvecklingsarbete pågår på området.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet fanns 13 reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD).

Yrkestrafik (TU14)

I betänkandet behandlade trafikutskottet 42 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2013 om yrkestrafik. Motionsyrkandena avser bl.a. tillsyn och kontroller, böter och sanktioner vid överträdelser, hindrande av fortsatt färd, cabotageregler, villkoren inom yrkestrafiken, beställaransvar och säkra uppställningsplatser.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle rikta sex tillkännagivanden till regeringen.

I det första tillkännagivandet framfördes behovet av att stärka och samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt behovet av bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter.

I det andra tillkännagivandet framfördes att det utöver mer kännbara böter och sanktioner bör införas en effektivare möjlighet för polisen att hålla fordon i kvarstad, bl.a. genom klampning, och att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör detta.

I det tredje tillkännagivandet framfördes att regeringen bör verka för att de sociala villkoren inom åkerinäringen säkras vid en eventuell revidering av gällande EU-regler om cabotagetransporter samt att regeringen bör begära ett tillfälligt uppehåll för sådana transporter om den inte lyckas komma till rätta med överträdelserna av cabotagetransportbestämmelserna.

I det fjärde tillkännagivandet framfördes att beställaransvaret bör skärpas och att det bör tas fram ett beräkningsunderlag för vägtransporter som utförs enligt gällande regler och avtal.

I det femte tillkännagivandet framfördes att åtgärder bör vidtas för att komma till rätta med missförhållandena i åkeribranschen till följd av s.k. falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag.

I det sjätte tillkännagivandet framfördes att arbetet för att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas.

Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag och konstaterade bl.a. att det nyligen har gjorts översyner av undantagen från Transportstyrelsens avgifter för tillsyn av kör- och vilotider samt Kustbevakningens befogenheter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns sju reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD).

Ändrade prisregler enligt lagen om elektronisk kommunikation (TU15)

Utskottet behandlade proposition 2012/13:72 Bättre prisreglering enligt lagen om elektronisk kommunikation.

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen i syfte att förtydliga bestämmelserna om prisreglering för samtrafik och andra former av tillträde till operatörers telenät. I propositionen lämnas dessutom förslag som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över genomförandeåtgärder som Europeiska kommissionen antar i form av förordningar och att pröva tvister som har samband med skyldigheter som följer av sådana förordningar.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag med motiveringen att det är nödvändigt att förtydliga bestämmelserna om prisreglering för att komma till rätta med den nuvarande situationen i fråga om rättsliga förhållanden på marknaden. Utskottet delade också regeringens uppfattning att det är nödvändigt att anpassa vissa tillsynsbestämmelser i lagen till EU:s regelverk om elektronisk kommunikation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Några sjömansfrågor (TU16)

Utskottet ställde sig bakom regeringens proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor.

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i mönstringslagen (1983:929) och att det införs en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för att underlätta för Transportstyrelsen att lämna ut uppgifter ur sjömansregistret till vissa parter, exempelvis andra EU-länder, redare eller bemanningsföretag. Det handlar bl.a. om olika typer av behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat. Regeringen föreslår också att berörda parter ska få direktåtkomst till denna information.

Dessutom införs en särskild bestämmelse i mönstringslagen om att läkarintyg för sjömän bara får utfärdas till den som ansökt om sådant intyg efter det att han eller hon fyllt 16 år. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler om minimikrav på utbildning för sjöfolk samt till den interna-tionella STCW-konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöfolk.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Luftfartsfrågor (TU17)

I detta betänkande behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna mo-tionstiden 2013 om bl.a. flygplatsfrågor, miljöfrågor och flygtrafikledning.

När det gäller flygtrafikledningstjänsten lade utskottet, med delvis bifall till ett motionsyrkande, fram ett lagförslag som utskottet hade utarbetat och som innebär att luftfartslagen ändras så att rätten att ombesörja flygtrafikledningstjänst för luftrummet i anslutning till flygplatsen, eller ge någon annan ett sådant uppdrag, inte ska gälla flygplatser som ägs eller drivs av staten eller bolag i vilka staten har ett bestämmande inflytande. Utskottet framhöll att flygtrafikledningstjänsten, som är en mycket viktig myndighetsutövning, huvudsakligen bör utföras av en myndighet och att det är synnerligen angeläget att Försvarsmaktens behov kan tillförsäkras i alla beredskapslägen.

Utskottet avstyrkte samtliga övriga motionsförslag. Utskottet framhöll i sammanhanget att transportpolitiken ska präglas av ett trafikslagsövergripande perspektiv med ett stort regionalt och lokalt inflytande över trafikens infrastruktur. Utskottet framhöll också att flyget ingår som en del i ett miljöanpassat transportsystem och att flygets miljöaspekter måste tas på största allvar. Utskottet anförde samtidigt att flyget är viktigt för att fungerande kommunikationer ska kunna uppnås, i synnerhet för ett till ytan stort och glesbefolkat land som Sverige. Utskottet pekade vidare bl.a. på att ett aktivt miljöarbete vid flygplatser är ett av många viktiga områden för att transportsektorn ska kunna bidra till att uppställda miljökvalitetsmål nås samt att flyget numera ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns åtta reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD).

Taxifrågor (TU18)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:223 Redovisningscentraler för taxi med följdmotioner samt 16 motionsyrkanden om olika taxifrågor från den allmänna motionstiden 2013.

I propositionen föreslås en ny lag om redovisningscentraler för taxi samt förslag till följdändringar i taxitrafiklagen (2012:211) och lagen (2001:558) om vägtrafikregister. Det huvudsakliga syftet med förslagen är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva skattekontroll av taxiverksamhet. Förslagen förväntas också öka kundernas förtroende för taxinäringen och därmed stärka de berörda företagens utveckling. Förslaget innebär att innehavare av taxitillstånd ska vara skyldiga att överföra taxameteruppgifter till s.k. redovisningscentraler som i sin tur ska vara skyldiga att lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska vidare krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral.

Utskottet konstaterade bl.a. att ett införande av redovisningscentraler för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen föreslog dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter från taxameterutrustningen ska ske trådlöst, detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Med denna ändring tillstyrkte utskottet regeringens lagförslag.

Med anledning av motionsförslagen föreslog utskottet vidare att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas.

Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag med hänvisning till bl.a. den översyn av olika frågor som rör taxibranschen som Transportstyrelsen nyligen hade genomfört och till att regeringen hade beslutat om en lagrådsremiss som bl.a. gäller tydlig prisuppgift och åtgärder för att underlätta myndigheternas tillsyn och administrativa hantering av taxitrafikärenden.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns sex reservationer (S, M, MP, FP, C, KD, V).

Järnvägspolitiska frågor (TU19)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:201 Riksrevisionens rapport om tågförseningar. Vidare behandlades 3 följdmotioner och 23 motionsyrkanden om järnvägsfrågor från allmänna motionstiden 2013 om bl.a. järnvägssystemets reglering, samhällsuppdrag, underhåll av statens järnvägsinfrastruktur, banavgifter, kapacitetstilldelning och trafikledning samt statistikfrågor.

Med anledning av motionsförslagen föreslog utskottet att riksdagen skulle rikta fyra tillkännagivanden till regeringen.

I det första tillkännagivandet framfördes att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses.

I det andra tillkännagivandet framhölls att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete. Vidare föreslog utskottet att regeringen borde se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.

I det tredje tillkännagivandet framfördes att regeringen skyndsamt borde utreda hur kapacitetstilldelningen och trafikledningen kan bli mer effektiva.

I det fjärde tillkännagivandet framhölls att regeringen bör utreda hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas liksom möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.

Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag och framhöll bl.a. att en öppen marknad för person- och godstrafik på järnvägarna har bättre förutsättningar att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig järnvägstrafik. Utskottet lyfte även fram att utvecklingen av ett system som underlättar för resenärer och ett tryggt, säkert och tillgängligt transportsystem för alla är av stor betydelse.

Utskottet föreslog även att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns nio reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD).

Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014–2025 m.m. (TU20)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2012/13:131 om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur, regeringens skrivelse 2013/14:233 om åtgärdsplaneringen för transportsystemet 2014–2021 samt följdmotioner som väckts med anledning av dessa. Vidare behandlades ett stort antal motionsyrkanden om infrastrukturplanering från allmänna motionstiden 2012 och 2013.

Utskottet bedömde att ett antal åtgärder vidtagits under de senaste åren för att främja en förbättrad och mer ändamålsenlig planeringsprocess med fokus på bl.a. förbättrad kostnadskontroll, ökad transparens, tydligare samhällsekonomiska kalkyler och bättre fysisk samordning. Enligt utskottets mening hade regeringen också genomfört en angelägen kraftsamling på trafikens infrastruktur, och utskottet bedömde att betydande satsningar härigenom kommer att kunna genomföras.

I betänkandet behandlades vidare ett stort antal motionsförslag om främst upprustning och utbyggnad av olika vägar och järnvägar i landet. Utskottet avstyrkte dessa förslag med hänsyn till rollfördelningen inom transportpolitiken där projekt för att vidmakthålla och utveckla trafikens infrastruktur normalt sett inte är riksdagsfrågor, utan i stället bör avgöras inom ramen för åtgärdsplaneringen. Syftet med ett stort antal av dessa motionsförslag förutsågs bli helt eller delvis tillgodosett.

I betänkandet föreslog utskottet också att riksdagen skulle rikta två tillkännagivanden till regeringen. I det första efterlyste utskottet ett tydligare regelverk för kommunal medfinansiering. Utskottet framhöll att alla avtal om medfinansiering måste föregås av tydliga förhandlingar mellan stat och kommun.

I det andra tillkännagivandet ansåg utskottet att regeringen bör verka för att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt samt att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med ett förslag på införande av ett system med tonnageskatt.

I betänkandet behandlade utskottet också motionsförslag om bl.a. vissa transportpolitiska utgångspunkter, andra finansieringsfrågor och den s.k. fyr-stegsprincipen. Utskottet avstyrkte samtliga dessa motionsförslag.

Utskottet föreslog även att regeringens skrivelser skulle läggas till handlingarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns 14 reservationer (S, M, MP, FP, C, SD, V, KD) och 4 särskilda yttranden (S, MP, SD, V).

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (TU21)

Utskottet föreslog att behandlingen av vissa ärenden skulle skjutas upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat följande tre yttranden till andra utskott:

2013/14:TU1y till konstitutionsutskottet över kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur

2013/14:TU2y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

2013/14:TU3y till konstitutionsutskottet över redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2013/14:75).

EU-frågor

En stor del av trafikutskottets beredningsområde är antingen direkt hänförlig till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.

Beredningsområden

Inom kommissionen bereds frågor om transporter inom DG TREN (transporter och energi) och om telekommunikationer inom DG CNECT (informationssamhället). Postfrågor bereds inom DG MARKT (inre marknad). Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.

Transporter:

Övergripande och intermodala frågor (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet)

Vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser)

Järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet)

Sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart)

Luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).

Telekommunikation:

IKT-frågor (t.ex. EU:s digitala agenda och lagstiftning om elektronisk kommunikation).

EU-dokument

Under riksmötet har kammarkansliet remitterat ca 170 EU-dokument till trafikutskottet. Dessa kom företrädesvis från kommissionen, s.k. KOM-dokument. Vidare har utskottet behandlat 13 faktapromemorior. Kansliet gör korta sammanfattningar av EU-dokumenten. Dessa sammanfattningar sammanställs i promemorior som – i likhet med de remitterade faktapromemoriorna – regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Vid utskottssammanträden redovisas även faktapromemorior som kommit in i en särskild ordning. EU-frågor är normalt en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden.

Antalet EU-relaterade ärenden som utskottet har tagit del av under riksmötet 2013/14 har minskat i jämförelse med föregående riksmöte. Förklaringen är att det nyligen genomförda Europaparlamentsvalet och därefter tillsättandet av en ny EU-kommission har påverkat arbetet inom unionens institutioner under året.

Information från företrädare för regeringen m.m.

Utskottet har haft möten med företrädare för regeringen vid flera tillfällen (se vidare under avsnittet Studieresor, studiebesök, information m.m.). Ett syfte med dessa möten är att utskottet ska få en orientering om innevarande och nästföljande ordförandeskaps arbetsprogram på trafikutskottets beredningsområde och om vilka regeringens prioriteringar är. Utskottet har regelbundna möten inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet delges här information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som har presenterats av kommissionen. I sammanhanget kan nämnas att den 24 oktober 2013 överlade utskottet särskilt med regeringen om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet SES (Single European Sky).

Genomförande av EU-lagstiftning

Flera av de betänkanden och yttranden som utskottet lämnat under riksmötet har antingen haft sin direkta grund i EU-rätten eller i övrigt hänvisat till pågående beredning, däribland följande:

2013/14:TU2 Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar – del I (direktiv 2006/87/EG)

2013/14:TU4 Elektroniska vägtullssystem (beslut 2009/750/EG)

2013/14:TU16 Några sjömansfrågor (direktiv 2008/106/EG)

Subsidiaritetsprövning

Av Lissabonfördraget följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetskontroll av förslag till EU-lagstiftning. Trafikutskottet har under riksmötet genomfört sju sådana subsidiaritetsprövningar. Utskottet har i ett fall funnit att det granskade lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, nämligen kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation KOM(2013) 627 (utl. 2013/14:TU5).

Uppföljning och utvärdering

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 § RF) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

För det fördjupade arbetet med uppföljning och utvärdering inom trafikutskottet har en ledamotssammansatt uppföljningsgrupp utsetts med följande sammansättning:

Lars Tysklind (FP), ordförande

Lars Johansson (S)

Jessica Rosencrantz (M)

Annika Lillemets (MP)

Göran Lindell (C)

Siv Holma (V)

Annelie Enochson (KD).

Utskottet har under 2013/14 fortsatt att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2014 för utgiftsområde 22. Utskottet konstaterade att det pågår ett arbete med att utveckla den ekonomiska styrningen och resultatredovisningen från regeringen till riksdagen. Utskottet välkomnade även att regeringen har fått till stånd en tydligare och mer ändamålsenlig redovisning av mål och resultat (bet. 2013/14:TU1, rskr. 2013/14:131).

Som en del i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet i februari 2013 att följa upp resultaten av statens insatser för att förbättra transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen inriktades på de tillgänglighetsinsatser som görs för tåg, buss, flyg och båt och vilka resultat dessa insatser får från ett brukarperspektiv. Uppföljningen belyste främst insatser som görs för att förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga. Uppföljningen visade bl.a. att det fortfarande finns många hinder som försvårar resandet. Det görs olika insatser för att öka tillgängligheten, men detta arbete är i många delar inte samordnat, och det finns mycket kvar att göra. I uppföljningen konstaterades också att det är viktigt att regeringen även i fortsättningen redovisar och bedömer resultaten av de statliga tillgänglighetsinsatserna till riksdagen. Uppföljningen publicerades i rapporten Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (2013/14:RFR5). Uppföljningsrapporten behandlades i betänkande 2013/14:TU1.

Mot bakgrund av att väntetiderna för körkortsprov har uppmärksammats i olika sammanhang under senare år beslutade trafikutskottets uppföljningsgrupp 2013 att genomföra en förstudie till en kort uppföljning om körkortsfrågor. Förstudien innehöll bl.a. en översiktlig redovisning av väntetider för körkortsprov och exempel på det arbete som pågår inom området. I studien konstaterades att regeringen den 23 januari 2014 beslutade att Trafikverket ska se över förutsättningarna för kortare väntetider för körkortsprov. Trafikutskottets uppföljningsgrupp konstaterade att flera av de frågor som tas upp i förstudien därmed till viss del har hanterats i regeringens uppdrag till Trafikverket. Därmed föreslog uppföljningsgruppen att uppföljningen görs vid ett senare tillfälle under kommande mandatperiod. Resultatet av förstudien redovisas i promemorian Uppföljning om körkortsfrågor (dnr 1293-2013/14).

Utskottet har tidigare uppmärksammat att situationen vad gäller den svenska sjöfartens konkurrenskraft har varit bekymmersam och att ett av de allvarligaste problemen är den minskande flottan som till stor del beror på utflaggningen av fartyg. Mot den bakgrunden beslutade trafikutskottets uppföljningsgrupp i februari 2014 att genomföra en förstudie till en uppföljning om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft. Resultatet av förstudien redovisas i promemorian Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft – en förstudie (dnr 2726-2013/14). En huvudstudie inleddes i juni 2014 och beräknas vara klar våren 2015.

Utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen har i likhet med tidigare år bistått utskottet med uppföljning och utvärdering.

Forsknings- och framtidsfrågor

För forsknings- och framtidsfrågor finns det i utskottet en forsknings- och framtidsgrupp. Arbetsgruppen företräds vid sina sammankomster av en ledamot från varje parti. Under riksmötet 2013/14 har forsknings- och framtidsgruppen haft följande sammansättning:

Lotta Finstorp (M), ordförande

Lars Mejern Larsson (S)/Suzanne Svensson (S)

Stina Bergström (MP)/Annika Lillemets (MP)

Lars Tysklind (FP)

Anders Åkesson (C)

Tony Wiklander (SD)

Siv Holma (V)

Annelie Enochson (KD).

Gruppen har under året studerat luftfartsfrågor och samhällsekonomiska analyser närmare.

När det gäller luftfartsfrågor har trafikutskottet, efter forsknings- och framtidsgruppens förslag, låtit ta fram en studie om framtidens flyg, avgränsad till civilt flyg. Några aspekter som arbetsgruppen ville få belysta är forskning och utveckling kring flygbränsle, flygmotorer, flygplanskonstruktion, trafikledning (bl.a. trafikrutter och grön flygning) och utsläpp. Mot den bakgrunden gavs fyra forskare och experter i uppdrag att ta fram faktaunderlag om kunskapsläget. Resultatet sammanställdes i rapporten Framtidens flyg (2013/14:RFR16). Forsknings- och framtidsgruppen sammanträffade även med tre av forskarna i mars 2014 för fördjupade diskussioner om underlaget. Som avslutning på projektet höll utskottet den 3 april 2014 en utfrågning på temat framtidens luftfart där rapporten kommenterades av aktörer inom branschen.

När det gäller samhällsekonomiska analyser har forsknings- och framtidsgruppen valt att fokusera på hållbar tillväxt. Arbetet ska ha inriktning på den praktiska tillämpningen av de samhällsekonomiska analyserna, samtidigt som den teoretiska utvecklingen av metoderna också ska få utrymme. Projektet ska ses som en fortsättning på det seminarium om samhällsekonomiska kalkyler som hölls i november 2009 och lämna öppet för fortsatt arbete inom området. Arbetet kommer att fortsätta under hösten 2014.

Utfrågningar och seminarier

Under riksmötet har utskottet anordnat en offentlig utfrågning:

Den 3 april 2014: Hearing om framtidens luftfart – Har vi luft under vingarna?

Studieresor, studiebesök, information m.m.

2013

Den 1 oktober – infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 10 oktober 2013.

Den 15 oktober – avdelningschef Sten Selander och enhetschef Lars Forslund från Post- och Telestyrelsen (PTS) informerade om postfrågor och grundläggande betaltjänster.

Den 22 oktober – Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ordförande Anders Knape (M) och Jan Söderström, t.f. chef för sektionen för infrastruktur och fastigheter, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Jörgen Berglund (M), kommunalråd Lars Persson (FP), ordförande i plan- och utvecklingsutskottet, oppositionsråd Peder Björk (S) och kommundirektör Stefan Söderlund, samtliga från Sundsvall samt kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande Camilla Egberth (S), oppositionsråd Åke Lust (M) och stadsbyggnadschef Leif Sjögren, samtliga från Motala, informerade om vägtullar.

Den 24 oktober – enhetschef Eleonor Persson och Gunilla Ragnarsson från Trafikverket informerade om vägskyltsfrågor.

Den 6 november – företrädare för utskottet deltog på studiebesök till ITS Sweden i Kista.

Den 7 november – vd och koncernchef Torborg Chetkovich, styrelseordförande Ingemar Skogö och samhällskommunikationschef Henrik Kelfve från Swedavia informerade om aktuella frågor.

Den 14 november – statssekreterare Ingela Bendrot med medarbetare från Näringsdepartementet och generaldirektör Gunnar Malm med medarbetare från Trafikverket informerade om propositionen Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska vägtullssystem (prop. 2013/14:25) och om avtalen om broarna i Motala och Sundsvall.

Den 14 november – generaldirektör Gunnar Malm från Trafikverket informerade om tågolyckan vid Stockholms södra den 11 november 2013.

Den 15 november – riksrevisor Claes Norgren med medarbetare från Riksrevisionen redovisade granskningsrapporten Staten på telekommarkanden (RiR 2013:5).

Den 26 november – statsrådet Anna-Karin Hatt med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telerådsmötet den 5 december 2013.

Den 26 november – infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 5 december 2013.

Den 26 november – infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare från Näringsdepartementet, generaldirektör Gunnar Malm med medarbetare från Trafikverket och generaldirektör Staffan Widlert från Transportstyrelsen informerade med anledning av den granskning som SVT har gjort av driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen.

Den 28 november – generaldirektör Göran Marby och chef för konsumentmarknadsavdelningen Sara Andersson, båda från PTS, informerade om myndighetens arbete med aktuella it- och telepolitiska frågor.

Den 3 december – Jan Pettersson, chef för verksamhetsområde Underhåll på Trafikverket, med medarbetare informerade om vinterförberedelserna.

Den 4 december – Företrädare för utskottet träffade företrädare från det danska trafikutskottet.

Den 5 december – utredare Gunnar Axelsson med medarbetare informerade om delbetänkandet En enkel till framtiden? (SOU 2013:83).

Den 18 december – företrädare för utskottet deltog i remissmöte anordnat av Utredningen om järnvägens organisation (N2013:02).

2014

Den 8–9 januari – företrädare för utskottet deltog i Transportforum i Linköping.

Den 16 januari – företrädare för utskottet träffade företrädare för Sjöfartsverket i bl.a. Södertälje och Skavsta.

Den 21 januari – infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och statssekreterare Ingela Bendrot med medarbetare från Näringsdepartementet informerade om de åtgärder som vidtagits med anledning av de motsättningar som uppstått mellan staten och de berörda kommunerna när det gäller de avgifter som ska tas ut på broarna över Motalaviken och Sundsvallsfjärden.

Den 30 januari – vd Charlotte Wäreborn Schultz, projektledare Peter Nilsson, delprojektledare Nicklas Lindersson och projektkoordinator Kjell-Åke Lantz, samtliga från X2AB, informerade om det pågående arbetet med gemensamma biljett- och betallösningar samt Bus Rapid Transit (BRT).

Den 20 februari – riksrevisor Claes Norgren med medarbetare från Riksrevi-sionen redovisade granskningsrapporten Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder (RiR 2013:18).

Den 4 mars – stadsrådet Catharina Elmsäter-Svärd med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 12 mars 2014.

Den 18 mars – förbundsordförande Berit Johansson och vice förbundsordförande Michael Axelsson, från Sveriges Trafikskolors Riksförbund, informerade om aktuella körkortsrelaterade frågor.

Den 19 mars – företrädare för utskottet träffade företrädare för SJ.

Den 25 mars – transportpolitiskt ansvarig, Ulric Långberg från Sveriges Åkeriföretag, utredare Magnus Falk från Transportarbetareförbundet och förbundsdirektör Tommy Pilarp från Transportindustriförbundet, informerade om yrkestrafikrelaterade frågor.

Den 1 april – statssekreterare Ingela Bendrot från Näringsdepartementet, avdelningschef Elisabeth Sallfeldt från Swedavia, generaldirektör Olle Sundin från Luftfartsverket (LFV), operativ chef Lars Rörick från Aviation Capacity Resources AB (ACR) samt flygvapenchef Micael Bydén och överstelöjtnant Anders Jansson från Försvarsmakten, lämnade information med anledning av utskottets beslut att utarbeta ett förslag till lagrådsremiss om återreglering av viss flygtrafiktjänst.

Den 3 april – utskottet anordnade en utfrågning om Framtidens luftfart.

Den 10 april – vd Peter Larsson från Svenska regionala flygplatser (SRF) informerade om aktuella frågor.

Den 29 april – generaldirektör Staffan Widlert och sjö- och luftfartsdirektör Ingrid Cherfils, båda från Transportstyrelsen, sektionschef Jan Söderström från SKL, vd Peter Larsson från SRF och Mikael Nilsson, styrelseledamot i SRF, informerade med anledning av utskottets lagrådsremiss om återreglering av viss flygtrafiktjänst.

Den 27 maj – statssekreterare Ingela Bendrot med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 5 juni 2014.

Den 3 juni – generaldirektör Gunnar Malm och chef för verksamhetsområde underhåll Anna Lundman, båda från Trafikverket, informerade om de senaste uppgifterna om järnvägens underhållsbehov och dess finansiering.

Den 3 juni – ordföranden i SKL Anders Knape informerade med anledning av regeringens proposition om redovisningscentraler för taxi (prop. 2013/14:223).

Den 10 juni – företrädare för utskottet tog emot en tysk delegation från delstatsparlamentet från Sachsen-Anhalt.

Den 10 juni – företrädare för utskottet deltog på informationsmöte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om järnvägens underhållsbehov och dess finansiering.

Den 15–17 juni – utskottet gjorde en studieresa till Värmland.

Den 1–3 september – företrädare för utskottet deltog i ett trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Under riksmötet höll trafikutskottet 36 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 30 timmar. Utskottet lämnade 21 betänkanden och utlåtanden samt 3 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 9 propositioner, 4 skrivelser och 654 motionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2013/14 till 25 timmar och 46 minuter.

Elanders, Stockholm 2014